GESTALTNINGSPROGRAM Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer:
|
|
- Roland Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GESTALTNINGSPROGRAM Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer:
2 Dokumenttitel: Gestaltningsprogram Väg 40 Förbi Eksjö Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Skapat av: Structor Mark Malmö AB, Viveca Sennmalm Dokumentdatum: Projektnummer: Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Axel Werner Distributör: Trafikverket Region Syd, Jönköping Telefon:
3 Innehåll 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Tidigare beslut Beskrivning av resultat från landskapsanalys... 5 Landskapsbeskrivning... 5 Landskapets värde... 5 Landskapets känslighet Gestaltningsmål och riktlinjer Övergripande idéer för gestaltningen... 8 Väggeometri... 8 Linjeföring... 8 Sidoområden... 8 Vegetation... 9 Broar och trafikplatser Dagvattendammar Beskrivning av de olika alternativen Förbättringsalternativet (0+) Vägkorridor röd Vägkorridor blå Vägkorridor grön Alternativskiljande principer Påverkan på landskapet Trafikantupplevelse Rekommendationer inför fortsatt arbete
4 1 Inledning Bakgrund Trafikverket håller på att ta fram en lokaliseringsstudie för en ny sträckning av väg 40 förbi Eksjö i Eksjö kommun. Syfte Gestaltningsprogrammet ska innehålla motiv till valda lösningar samt rekommendationer för fortsatt arbete. Det ska sammanfatta det gestaltningsarbete som genomförts i arbetet med lokaliseringsstudien. Landskapets förutsättningar och tålighet för olika lösningar ska beskrivas. Gestaltningsprogrammet ska visa alternativskiljande principer inom de olika korridorerna samt översiktliga riktlinjer för linjeföring och sidoområde. Gestaltningsprogrammet ska behandla vägen både ur ett trafikantperspektiv och ur ett så kallat åskådarperspektiv, d.v.s. hur vägen uppfattas från vägen när man färdas på den såväl som hur vägen uppfattas från omgivningen ur ett vistelseperspektiv. Figur 1. Lokaliseringskarta Väg 40 sträcker sig från Göteborg till Västervik och är en viktig västöstlig länk som sammanbinder E22 med E4. Väg 40 går i dag genom Eksjö samhälle med stora fördröjningar för genomfartstrafiken och störningar för de boende som följd. Detta skapar en intressekonflikt mellan framkomlighet för genomfartstrafiken och trafiksäkerhet, trygghet och boendemiljö för invånarna i Eksjö. Vägen är utpekad som riksintresse och ingår i det nationella stamvägnätet. I den nationella planen för transportsystemet avser regeringen att avsätta medel för riksväg 40, delen förbi Eksjö. Utredningsområdet är markerat på kartan, figur 2 och utgör det område som man studerat i förstudien till aktuell vägplan. Inom det markerade området studeras var en ny vägsträcka ska dras. Figur 2. Utredningsområde Tidigare beslut Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutade den 13 maj 2013 att objektet väg 40 förbi Eksjö kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4
5 2 Beskrivning av resultat från landskapsanalys Landskapsbeskrivning Området runt Eksjö präglas av ett variationsrikt och småkuperat landskap med närhet till flera sjöar och vattendrag. Berggrunden utgörs huvudsakligen av urberg och bland de lösa jordlagren dominerar moränen österut och isälvssediment i väster. Inom Göljamossen samt en del andra terrängsvackor finns torv. Den övergripande landskapstypen är ett variationsrikt och småkuperat landskap. Söder om Eksjö finns en dalgång med ett vattensystem av sjöar och åar som förbinder sjöarna. Odlingsmarker är belägna på höjderna och dalgångarnas sluttningar. Skogarna är starkt barrskogsdominerade, men intill odlingsmarkerna och dalgångarnas å- och sjösystem är lövinslaget ofta påfallande. Näringslivet är främst knutet till skogsindustrin. Landskapet i utredningsområdet är i väster präglat av staden och har karaktären av ett vardagslandskap 1 innehållande bla industriområde, kraftledningsgata, väg 32 och bensinstationer. Siktlinjen är stor i det öppna våtmarksområdet vid Nifsarp. I öster mellan Höreda och Björka finns ett ålderdomligt kuperat kulturlandskap med inslag av röda gårdsbyggnader och stengärdesgårdar. Norr om Björnshultasjön återfinns ett vackert område med gamla ekar. Variationen av jordbruksmark som ger viss rumslighet i kombination med tät barrskog gör att det är lätt att orientera sig. Landmärken fungerar ofta som orienterande referenspunkter som man kan se på långt håll. I aktuellt område är det främst kraftledningar som ger en viss orienterbarhet. Landskapets värde De flesta naturvärden är kopplade till naturbetesmarker i anslutning till odlingslandskapen kring Björka by, Gummarp och Björnshult. Brukningsenheterna är små och flikiga och utgörs av en blandning av brukade åkrar och betesmarker samt ålderdomliga gårdsmiljöer. Flera av hagarna har delvis kvar karaktären av stenbundna naturbetesmarker med en artrik flora. Även vattenlandskapet längs Kvarnarpaåns dalgång, med en mosaik av öppna och skogsbevuxna våtmarker, öppet strömmande samt lugnflytande vatten, har höga naturvärden. Den utrotningshotade arten utter ses ofta vid Kvarnarpaån. Området är genom den rika tillgången till vatten även en viktig förutsättning för omgivande markers naturvärden. Markanvändningen domineras idag av skogsbruk och cirka 60 % av markytan inom inventeringsområdet utgörs av tall- och granplanteringar. I höjdlägen och sluttningszoner finns fläckvis ännu kvar små odlingslandskap av ålderdomlig, småbruten karaktär Markerna kring väg 40 och Eksjö bedöms främst ha värde för det lokala friluftslivet. Skogsområdena och jordbrukslandskapet ger goda möjligheter till aktiviteter som jakt, vandring, ridning, joggingturer, svampplockning och liknande. Sjöar i området ger goda möjligheter till aktiviteter såsom fiske, bad, och skridskoåkning. Flera av sjöarna har tätortsnära lägen med bebyggelse avsedd för boende i närheten, vilket ytterligare stärker dess vikt för rekreation och friluftsliv. 1 Ett landskap vi bor och verkar i till vardags, ofta med en stor utbyggnad av infrastruktur 5
6 Landskapets känslighet Karaktäriseringen av området visar även på tidvis höga värden för landskapsbilden samt rekreations- och upplevelsevärden. Studerat område består till största del av barrskog på flacka slänter eller höjdpartier. Dessa partier är inte särskilt känsliga för en ny vägdragning. Småkuperade områden som finns företrädelsevis i den östra delen är känsligare. Enskilda kulturobjekt som fossil åkermark är inte unika för denna del av Småland och är därför inte lika värdefulla som ett kulturlandskapsområde i sin helhet. Kartbilden nedan, figur 3, visar vilka områden som är känsligast för det ingrepp som en ny väg innebär. De känsligaste delarna finns i området Nifsarpsmaden, Björka samt Björnshult. Mycket stor känslighet innebär att det finns stor risk för att betydande värden kan gå förlorade redan med en mindre förändring eller ett mindre ingrepp. Mycket liten känslighet innebär att en sådan förändring inte nämnvärt påverkar det aktuella landskapets värden. Figur 3. Känslighetsanalys 6
7 3 Gestaltningsmål och riktlinjer Projektmålen finns presenterade i sin helhet i Vägplan, val av lokaliseringsalternativ. Här kommenteras hur målen omhändertagits i gestaltningsarbetet. Riktlinjer beskriver hur målen kan uppnås. Det övergripande gestaltningsmålet är Vägen ska anpassas till landskapet Följande generella riktlinjer för gestaltningsarbetet har formulerats: Övergångskurvor i form av klotoider ska användas för en mjuk linjeföring och för att underlätta vägens anpassning till terrängen Överskottsmassor kan användas för att jämna ut slänter Bergskärningar och slänter ska utformas likt omgivande terrängskaraktärer Eventuella bullerskyddsåtgärder ska utföras med stor hänsyn till närmaste omgivning Plantering ska med arter som redan finns i området Landskapets karaktärer åskådliggörs för trafikanten Utformning av dagvattendammar och diken ska anpassas till landskapet Utblickar över befintliga och/eller nya våtmarker bör inte störas av räcken. Följande objektsspecifika riktlinjer för gestaltningsarbetet har formulerats: Skogs- och jordbruksmark ska vara brukbar fram till vägområdet I öppet jordbrukslandskap ska en så låg vägprofil som möjligt eftersträvas Vägens bankslänter i jordbruksmark utförs om möjligt flacka. Bron över Kvarnarpaån bör gestaltas med stor omsorg I skogspassager bör ett naturligt utseende eftersträvas med terränganpassade slänter Figur 4. Nifsarpsmaden Figur 5. Väg som är anpassad till landskapet genom sin släntutformning och linjeföring. Exempel från E6 vid Falkenberg. 2 2 Exempelbanken.se 7
8 4 Övergripande idéer för gestaltningen Väggeometri Den planerade vägen ska ha målstandard mötesfri trafikled som trefältsväg (2+1). Den belagda bredden är 14 meter och i mittremsan föreslås ett vajerräcke. Vid trängre och känsliga miljöer eller där bankslänt är högre än 3 meter eller där säkerhetszonen inte kan uppfyllas föreslås sidoräcke längs vägen. Viltstängsel bör om möjligt undvikas i det öppna jordbrukslandskapet. Ett eventuellt viltstängsel placeras utanför vägens 11 meter breda säkerhetszon, vilket ur gestaltningssynpunkt är negativt då det visuellt förstärker vägens bredd. Referenshastigheten är 100 km/tim. Figur 6. Principsektion 2+1-väg Linjeföring Vägen ska anpassas till omgivningen och underordnas landskapet, snarare än tvärtom, genom att landskapets förutsättningar tas tillvara och utnyttjas vid gestaltningen av vägen. Det småkuperade landskapet ställer höga krav på linjeföring i plan och profil. Genom att förskjuta korridorerna i sidled endast ett tiotal meter kan värdefulla träd eller åkerholmar sparas. Den horisontala linjeföringen bör följa landskapets formationer. En väg som inte är anpassad till landskapet skapar sår och fula skärningar. En väg som går mot vinkelrätt mot höjdkurvorna får en stor påverkan på landskapsbilden. I ett öppet landskap ska vägen helst ligga på en bank 1-1,5 meter över terrängen. Det är bäst ur trafikantupplevelse samt för avvattning av vägkroppen. Sidoområden Grundprincipen är att sidoområdet anpassas till omgivande landskap. Vägen upplevs därigenom mindre dominerande och dess kontrastverkan minskar. Om delar av sidoområdet kan återföras till ursprunglig markanvändning bör detta övervägas. Därmed kan också den areal som väghållaren får skötselansvar för minska. De ytor som under vägbyggnadsskedet tillfälligt måste tas i anspråk, kan lösas med tillfällig nyttjanderätt (35 Väglagen). Där man inte kan undvika skärningar eller bankar för att få en acceptabel lutning på vägen bör dessa utformas med särskilt stor hänsyn. Vägbankar bör utformas med konkava slänter Skärningar bör utformas med konvexa sidor. konvex slänt konkav slänt Figur 7. Bankar utformas med konkava slänter och skärningar med konvexa sidor. 8
9 Bankar som är högre än tre meter bör jordtäckas och planteras för att mildra vägens dominerande karaktär. En konstant bredd på skärning och bank ger varierande släntlutning och harmoni med omgivningen. I det öppna landskapet bör slänterna vara så flacka som möjligt (1:9). Mjuka avrundningar av släntkrön i åkermark kan medverka till att marken kan fortsätta brukas nära vägen, vilket är positivt. Vägdikenas djup och utbredning bör hållas så små som möjligt. I skogspassager bör ett naturligt utseende eftersträvas med terränganpassade slänter. Det kan åstadkommas med exempelvis avsatser som kan bli en bra grogrund för etablering av naturlig vegetation. Vegetation I odlingsmark anpassas sidoområdet till omgivningen genom att stor hänsyn tas till befintlig ängsvegetation som sparas, återetableras eller aktivt nyetableras. På så vis minskar man den tid det tar för vägen att bli en mer naturlig del av landskapet. Bästa sättet att ta tillvara på befintlig vegetation är att nyttja de frön och de vegetativa delar som finns i det översta marksiktet, normalt 20 cm eller mindre. Vid vägdragning genom skogsmark bekläs sidoområdena med fältskikt och buskvegetation. Genom att använda arter som redan finns i området kommer vägrummet visuellt bli en del av omgivningen. Planteringen ska ansluta till befintlig vegetation och upplevas som en del av landskapet. Figur 9. Brynplantering förankrar vägen i den omgivande terrängen. 3 Figur 8. I skogspassager eftersträvas ett naturligt utseende. 3 VGU, VV publikation 2004:80 9
10 Broar och trafikplatser I så stor utsträckning som möjligt ska träd och naturmark kring trafikplatser och i restytor bevaras och skyddas under byggtiden. De höga bankar som blir nödvändiga för trafikplatser ska gestaltas med växtlighet som ansluter till omgivningen. Slänter ska anpassas efter befintlig terräng så att de smälter in så mycket som möjligt. På de ställen där vägen utgör en sådan barriär att port krävs bör denna anläggas så lågt som möjligt för att vägens profil ska hållas nere och höga bankar undvikas. Vägporten kan fungera som passage både för storvilt, för friluftsmänniskor och för lantbruksfordon. En trafikplats som samtidigt är en infart till staden kan ges ett medvetet formspråk som på ett positivt sätt kan framhäva och annonsera korsningen. Figur 10. Exempel på trespannsbro. Bron över Kvarnarpaån bör gestaltas med stor omsorg då den ligger i ett exponerat läge. Bankar och slänter bör bekläs med vegetation som finns på platsen. En trespannsbro ger ett luftigt intryck och ger möjlighet till passager längs vattendraget samt en strandbrink. Dagvattendammar Dammar ska utformas och anpassas efter terrängen. För att inte ta onödig mark i anspråk bör restytor längs vägen utnyttjas för lokalisering av dammar. Synligt krossmaterial ska undvikas. Kanter ska förberedas för etablering av för platsen lämpliga växtarter. Figur 11. Dagvattendamm med naturlika planteringar. 4 4 Foto från Veg Tech 10
11 5 Beskrivning av de olika alternativen Fyra korridorer studeras i lokaliseringsstudien röd, blå och grön A/grön B, se figur 12. En tänkbar väglinje har studerats i respektive vägkorridor. I ett sent skede av studien har en variant av den gröna korridoren tagits fram (grön B). Denna variant innebär färre planskildheter, men är för övrigt lik korridor grön. Nedan följer en beskrivning av de olika alternativen från väst till öst. Figurerna ger också en vägledning till beskrivningen. Gemensam korridor för samtliga alternativ Gemensam korridor för grön/grön B och blå Figur 12. Översiktskarta med korridorerna röd, blå och grön/grön B 11
12 Förbättringsalternativet (0+) Alternativet innebär att befintlig sträckning av väg 40 behålls samtidigt som åtgärder för att uppnå projektmålen genomförs. För att förbättra framkomligheten för den långväga genomfartstrafiken byggs två korsningar om till trearmade cirkulationsplatser. Förbättringsalternativet innebär också att antalet korsningspunkter minskas. Alternativ röd Vägkorridor röd är det nordligaste alternativet av de fyra föreslagna nysträckningsalternativen och utgår från en punkt strax söder om Abborraviksrondellen. Korsningen med väg 32 utformas med brolösning som en sk fly-over. En planskild korsning för gång- och cykeltrafik anordnas i anslutning till denna trafikplats. Strax norr om en kraftledningsgata viker vägkorridoren av österut och går parallellt och norr om denna i cirka 800 meter. Korsningen för väg 893/väg 40 utformas planskilt där väg 40 går på trespannsbro över väg 893 och en gc-väg. Över Kvarnarpaån förläggs vägen på en luftig trespannsbro (50 m). Detta görs dels för att åstadkomma en planskild korsning för vandringsleden samt utterpassage dels för att vägen sedan ska kunna gå planskilt över vägen som ligger strax öster om vattendraget. Stor omsorg ska läggas på utformning av vägbankar, slänter och strandbrink. Den befintliga trumman under vägbanken och den befintliga fördämningen i betong bör anpassas till ny utformning. En enklare gångbro över vattendraget behövs för vandringsleden. Sammantaget kräver åtgärderna tillståndsansökan för vattenverksamhet. Fram till och med Nifsarpsmaden är samtliga korridoralternativ sammanfallande i plan och profil. Någonstans sydost om Kvarnarp vill kommunen ansluta sitt kommunala vägnät till den nya förbifarten via en trafikled från östra industriområdet. Denna korsning kan komma att utformas som en trafikplats. Väg 40 kommer att gå över den nya trafikleden, som måste grävas ner. Den gamla vägsträckningen mellan Björka och Bonderyd korsas i en punkt som ligger i ett öppet jordbrukslandskap vid Skogslund. Den gamla vägen får grävas ner för att åstadkomma en planskildhet. Öster om vägen mellan Björka och Bonderyd går vägkorridoren in i ett mer småkuperat område. Väglinjen går växlande i skärning och på bank. Skärningar är som mest 8 meter djupa och bankar upp mot 5 meter höga. Väglinjens skärningar och bankar kan utläsas som blå respektive rosa yta på profilritningen i figur 13. Dessa ytor, som är höjden på bank/skärning multiplicerat med längden på bank/skärning, ger en indikation på vilket alternativ, rött, blått eller grönt A/B, som ger mest respektive minst bank/skärning. En jämförelse finns beskrivet i kapitel 6. I sydöstra delen av Björka (km 5/200) korsar väg 40 en annan mindre väg som går mellan Björka och Hjorthemmet. Denna väg förläggs på trespannsbro (50 m) och väg 40 får grävas ner. Korsningen befinner sig i ett trångt läge nära järnvägen. Delar av den gamla väg 40 tas bort och byggs om till c-vägskäl. Denna korsning ska nedtonas för att minska trafikanters vilja att gena genom Eksjö tätort. 12
13 Figur 13. Karta och profil med röd korridor. 13
14 Alternativ blå Vägkorridor blå är det sydligaste alternativet av de fyra föreslagna nysträckningsalternativen. Första 2000 metrarna sammanfaller för de olika vägkorridorerna i läge och profil. En eventuell korsning med kommunens trafikled (trafikplats) kommer i detta alternativ skilja sig mot det röda alternativet genom att väg 40 istället kommer att gå under den nya trafikleden, som förläggs på bro (50 m). Björkavägen måste i det blå alternativet läggas om i ett nytt läge något österut för att åstadkomma planskildhet med väg 40. Terrängförhållandena kräver dessutom att den nya vägen mellan Björka och Bonderyd grävs ner. Efter korsningen med vägen mellan Björka och Bonderyd sammanfaller blått och grönt alternativ i plan och profil. vattendelare som delar ytvattenavrinningen mot norr respektive söder. Det är dock osäkert på hur djupa torvlagren är. Vid Björnshult är vägen är förlagd till foten av en kraftig bergsformation, vilket ger en god landskapsanpassning. En ekhage berörs dock precis där förbifarten ansluter till befintlig väg 40. Delar av den gamla väg 40 tas bort och byggs om till c-vägskäl. Denna korsning ska nedtonas för att minska trafikanters vilja att gena genom Eksjö tätort. Björka Öster om Björkavägen går vägkorridoren in i ett mer småkuperat område. Väglinjen går växlande i skärning och på bank. Skärningar är som mest 6 meter djupa och bankar upp mot 5 meter höga. Väglinjens skärningar och bankar kan utläsas som blå respektive rosa yta på profilritningen i figur 15. Dessa ytor, som är höjden på bank/skärning multiplicerat med längden på bank/skärning, ger en indikation på vilket alternativ, rött, blått eller grönt A/B, som ger mest respektive minst bank/skärning. En jämförelse finns beskrivet i kapitel 6. Sydost om Björka (km 5/460) korsar väg 40 en annan mindre väg som går mellan Björka och Hjorthemmet. Denna väg förläggs på trespannsbro (50 m) och väg 40 får grävas ner. Korsningen finns i skogsmark. Göljamossen som har en nord-sydlig utbredning passeras där bredden på mossen genom karttolkning är som smalast. Här finns också en Bonderyd Figur 14. Mittersta delen av blå korridor. Vägen mellan Björka och Bonderyd läggs om i ett nytt läge något österut för att åstadkomma planskildhet med väg 40. Bilden visar även möjlig placering av trafikplats (grå yta) 14
15 Figur 15. Karta och profil med blå korridor 15
16 Alternativ grön A Vägkorridor grön A är ett mittenalternativ. Första 2000 metrarna sammanfaller för vägkorridorer röd, blå och grön A i läge och profil. Detta alternativ har tagit hänsyn till jordbruksmark vid Gummarp och Björka. I stället går korridoren i skogsmark. Björka En eventuell korsning med kommunens trafikled (trafikplats) kommer i detta alternativ skilja sig mot det röda alternativet genom att väg 40 istället, likt alternativ blå, kommer att gå under den nya trafikleden, som förläggs på bro (50 m). En önskvärd planskild korsning med vägen mellan Björka och Bonderyd kommer att kräva att denna väg grävs ner och att väg 40 förläggs på bro. Efter korsningen med Björkavägen sammanfaller blått och grönt A alternativ i plan och profil. Korridorens teoretiska väglinje medför skärningar och bankar, vilket kan utläsas som blå respektive rosa yta på profilritningen i figur 17. Dessa ytor, som är höjden på bank/skärning multiplicerat med längden på bank/skärning, ger en indikation på vilket alternativ, rött, blått eller grönt A/B, som ger mest respektive minst bank/skärning. En jämförelse finns beskrivet i kapitel 6. Gummarp Figur 16. Med alternativ grön A har hänsyn tagits till jordbruksmark vid Gummarp. Den grå ytan markerar möjlig placering av trafikplats. 16
17 Figur 17. Karta och profil med korridor grön A 17
18 Alternativ grön B Vägkorridor grön B är ett mittenalternativ. Denna variant innebär färre planskildheter, men är för övrigt lik korridor grön A. Jämfört med korridor grön A och även med blå och röd är korridor grön B dock något kortare eftersom den börjar med ett c-vägskäl vid väg 32 och inte med en flyover-korsning. Korsningen med väg 894 sker planskilt precis som i alternativ röd, blå och grön A. Korridor grön B passerar Kvarnarpaån på bro precis som i alternativ röd, blå och grön A. På resten av sträckan planeras inga broar utan korsningen med Björkavägen och andra mindre vägar kommer att ske i plan. Alternativ grön B föreslås ansluta till väg 40 i öst på samma vis som i de övriga alternativen. Korridorens teoretiska väglinje medför skärningar och bankar, vilket kan utläsas som blå respektive rosa yta på profilritningen i figur 18. Dessa ytor, som är höjden på bank/skärning multiplicerat med längden på bank/skärning, ger en indikation på vilket alternativ, rött, blått eller grönt A/B, som ger mest respektive minst bank/skärning. En jämförelse finns beskrivet i kapitel 6. 18
19 Figur 18. Karta och profil med korridor grön B 19
20 6 Alternativskiljande principer De olika alternativen skiljer sig från varandra i avseende hur de påverkar landskapet och allra störst skillnad är det mellan förbättringsalternativet och alternativen röd, blå och grön A/B. Nedan följer en beskrivning av hur de olika alternativen påverkar landskapet. Önskad standard på den nya vägen med bland annat 100 km/h som högsta tillåtna hastighet gör det svårt att anpassa vägen till terrängen. Samtliga korridoralternativ bedöms ge upphov till skärningar och bankar som påverkar landskapet negativt. Särskilt i småskalig terräng kommer ny väg bryta i skala och struktur mot omgivande landskap. Samtliga korridoralternativ påverkar också det känsliga området vid Nifsarp och Kvarnarpaån. Här måste man studera eventuella skyddsåtgärder i ett senare skede. Korridoralternativen ger samtidigt en möjlighet att förbättra miljön inne i Eksjö tätort både avseende framkomlighet, säkerhet, hälsa och stadsbild. Kartbilden nedan visar hur de olika utbyggnadsalternativen påverkar landskapet. I vissa delar av utredningsområdet kan man inte undvika områden med Mycket stor känslighet oavsett var man än lokaliserar vägen. Figur 19. De tre utbyggnadsalternativen röd, blå och grön utritade ovanpå känslighetsanalysen. 20
21 Påverkan på landskapet Förbättringsalternativet (0+) De båda cirkulationsplatserna tar mycket plats och kommer genom dess uttryck och skala att störa landskapsbilden/stadsbilden. Alternativ röd Det röda alternativet har anpassats efter Göljamossen öster om Björka. Vägkorridoren gör en böj norr om mossen för att så långt som möjligt undvika torvmarken. Påverkan på kulturlandskapet i Björka blir stor på grund av fragmentering. Rött alternativ medför måttlig negativ konsekvens för områdets karaktär i Björka. Vägkorridoren passerar områdets ytterkant, men kommer att innebära fragmentering samt skärningar och bankar. Alternativ grön A Med alternativ grön A har hänsyn tagits till jordbruksmark vid Gummarp och Björka. I stället går korridoren i skogsmark. På övrig sträcka sammanfaller blått alternativ med grön A/B. Korsningen med kommunens trafikled kommer i detta alternativ skilja sig mot det röda alternativet genom att väg 40 istället kommer att gå under den nya trafikleden, som förläggs på bro (50 m). Alternativ grön A medför måttlig negativ konsekvens för områdets karaktär i Björnshult. Ekhagen och det småbrutna kulturlandskapet fragmenteras av en ny väg. Alternativ grön A/B innebär minst påverkan på det öppna jordbrukslandskapet. Alternativ blå Med det blå alternativet har hänsyn tagits till kulturmiljöintresset i det fossila åkermarksområdet söder om Björka. Vägkorridoren är förlagd så långt söderut som möjligt i utredningsområdet för att minimera skadorna på de fossila åkrarna i de centrala delarna av kulturmiljöområdet. Det småkuperade kulturlandskapet i Björnshult påverkas dock negativt. Vägen mellan Björka och Bonderyd måste i det blå alternativet läggas om i ett nytt läge något österut för att åstadkomma planskildhet med väg 40. Det betyder att man bryter den gamla kopplingen som syns i landskapet mellan byarna. Blått alternativ medför måttlig negativ konsekvens för områdets karaktär i Björnshult. Ekhagen och det småbrutna kulturlandskapet fragmenteras av en ny väg. Alternativ grön B Med alternativ grön B har hänsyn tagits till jordbruksmark vid Gummarp och Björka. I stället går korridoren i skogsmark. På övrig sträcka sammanfaller blått alternativ med grön A/B. Alternativ grön B medför måttlig negativ konsekvens för områdets karaktär i Björnshult. Ekhagen och det småbrutna kulturlandskapet fragmenteras av en ny väg. Alternativ grön A/B innebär minst påverkan på det öppna jordbrukslandskapet. Grönt alternativ B har färre planskildheter är grönt alternativ A, vilket ger mildare påverkan på landskapsbilden. 21
22 Skadeförebyggande åtgärder I vägplanens lokaliseringsstudie är syftet att titta på alternativskiljande konsekvenser. Studerade korridorer är i detta skede breda, vilket gör att det finns en viss möjlighet inom korridoren att anpassa vägen till det omgivande landskapet. De negativa konsekvenserna på landskapet kan mildras genom att mot väster. Det kan få många att lockas till att svänga av här och gena genom Eksjö tätort, vilket motverkar projektmålet. Den nya entrén till Eksjö via Kvarnarp annonseras tydligare om trafikplatsen ligger på bro över väg 40. Det är fallet i alternativ grön A respektive alternativ blå. I det röda alternativet blir denna annonsering inte lika tydlig, eftersom den nya trafikleden leds under väg 40. skogs- och jordbruksmark tillåts vara brukbar fram till vägområdet vägen läggs med låg profil i öppet jordbrukslandskap vägens bankslänter i jordbruksmark utförs flacka bron över Kvarnarpaån gestaltas med stor omsorg terränganpassade slänter används i skogspassager. Trafikantupplevelse Trafikantupplevelsen skiljer sig troligen inte nämnvärt mellan de olika korridoralternativen. Samtliga alternativ ger möjlighet till utblickar och varierad landskapsbild. Grön och blå linje kan upplevas som mer harmonisk för trafikanten i sin linjeföring. Orienterbarheten blir god för bilister som kommer österifrån i och med vägens anpassning mellan den stora bergsformationen norr om Björnshult och sjön. Vägen bjuder på vackra utblickar mot ekhagar och sjön. Bergsformationen kommer att utgöra ett tydligt landmärke. Figur 20. Annonserande trafikplats. Bilden visar trafikplats Väderstad (E4). Bild från Google Earth Med den röda väglinjen kommer trafikanten som kommer österifrån att komma mycket närmare Eksjö tätort innan förbifarten svänger av 22
23 7 Rekommendationer inför fortsatt arbete I det fortsatta arbetet med vägplanen (Samrådshandling, valt lokaliseringsalternativ) kommer det valda vägförslaget vidareutvecklas och ritningar arbetas fram där vägsträckningen framgår mer detaljerat. Efter att lokalisering har valts är det i det fortsatta gestaltningsarbetet viktigt att titta på följande punkter: Olika utformningsalternativ inom det valda lokaliseringalternativet kan behöva studeras. I det fortsatta arbetet bör nivåer och vegetation mätas in så att slänter kan anpassas till dessa. Nya planteringar ska utgå från befintlig vegetation i omgivningen. En passageplan tas fram för att klarlägga behov av stängsel och vilka passagemöjligheter som behövs för att djur säkert ska kunna korsa vägen. Lokalvägnätet samt skogsvägnätet ska ses över och förses med erforderliga passager över eller under ny väg. Dagvattenmagasin och fördröjningsdammar ska utformas så att de blir en del av landskapet. Passagen över Nifsarpsmaden ska utformas så att den mildrar barriäreffekten för vilt och människor. Den ska även utformas så att en visuellt och audiellt stör så lite som möjligt. 23
24 Referenser Förstudie Väg 40 förbi Eksjö, Eksjö kommun, Jönköpings län, Objekt , Trafikverket Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, Vägverket 2009, Publikationsnummer 2009:161 Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt, Trafikverket, TRV 2014/78881 VGU, Vägverket, Publikationsnummer 2004:80 24
25
26 Trafikverket, Jönköping. Besöksadress: Kaserngatan 10 Telefon: , Texttelefon:
GESTALTNINGSPROGRAM Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck
GESTALTNINGSPROGRAM Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan - val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333 Granskningskopia 2015-03-20 Dokumenttitel:
Byggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.
Byggnadsverk Två broar kommer att byggas i anslutning till Dessa utgörs av en korsande bro över E18 samt en landbro för Kockbackavägen. Gemensamma utformningskrav för broarna Broarna ska ges en utformning
PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
PM Avvattning och övriga ledningar
PM Avvattning och övriga ledningar Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333 Dokumenttitel: PM Avvattning
PM Avvattning och övriga ledningar
Dokumenttitel: E22 Gladhammar-Verkebäck Skapat av: Structor Mark Malmö AB Dokumentdatum: 2015-03-xx Dokumenttyp: PM Trafik och vägutformning Projektnummer: xxxxxx PM Avvattning och övriga ledningar Väg
Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil
Samrådsunderlag för utökning av utredningsområde Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil Östhammar, Uppsala län Samrådsunderlag 2011-11-21 Projektnummer: 880007 Dokumenttitel: Vägutredning väg 288 delen
Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp /09
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp 2017-05-08/09 Agenda Inledning/presentation Historik kring projektet Projektmål Tidplan och samrådsprocess Studerade korridorer Samrådstid
Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda
VÄGPLAN Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda Gävle kommun, Gävleborgs län PM Gestaltningsprogram Ärendenummer: TRV 2014/12687 Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se
E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, val av lokalisering 2017-09-11 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
PM Trafik och vägutformning. Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer:
PM Trafik och vägutformning Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: 108206 Dokumenttitel: PM Trafik och vägutformning Väg 40 förbi
Väg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar
GRANSKNINGSHANDLING Väg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar Grästorps kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning, 2015-12-15 Projektnummer: 139143 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17,
Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
E4 förbifart Stockholm
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 Reviderad för utställning av detaljplan oktober 2012
PM GESTALTNINGSAVSIKTER Vägplan - 370, Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län Objektnummer: ,TRV 2015/101450
PM GESTALTNINGSAVSIKTER Vägplan - 370, Nölviken Malå kommun, Västerbottens län 2016-02-15 Objektnummer: 137580,TRV 2015/101450 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå, Besöksadress:
LANDSKAPSANALYS. Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer:
LANDSKAPSANALYS Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: 108206 Titel: Landskapsanalys Väg 40 förbi Eksjö Vägplan, val av lokaliseringsalternativ
Väg 40 förbi Eksjö SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Eksjö kommun, Jönköpings län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, Projektnummer:
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, 2016-09-30 Projektnummer: 108206 Yta för bild TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket
Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer
Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen
Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.
Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning
Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation
Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm
VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm Tidaholms kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning 2015-06-15, Projektnummer: 144 554 Trafikverket Trafikverket, Box 110,
Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla
Samråd 2014-06-18 Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Bakgrund Cykelväg mellan Brösarp och Vitemölla saknas idag. Idag används främst väg 9 som är smal, krokig och med ett tidvis högt trafikflöde även
Vägplan, Projektnummer:
GESTALTNINGSPROGRAM Väg 21 Kristianstad-Hässleholm Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad Kristianstads och Hässleholms kommuner, Skåne Län Vägplan, 2016-10-20 Projektnummer: 138598 1 Trafikverket
Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
E45/70 GENOM MORA Kråkberg - Bonäs, Gång- och cykelväg
GRANSKNINGSHANDLING E45/70 GENOM MORA Kråkberg - Bonäs, Gång- och cykelväg Mora kommun, Dalarnas Län Granskningshandling: 2015-12-01 Projektnummer: 144779 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post:
Väg 40 förbi Eksjö SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Eksjö kommun, Jönköpings län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, Projektnummer:
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, 2017-02-06 Projektnummer: 108206 Yta för bild Trafikverket Postadress: Region syd, 551 91 Jönköping
Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
PM TRAFIK VINDKRAFTVERK KÅNNA
SCANERGY SOUTH AB PM TRAFIK VINDKRAFTVERK KÅNNA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se Bild hämtad från Trafikverkets Transporter
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Trafi kverket Postadress: Sundbyberg E-post: Telefon:
Trafi kverket Postadress: 172 90 Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: PM Gestaltningsprogram, Väg 77 delen Länsgränsen - Rösa, Vägplan, val av lokaliseringsalternativ
Kävlinge Arlöv, mötesspår vid Stävie
GESTALTNINGSPROGRAM Kävlinge Arlöv, mötesspår vid Stävie Kävlinge och Lomma kommun, Skåne län Underlag till järnvägsplan, Projektnummer: 145670 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 211 18 Malmö Besöksadress:
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Samrådshandling Väg 56, Hedesunda- Valbo/Gävle
Samrådshandling Väg 56, Hedesunda- Valbo/Gävle Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Öppet hus 24 och 29 augusti 2017 Trafikverkets planläggningsprocess Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild
Bilaga 2 till plankartor
FASTSTÄLLELSEHANDLING Bilaga 2 till plankartor Förteckning över skyddsåtgärder och försiktighetsmått Norrbotniabanan, Umeå-Dåva Umeå Kommun, Västerbottens län Järnvägsplan, 2017-11-30 Trafikverket Postadress:
Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun. Samrådsmöte
Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun Samrådsmöte Välkomna till samrådsmöte angående Väg 27, viltstängsel, Tranemo och Svenljunga kommun Västra Götalands län 2015-06-16 2 2015-06-10 2 2015-06-10
Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång
GRANSKNINGSHANDLING Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång Borlänge kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogram i vägplan Projektnummer: V83 858 830 Väg 800, broar över
Väg 120, delen Delary Älmhult
GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN Väg 120, delen Delary Älmhult Älmhults kommun, Kronobergs län Vägplan 2013-11-20 Objekt 87734293 Objektdata Vägnamn: Väg 120 Objektnamn: Delen Delary Brokhult Objektnr:
Samråd Väg E20 Vårgårda norr Mariestad. delen Förbi Mariestad. TMALL 0141 Presentation v 1.0
Samråd 2016-06-21 Väg E20 Vårgårda norr Mariestad delen Förbi Mariestad TMALL 0141 Presentation v 1.0 2 2016-06-21 Dagordning 1. Presentation 2. Vägplaneringsprocessen 3. Vägplan - val av lokaliseringsalternativ
Väg 222, tpl Kvarnholmen
Teknisk PM Geoteknik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: Teknisk PM Geoteknik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat
Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Samrådsmöte Samrådshandling Väg 108, Staffanstorp- Lund, mötesfri landsväg. 15 juni Utformning och miljö
Samrådsmöte Samrådshandling Väg 108, Staffanstorp- Lund, mötesfri landsväg 15 juni 2016 Utformning och miljö Lokalisering Val av lokalisering genom breddning av befintlig väg på nordöstra sidan för att
E14/E45. Delen Lockne-Optand. Förbifart Brunflo
SAMRÅDSHANDLING E14/E45. Delen Lockne-Optand. Förbifart Brunflo Östersunds kommun, Jämtlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-03-14. Förkortad version. Projektnummer: 139569 Trafikverket
Väg 156, stigningsfält, Skoghem Backadal
TEKNISK PM GEOTEKNIK Väg 156, stigningsfält, Skoghem Backadal Marks kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2018-05-07 Projektnummer: 157363 1 Trafikverket Postadress: 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se
VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg
Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April
Väg 161 Ulseröd E6/Torpmotet, delen Bäcken Rotviksbro
TEKNISK PM BERGTEKNIK OCH GEOTEKNIK BYGGNADSVERK Väg 161 Ulseröd E6/Torpmotet, delen Bäcken Rotviksbro Uddevalla kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-14 Projektnummer: 102225 Dokumenttitel: Teknisk
Väg 80/56 Valbo Handelsområde
Väg 80/56 Valbo Handelsområde GESTALTNING Tallarna definierar vägrummet och klarar att förankra de stora volymerna i köpcentrat. Platsen blir ett möte mellan köpcentrats öppna ytor och färgstarka karaktär
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING Utökat samråd Maj 2005 UTREDNING FÖR VÄG 68 SAMT JÄRNVÄG FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN INLEDNING Om uppdraget Tyréns AB utreder på uppdrag av Stora Enso Fors AB
E6.20 Hisingsleden, södra delen
GRANSKNINGSHANDLING PM Byggnadsverk E6.20 Hisingsleden, södra delen Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan, 2017-05-22 Projektnummer: 108036 Dokumenttitel: PM Byggnadsverk Skapat av: Fredrik Thunström,
3 Vägprojektet en översikt
3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet
Ny väg 268 E4 Grana. Samrådshandling för val av lokalisering Vägplan
Ny väg 268 E4 Grana Samrådshandling för val av lokalisering Vägplan 1 Syfte Ny väg alternativt ombyggnad av befintlig väg 268 mellan E4 och Grana Trafikverket utreder sedan några år hur man kan förbättra
Vägplan för anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen till ny E10, Kiruna
SAMRÅDSHANDLING Vägplan för anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen till ny E10, Kiruna Kiruna kommun, Norrbottens län 2016-03-09 TRV 2015/18806 1 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå
Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
E20 Götene Mariestad. Planläggningsbeskrivning
Planläggningsbeskrivning 2019-04-10 E20 Götene Mariestad Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur projektet kommer att planläggas, när du kan påverka samt vilka beslut som
PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren. Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken
PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Torrtrummor för små däggdjur
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Torrtrummor för små däggdjur 2017-02-11 VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Torrtrummor för små däggdjur KUND Trafikverket KONSULT WSP Env ironmental Sverige Dragarbrunnsgatan 41 753
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Beskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Väg 267, Rotebroleden
ÖVERSIKTLIGT GESTALTNINGSPROGRAM Väg 267, Rotebroleden Delen Tpl Stäket - Tpl Rotebro Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommuner, Stockholms län Granskningshandling 2013-05-01 Uppdragsnummer: 107277
Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna
Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.
Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik
1(3) Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR 87 53 34 13 Arbetsplan Teknisk PM geoteknik JÖNKÖPING 2008-06-13 Handläggare: Björn Pettersson Vägverket Konsult Postadress:
3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Samrådsmöte på orten 9 november Väg 56, Bie- Alberga (St. Sundby)
Samrådsmöte på orten 9 november 2016 Väg 56, Bie- Alberga (St. Sundby) Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av 2 justeringspersoner 3. Redogörelse för dagordningen 4. Information formell handläggning 5.
Projektnummer: Datum: Handling nr 7. Version 1.0
Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik MUR/Geo Väg 40 Förbi Eksjö. Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, Projektnummer: Datum: Handling nr 7 Version 1.0 VÄG 40 FÖRBI
Yttrande över samrådshandling - vägplan för riksväg 56 Bie-Alberga
Kommunstyrelsen 2018-05-03 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2018:217 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (1) Kommunstyrelsen Yttrande över samrådshandling - vägplan för riksväg 56 Bie-Alberga
E16 förbi Yttermalung
E16 förbi Yttermalung Agenda Allmänt om projektet Förutsättningar MKB och miljö Markfrågor 2 Bakgrund brister Mycket genomfartstrafik Låg hastighet genom Yttermalung Olycksdrabbat vägavsnitt Stort antal
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68
3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors
Innehållsförteckning. Inledning ÖVRIGA HANDLINGAR. 1. Sammanfattning av vägutredningen 2. Samråd 3. Beslut 4. Motiv för beslut 5.
Inledning Denna beslutshandling innehåller en sammanfattning av den vägutredning och miljökonsekvensbeskrivning som finns redovisad i rapporten "Samrådshandling 2006-12". För mer detaljerade beskrivningar
E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Väg 27/1681, ny anslutning av väg 1681 samt gång- och cykelport vid Lockryd
TEKNISK PM GEOTEKNIK Väg 27/1681, ny anslutning av väg 1681 samt gång- och cykelport vid Lockryd Svenljunga kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-10-05 Projektnummer: 139007 1 Trafikverket Postadress:
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg 919, Vadstena-Motala Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Granskningshandling 2017-10-06 Dokumenttitel: Tekniskt PM Avvattning och ledningar Skapat av:
Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län
Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta PM inventering av naturmiljöer 2014-01-22 Upprättad av: Maria G Andersson, Vectura Uppdragsansvarig:
Samrådsmöte Vägplan Väg 63, förbi Hjulsjö
Samrådsmöte 2014-06-03 Vägplan Väg 63, förbi Hjulsjö Presentation Magnus Persson Projektledare Trafikverket Eric Westerlund Markförhandlare Trafikverket Gustav Silverin Uppdragsledare ÅF Marie Holms Bitr.
TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar
TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar 2010-11-05 Upprättad av: Jonas Mörhed Ombud/Granskare: Reino Erixon TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar 2010-11-05 Kund Jönköpings kommun Stadsbyggnadskontoret 551 89 Jönköping
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv 2 Vad spelar utformning och design av väg- och broräcken för roll? Trafikverkets arkitekturpolicy Trafikverket ska medverka
Ombyggnad E14 Rännbergsbacken
PM Komplettering efter samråd Ombyggnad E14 Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan, 2016-02-24 Projektnummer: 150208 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av plan vers 1.0 Trafikverket Postadress:
SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL
VÄGFÖRSLAG 3 PLAN PROFIL. Väg 226 Tumba - Flemingsberg, via Riksten. Flemingsbergsleden. Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan
rgs- gsbe en oväg Häls in Flemn lede Södertörnsleden VÄGFÖRSLAG 3 Flemingsberg stn Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan Flemingsbergsleden PLAN +40 +40 +30 +30 +20 +20 +10 +10 5/500 6/000 6/500 7/000 7/500 PROFIL
Samråd. Förlängning av mötesspår mellan Hässleholm Kristianstad och stängning av plankorsning i Attarp
Samråd Förlängning av mötesspår mellan Hässleholm Kristianstad och stängning av plankorsning i Attarp. 2016-12-06 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Val av justeringsmän
Väg E65 Svedala-Börringe
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg E65 Svedala-Börringe Svedala kommun, Skåne län Vägplan, 2016-01-27 Projektnummer: 148277, Samrådshandling Trafikverket Postadress: Trafikverket, 211 19 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se
Väg 940, delen Rösan-Forsbäck
ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15
Väg E22 Gladhammar-Verkebäck
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, 2017-02-06 Projektnummer: V87 833 333 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket
Väg E10, Muorjevaarabackarna
VÄGPLAN Väg E10, Muorjevaarabackarna Gällivare kommun, Norrbottens län Samrådshandling 2015-09-07 Planbeskrivning Projektnummer: 135238 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box
Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Rastplats Bocksliden, Skoterport
RAPPORT Rastplats Bocksliden, Skoterport Lycksele, Västerbotten Samrådshandling 2016-10-10 Projektnummer: 880803 Dokumenttitel: Samrådshandling Skapat av: Kristina Lidén Lindgren Dokumentdatum: 2016-10-10
Väg 27, Växjö-Borås, Rastplats Vandalorum vid E4 i Värnamo
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 27, Växjö-Borås, Rastplats Vandalorum vid E4 i Värnamo Värnamo Kommun, Jönköpings Län Vägplan, 2016-01-26 Projektnummer: 108764 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket
Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000. Påverkan av olika alternativ
PM Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000 Påverkan av olika alternativ TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Järnvägssträckning
GESTALTNINGSPROGRAM Väg E4, delen Salmis-Haparanda. Haparanda kommun, Norrbottens län. Objektnummer: ARBETSPLAN
GESTALTNINGSPROGRAM Väg E4, delen Salmis-Haparanda Haparanda kommun, Norrbottens län Objektnummer: 881094 2016-05-16 ARBETSPLAN Dokumenttitel: Gestaltningsprogram - Väg E4, delen Salmis-Haparanda Utgivningsdatum:
Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto:
Gång- och cykelstråk längs Kramforsån
Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif
Trafikomfördelning. E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732
PM Trafikomfördelning E22 Fjälkinge - Gualöv 2017-10-11 Ärendenummer: TRV 2017/1732 Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004