Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas)

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 I KORTHET

2 FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal årsarbetare Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:72 32:72 32:82 varav kommunen* 22:12 22:12 22:12 22:12 21:96 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 296,3 299,3 287,8 287,3 277,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97% 94% 97% 101% 101% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 6,2 16,3 14,7-10,0-4,8 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 1,0 0,2 1,5-1,5 0,6 Nettoinvesteringar (mkr) 5,5 4,3 8,6 8,5 9,8 Låneskuld (mkr) 131,6 123,6 139,5 139,5 139,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 124,5 97,5 80,5 80,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 182,9 149,9 156,3 155,5 165,3 övrigt 4,5 3,1 2,0 1,7 1,2 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 449,9 410,5 390,2 345,4 359,6 Finansnetto (mkr) -1,9-1,0 4,2-7,6-1,2 varav pensionsförvaltning (mkr) 3,1 3,2 6,2-1,6 4,1 Eget kapital (mkr) 87,6 81,4 65,0 50,3 71,8 Soliditet** 19,5% 19,8% 16,7% 14,6% 20,0% Likviditet 139% 112% 94% 56% 66% * 2008 genomfördes en skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. ** På grund av förändrad redovisningsprincip är soliditetsmåttet för 2007 inte jämförbart med senare år. 2

3 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 10% 1% Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar & övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 13% 50% 26% Vård & omsorg Förskola & grundskola Gymnasie- och vuxenutbildning Individ- och familjeomsorg LSS-verksamhet Kommunövergripande verksamhet Teknisk verksamhet Färdtjänst & kollektivtrafik Kultur, fritid & turism Politisk verksamhet Räddningstjänst Plan- & byggverksamhet Miljö- & hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, snöröjning, halkbekämpning och renhållning samt till räddningstjänst och turistinformation. 3

4 OMVÄRLDSANALYS LÅNGSAMT MOT BÄTTRE TIDER Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i stora delar av Europa under slutet av Oron i Europa och den svaga ekonomiska utvecklingen i euroområdet har bidragit till nedgång i svensk export och industriproduktion. I stora delar av euroområdet har tillväxtutsikterna försämrats, bland annat till följd av nya finanspolitiska åtstramningar och tecken på en stramare kreditgivning. LÅG TILLVÄXT I SVERIGE Utvecklingen i Sverige liksom i övriga Europa kommer att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012, enligt SKL:s bedömning. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Samtidigt ökar marknadstillväxten för svensk export. Det blir dock inte frågan om några högre tillväxttal i början och för många länder riskerar återhämtningen att ta lång tid. Ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör dock att den svenska ekonomin kan växa i relativt snabb takt från och med KOMMUNSEKTORN För tredje året i rad presenterar kommunsektorn överskott. Sveriges kommuners sammanlagda resultat för 2011 uppgår till 8,8 miljarder kronor enligt de preliminära boksluten. Trots detta är det 42 av landets 290 kommuner som redovisar underskott för Kommunernas resultat har generellt påverkats av en omräknad pensionsskuld. Detta är en engångseffekt som försämrar kommunernas resultat med 2,0 miljarder kronor. Dock har ökade skatteintäkter och sänkta avgifter för avtalsförsäkringar förbättrat resultaten för kommunerna. I Kalmar läns kommuner är resultaten för 2011 varierande med stora underskott för de stora kommunerna medan de medelstora och små kommunerna lyckades bättre. redovisar det tredje bästa resultatet i länet räknat i kronor per invånare. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Det svaga arbetsmarknadsläget tillsammans med en låg real tillväxt och låg inflation har gjort att skatteunderlaget utvecklats svagare än normalt under krisåren. Under 2011 växte dock skatteunderlaget i relativt måttlig takt. Ökningen av skatteunderlaget har inte fullt ut kompenserat kommunernas intäktsbortfall då det tillfälliga konjunkturstödet har fasats ut, utan kommunernas intäkter har realt minskat under KOMMUNALSKATT Inför 2011 valde de flesta kommuner i Sverige att inte förändra den kommunala utdebiteringen. Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgick under 2011 till 22,0 % och motsvarande siffra för hela riket var 20,73 %. Kommunalskatt 2011, Kalmar län Västervik 21,57 Borgholm 21,99 Emmaboda 21,62 Högsby 22,12 Mönsterås 21,82 Kalmar 22,22 Mörbylånga 21,82 Nybro 22,24 Torsås 21,84 Vimmerby 22,27 Oskarshamn 21,92 Hultsfred 22,32 För kommunerna i Kalmar län innebär landstingets övertagande av huvudmannaskapet för länstrafiken att den kommunala skatten sänks med 41 öre medan landstingsskatten höjs i motsvarande mån, från och med Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgår till 21,59 % för BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 21 % sedan mitten av 1990-talet. Befolkningsantalet minskade med 9 personer under 2011, vilket kan jämföras med 2010 då befolkningsminskningen uppgick till 96 personer Befolkningsutveckling Under 2011 föddes 51 barn i medan 81 personer avled. Födelsenettot är därmed negativt med 30 personer Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2011 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 570 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn

5 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga visionen Möjligheternas kommun tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens verksamheter. Modellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag Under 2011 har 97,3 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet uppnås därmed för Låneskulden ska minska till 120 mkr under mandatperioden Under 2011 har gjort nyupplåning på totalt 8,0 mkr för att finansiera investeringar. Låneskulden uppgår till 131,6 mkr. Detta innebär att fått svårare att uppnå det finansiella målet under innevarande mandatperiod. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,75 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade uppgår till 0,80 % av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att de finansiella målen avseende investeringsvolymerna uppnås för Fyra av sex finansiella mål uppnås under 2011, vilket innebär 67 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är sämre jämfört med föregående år då fem av sex finansiella mål uppnåddes (83 %). Prognosen för hela mandatperioden är att samtliga de sex finansiella målen kommer att uppnås. INRIKTNINGSMÅL Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål. Fem av sex, eller 83 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning görs en helhetsbedömning av kommunens verksamheter och måluppfyllelse. Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 6,2 mkr, vilket innebär att kommunen uppnår det finansiella målet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år Under 2011 har pensionsplaceringarna i KLP genererat en avkastning på 5,5 %, vilket innebär att målet på 6,0 % avkastning inte uppnås för MÅLUPPFYLLELSE I budgeten för 2011 betonas att de finansiella målen för att uppnå en ekonomi i balans är överordnat de verksamhetsmässiga målen. Målet om budget i balans motsvarar de förväntningar som tidigare ställts i prognoserna under budgetåret. Resultatet för 2011 uppgår till 6,2 mkr, varav 1,0 mkr utgör verksamheternas driftsresultat, vilket får betraktas som ett fullt godkänt resultat. 5

6 När en sammanvägning av alla perspektiv görs blir bilden av årets resultat godkänt. Det ekonomiska resultatet är positivt och kvaliteten på den kommunala servicen håller över lag en godkänd nivå. De övriga perspektivens utfall bidrar till en positiv helhetsbild, som innebär att helhetsbedömningen av årets resultat och måluppfyllelse för kommunen blir positivt och hamnar på näst högsta betyg eller ljusgrönt i grafen. EKONOMI Hållbar budget Budget i balans uppnås för Driftsbudgetutfallet för utskottens verksamheter ger ett överskott på 1,0 mkr. Ett stort överskott inom utbildningsutskottet är den faktor som balanserar upp de övriga utskottens negativa utfall. Kostnadsökningar inom IFO-verksamheten samt tillståndet på befintliga VA-ledningar ses som de största farorna inför framtiden. SERVICE/MEDBORGARE Kärnverksamheterna skall ha en god kvalitet Den samlade bedömningen av kvaliteten på utskottens verksamheter för 2011 är att de flesta av service- och kvalitetsmålen uppnås. För de tekniska verksamheterna har det i tidigare prognoser funnits vissa tveksamheter om servicen skulle kunna nå godkänd nivå under året men en samlad bedömning är att målen uppnås i sin helhet. MEDARBETARE Kommunen skall erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och vara en framsynt arbetsgivare för alla anställda Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år och ligger på 5,5 % jämfört med 5,2 % för Sociala utskottets verksamheter har fortfarande den högsta sjukfrånvaron på 6,7 % vilket avsevärt påverkar medelvärdet. 90 % av de anställda i kommunen upplever en god arbetsmiljö och känner sig delaktiga i antagna mål. I stort sett samtliga enheter har arbetat med handlingsplaner för förbättringar av arbetsmiljön baserad på den arbetsmiljöenkät som genomfördes En ny medarbetarenkät skulle ha gjorts under hösten 2011 för att mäta effekterna av utfört arbete. Detta har inte klarats av varför någon egentlig utvärdering för hela kommunen inte kommer att kunna göras förrän nästa år. Ny medarbetarenkät genomförs i början av PROCESSER Kommunen skall ha en effektiv organisation med tydliga externa och interna rutiner Utskotten har under 2011 tagit tag i processarbetet tydligare än tidigare år även om mycket av arbetet ännu befinner sig i sin linda. Den positiva riktningen i arbetet gör att måluppfyllelsen för året blir godkänd. Fler och fler enheter har på allvar börjat arbeta med den balanserade styrningen. UTVECKLING/FRAMTID Säkra servicen i kärnverksamheterna kopplat till en förändrad kund/behovsutveckling Samma bedömning som för kommunens processer görs för frågorna kring utveckling/framtid varför bedömningen blir en godkänd måluppfyllelse. VERKSAMHETSMÅL Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 4 1 Teknisk verksamhet/ösk 4 1 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 3 2 Överförmyndarnämnden 3 0 Myndighetsnämnden 3 2 Valnämnden Revision Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål har brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott/verksamhet. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. SAMMANFATTNING I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2010) Finansiella perspektivet 4 av 6 67% (83%) Verksamhetsperspektivet 5 av 6 83% (67%) Verksamhetsmål 22 av 29 76% (56%) Total måluppfyllelse 31 av 41 76% (62%) Trots att det finansiella perspektivet visar ett sämre utfall än tidigare är den totala måluppfyllelsen för 2011 bättre än under

7 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 6,2 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 3,4 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 2,8 mkr. Årets resultat (mkr) DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,0 mkr för Detta kan jämföras med utfallet för 2010 då verksamheterna presenterade ett överskott på 0,2 mkr och 2009 då verksamheterna gjorde ett överskott på 1,5 mkr. 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30, Av budgetöverskottet svarar verksamheterna för 1,0 mkr medan resterande 1,8 mkr kan härledas till finansbudgeten. EGET KAPITAL Under 2009 och 2010 ökade det egna kapitalet med 31,0 mkr och genom årets positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare (6,2 mkr) och uppgår till 87,6 mkr. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. s likviditet uppgår till 139 % vilket innebär en markant förbättring sedan föregående år. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2011 uppgick s soliditet till 19,5 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 19,8 % vid bokslutet LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 131,6 mkr, vilket kan jämföras med låneskulden vid föregående årsskifte som uppgick till 123,6 mkr. Verksamheterna har klarat av att genomföra de besparingar som beslutades av kommunfullmäktige inför budgetåret samt har till stora delar lyckats anpassa verksamheterna utifrån förändrade demografiska förutsättningar. DRIFTSAVVIKELSER (mkr) Kommunledningsutskott -0,6-0,8 0,4 Teknisk verksamhet/ösk -0,6-1,9 1,7 Utbildningsutskott 3,4 3,7 3,5 Socialt utskott -1,3-0,8-4,2 Myndighetsnämnd 0,1 0,0 0,0 Revision 0,0 0,0 0,0 Valnämnd 0,0 0,1 0,1 Summa 1,0 0,2 1,5 INVESTERINGSREDOVISNING Omslutningen för investeringsbudgeten 2011 uppgick till tkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om en tilläggsbudget för 2011 på totalt tkr, avseende ej genomförda investeringar under Total investeringsbudget för 2011, tkr. Investeringssammandrag (tkr) Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar varav byggnader & anläggningar Summa Budget 2011 inkluderar tilläggsbudget. Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Under 2011 genomfördes investeringar på tkr, vilket innebär att 31 % av den totala investeringsbudgeten förbrukades under året. De största investeringarna som har genomförts avser VAledningar samt flyttning och ombyggnation av industriprogrammets lokaler. Utöver ordinarie investeringsbudget har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar avseende vägbelysning och energieffektiviseringsåtgärder. Av beslutade 6,0 mkr har 976 tkr förbrukats under Den genomsnittliga räntenivån under 2011 har varit 3,2 %, vilket är högre än föregående års låga nivå på 2,8 %. 7

8 SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Förutom att 2011 inneburit det första året i en ny mandatperiod har året präglats av samverkan med andra kommuner. Vid förra årsskiftet bildades ÖSK, Östra Smålands kommunalteknikförbund som är en samverkan inom de tekniska verksamheterna mellan och Hultsfred kommun. I slutet av föregående år inleddes samverkan mellan Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner avseende överförmynderiverksamheten. Samverkan inom växeltelefoni mellan Högsby och Oskarshamns kommuner har utökats och även inom skanningsverksamheten har samverkan utökats. Många diskussioner och möten har under året ägnats åt förslaget till bildande av framtida storregioner. En statlig utredning har haft till uppgift att göra om de regionala indelningarna i syfte att skapa större län. Utjämningskommittén, som haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, har presenterat ett förslag på förändringar av nuvarande system. De föreslagna förändringarna skulle för s del innebära ett stort tillskott av de årliga statsbidragen. Elva av länets tolv kommuner har under 2011 förberett för övertagande och igångsättande av en egen hjälpmedelscentral från och med årsskiftet. Tidigare har tjänsterna köps från landstinget men nu sköter kommunerna inköp och distribution av hjälpmedel i egen regi. En parlamentarisk arbetsgrupp har reviderat kommunens vision Möjligheternas kommun. Kommunfullmäktige har fattat beslut om en ny vision och slogan för ; Kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet. Fortsättningsvis kommer kommunfullmäktiges inriktningsmål att omarbetas för att stämma överens med den nya visionen. Förberedelser för införande av SITHS-kort har pågått under året. SITHS-kort är en nationell standard för identifiering och signering. Korten har tagits i bruk under hösten 2011 och används för inpassering i kommunens lokaler, för inloggning i vissa system samt för identifiering. Gymnasieskolans industriprogram (svetsutbildning) har flyttat till nya och för verksamheten anpassade lokaler. Högsby Utbildningscenter har även blivit certifierad som utbildare av internationell svetsare, IW-svetsare. Diskussioner har förts avseende ombyggnad av Mogårdens äldreboende. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med frågan och i investeringsbudgeten för 2012 har 2,0 mkr avsatts för projektering. SAMMANFATTNING/FRAMTID Trots den finansiella oron i omvärlden har Högsby kommun haft en god ekonomisk utveckling under Årets resultat är positivt med 6,2 mkr och det är glädjande att kunna konstatera att kommunen för tredje året i rad lyckas uppnå den rekommenderade gränsen för god ekonomisk hushållning. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten även följa upp respektive verksamhet utifrån de fyra perspektiven medarbetare, service/medborgare, processer samt utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har betydligt förbättrats jämfört med föregående år. Förutom att det ekonomiska resultatet för verksamheterna är positivt bedöms kvaliteten på den kommunala servicen hålla en godkänd nivå och verksamheterna har under året kommit igång bra med processarbetet. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Sett över tid har s nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Befolkningsantalet i har fortsatt att minska under 2011 men minskningen är betydligt mindre än tidigare år och är inte större än vad som budgeterats inför kommande år. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. För 2012 förväntas de ekonomiska förutsättningarna att försämras genom att den internationella finansiella krisen sätter sina spår även på svensk ekonomi. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi och de ekonomiska problemen i andra länder innebär att Sverige inte får exportera i samma utsträckning som normalt. Med svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas och därmed minskar kommunens skatteintäkter. Under de kommande åren kommer kommunen att möta tuffa utmaningar och även om s ekonomi har förbättrats under de senaste åren så kommer det att krävas fortsatt arbete för att skapa effektiva verksamheter och budgetdisciplin. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 8

9 PERSONALREDOVISNING PERSONALSTRUKTUR I tabellen nedan redovisas antalet anställda i Högsby kommun 31 december, 2011 samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan. Anställningsform Tillsvidareanställda Visstidsanställda m. månadslön Deltidsanställda brandmän Antalet anställda har fortsatt att minska under Det är framför allt övergången av medarbetare från teknisk verksamhet till ÖSK som utgör minskningen av tillsvidareanställda. PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING Av s personal beräknas 90 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren ( ). Detta innebär att 18 % av kommunens medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Med anledning av detta finns behov av att se över hur kommunen kan tillvarata den kompetens som de äldre medarbetarna innehar samt planera för att rekrytera personal utifrån kommande behov. PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron på 5,5 % är oförändrad jämfört med Sjukfrånvaro Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro i procent 5,5 5,5 Sjukfrånvaro 1-59 dagar i % av total sjukfrånvaro 56,3 49,3 Sjukfrånvaro över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 43,7 50,8 Kvinnors andel av sjukfrånvaro i % 90,3 84,4 Mäns andel av sjukfrånvaro i % 9,7 15,6 Sjukfrånvaro i åldersgruppen -29 år 11,1 5,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 5,2 4,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 5,3 6,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 66 år och uppåt 2,1 3,0 Under 2011 hade 38 medarbetare fler än sex sjukfrånvarotillfällen. Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då flera upprepade sjukfrånvarotillfällen under en period kan tyda på problem som i förlängningen kan leda till en längre sjukfrånvaro. Av kommunens medarbetare har 33 % inte varit sjuka någon gång under Motsvarande siffra för 2010 var 35 %. ÅRETS VERKSAMHET Under året har kommunens pensionsadministratör och Pensionsmyndigheten erbjudit information gällande pension för kommunens anställda. Informationen som riktade sig till medarbetare som närmar sig pension lockade många anställda. Arbetsgivaren har tillsammans med de fackliga organisationerna arbetat med kommunens lönekriterier och löneöversynsprocess. Samtliga medarbetare har också fått samma information för att förbättra processen med den årliga löneöversynen. Arbetet med att införa ett gemensamt rekryteringsverktyg har påbörjats under hösten Syftet är bland annat att underlätta kommunikationen med sökande och att underlätta urvalsarbetet. Under 2009 genomfördes en lönekartläggning i. Den resulterade i en handlingsplan för att åtgärda de löneskillnader som finns mellan könen och som inte kan förklaras med könsneutrala argument. Handlingsplanen löper under en treårsperiod och 2011 genomfördes åtgärder för år 2 av 3. Pernilla de Vries Personalchef MILJÖREDOVISNING MILJÖBOKSLUT I miljöbokslutet för 2011 redovisas hur kommunen lyckas nå en del av de miljömål som kommunfullmäktige fastställt. De flesta av målen är kopplade till det statliga energieffektiviseringsstödet, vilket är ett stöd som fått för att effektivisera och minska kommunens energiåtgång i verksamheten. Andra mål som redovisas är kopplade till miljöledningssystemet och Agenda 21. UPPHANDLING Mål: En övergripande miljöhänsyn skall beaktas vid inköp av livsmedel, där målsättningen är att andelen ekologiska varor i kommunens kök på sikt ska vara 25 % av det ekonomiska värdet ENERGI Mål: Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av 2012 Mål: Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009-års nivå TRANSPORTER Mål: Vid 2014-års utgång ska 75 % av kommunens personbilar klassas som miljöfordon. Mål: Antalet personkilometer ska vara oförändrad 2014 jämfört med UTSLÄPP TILL VATTEN Mål: Samtliga avloppsreningsverk och avloppsreningsanläggningar som drivs i kommunal regi ska klara föreskrivna utsläppskrav. 9

10 FOTO: HENRIK TINGSTRÖM, HUS VID EMÅN PRODUKTION: EKONOMIKONTORET, HÖGSBY KOMMUN 10