Strategisk kompetensförsörjningsplan för Vaartoe Centrum för Samisk forskning

Transkript

1 Umeå universitet, Umeå Vaartoe Centrum för Samisk forskning (CeSam) Strategisk kompetensförsörjningsplan Sid 1 (6) Strategisk kompetensförsörjningsplan för Vaartoe Centrum för Samisk forskning Som centrumbildning med ett tvärvetenskapligt forskningsfält som verksamhetsområde har Vaartoe/Centrum för Samisk forskning (CeSam) ett universitetsövergripande perspektiv på kompetensförsörjningen inom området. Den huvudfråga vi ställer oss i denna strategiska kompetensförsörjningsplan är således: Hur ska Umeå universitet tillse att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens inom samisk forskning? Mot bakgrund av denna större fråga tillkommer en för centrets egen verksamhet: På vilket sätt ska Vaartoe/CeSam arbeta för att bidra till Umeå universitets kompetensförsörjning inom samisk forskning? Nulägesanalys av verksamheten Uppdrag Vaartoe/CeSam:s uppdrag som det formuleras i nu gällande instruktion 1 anger att centret ska: ta ett universitetsövergripande ansvar för samisk forskning bedriva och utveckla forskning och utbildning med samisk tematik samverka med samtliga fakulteter samt Lärarhögskolan fungera som en resurs i forskning och forskarutbildning skapa en kreativ miljö för samisk forskning åta sig och förmedla forskningsuppdrag hålla seminarier och konferenser om samisk forskning kontinuerligt sprida information om forskningsresultat medverka till internationaliseringen vid Umeå universitet. Ett arbete pågår under 2015 med att analysera och bearbeta uppdragsbeskrivningen och omsätta den till en vision för verksamheten. Bland annat har diskuterats vad begreppet ansvar i första satsen kan betyda för en centrumbildning, givet universitetets kvalitetssystem och det ansvar som i detta åvilar verksamhetsansvariga runt om på myndigheten. Det universitetsövergripande ansvar som en centrumbildning kan ha handlar framför allt om att samordna, stimulera och företräda och det är utifrån denna förståelse av ansvaret som denna plan är skriven. Organisation Vaartoe/CeSam leds av en styrelse, bestående av en ordförande (extern), en ledamot med suppleant utsedd av Humanistisk fakultet, två ledamöter med suppleanter utsedda av övriga fakulteter, en 1 Instruktion för Vaartoe/Centrum för samisk forskning, , dnr UmU

2 Sid 2 (6) studeranderepresentant (doktorand) med suppleant (utses av Humsek) samt en ledamot med suppleant utsedd av Svenska Samernas Riksförbund. Den dagliga verksamheten leds av en föreståndare som är vetenskaplig ledare. Sedan 2013 har föreståndarskapet delats mellan två personer, en föreståndare och en biträdande föreståndare. Därutöver består organisationen av en ekonomiadministratör (50%). Verksamhetsområden Vaartoe/CeSam:s verksamhet består huvudsakligen av forskning och forskarutbildning, till stor del finansierad av externa bidrag. Som unikt kompetenscentrum för samisk forskning i Sverige är forskningsinformation och samverkan en central del av verksamheten. I anslutning till utvecklingen inom urfolksstudier internationellt, och utifrån etiska perspektiv, präglas verksamheten vid Vaartoe/CeSam i ökande grad av samverkan med det samiska samhället. Att forskningsfrågorna ska vara förankrade i och ha hög angelägenhetsgrad för det samiska samhället samt att forskningsresultaten ska komma det samiska samhället till del är viktiga utgångspunkter, som också ställer krav på verksamheten. Verksamhetsmål De mål och analyser ur gällande verksamhetsplan 2 som har den högsta relevansen för kompetensförsörjning är följande: Under delmål 1.1: Forskare som är aktiva inom Vaartoe/CeSam:s verksamhet ska kunna vara aktuella för karriärvägar på samma villkor som övriga institutioner och enheter på fakulteten. Under delmål 1.2: Vaartoe/CeSam:s professorer och lektorer bör erhålla ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar i sina anställningar. Under delmål 3.1: Förbättra möjligheterna för forskare vid Vaartoe/CeSam att meritera sig pedagogiskt. Eget delmål under mål 4: Vaartoe/CeSam som enhet bör bli mer involverad i undervisning. Forskarna på Vaartoe/CeSam ska i högre utsträckning erbjudas möjligheter att undervisa. Under delmål 5.2: Vaartoe/CeSam har som mål att rekrytera internationellt erkända gästforskare på återkommande, längre basis. Under delmål 5.3: Behålla en hög nivå av extern finansiering med nuvarande bemanning. Om basanslaget för bemanningen ökar är målet att utöka andelen externa medel med 10 procent. Under delmål 5.7: Vaartoe/CeSam har som ambition att ta en mer aktiv roll i fördelning av forskarutbildningsplatser. 2 Verksamhetsplan för Vaartoe Centrum för samisk forskning (CeSam), ,

3 Sid 3 (6) Bidra till att forskarutbildning med fokus på samisk tematik stärks. Under delmål 5.10: Att möjligheter skapas att inrätta tjänster i likhet med de som finns vid företagsforskarskolan, men där universitetet står för hela finansieringen. Syftet är att kunna samverka på ett mer organiserat sätt med samiska organisationer och institutioner. Bemanning och kompetens Anställda vid Vaartoe/CeSam (1 januari 2015; antal kvinnor i kategorin inom parentes): Professor 2 (0) Universitetslektor 1 (0) Forskare 1 (1) 1:e forskningsassistent 2 (2) Projektassistent 1 (1) Ekonomiadministratör 1 (1) Utöver de anställda finns anknutna forskare och doktorander i miljön. 3 Ett flertal anställningar är beroende av extern finansering (bidrag och uppdrag). Vaartoe/CeSam delfinansierar även via externa medel ett antal anställningar vid institutioner vid Umeå universitet eller andra lärosäten i Sverige och internationellt. Som framgår innehas samtliga högre befattningar (professor, universitetslektor) av män medan all övrig personal är kvinnor. Tendensen kvarstår när anknutna tas med i bilden, då den anknutna universitetslektorn är man medan samtliga anknutna doktorander är kvinnor. Kompetensanalys Forskarna med anställning eller placering vid Vaartoe/CeSam är med ett undantag (en statsvetare) humanister, och till övervägande delen historiker. Det är inte någon tillfällighet; det var historiker som en gång tog initiativet till att bilda Vaartoe/CeSam, och att centret haft sin placering vid Humanistisk fakultet har också bidragit till att verksamheten vid centret huvudsakligen blivit en humanistisk angelägenhet. Att projekt placeras vid Vaartoe/CeSam företrädesvis när huvudsökanden redan har anknytning till Vaartoe/CeSam verkar också i konserverande riktning när det gäller ämnesanknytningen. För kompetensförsörjningen när det gäller samisk forskning vid Umeå universitet är detta otillfredsställande. Den enda institution som har ett tydligt ansvar för kompetensförsörjning när det gäller samisk forskning återfinns också vid Humanistisk fakultet, nämligen Institutionen för språkstudier, med ett nationellt ansvar för utbildning, inklusive lärarutbildning, i samiska. 4 I det nedifrån-och-upp -arbete 3 1 januari 2015 var de anknutna i miljön: en universitetslektor i samiska studier (med anställning vid Institutionen för språkstudier) och sex doktorander (tre med anställning vid Institutionen för språkstudier, två med anställning vid Institutionen för idé- och samhällsstudier och en med anställning vid Institutionen för kulturoch medievetenskaper). 4 Institutionen organiserar utbildningen i ett huvudområde på grundnivå (med benämningen samiska) och två på avancerad nivå (samiska språk och samiska studier). På forskarnivå finns samiska studier som forskarämne (ett samarbete mellan Institutionen för språkstudier och Vaartoe/CeSam); utöver doktoranderna i samiska studier finns för närvarande två anslagsfinansierade doktorander i andra forskarämnen vars avhandlingsprojekt är

4 Sid 4 (6) som nu inleds för kompetensförsörjning vid Umeå universitet kan vi inte räkna med att någon annan institution av eget initiativ tar upp ett kompetensbehov i samisk forskning i sina planer, och därmed blir det bara Humanistisk fakultet som (förhoppningsvis) för detta behov uppåt i strukturen. Men samisk forskning och urfolksforskning över huvud taget har många aspekter och behöver bedrivas med många olika utgångspunkter och metoder, vilket också är skälet till att en centrumbildning med denna inriktning inrättats. Anställningar med samisk profil skulle behöva inrättas vid många institutioner, på samtliga fakulteter, och här behöver Vaartoe/CeSam vara aktiv i att hitta vägar att samarbeta med institutioner om utlysningar av t.ex. biträdande lektorat med en samisk forskningsprofilering. Att involvera fler institutioner än Institutionen för språkstudier i samarbete med Vaartoe/CeSam kring anställningar i karriärstegen är också det enda sättet att utveckla och behålla den forskningskompetens som idag finns vid Vaartoe/CeSam, finansierad av bidragsmedel. Vi bedömer att vi har flera av morgondagens ledande forskare inom samisk forskning vid Vaartoe/CeSam, men dessa unga forskare står idag utan karriärväg vid Umeå universitet. Att tillse att forskare knutna till Vaartoe/CeSam har goda möjligheter till vidare meritering och karriärutveckling (där möjlighet till pedagogisk meritering är en självklar del) är en av de största utmaningarna för oss. För Humanistiska fakulteten och Umeå universitet är det självklart också negativt att spetskompetens inom forskning av strukturella skäl inte kan komma utbildningarna till del, och står även i strid med målet att universitetets samlade kunskap kommer till användning i utbildningarna. Kompetensbehov Med ett universitetsövergripande perspektiv på kompetensbehovet inom samisk forskning finns stora luckor, och strukturella hinder att övervinna. Förutom behov av forskningskompetens så ser vi ett stort behov av kompetenshöjning när det gäller samiska frågor hos fakultetsledningar och universitetsledningen. Umeå universitet är den främsta aktören nationellt när det gäller samisk forskning och högre utbildning, och det är inte acceptabelt att synligheten för liksom medvetenheten om det samiska är så låg vid lärosätet. Det är idag fullt möjligt att fullfölja en examen vid Umeå universitet utan att någonstans under utbildningen komma i kontakt med den samiska forskningen. Särskilt problematiskt är att detta även gäller lärarexamina. Alltsedan Vaartoe/CeSam inrättades har frågan om samiskt utbildningsinnehåll i lärarutbildningen diskuterats, och det är nu många förändringar av lärarutbildningen som genomförts utan att vi kommit längre i frågan. Kunskap om urfolket samerna ingår numera i läroplanen för samtliga elever i svenska skolor. 5 Det borde vara en självklarhet, inte minst mot bakgrund av Umeå universitets position när det gäller samisk forskning och utbildning, liksom vårt geografiska läge som ledande lärarutbildningsanordnare för hela svenska Sápmi, att utexaminerade lärare från Umeå är väl förberedda både för att stödja alla elevers uppnående av de nationella målen när det gäller urfolket samerna, och för att möta elever från urfolket på ett etiskt försvarbart sätt. Om vi ser till våra nordiska grannländer i Sápmi, Finland och Norge, så har betydligt större satsningar gjorts än i Sverige, och de universitet som har ansvar på området har en betydligt högre profil för det samiska. Det gäller också för våra andra samarbetsuniversitet runtom i världen som satsat på inriktade mot det samiska (en i språkvetenskap och en i språkdidaktik, den senare med delfinansiering från projektet Utbildningens demokratisering och etnifiering i svenska Sápmi). 5 Lgr 11 s 15: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Lgr anger även särskilda mål på området för ämnena historia, samhällskunskap och svenska.

5 Sid 5 (6) urfolksforskning. Det gäller utbildningsutbudet och forskningsprofileringen, men det gäller också sådant som skyltning på urfolksspråk, tillgång till hemsidor och annat informationsmaterial på urfolkspråk, liksom stöd för att använda urfolksspråk som arbetsspråk. Det kan också gälla utformningen av den fysiska miljön på campus, där arkitektoniska inslag som anknyter till urfolkstraditioner är vanliga internationellt. Ett exempel i det geografiska närområdet är Árdna, UiT Norges arktiske universitets samiska kulturhus. Byggnaden utgör centrum i ett samiskt kulturlandskap på UiT:s campus och nyttjas frekvent för att välkomna besökare. Andra exempel finns i länder som Australien, Nya Zeeland eller Kanada. Men det gäller också, och inte minst, arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens inom samisk forskning, ett arbete där samtliga fakulteter och hela universitet måste ta sitt ansvar. Vaartoe/CeSam har ett uppdrag att samarbeta med samtliga fakulteter; därmed måste det även föreligga en skyldighet för samtliga fakulteter att samarbeta med Vaartoe/CeSam. Kompetensförsörjningsplan med aktiviteter Under de kommande åren vill Vaartoe/CeSam: arbeta för en kompetenshöjning inom organisationen Umeå universitet när det gäller vad som följer av vår ställning som det enda universitetet i landet med ett uppdrag gällande urfolket samerna; verka för att minst två karriäranställningar (biträdande lektorat) utlyses med samisk profil vid institutioner vid Umeå universitet. Minst en anställning ska vara placerad vid en annan fakultet än den humanistiska; använda affiliering som ett verktyg för att bredda Vaartoe/CeSam:s kompetensbas och öka kontaktytan mot hela universitetet; med hjälp av basanslaget knyta minst en internationell gästprofessor till miljön för minst en treårsperiod; arbeta för att fler doktorandanställningar med profilering mot samisk forskning och urfolksforskning utlyses vid Umeå universitet; höja kompetensen inom organisationen, liksom kontaktytorna mot samhället, genom kompetensutbyte och mobilitet mellan Vaartoe/CeSam och organisationer utanför akademin, särskilt samiska organisationer. Aktiviteter under 2015 Utveckla kurspaket för kompetenshöjning om samiska frågor som både kan användas inom organisationen Umeå universitet och erbjudas externt som uppdragsutbildning; Använda nätverket NorrSam för att hitta vägar in till andra fakulteter och institutioner; Identifiera samarbetspartners för kommande utlysningar av anställningar; I samarbete med Lärarhögskolan ta fram lokala mål för samtliga lärarexamina som omfattar kunskap om urfolket samernas kultur, språk, religion och historia, samt etiska förhållningssätt i arbete med barn som tillhör urfolket Aktivt samarbeta med Institutionen för språkstudier i utvecklingen av kursinslag som ska stödja uppnåendet av detta mål;

6 Sid 6 (6) Arbeta för att Humanistiska fakultetens nästa utlysning av doktorandanställningar inrymmer en profilering mot samisk forskning/urfolksforskning och med Vaartoe/CeSam som stödmiljö för doktoranderna inom profilen.