Slutrapport kompetensförsörjning

Transkript

1 Slutrapport kompetensförsörjning Diskussionsunderlaget Kompetensförsörjning Medicinska fakulteten, Lunds universitet presenterades för EAB måndagen den 7 november 2016 (se nedan). De olika punkter som problematiserats diskuterades ingående och EAB gav sedan en muntlig och skriftlig återkoppling till arbetsgruppen. EABs återkoppling behandlade ett antal förslag som avsåg att stärka GUNs inflytande över tillsättning av tjänster för att möjliggöra att grundutbildningens behov kan uppfyllas och för att GUN ska kunna utöva det strategiska ansvar som är givet. EAB återkopplade följande punkter: Problematisering - kompetenceforsörjning Ligestilling af docent og lektor mht opgaver og krav til kompetencer giver problemer Der synes at være en dekobling af ansvar for forskning og ansvar for utbildning Der synes at være en dekobling af fakultetets behov for undervisning og det videnskabelige personales karrierebehov Der synes at være et Mis-match mellem forskningsportefølje og uddannelsesportefølje Er der problemer i den samlede kompetence og autonomi, som lärarforslagsnämd har? GUNs opgavebeskrivelse er primært rettet mod drift hvor er det strategiske mandat? Rekommendationer - kompetenceforsörjning Ni har tydeligvis formået at synliggøre den økonomi, der hører til utbildning men det synes at være tid til en grundig drøftelse på fakultetet af hvordan forskning og utbildning samtænkes (i forskningsanknyttet utbildning), herunder Balancen mellem anstälninger som er utlyst til grundutbildning og anstälninger som er delvist eksternt finansieret Bedømmelseskriterier for stillinger 1

2 Følge højskoleanordning mht. lektorkrav (forventa inte docenkompetence hos en ny lektor) Tydeliggøre hvilke opgaver og hvilke krav, der ligger på de forskellige anstälningerkategorier Karrierehandledning mhp. realistiske karrierevege (ikke alle bliver topforskare Kompetencer i lärarforslagsnämd skal omfatte personer, der kan vurdere pædagogisk kompetence. Kunne omfatte person fra GUN Tættere kobling mellem fakultetsstyre og lärarforslagsnämnd Lärarforslagsnämnd skal følge anställingsprofil nøje Slutsatser EABs rekommendationer år både tydliga och nödvändiga för att kompetensförsörjningen ska bli välfungerande ur ett grundutbildningsperspektiv. Rekommendationernas karaktär är dock sådana att de kan komma att skapa debatt mellan GUN, Docenturnämnd, Lärarförslagsnämnd och Medicinska fakultetsstyrelsen. Samtidigt är GUNs position mycket tydlig, GUN har det strategiska ansvaret för utbildningarna vid Medicinska fakulteten. Arbetsordningen ger GUN rätt att ställa krav på ett inflytande över tillsättning av lärartjänster och ett sådant inflytande är en förutsättning för att GUN ska kunna utöva sitt strategiska ansvar fullt ut. Det är därför viktigt att i ett första skede klargöra vilka delar av processen som leder till läraranställning som GUN måste kunna påverka. Arbetsgruppen föreslår därför följande: Lärarförslagsnämnden bör ha två ledamöter med pedagogisk kompetens, dessa två ledamöter bör ha beslutsrätt och ledamöterna kan lämpligen hämtas från ledamöterna i den Pedagogiska akademien. Pedagogiska akademiens ledamöter har alla 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. När förslag om en ny läraranställning bereds måste GUN kunna påverka processen i ett tidigt skede för att kunna göra strategiska överväganden ur ett utbildningsperspektiv. Egentligen borde nog alla läraranställningar granskas av GUN, även de som har en mycket tydlig forskningsinriktning. Det ger GUN möjlighet att i underlaget tydligt påpeka att det aktuella forskningsområdet inte är avgörande ur ett grundutbildningsperspektiv. 2

3 GUN måste få möjlighet att tidigt granska och påverka tjänstebeskrivningen för alla planerade läraranställningar, detta är särskilt viktigt om anställningen avser en lärare som i huvudsak har sina arbetsuppgifter inom utbildning. GUN bör dessutom ges rätten att som organisation självständigt få föreslå nödvändiga lärartjänster för att trygga fakultetens behov av lärare som har en hög kompetens att bedriva utbildning. Vid granskning och tillsättning av lärartjänster som har ett tydligt utbildningsperspektiv bör pedagogiskt sakkunniga alltid anlitas. Även här finns en resurs i form av den Pedagogiska akademien. GUN bör också överväga att ännu en gång påpeka för Medicinska fakultetsstyrelsen att beslut STYR 2015/1079 med titeln "Riktlinjer för bedömning av progression vid ansökan om befordran till universitetslektor respektive professor" är särskilt olyckligt för området Hälsovetenskaper. Inom denna del av fakulteten finns idag högt kvalificerade disputerade adjunkter som i princip inte kan befordras till universitetslektorer. Detta motverkar direkt karriär- och kompetensutvecklingen hos dessa individer. Dessutom riskerar fakulteten att dessa individer rekryteras till andra lärosäten eller högskolor där de kan få ett universitetslektorat enligt den behörighet som är utskriven i Högskoleförordningen. Hur GUNs inflytande ska utformas rent organisatoriskt får utredas och diskuteras i särskild ordning. Det är nödvändigt att bygga en organisatorisk struktur som kan hantera den ökade arbetsbelastning som det ökade ansvaret medför. 3

4 Diskussionsunderlag Kompetensförsörjning Medicinska fakulteten, Lunds universitet presenterat för EAB Bakgrund Anställning av lärare regleras i högskoleförordningen. De lärarkategorier som regleras är professor och universitetslektor. I förordningen anges vilka behörighetskrav som finns för dessa två lärarkategorier. Varje högskola bestämmer sedan själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas. Lunds universitet beslutade om en ny anställningsordning (bifogas). I den definieras vilka lärarkategorierna är och vilken behörighet och vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas för varje kategori. Medicinska fakulteten har på sin hemsida ett antal dokument som ska vägleda sökanden vid ansökan till olika tjänster samt för befordran. De centrala dokumenten för diskussionen är "Universitetslektor allmän kravprofil och bedömningsgrunder" och "Professor allmän kravprofil och bedömningsgrunder" vilka båda bifogas. Väsentligt för diskussionen är också "Vägledning för ansökan om oavlönad docentur..." som också bifogas. Ytterligare ett dokument som bifogas och som är centralt för diskussionen är fakultetsstyrelsens beslut STYR 2015/1079 med titeln "Riktlinjer för bedömning av progression vid ansökan om befordran till universitetslektor respektive professor". Det bör påpekas att titeln docent är oreglerad i svensk lagstiftning och i svensk förordningstext. Det är en titel som universitet och högskolor reglerar själva. Lärarförslagsnämnden är den instans som på fakultetsstyrelsens mandat ska tillämpa universitetets regelverk för anställning och lärarförslagsnämnden har till uppgift att lämna förslag vid anställning av professor och universitetslektor (även adjungeringar och befordran), samt gästprofessor och forskare vid forskningsråd. Rekrytering av universitetsadjunkter och postdoktorer handhas av berörd institution. Fakultetsstyrelsen fattar beslut om anställning som universitetslektor med anställning av professor beslutas av rektor. 4

5 För att bakgrundsbilden ska blir mer komplett behöver finansieringen av olika läraranställningar beskrivas. Professorer finansieras i normalfallet med 70% från fakultetsmedel (vg 21) och resten är ofinansierat och förväntas täckas med grundutbildningsmedel (vg 11) eller från externa medel. Universitetslektorer kan finansieras som professor, men det finns ett antal lektorat (s k grundutbildningslektorat) som har en betydligt lägre grad av fakultetsmedel (0-40%) och där resten/allt måste finansieras via aktivitet i grundutbildningen eller via externa medel. Denna typ av universitetslektorat används fortfarande och ett antal sådana tjänster har varit tillgängliga att söka de senaste åren. Sedan finns det ett stort antal tjänster som har olika benämningar som forskare eller biträdande forskare som finansieras via externa medel. Dessa tjänster kan vara tidsbegränsade eller tillsvidare och gemensamt för dessa tjänster, som räknas som teknisk-administrativ personal, är att de är oreglerade i anställningsordningen. Rent formellt är de inte lärare. Problematisering Det finns anledning att påstå att anställning som professor eller universitetslektor domineras av forskningens behov och baseras oftast på vetenskapliga meriter. När forskningens behov styr finns det risk att tjänster tillsätts med personer med likartad kompetens. Då kan den paradoxala situationen uppstå att undervisningens behov är mindre än tillgången på kompetens och vissa lärare kan få svårt att generera 30% grundutbildningsmedel för att säkerställa sin lön. I dagsläget finns det på Experimentell medicinsk vetenskap konkurrens om uppdrag som tutor. Vid alltför stor tonvikt på vetenskapliga meriter finns det en risk att nödvändig ämneskompetens för vissa områden och utbildningar kan komma att saknas, särskilt om bedömningsprocessen tar mindre hänsyn till anställningens kravspecifikation och tjänstens tänkta arbetsuppgifter jämfört med allmän vetenskaplig skicklighet. Då kan en motsatt paradoxal situation uppstå, nämligen den att det saknas tillräckligt med undervisningsuppdrag inom det område där innehavaren har sin kompetens. Kursansvariga kan då tvingas att rekrytera lärare för undervisningsuppdrag från något annat håll. 5

6 Universitetslektorer med liten andel fakultetsfinansiering måste säkerställa sin försörjning genom att vara mycket aktiva inom utbildning och en förutsättning är olika uppdrag som kursansvarig eller examinator som genererar större belopp av vg 11 medel. Möjligheten att bli framgångsrik inom forskning är begränsad till följd av låg andel tilldelad forskningstid. Behovet av vilka lärartjänster som behöver inrättas kommer i regel från institutionerna och tillställs fakulteten i samband med budgetprocessen. Fakulteten kan också inrätta nya tjänster beroende på finansiellt läge och när tjänsteinnehavare går i pension. Vad gäller undervisningens behov är det ännu ej reglerat hur och vilket inflytande grundutbildningsnämnden kan eller bör ha på vilka tjänster som inrättas. Enligt den grundutbildningsorganisation som nu råder borde grundutbildningsnämnden ha ett avgörande inflytande på vilka tjänster som ska inrättas utifrån ett utbildningsperspektiv. Medicinska fakulteten lägger stor vikt på docenttiteln och det finns ett specifikt regelverk och en speciell organisation som ska bedöma och utse docenter. I vägledningen för ansökan om docentur är det utskrivet hur många originalarbeten (i regel 15) som krävs och det specificeras också hur författarordningen ska se ut. Ur grundutbildningens perspektiv finns det problem med att docentföreskrifterna används och tillämpas i dokumentet "Universitetslektor allmän kravprofil och bedömningsgrunder", se sidan 4 punkten B under rubriken "Exemplifiering för bedömning av vetenskaplig skicklighet" där det står "I normalfallet krävs för ett lektorat minst den vetenskapliga produktionen som krävs för en docentur". Något sådant krav finns ej i Högskoleförordningen eller i universitetets anställningsordning, men samtidigt har fakulteten möjlighet att använda egna bedömningsgrunder. Bekymret med docentföreskrifterna blir än mer uppenbart i och med fakultetsstyrelsens beslut om "Riktlinjer för bedömning av progression vid ansökan om befordran till universitetslektor respektive professor". I detta dokument skrivs det specifikt under rubriken "Befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor" att den sökande ska ha uppnått docentkompetens eller motsvarande. Frågan 6

7 är hur realistiskt det är för en universitetsadjunkt som disputerat att nå kraven för en docentur och därmed en befordran till universitetslektor när adjunktstjänsten i huvudsak är en undervisningstjänst. Tid för forskning finns endast i mycket begränsad omfattning. Fakultetens riktlinjer innebär i praktiken att anställda adjunkter på en av institutionerna, Institutionen för hälsovetenskap, inte kan bli befordrade oavsett deras utveckling av pedagogisk förmåga och kompetens. Vidare anger universitetets anställningsordning att en adjunkt kan befordras till universitetslektor om behörighet för anställningen föreligger (avlagd doktorsexamen enligt Högskoleförordningen) och att det finns en progression inom pedagogisk eller vetenskaplig skicklighet. Genom att kräva docentkompetens med dess krav på vetenskaplig skicklighet motverkas universitetets anställningsordning. Samtidigt riskerar Fakulteten att skickliga disputerade adjunkter rekryteras till andra lärosäten där de erbjuds bättre anställningsvillkor. Lärarförslagsnämndens tillämpning av docenturkravet kan också medföra komplikationer när grundutbildningen behöver rekrytera universitetslektorer för grundutbildningens behov. Även om bedömningen är att den sökande anses var väl kompetent avseende område och ämne för undervisningen kan de höga vetenskapliga kraven motverka behovet av rekrytering och anställning. Befordran av universitetslektorer till professor blir problematisk då kravet är "progression inom pedagogisk och vetenskaplig skicklighet", särskilt med beaktande av hur vissa lektorat är finansierade med en mindre andel fakultetsmedel. De faktiska möjligheterna att uppnå en progression inom det vetenskapliga området är små om större delen av arbetstiden fullgörs inom grundutbildningen. Lunds universitets anställningsordning ger möjlighet att lösa denna konflikt då anställningsordningen ger möjlighet att anställa personer med "utomordentlig pedagogisk skicklighet och god vetenskaplig skicklighet" som professor. Det motsatta förhållandet råder också. Fakultetens dokument är inte helt kongruenta med universitetets. I fakultetens dokument hänvisas till en tidigare version av universitetets anställningsordning. Någon uppdatering har ej gjorts. 7

8 Min sammanfattande bedömning är att Lunds universitet och Medicinska fakulteten har ett antal styrdokument som reglerar rekrytering och anställning, men där de olika dokumenten inte är helt kongruenta. Detta försvårar fakultetens möjligheter att ha en adekvat kompetensförsörjning för grundutbildningens behov samtidigt som det försvårar för kompetens- och karriärutveckling inom grundutbildningsområdet. 8