GESTALTNINGSPROGRAM Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan - val av lokaliseringsalternativ Projektnummer: V

2 Granskningskopia Dokumenttitel: Gestaltningsprogram Väg E22 delen Gladhammar-Verkebäck, Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Skapat av: Structor Mark Malmö AB, Viveca Sennmalm Dokumentdatum: Projektnummer: V Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog Distributör: Trafikverket Region Syd, Jönköping Telefon:

3 Innehåll 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Tidigare beslut Beskrivning av resultat från landskapsanalys... 5 Landskapsbeskrivning... 5 Landskapets värde... 5 Landskapets känslighet Gestaltningsmål och riktlinjer Övergripande idéer för gestaltningen... 8 Väggeometri... 8 Linjeföring... 8 Sidoområden... 9 Vegetation Broar och trafikplatser Dagvattendammar Beskrivning av de olika alternativen Förbättringsalternativet (0+) Alternativ röd Alternativ blå Alternativ grön Alternativ gul Alternativskiljande principer Påverkan på landskapet Sammanfattning Trafikantupplevelse Rekommendationer inför fortsatt arbete

4 1 Inledning Bakgrund Trafikverket håller på att ta fram en lokaliseringsstudie för en ny sträckning av väg E22 mellan Gladhammar och Verkebäck i Västerviks kommun. Figur 2. Utredningsområde Syfte Gestaltningsprogrammet ska innehålla motiv till valda lösningar samt rekommendationer för fortsatt arbete. Det ska sammanfatta det gestaltningsarbete som genomförts i arbetet med lokaliseringsstudien. Figur 1. Lokaliseringskarta Väg E22 sträcker sig från Malmö till Norrköping. Väg 40 mellan Jönköping och Västervik är en viktig öst västlig förbindelse. Korsningen mellan dessa båda vägar ligger i en skarp kurva i en lågpunkt och är olycksdrabbad. Båda vägarna är utpekade som riksintresse och ingår i det nationella stamvägnätet. Studerat område ligger cirka 10 km sydväst om Västervik i Kalmar län mellan Gladhammar och Verkebäck. Utredningsområdet är markerat på kartan, figur 2 och utgör det område som man studerat i förstudien till aktuell vägplan. Inom det markerade området studeras var en ny vägsträcka ska dras. Landskapets förutsättningar och tålighet för olika lösningar ska beskrivas. Gestaltningsprogrammet ska visa alternativskiljande principer inom de olika korridorerna samt översiktliga riktlinjer för linjeföring och sidoområde. Gestaltningsprogrammet ska behandla vägen både ur ett trafikantperspektiv och ur ett så kallat åskådarperspektiv, d.v.s. hur vägen uppfattas från vägen när man färdas på den såväl som hur vägen uppfattas från omgivningen ur ett vistelseperspektiv. Tidigare beslut Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade den 19 juni 2014 att väg E22 delen Gladhammar-Verkebäck inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan för alternativet 0+ medan nydragning av E22 mellan Hyttegöl och Närten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4

5 2 Beskrivning av resultat från landskapsanalys Landskapsbeskrivning Den övergripande landskapstypen är ett skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap. Denna del av Västerviks kommun utgörs av ett sprickdalslandskap med höjdryggar med tunt eller inget jordtäcke som omväxlar med långsmala ler eller vattenfyllda dalgångar. Skogarna är av hällmarkstyp med lavar, mossor och ris. På moränhöjderna består växtligheten till den övervägande delen av barrskog. Ju längre ner i dalgångarna man kommer desto större blir inslaget av lövskog. Bebyggelsen består till störst del av ensamma gårdar lokaliserade till dalgångarnas kanter. är belägna i uppodlade svackor och dalgångar. Rumsligheten uppstår även kring de många sjöarna av varierande storlek. När man färdas längs väg E22 upplever man ett varierande landskap som är lätt att orientera sig i. I söder kring Gladhammars kyrka finns ett större landskapsrum med långa utblickar. Vägen skär rakt genom ett kulturlandskap där rester av det gamla vägnätet finns kvar parallellt med det nya. Den befintliga E22:an ligger delvis i skärning strax utanför Peterslund. Landmärken fungerar ofta som orienterande referenspunkter som man kan se på långt håll. Siktlängderna i aktuellt område är inte så stora, men höga landmärken som TV masten i Fårhult och Gladhammars kyrka ses på långt håll. Landskapets värde Landskapet kring Gladhammar har höga natur och kulturmiljövärden. I ett mosaiklandskap är det just kombinationen av stort och smått som skapar höga värden. Bryn, rasbranter, vatten och betesmarker bildar tillsammans en helhet som är intressant både ur naturvärdes och landskapsbildssynpunkt. Karaktärens småskalighet samt dess visuellt tilltalande balans mellan öppet och slutet ger den sammantaget en viss känslighet för påverkan. Landskapets känslighet Topografin i utredningsområdet är tidvis dramatisk och särskilt känslig för en ny väg. En ny vägsträcka skulle skära rakt igenom terrängen mot landskapets egen riktning, dvs tvärs dalgångar och bergsformationer. Figur 3. Sprickdalslandskap med vattenfylld dalgång Landskapet i utredningsområdet är till stor del skogsklätt och de öppna landskapsrummen är förhållandevis små. Många av de öppna rummen Om man väljer att göra en utbyggnad av befintlig sträcka, ett så kallat 0+ alternativ, påverkas landskapsbilden i korsningen väg 40/E22. Vid en sådan ombyggnad krävs en trafiksäker anslutningspunkt som tar stor mark i anspråk. En ny vägdragning får inte göras så att åkrar delas på ett olyckligt sätt. Odlingslandskapet kring Gladhammar utgör riksintresse och här finns ett stort antal fornlämningar. Ett hot mot riksintresset är igenväxning 5

6 av jordbrukslandskapet. Igenväxning skulle kunna vara en följd av att en ny väg splittrar upp åkrarna i obrukbara delar. En ny vägdragning kan innebära ytterligare en generation av väglinjer i det redan infrastrukturpåverkade området mellan Lunds by och Gladhammar. De utpekade naturvärdena, områdena med skogliga värden och värdefulla ängs och betesmarker samt områdena med stora ekar ska i möjligaste mån bevaras. Kartbilden nedan visar vilka områden som är känsligast för det ingrepp som en ny väg innebär. Mycket stor känslighet innebär att det finns stor risk för att betydande värden kan gå förlorade redan med en mindre förändring eller ett mindre ingrepp. Mycket liten känslighet innebär att en sådan förändring inte nämnvärt påverkar det aktuella landskapets värden. Figur 4. Känslighetsanalys 6

7 3 Gestaltningsmål och riktlinjer Projektmålen finns presenterade i sin helhet i Samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ. Här kommenteras hur målen omhändertagits i gestaltningsarbetet. Riktlinjer beskriver hur målen kan uppnås. Det övergripande gestaltningsmålet är Landskapets nyckelkaraktärer, dvs jordbrukslandskapet med dess inslag av skogen, sjöarna och våtmarkerna, ska bevaras Följande generella riktlinjer för gestaltningsarbetet har formulerats: Övergångskurvor i form av klotoider ska användas för en mjuk linjeföring och för att underlätta vägens anpassning till terrängen Överskottsmassor kan användas för att jämna ut slänter Bergskärningar och slänter ska utformas likt omgivande terrängskaraktärer Eventuella bullerskyddsåtgärder ska utföras med stor hänsyn till närmaste omgivning Plantering ska ske med arter som redan finns i området Landskapets karaktärer åskådliggörs för trafikanten Utformning av dagvattendammar och diken ska anpassas till landskapet Utblickar över befintliga och/eller nya våtmarker bör inte störas av räcken. Följande objektsspecifika riktlinjer för gestaltningsarbetet har formulerats: Genom riksintresset för kulturvård ska en så låg vägprofil som möjligt eftersträvas Vägens bankslänter i jordbruksmark utförs om möjligt flacka Det småskaliga variationsrika mosaiklandskapet bevaras och återskapas eventuellt på större restytor. Figur 5. Ekhage vid Peterslund Figur 6. Flacka odlingsbara bankslänter i jordbruksmark. 7

8 4 Övergripande idéer för gestaltningen Väggeometri Den planerade vägen ska ha målstandard mötesfri trafikled som trefältsväg (2+1). Den belagda bredden är 14 meter och i mittremsan föreslås ett vajerräcke. Vid trängre och känsliga miljöer eller där bankslänt är högre än 3 meter eller där säkerhetszonen inte kan uppfyllas föreslås sidoräcke längs vägen. Viltstängsel bör om möjligt undvikas i det öppna jordbrukslandskapet. Ett eventuellt viltstängsel placeras utanför vägens 11 meter breda säkerhetszon, vilket ur gestaltningssynpunkt är negativt då det visuellt förstärker vägens bredd. Det förhindrar även en odlingsbar bankslänt intill vägbanan. Referenshastigheten är 100 km/tim. Korsningen med väg 40 kommer att göras planskild. Linjeföring Vägen ska anpassas till omgivningen och underordnas landskapet, snarare än tvärtom, genom att landskapets förutsättningar tas tillvara och utnyttjas vid gestaltningen av vägen. Det småkuperade landskapet ställer höga krav på linjeföring i plan och profil. Genom att förskjuta korridorerna i sidled endast ett tiotal meter kan värdefulla träd eller åkerholmar sparas. Den horisontala linjeföringen bör följa landskapets formationer. En väg som inte är anpassad till landskapet skapar sår och fula skärningar. En väg som går vinkelrätt mot höjdkurvorna får en stor påverkan på landskapsbilden. I ett öppet landskap ska vägen helst ligga på bank 1-1,5 meter över terrängen. Det är bäst ur trafikantupplevelse samt för avvattning av vägkroppen. Figur 7. Principsektion 2+1-väg Figur 8. Väg som är anpassad till landskapet genom sin släntutformning och linjeföring. Exempel från E6 vid Falkenberg. 1 1 Exempelbanken.se 8

9 Sidoområden Grundprincipen är att sidoområdet anpassas till omgivande landskap. Vägen upplevs därigenom mindre dominerande och dess kontrastverkan minskar. Om delar av sidoområdet kan återföras till ursprunglig markanvändning bör detta övervägas. Därmed kan också den areal som väghållaren får skötselansvar för minska. De ytor som under vägbyggnadsskedet tillfälligt måste tas i anspråk, kan lösas med tillfällig nyttjanderätt (35 Väglagen). Där man inte kan undvika skärningar eller bankar för att få en acceptabel lutning på vägen bör dessa utformas med särskilt stor hänsyn. Vägbankar bör utformas med konkava slänter Skärningar bör utformas med konvexa sidor Bankar som är högre än tre meter bör jordtäckas och planteras för att mildra vägens dominerande karaktär. En konstant bredd på skärning och bank ger varierande släntlutning och harmoni med omgivningen. I det öppna landskapet bör slänterna vara så flacka som möjligt (1:9). Mjuka avrundningar av släntkrön i åkermark kan medverka till att marken kan fortsätta brukas nära vägen, vilket är positivt. I passager genom hällmarkstallskogen eftersträvas ett smalt vägrum. Bankar terrasseras och räcken används vid skärningar. Bergskärningar ska ges ett varierat utseende och naturliga kvaliteter ska tas tillvara. I ett småbrutet landskap och i skogsmark är terränganpassade slänter eftersträvansvärt. Det är då möjligt att tillvarata karaktäristiska element som till exempel träd eller stenblock. konkav slänt konvex slänt Figur 9. Bankar utformas med konkava slänter och skärningar med konvexa sidor. Figur 10. I passager genom hällmarkstallskog eftersträvas ett smalt vägrum. 9

10 Vegetation I odlingsmark anpassas sidoområdet till omgivningen genom att stor hänsyn tas till befintlig ängsvegetation som sparas, återetableras eller aktivt nyetableras. På så vis minskar man den tid det tar för vägen att bli en mer naturlig del av landskapet. Bästa sättet att ta tillvara på befintlig vegetation är att nyttja de frön och de vegetativa delar som finns i det översta markskiktet, normalt 20 cm eller mindre. Vid vägdragning genom skogsmark bekläs sidoområdena med fältskikt och buskvegetation. Genom att använda arter som redan finns i området kommer vägrummet visuellt bli en del av omgivningen. Planteringen ska ansluta till befintlig vegetation och upplevas som en del av landskapet. anpassas efter befintlig terräng så att de smälter in så mycket som möjligt. På de ställen där vägen utgör en sådan barriär att port krävs bör denna anläggas så lågt som möjligt för att vägens profil ska hållas nere och höga bankar undvikas. Vägporten kan fungera som passage både för storvilt, för friluftsmänniskor och för lantbruksfordon. Dagvattendammar Dammar ska utformas och anpassas efter terrängen. För att inte ta onödig mark i anspråk bör restytor längs vägen utnyttjas för lokalisering av dammar. Synligt krossmaterial ska undvikas. Kanter ska förberedas för etablering av för platsen lämpliga växtarter. Figur 11. Brynplantering förankrar vägen i den omgivande terrängen. 2 Broar och trafikplatser I så stor utsträckning som möjligt ska träd och naturmark kring trafikplatser och i restytor bevaras och skyddas under byggtiden. Höga bankar bör undvikas varför vägen bör förläggas på broar som överbryggar och bevarar dalstråk. De höga bankar som blir nödvändiga för trafikplatser och planskildhet ska gestaltas med växtlighet som ansluter till omgivningen. Slänter ska Figur 12. Dagvattendamm med naturlika planteringar. 3 2 VGU, VV publikation 2004:80 3 Foto från Veg Tech 10

11 5 Beskrivning av de olika alternativen Nedan följer en beskrivning av de olika utbyggnadsalternativen från väst till öst. Samtliga alternativ förutom förbättringsalternativet inkluderar en ny förbindelse med väg 40 och denna väglinje sammanfaller i de olika alternativen. Placeringen av trafikplatsen är dock förskjuten i nord-sydlig led. Figur 13. Översiktskarta med korridorerna Röd, Blå, Grön och Gul. 11

12 Förbättringsalternativet (0+) Skillnaden mellan detta alternativ och nuläget är en cirkulationsplats i höjd med Hyttan där väg 40 möter E22. Alternativet innebär även att den befintliga sträckningen av väg E22 breddas till 2+1 mötesfri väg. Vägkorridoren korsar två mindre åkerholmar, dock ingen med kända fornlämningar eller grova ekar. Åkerholmar är emellertid alltid biotopskyddade. Den befintliga byvägen får läggas om något och läggas i port under E22:an. Öster om Peterslund passerar vägkorridoren ett område med tilltalande ålderdomlig karaktär med höga till mycket höga natur- och kulturvärden. Vägkorridoren korsar områdets sydöstra del som har lägst andel antal grova ekar. Här ligger vägkorridoren i nivå med befintligt landskap för att sedan gå i skärning cirka 250 meter genom hällmarkstallskogen. Vid passagen av Grimkärr, ett avlångt landskapsrum som utgörs av en smal fuktäng med skogbeklädda klippbranter i norr och söder, måste vägen ligga på bro (100 meter). Höjden är som mest 9,5 meter. Bron bör utföras som en öppen trespannsbro med brostöd placerade högt uppe i slänten. Figur 14. Karta med förbättringsalternativet Alternativ röd Vägkorridor röd är det sydligaste alternativet i utredningsområdet, se figur 15. Ny väg E22 ansluter i söder till befintlig väg E22 cirka 260 meter söder om befintlig korsning E22 och länsväg 790/792. Genom det öppna och småkuperade landskapet vid Gladhammar viker denna vägkorridor av i en mjuk böj mot nordost. Avståndet till Gladhammar kyrka är som minst 175 meter. Strax före korsningen med länsväg 790/792 går vägkorridoren i skärning för att sedan gå upp och ligga i nivå med landskapet i cirka 150 meter. Därefter går vägen på bank ca 300 meter. Vägdragningen går mellan en bergskant och sjön Närten. Vattendraget mellan Hyttegöl och Närten passeras på cirka 8 meters nivåskillnad. Här föreslås en bro (40 meter) som skonar naturvärdena vid bäcken och minskar barriäreffekten för småvilt. Genom det småkuperade landskapet som därefter följer går vägkorridoren ömsom i skärning ömsom på bank i cirka 400 meter. Över Bredmossen, som är en igenväxt vik, ligger vägen på en 3-4 meter hög bank i 250 meter. Efter Bredmossen ligger vägen i nivå med befintligt landskap för att sedan gå i skärning cirka 450 meter genom hällmarkstallskogen. Skärningen är som mest 9 meter hög. Strax före anslutning till befintlig väg E22/väg 40 krävs en måttlig skärning, troligtvis genom berg, med någon meters höjd. 12

13 Figur 15. Karta och profil med det röda alternativet 13

14 Alternativ blå Vägkorridor blå är ett av de två mittersta alternativen i utredningsområdet, se figur 17. Ny väg E22 ansluter i söder till befintlig väg E22 i höjd med befintlig korsning E22 och länsväg 790/792. Genom det öppna landskapet vid Gladhammar viker denna vägkorridor av i en mjuk böj mot nordost. Avståndet till Gladhammar kyrka är som minst 225 meter, vilket är samma avstånd som från befintlig väg E22. Vägkorridoren korsar en åkerholme med kända fornlämningar samt en mindre åkerholme utan kända fornlämningar. Åkerholmar är biotopskyddade. Vägen följer i princip terrängen fram till byvägen där den läggs på bank upp mot den kuperade hällmarkstallskogen. Som mest är banken 4,5 meter hög. Över Bredmossen, som är en igenväxt vik, ligger vägen på en 3-4 meter hög bank i 190 meter. Efter Bredmossen ligger vägkorridoren i nivå med befintligt landskap för att sedan gå i skärning cirka 200 meter genom hällmarkstallskogen. Det småkuperade området här kräver skärning respektive bank på 3-5 meter. I det öppna landskapet i norr delen av Långmalmen ligger vägen på tidvis hög bank i drygt 200 meter. Strax innan vägen ansluter till befintlig väg 40/E22 krävs en bergskärning på upp till 6,5 meter. Öster om Peterslund passerar vägkorridoren ett område med tilltalande ålderdomlig karaktär med höga till mycket höga natur- och kulturvärden. Vägkorridoren korsar områdets nordvästra del som innehåller ett flertal grova ekar. Vid passagen av Grimkärr, ett avlångt landskapsrum som utgörs av en smal fuktäng med skogbeklädda klippbranter i norr och söder, måste vägen ligga på bro (104 meter). Höjden är som mest 12 meter. Bron bör utföras som en öppen trespannsbro med brostöd placerade högt uppe i slänten. Vattendraget mellan Hyttegöl och Närten passeras på cirka 8 meters nivåskillnad. Här föreslås en bro (50 m) som skonar naturvärdena vid bäcken och minskar barriäreffekten för småvilt. Figur 16. Tydligt landskapsrum vid Grimkärr. Genom det småkuperade landskapet som därefter följer går vägen ömsom i skärning ömsom på bank i cirka 400 meter. 14

15 Figur 17. Karta och profil med det blå alternativet 15

16 Alternativ grön Vägkorridor Grön är ett alternativ som ansluter till befintlig E22 förhållandevis tidigare än vägkorridor Röd och Blå. Ny väg E22 går ifrån befintlig väg E22 cirka 300 meter norr om befintlig korsning E22 och länsväg 790/792, går på en bro över södra delen av Hyttegöl och ansluter till befintlig E22 vid Jansbo. Den föreslagna vägkorridoren passerar i princip inte det öppna jordbrukslandskapet vid Gladhammar. Istället viker den av i en mjuk böj över Peterslund. Vägen dras genom en 5 meter hög kulle alldeles intill befintlig väg E22. Detta område kräver noggrann gestaltning. Det småkuperade området kring Peterslunds gård gör att vägen måste läggas ömsom i skärning ömsom på bank. Banken blir kraftig, upp till 9,5 meter hög. Vägkorridoren passerar genom ett hagmarksområde med höga naturvärden, men ligger däremot öster om fornlämningsområdet och mellan två höjdpartier. Där vägen närmar sig sjön Hyttegöl ligger vägen i nivå med landskapet, vilket gör att bron över vattnet kan anläggas så låg som möjligt. Brolängden är cirka 96 meter. Vägkorridoren för alternativ grön fortsätter med en bro över södra delen av Hyttegöl och viker sedan av för att ansluta till befintlig E22 vid Jansbo. Nya E22 fortsätter på befintlig E22 österut enligt figur 34. I korsningspunkten med väg 40 byggs en trafikplats av typ trumpet enligt VGU trafikplatstyper för att hantera framkomlighetsproblemen. Väg 40 går under Väg E22. Avfartsramperna föreslås att utformas som parallellavfarter och påfartsramperna fortsätter som ett andra körfält på väg E22. Kring trafikplatsen krävs skärningar respektive bankar. Nya E22 fortsätter sedan på befintlig E22 österut enligt figur

17 Figur 18. Karta och profil med det gröna alternativet 17

18 Alternativ gul Vägkorridor gul är det nordligaste alternativet i utredningsområdet, se figur 19. Det är även det utbyggnadsalternativ som tar minst ny mark i anspråk, vilket är positivt ur landskaps- och miljöperspektiv. Ny väg E22 ansluter i söder till befintlig väg E22 cirka 800 meter norr om befintlig korsning E22 och länsväg 790/792. Den föreslagna vägkorridoren passerar inte det öppna jordbrukslandskapet vid Gladhammar. Istället viker den av i en mjuk böj cirka 300 meter norr om Peterslund. Här går vägen i kraftig skärning på upp till 10 meter innan vägen passerar ett torvområde väster om sjön Hyttegöl där vägen måste läggas på hög bank. Banken övergår till bro över själva sjön. Bron som är en balkbro på pelare är cirka 250 meter lång och gör en böj över vattnet. Runt platsen för den planskilda korsningen med väg 40 ligger vägen på kraftig bank på upp till 16 meter mellan bergsformationer. Trafikplatsens utbredning kräver också bergskärning och några bostadsfastigheter vid Jansbo och Stensnäs berörs. Innan den nya vägkorridoren når fram till befintlig vägsträckning passeras småbruten terräng i cirka 700 meter. 18

19 Figur 19. Karta och profil med det gula alternativet 19

20 6 Alternativskiljande principer Den givna vägstandarden innebär krav på den geometriska utformningen, vilket begränsar möjligheterna till landskapsanpassning. Samtliga korridoralternativ bedöms ge upphov till kraftiga skärningar och bankar som påverkar landskapet negativt. Särskilt i småskalig terräng kommer ny väg bryta i skala och struktur mot omgivande landskap. Vissa riktlinjer som tagits fram för att nå gestaltningsmålen kan följas i alla utbyggnadsalternativ och är inte alternativskiljande mellan röd, blå, grön och gul korridor. Exempelvis kan: vägens bankslänter i jordbruksmark utföras flacka övergångskurvor i form av klotoider användas för en mjuk linjeföring och för att underlätta vägens anpassning till terrängen överskottsmassor användas för att jämna ut slänter bergskärningar och slänter utformas likt omgivande terrängskaraktärer eventuella bullerskyddsåtgärder utföras med stor hänsyn till närmaste omgivning det småskaliga variationsrika mosaiklandskapet eventuellt återskapas på restytor plantering ske med arter som redan finns i området landskapets karaktärer åskådliggöras för trafikanten utformning av dagvattendammar och diken anpassas till landskapet. Påverkan på landskapet De olika alternativen skiljer sig från varandra i avseende hur de påverkar landskapet och allra störst skillnad är det mellan förbättringsalternativet (0+) och alternativen röd, blå, grön och gul. Förbättringsalternativet (0+) Förbättringsalternativet medför inga påtagliga negativa konsekvenser för landskapskaraktären. Åtgärderna som föreslås i form av breddning av väg samt ny cirkulationsplats görs i den del av landskapet som redan är påverkat av vägen. Korsningen i form av en cirkulationsplats där väg 40 möter väg E22 kommer att ta plats fysiskt och visuellt. Landskapsupplevelsen kommer att förändras om än måttligt jämfört med idag. Det blir viktigt att så långt som möjligt förankra cirkulationsplatsen i terräng och vegetation. Alternativ röd Denna vägkorridor ligger närmast Gladhammars kyrka. Det öppna landskapet vid Gladhammar kommer även att påverkas av en nödvändig planskild korsning för byvägen vid Peterslund. Det kommer även krävas att denna byväg dras parallellt med ny väg E22 och därmed bidra till fler årsringar av vägar i det öppna landskapet mellan Gladhammar och Lunds by. Det bidrar till ökad fragmentering av jordbrukslandskapet och därmed risk för igenväxning av restytor. Hotet mot värdekärnan i riksintresset för kulturmiljövården är i detta alternativ störst. Detta alternativ har kraftigast skärningar på upp till 15 meter. Rött alternativ medför mycket stor negativ konsekvens för områdets karaktär. 20

21 Alternativ blå Det öppna landskapet vid Gladhammar påverkas mindre än i det Röda alternativet eftersom den nya vägsträckan kan ansluta till befintlig väg E22 något mer norrut. Nya sidovägar krävs sannolikt inte heller, vilket skapar färre restytor som kan växa igen. Denna sträckning är totalt sett rakare än den röda, gröna och gula och kan anses smälta in sämre i landskapet. Bron över Grimkärr ligger bättre i terrängen än i det Röda alternativet. Det vill säga den ligger i princip från bergets hjässa till nästa bergs hjässa, vilket ger ett mer landskapsanpassat utseende. Detta alternativ har mest och högst bankar på upp till 6,5 meter. Blått alternativ medför mycket stor negativ konsekvens för områdets karaktär. Alternativ grön Det öppna landskapet vid Gladhammar påverkas mindre än av både Rött och Blått alternativ eftersom den nya vägsträckan ansluter till befintlig väg E22 längre norrut. Nya sidovägar krävs sannolikt inte heller, vilket skapar färre restytor som kan växa igen. Detta alternativ har höga skärningar på upp till 7 meter och bankar på upp till 9 meter. Grön korridor innebär att Grimkärrsravinen undviks, vilket är en fördel. Istället går dock vägen över två gårdstomter och därpå belägna hus samt i hög bank över jordbruksmarken norr om Peterslund. Detta ingrepp innebär sannolikt att de jordbruksföretag som är knutna till gårdarna läggs ner med åtföljande risk för upphörd brukning och hävd av odlingslandskapet och dess betesmarker. Grönt alternativ medför mycket stor negativ konsekvens för områdets karaktär. Figur 20. Det gula alternativet påverkar landskapet i Gladhammar minst eftersom vägkorridoren följer befintlig sträckning. Alternativ gul Det öppna landskapet vid Gladhammar påverkas minst av det Gula alternativet eftersom den nya vägsträckan kan ansluta till befintlig väg E22 längre norrut. Nya sidovägar krävs sannolikt inte heller, vilket skapar färre restytor som kan växa igen. Detta alternativ har skärningar på upp till 10 meter och bankar på upp till 16 meter. Större del av den utbyggda vägen ligger dock i befintlig vägsträckning och delvis på lång bro (250 m). Gult alternativ går inte tvärs landskapets egen riktning, dvs tvärs dalgångar och bergsformationer, i lika stor omfattning som de andra utbyggnadsalternativen gör. Vid anslutningarna till bron över Hyttegöl 21

22 krävs dock omfattande landskapsmodellering, vilket påverkar karaktären i landskapet negativt. Alternativet påverkar en naturbetesmark, med högt naturvärde, nordost om Peterslund. Omedelbart nordost om Hyttegöl passerar den nya vägen genom norra delen av en hällmarkstallskog. Gult alternativ medför måttligt negativ konsekvens för områdets karaktär. Sammanfattning Alla utbyggnadsalternativ innebär negativ påverkan på landskapskaraktären. Gult alternativ påverkar minst antal områden som pekats ut som mycket känsliga. Trafikantupplevelse Trafikantupplevelsen skiljer sig troligen inte nämnvärt mellan de olika korridoralternativen. Samtliga alternativ ger möjlighet till utblickar och varierad landskapsbild. Orienterbarheten är god eftersom landskapet varierar i form och innehåller tydliga landmärken. Gult alternativ innebär färd över vatten vilket ger god trafikantupplevelse. Rött, grönt och gult alternativ har en något bättre linjeföring än det blå alternativet. I förbättringsalternativet kan cirkulationsplatsen utgöra en tydlig nod som skapar orienterbarhet för trafikanterna, vilket ger positiva konsekvenser för upplevelsen av landskapet. Gult alternativ påverkar även landskapsbilden vid Gladhammar minst av de fyra utbyggnadsalternativen. Figur 21. Det gula alternativet innebär färd över sjön Hyttegöl vilket ger god trafikantupplevelse. Avståndet mellan pelarna är i detta broförslag cirka 50 meter. (Skiss av Structor Bro & Anläggning) 22

23 Rekommendationer inför fortsatt arbete I det fortsatta arbetet med vägplanen (Samrådshandling, valt lokaliseringsalternativ) kommer det valda vägförslaget vidareutvecklas och ritningar arbetas fram där vägsträckningen framgår mer detaljerat. Efter att lokalisering har valts är det i det fortsatta gestaltningsarbetet viktigt att titta på följande punkter: I det fortsatta arbetet bör nivåer och vegetation mätas in så att slänter kan anpassas till dessa. Nya planteringar utgår från befintlig vegetation i omgivningen. En passageplan tas fram för att klarlägga behov av stängsel och vilka passagemöjligheter som behövs för att djur säkert ska kunna ta sig över vägen. Lokalvägnätet samt skogsvägnätet ska ses över och förses med erforderliga passager över eller under ny väg. Dagvattenmagasin och fördröjningsdammar skall utformas så att de blir en del av landskapet. De negativa konsekvenserna på landskapet kan mildras genom att vägen läggs med låg profil genom RI för kulturmiljövård Gladhammar - Lunds by luftiga broar väljs om möjligt istället för höga vägbankar höga bankar kan täckas av vegetation och/eller terrasseras trafikplatser utformas så att de om möjligt kan upplevas som en naturlig del av landskapet använda odlingsbara slänter. 23

24 Referenser Vägplan Samrådsunderlag E22 Kalmar Norrköping, delen Gladhammar-Verkebäck, Västerviks kommun, Kalmar län, uppdragsnummer , Trafikverket Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, Vägverket 2009, Publikationsnummer 2009:161 Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt, Trafikverket, TRV 2014/78881 VGU, Vägverket, Publikationsnummer 2004:80 24

25

26 Trafikverket, Jönköping. Besöksadress: Bataljonsgatan 8 Telefon: , Texttelefon: