Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas)

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FEMÅRSÖVERSIKT 4 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 6 OMVÄRLDSANALYS 7 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 11 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 13 REDOVISNINGSPRINCIPER 17 DRIFTREDOVISNING 19 INVESTERINGSREDOVISNING 19 RESULTATRÄKNING 20 KASSAFLÖDESANALYS 20 BALANSRÄKNING 21 NOTER 22 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 28 PENSIONSREDOVISNING 29 PERSONALREDOVISNING 30 MILJÖREDOVISNING 32 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 33 KOMMUNENS ORGANISATION 35 KOMMUNSTYRELSEN 36 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 38 ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 42 UTBILDNINGSUTSKOTT 46 SOCIALT UTSKOTT 49 MYNDIGHETSNÄMND 54 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 56 REVISION 57 VALNÄMND 57 LÖNESAMVERKAN - HUL 58 BILAGA 1 - NYCKELTAL EKONOMI, KVALITET OCH KVANTITET 59 BILAGA 2 KOMMUNERS KVALITET I KORTHET BILAGA 3 TRENDBEDÖMNING BALANSERAD STYRNING 68 3

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal årsarbetare Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:72 32:72 32:82 varav kommunen* 22:12 22:12 22:12 22:12 21:96 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 296,3 299,3 287,8 287,3 277,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97% 94% 97% 101% 101% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 6,2 16,3 14,7-10,0-4,8 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 1,0 0,2 1,5-1,5 0,6 Nettoinvesteringar (mkr) 5,5 4,3 8,6 8,5 9,8 Låneskuld (mkr) 131,6 123,6 139,5 139,5 139,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 124,5 97,5 80,5 80,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 182,9 149,9 156,3 155,5 165,3 övrigt 4,5 3,1 2,0 1,7 1,2 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 449,9 410,5 390,2 345,4 359,6 Finansnetto (mkr) -1,9-1,0 4,2-7,6-1,2 varav pensionsförvaltning (mkr) 3,1 3,2 6,2-1,6 4,1 Eget kapital (mkr) 87,6 81,4 65,0 50,3 71,8 Soliditet** 19,5% 19,8% 16,7% 14,6% 20,0% Likviditet 139% 112% 94% 56% 66% * 2008 genomfördes en skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. ** På grund av förändrad redovisningsprincip är soliditetsmåttet för 2007 inte jämförbart med senare år. 4

5 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 10% 1% Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar & övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 13% 50% 26% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER % till vård och omsorg 23 % till förskole- och grundskoleverksamhet 11 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 8,5 % till LSS-verksamhet 8,5 % till individ- och familjeomsorg 5,0 % till kommunövergripande verksamhet 4,0 % till teknisk verksamhet 4,0 % till färdtjänst och kollektivtrafik 3,0 % till kultur, fritid och turism 2,0 % till politisk verksamhet 2,0 % till räddningstjänst 0,5 % till plan- och byggverksamhet 0,5 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 5

6 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE SCB har under året genomfört en medborgarenkät i för att få svar på hur invånarna ser på kommunen och dess verksamheter. Resultatet innebär en svag förbättring sedan den föregående mätningen men fortfarande är betygen från medborgarna alldeles för låga för att vi ska kunna vara nöjda. Företagens betygsättning på kommunen har förbättrats under året, både i den allmänna enkät som görs av Svenskt näringsliv och i de mer riktade undersökningarna som görs med företagare som har haft kontakt med kommunen i olika frågor. Kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet är s nya slogan. I april 2011 presenterade en statlig utredning ett nytt förslag till utjämningssystem mellan landets kommuner. Förslaget kommer, om det genomförs, innebära ett rejält ekonomiskt tillskott för Högsby kommun. De drygt 14 miljoner kronor som Högsby kommun skulle få i tillskott motsvarar lika mycket pengar som en skattehöjning med 1 kr och 60 öre. Vi ser med spänning fram emot när och om förslaget kommer upp på Riksdagens agenda. Gymnasieskolans svetsutbildning har under året flyttat till nya moderna lokaler med goda förutsättningar. En internationell certifiering gör också att utbildningen har förutsättningar att bli populär i regionen. Fullmäktige har beslutat att anslå 5,0 miljoner kronor för energibesparande åtgärder inom framför allt skolans verksamhetsområde. Dessa åtgärder är direkt lönsamma för kommunen. En arbetsgrupp har under året arbetat fram ett förslag till förbättringar/renoveringar inom särskilt boende. Förslagen kommer att diskuteras vidare i kommunfullmäktige. Kommunen har under året beslutat att bygga överföringsledningar för VA mellan Högsby och Ruda. Syftet är att få en bättre rening av avloppet och en säkrare vattenförsörjning. Fjärrvärmeutbyggnaden fortsätter och energibolaget har glädjande fått många nya kunder. Planeringen för en ny stor fastbränslepanna fortsätter. Den nya pannan kan vara i drift 2013/2014. Kalmar Läns Trafik AB, KLT, förändrar ägarformen. Tidigare har landstinget ägt halva bolaget och länets kommuner den andra halvan. Sedan årsskiftet 2011/2012 är landstinget ensam ägare till bolaget. För att finansiera fortsatt drift sker en skatteväxling på 41 öre mellan landstinget och kommunerna. Samverkan och utveckling Första året i samarbetet med Hultsfreds kommun i det gemensamma kommunalteknikförbundet, ÖSK har genomförts. Erfarenheterna från första året är goda trots att vissa kulturkrockar kan uppstå när två organisationer ska slås ihop. Överförmyndare i samverkan (ÖiS), ett samarbete mellan Högsby, Hultsfred, Mönsterås och Oskarshamns kommuner har genomfört sitt första år. Den gemensamma personalen finns i Högsby och alla är mycket nöjda med samarbetet. Det gemensamma infrastrukturkansliet för att främja utvecklingen av Stångådalsbanan och riksväg 34/37 har varit en positiv satsning. Det är Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Kinda kommuner som gått samman eftersom kommunerna var för sig inte har tillräckliga resurser och kompetens för att bevaka detta område. har under året övertagit ansvaret för växeln i Oskarshamns kommun. Diskussioner förs med andra kommuner om samverkan inom detta område. Sedan november 2011 har ett samarbete inom räddningstjänsten med Mönsterås kommun. På initiativ från pågår nu diskussioner om ett eventuellt samarbete inom räddningstjänsten i hela norra länet. Elva kommuner i länet har gått samman för att samarbeta kring hjälpmedelsfrågor. Kommunerna har tidigare köpt tjänsterna av landstinget men sedan årsskiftet 2011/2012 sker istället inköp och distribution av hjälpmedel gemensamt. Diskussioner förs med andra kommuner om ett eventuellt samarbete inom miljö- och byggverksamheterna. Även områden som IT och vindkraft kan bli framtida samarbetsområden. Inom det sociala området genomförs en organisationsförändring på chefssidan. Antalet enhetschefer ökar medan antalet områdeschefer och assistenter minskar. Genom dessa förändringar får vi en minskning från nuvarande 49 årsarbetare per chef till 25 årsarbetare per chef. En ledarutbildning kommer att genomföras under Ingemar Svanström (c) Kommunstyrelsens ordförande 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS LÅNGSAMT MOT BÄTTRE TIDER Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i stora delar av Europa under slutet av Oron i Europa och den svaga ekonomiska utvecklingen i euroområdet har bidragit till nedgång i svensk export och industriproduktion. I stora delar av euroområdet har tillväxtutsikterna försämrats, bland annat till följd av nya finanspolitiska åtstramningar och tecken på en stramare kreditgivning. Enligt Riksbanken har det funnits tecken på att en inbromsning skulle ske men den har blivit kraftigare än väntat. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att avmattningen i den svenska ekonomin är tillfällig och att svensk ekonomi snart kommer att växa igen. Tillväxten för de kommande åren bedöms dock bli väsentligt svagare än under 2010 och SKL:s prognos för den svenska utvecklingen utgår från att skuldkrisen klaras upp under ordnade former inom en snar framtid men att det kommer att ta tid innan förtroendet för ekonomin återvänder samt innan oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Utgångspunkten är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer under kommande år. Trots detta antas det svaga tillståndet i södra Europa bli bestående under lång tid. LÅG TILLVÄXT I SVERIGE Utvecklingen i Sverige liksom i övriga Europa kommer att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012, enligt SKL:s bedömning. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Samtidigt ökar marknadstillväxten för svensk export. Det blir dock inte frågan om några högre tillväxttal i början och för många länder riskerar återhämtningen att ta lång tid. Ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör dock att den svenska ekonomin kan växa i relativt snabb takt från och med Konjunkturinstitutet använder barometerindikatorn för att beskriva det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av frågor som berör ekonomin för de svenska hushållen samt för företag inom olika branscher. I början av 2012 låg indikatorn under det historiska genomsnittet vilket innebär att tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt. De svaga konjunkturutsikterna gör att många företag avvaktar med planerade investeringar och agerar mer försiktigt i sina inköp. Merparten av de svenska företagen är dock optimistiska inför framtiden. Den tidigare positiva utvecklingen inom den svenska ekonomin och på den svenska arbetsmarknaden har stannat av. Under det kommande året beräknas ekonomin växa långsammare än tidigare, vilket innebär minskad efterfrågan på arbetskraft och ökad arbetslöshet. Konjunkturinstitutets barometer av det svenska näringslivet indikerar en oförändrad sysselsättning under inledningen av I takt med att tillväxten tar fart beräknas dock sysselsättningen öka igen och arbetslösheten kan minska från 8 % till 6 % under perioden Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt de kommande åren. I händelse av sämre tillväxt riskerar istället arbetslösheten att öka vilket påverkar kommunens skatteintäkter negativt. Prognos indikatorer BNP 4,5% 0,6% 3,0% 3,0% 3,2% Sysselsättning 2,1% 0,1% 0,3% 0,7% 0,9% Arbetslöshet 7,5% 7,8% 7,9% 7,7% 7,6% KPI 3,0% 1,1% 1,5% 1,9% 2,3% Reporänta 1,75% 0,75% 1,25% 1,75% 3,00% Källa: Konjunkturinstitutet De svenska hushållens syn på den svenska ekonomin är betydligt mer pessimistisk än normalt och de svaga konjunkturutsikterna gör att hushållen väljer att spara mer istället för att konsumera När det gäller hushållens syn på den egna ekonomin ligger denna på en normal nivå, det vill säga i nivå med det historiska genomsnittet. Detta gäller så väl den egna ekonomin i dagsläget som förväntningarna på den egna ekonomin på tolv månaders sikt. INFLATION & RÄNTA Under 2011 har inflationen i Sverige varit 2,6 %, vilket innebär att Riksbankens inflationsmål på 2,0 % per år uppnåddes, efter ett par år med låg inflation. För de kommande åren beräknas inflationen bli något lägre igen. För att motverka en alltför svag inflation och varaktigt negativa effekter på arbetsmarknaden har Riksbanken under 2011 bedrivit en mer expansiv penningpolitik, genom att sänka reporäntan. Den onormalt stora skillnaden mellan bolåneräntan och Riksbankens reporänta har varit ytterligare motiv för att sänka reporäntan. Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick reporäntan till 1,75 %. De ekonomiska utsikterna i Sverige har försämrats till följd av utvecklingen i omvärlden och i ett försök att stabilisera inflationen kring 2,0 % beslutade Riksbankens direktion i februari 2012 att sänka reporäntan till 1,5 %. Enligt Riksbanken förväntas reporäntan ligga kvar på den nivån en bit in 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE på Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är dock stor. De statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi kan bli större än beräknat. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli ännu lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat, vilket skulle motivera en högre räntebana. KOMMUNSEKTORN För tredje året i rad presenterar kommunsektorn överskott. Sveriges kommuners sammanlagda resultat för 2011 uppgår till 8,8 miljarder kronor enligt de preliminära boksluten. Trots detta är det 42 av landets 290 kommuner som redovisar underskott för Kommunernas resultat har generellt påverkats av en omräknad pensionsskuld. Detta är en engångseffekt som försämrar kommunernas resultat med 2,0 miljarder kronor. Dock har ökade skatteintäkter och sänkta avgifter för avtalsförsäkringar förbättrat resultaten för kommunerna. I Kalmar läns kommuner är resultaten för 2011 varierande med stora underskott för de stora kommunerna medan de medelstora och små kommunerna lyckades bättre. redovisar det tredje bästa resultatet i länet räknat i kronor per invånare. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Det svaga arbetsmarknadsläget tillsammans med en låg real tillväxt och låg inflation har gjort att skatteunderlaget utvecklades svagare än normalt under den finansiella krisen. Under 2011 växte dock skatteunderlaget i relativt måttlig takt. Ökningen av skatteunderlaget har inte fullt ut kompenserat kommunernas intäktsbortfall då det tillfälliga konjunkturstödet har fasats ut, utan kommunernas intäkter har realt minskat under Avmattningen i konjunkturen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt under Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer; pensionsinkomsterna ökar betydligt under 2012 jämfört med 2011 samt att grundavdragen för pensioner inte ökar i samma utsträckning som under Sämre skatteunderlag och lägre skatteintäkter gör att kommunernas och landstingens ekonomiska situation ser något mörkare ut för I takt med att sysselsättningen ökar från och med 2013 och framåt beräknas skatteunderlagets tillväxt att tillta. Den ökade sysselsättningen ger större löneökningar som i sin tur bidrar till tillväxt av skatteunderlaget. Dock beräknas ökningen av pensionsinkomsterna bli lägre under dessa år. Totalt för samtliga kommuner och landsting beräknas skatteintäkterna minska med 0,6 miljarder kronor för 2012 för att sedan öka med 0,5 miljarder kronor under En utmaning för kommuner och landsting är att skapa och upprätthålla balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader, trots demografiska förändringar och andra förändrade ekonomiska förutsättningar. Detta för att skapa och upprätthålla god ekonomisk hushållning. KOMMUNALSKATT Inför 2011 valde de flesta kommuner i Sverige att inte förändra den kommunala utdebiteringen. Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgick under 2011 till 22,0 % och motsvarande siffra för hela riket var 20,73 %. Kommunalskatt 2011, Kalmar län Västervik 21,57 Borgholm 21,99 Emmaboda 21,62 Högsby 22,12 Mönsterås 21,82 Kalmar 22,22 Mörbylånga 21,82 Nybro 22,24 Torsås 21,84 Vimmerby 22,27 Oskarshamn 21,92 Hultsfred 22,32 Inför 2012 väljer en stor del av Sveriges kommuner att höja den kommunala skatten. Trots detta minskar den genomsnittliga kommunala skattenivå till 20,59 %. För kommunerna i Kalmar län innebär landstingets övertagande av huvudmannaskapet för länstrafiken att den kommunala skatten sänks med 41 öre medan landstingsskatten höjs i motsvarande mån. Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgår till 21,59 % för KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,8 mkr 1% 2,1 mkr 1% 0,4 mkr 1% 0,5 mkr 1% 1,9 mkr 10 öre 0,9 mkr

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅTGÄRDER HÖGSBY KOMMUN Under hösten 2008 presenterades nedreviderade skatteunderlagsprognoser som slog hårt mot Högsby kommuns budget. I ett försök att komma tillrätta med den kommunala ekonomin beslutade kommunfullmäktige under 2009 om ett åtgärdspaket för Åtgärdspaketet som omfattade både besparingsåtgärder och demografiska anpassningar gav effekt på 12,0 mkr under 2010 och 15,3 mkr under Åtgärdspaketet kommer att ge effekt även under åren med 17,1 mkr respektive 19,7 mkr per år. invandringen till skett från Tyskland, Danmark och Irak medan de flesta som utvandrat har flyttat till Afghanistan. Den mest rörliga åldersgruppen är personer år. Det är flest i denna åldersgrupp som flyttar från kommunen men det är också denna åldersgrupp som i störst omfattning flyttar till kommunen. Befolkningspyramid Med anledning av den negativa befolkningsutvecklingen samt befolkningsdemografin i Högsby kommun kommer fortsatta anpassningar av verksamheterna att vara nödvändiga i budgetarbetet inför budget 2013 och verksamhetsplan för Budgeterade medel inom utbildningsutskottet minskas medan det sociala utskottets budget utökas. Detta med anledning av demografiska förändringar och därmed förändrat kundunderlag för de aktuella verksamheterna. Budgetberedningen har valt att förskjuta 2013-års budgetprocess något med anledning av förslaget på förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Förslaget föreslås träda i kraft och om förslaget går igenom kommer detta att betyda stora ekonomiska tillskott för. Beslut kommer under våren BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 21 % sedan mitten av 1990-talet. Sedan 1950-talet har minskningen varit över 45 %. Befolkningsantalet minskade med nio personer under Detta kan jämföras med 2010 då minskningen uppgick till 96 personer, vilket innebar en befolkningsminskning med 1,6 % Befolkningsutveckling Under 2011 föddes 51 barn i medan 81 personer avled. Födelsenettot är därmed negativt med 30 personer. s födelsenetto har varit negativ samtliga år sedan 1968 (året då Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik börjar). Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2011 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. Under de senaste fem åren har den största De största åldersgrupperna i kommunen är år, år samt år. Även åldersgrupperna över 60 år är stora i jämförelse med andra kommuner och riket som helhet. Åldersgrupperna 0-4 år, 5-9 år samt åldersgrupperna mellan 25 och 39 år är särskilt små. Det föds alltså få barn i i jämförelse med riket, vilket inte beror på få antal födda barn per kvinna utan att det finns få kvinnor i fruktsam ålder. Medelåldern i är 46,1 år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (43,7 år) samt i riket som helhet (41,1 år). Detta speglar ytterligare det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 47,4 år och för män 44,8 år. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 570 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn. Företagsamheten (andelen företagsamma personer i förhållande till arbetsför befolkning) ligger på 11,7 % 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE i. Kommunen ligger i paritet med riket som helhet, samt något högre än Kalmar län där företagsamheten uppgår till 11,1 %. Företagsamheten ökade med 0,8 % -enheter i under det senaste året. Siffrorna för riket och Kalmar län visade för samma tidpunkt ökningar på 2,5 % respektive 1,1 %. Av s registrerade arbetsställen är ca 50 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Andelen öppet arbetslösa uppgick vid årsskiftet till 3,6 % i, vilket är en ökning med 0,3 % i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. Motsvarande siffror för Kalmar län var 3,4 % och för riket 3,6 %. Samtidigt var 2,8 % av de arbetssökande i program med aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 0,4 % i jämförelse med motsvarande period föregående år. För Kalmar län var denna siffra 3,2 % och för riket 3,0 %. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Förutom att 2011 inneburit det första året i en ny mandatperiod har året präglats av samverkan med andra kommuner. Vid förra årsskiftet bildades ÖSK, Östra Smålands kommunalteknikförbund som är en samverkan inom de tekniska verksamheterna mellan och Hultsfred kommun. I slutet av föregående år inleddes samverkan mellan Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner avseende överförmynderiverksamheten. Samverkan inom växeltelefoni mellan Högsby och Oskarshamns kommuner har utökats och fler kommuner har visat intresse för denna samverkan. Även inom skanningsverksamheten har samverkan utökats under året. Många diskussioner och möten har under året ägnats åt bildande av framtida storregioner. En statlig utredning har haft till uppgift att göra om de regionala indelningarna i syfte att skapa större län. Regionala yttrandena angående regionindelningarna har lämnats in och kommer att tas i beaktande i det fortsatta utredningsarbetet. Elva av länets tolv kommuner har under 2011 förberett för övertagande och igångsättande av en egen hjälpmedelscentral från och med årsskiftet. Tidigare har tjänsterna köps från landstinget men nu sköter kommunerna inköp och distribution av hjälpmedel i egen regi. En parlamentarisk arbetsgrupp har reviderat kommunens vision Möjligheternas kommun. Kommunfullmäktige har fattat beslut om en ny vision och slogan för ; Kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet. Fortsättningsvis kommer kommunfullmäktiges inriktningsmål att omarbetas för att stämma överens med den nya visionen. Nya inriktningsmål med tillhörande resultatmål beräknas kunna implementeras under budgetåret Förberedelser för införande av SITHS-kort har pågått under året. SITHS-kort är en nationell standard för identifiering och signering. Korten har tagits i bruk under hösten 2011 och används för inpassering i kommunens lokaler, för inloggning i vissa system samt för identifiering. Gymnasieskolans industriprogram (svetsutbildning) har flyttat till nya och för verksamheten anpassade lokaler. Högsby Utbildningscenter har även blivit certifierad som utbildare av IW-svetsare, internationell svetsare. Diskussioner har förts avseende ombyggnad av Mogårdens äldreboende. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med frågan och i investeringsbudgeten för 2012 har 2,0 mkr avsatts för projektering. Översyn av kommunens tjänstemannaorganisation har genomförts liksom antagande av program för ledarutbildning. Omorganisationen innebär färre antal årsarbetare per chef, inom framför allt de sociala verksamheterna. Ledarutbildning för samtliga chefer och arbetsledare kommer att genomföras under Utjämningskommittén, som haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, har presenterat ett förslag på förändringar av nuvarande system. Förändringarna föreslås införas från och med 2013 och skulle för s del innebära ett stort tillskott av de årliga statsbidragen. Beslut kommer under våren

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga visionen Möjligheternas kommun. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlande kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag % Utfall Finansiellt mål Under 2011 har 97,3 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag uppnås därmed för har vänt den sedan tidigare negativa trenden och uppnår för tredje året i följd målet avseende nivån på verksamhetens nettokostnader, vilket tyder på att kommunen lyckats anpassa verksamheterna efter rådande förutsättningar och därmed skapat bättre balans i ekonomin. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 2,6 % under 2011 vilket innebär att en ökning av kapitalet med 2,1 mkr innebär måluppfyllelse för. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 6,2 mkr och kommunen uppnår därmed med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2011 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 5,5 %, vilket innebär att målet på 6,0 % avkastning inte uppnås för Bedömningen är att målet kommer att uppnås under innevarande mandatperiod. Låneskulden ska minska till 120 mkr under mandatperioden Under 2011 har gjort nyupplåning på totalt 8,0 mkr för att finansiera investeringar. Låneskulden uppgår till 131,6 mkr. Detta innebär att fått svårare att uppnå det finansiella målet om att låneskulden ska minska till 120 mkr under innevarande mandatperiod. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget för 2011 beräknades utifrån ovanstående mål om skatterespektive avgiftsfinansierade investeringar. Utöver detta har en tilläggsbudget antagits. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,75 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,80 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att båda de finansiella målen avseende investeringsvolymerna uppnås för Fyra av sex finansiella mål uppnås under 2011, vilket innebär 67 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är sämre jämfört med föregående år då fem av sex finansiella mål uppnåddes (83 %). Prognosen för hela mandatperioden är att samtliga de sex finansiella målen kommer att uppnås. VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 35. Fem av sex, eller 83 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Detta innebär en bättre måluppfyllelse än under förra året, då 67 % av målen uppnåddes. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 4 1 Teknisk verksamhet/ösk 4 1 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 3 2 Överförmyndarnämnden 3 0 Myndighetsnämnden 3 2 Valnämnden Revision Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 29 inriktningsmål har 22 av målen eller 76 % uppfyllts under året. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 35-58) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2010) Finansiella perspektivet 4 av 6 67% (83%) Verksamhetsperspektivet 5 av 6 83% (67%) Verksamhetsmål 22 av 29 76% (56%) Total måluppfyllelse 31 av 41 76% (62%) Trots att det finansiella perspektivet visar ett sämre utfall än tidigare är den totala måluppfyllelsen för 2011 bättre än under

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 6,2 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 3,4 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 2,8 mkr. Av budgetöverskottet svarar verksamheterna för 1,0 mkr medan resterande 1,8 mkr kan härledas till finansbudgeten. 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Årets resultat (mkr) Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. Under åren 2009 och 2010 gjordes stora tillskott till den kommunala sektorn med anledning av den finansiella krisen. Tillskotten gjorde att kunde redovisa stora överskott under dessa år. För 2011 har tillskottet minskat men redovisar trots detta ett betydande överskott. DRIFTSAVVIKELSER (mkr) Kommunledningsutskott -0,6-0,8 0,4 Teknisk verksamhet/ösk -0,6-1,9 1,7 Utbildningsutskott 3,4 3,7 3,5 Socialt utskott -1,3-0,8-4,2 Myndighetsnämnd 0,1 0,0 0,0 Revision 0,0 0,0 0,0 Valnämnd 0,0 0,1 0,1 Summa 1,0 0,2 1,5 Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,0 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en positiv budgetavvikelse på 0,4 %. Den största negativa budgetavvikelsen finns inom sociala utskottet medan den största positiva budgetavvikelsen finns inom utbildningsutskottet. Jämfört med föregående år fortsätter utbildningsutskottet att redovisa stora överskott samtidigt som både kommunledningsutskottet och de tekniska verksamheterna har förbättrat sina utfall. För mer ingående redovisning och analys av verksamheterna hänvisas till sidorna FINANSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Reavinst/reaförlust Summa Finansbudgeten för 2011 visar ett överskott på 1,8 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 1,0 mkr medan förändringen av semesterlöneskulden ger ett överskott på 0,1 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 1,6 mkr, vilket beror på positiva slutavräkningar för tidigare års skatteintäkter. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 2,8 mkr. Detta beror bland annat på högre avkastning på KLP-placeringarna än budgeterat. De finansiella kostnaderna visar ett underskott på 1,3 mkr, vilket beror på en nuvärdesberäkning av avsättningen för återställande av deponin i Kolsrum. Sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta försäkringspremier har positiva effekter medan den interna kapitaltjänsten har negativ effekt på finansbudgetens utfall. Förklaringen till underskottet på kapitaltjänst är lägre investeringsnivåer än budgeterat under tidigare år, vilket får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitaltjänstkostnad i den utsträckning som budgeterats. Avyttringen av det kommunala bolaget Högsby Invest AB ger en realisationsförlust. BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat 6,2 16,3 14,7-8,4 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0-5,9-20,6 hade totalt under perioden byggt upp ett stort negativt kapital som har återställts i och med de positiva resultaten för 2009 och Detta innebär att det inte fanns något negativt balanskravsresultat att hantera under 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE budgetåret I och med det positiva resultatet för 2011 finns det heller inte något krav inför budgetåret FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till -1,9 mkr. Detta är betydligt bättre än budgeterat vilket främst beror på högre avkastning på pensionsplaceringarna än budgeterat Finansnetto (mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under Under 2009 och 2010 ökade det egna kapitalet med 31,0 mkr och genom årets positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare (6,2 mkr) och uppgår till 87,6 mkr Eget kapital (mkr) Kommunfullmäktige har sedan tidigare fattat beslut om ett mål avseende det egna kapitalet. Målet innebär att det egna kapitalet ska återställas till 2000-års nivå på 90 mkr, vilket ska vara genomfört till och med För att uppnå detta målet måste det egna kapitalet öka med ytterligare 2,4 mkr under LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 139 % vilket innebär en markant förbättring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 112 %. Förbättringen beror framförallt på lägre kortfristiga skulder samt större andel likvida medel. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2011 uppgick s soliditet till 19,5 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 19,8 % vid bokslutet Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den något försämrade soliditeten beror på att kommunens skulder ökat i snabbare takt än det egna kapitalet. s soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 80,5 %. Jämfört med 2010 (80,2 %) har kommunens skuldsättningsgrad ökat något genom att skulderna ökat i snabbare takt än de totala tillgångarna. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 131,6 mkr, vilket kan jämföras med låneskulden vid föregående årsskifte som uppgick till 123,6 mkr. har under 2011 gjort nyupplåning på totalt 8,0 mkr för att finansiera investeringar. Den genomsnittliga räntenivån under 2011 har varit 3,2 %, vilket är högre än föregående års nivå på 2,8 %. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 3,23 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 2,93 % Låneskuld (mkr) Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 27 % medan 73 % av låneskulden ligger med bunden ränta. Det totala förfallet ser ut enligt följande; Förfall av låneskuld Förfall inom ett år 27% Förfall mellan 1-4 år 57% Förfall mellan 4-10 år 16% 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten för 2011 uppgick till 7,8 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen under året fattat beslut om en tilläggsbudget på 7,0 mkr. Nettoinvesteringarna för 2011 uppgår till 4,6 mkr, vilket innebär att endast 31 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De största investeringarna avser reningsverket i Högsby samt ombyggnation av gymnasieskolans industriprogram. Utöver investeringsbudget med tillägg har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar på 6,0 mkr avseende energieffektiviseringsåtgärder samt vägbelysning. Under året har 976 tkr av dessa medel förbrukats (vägbelysning). En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 19. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 332,8 mkr, vilket är en ökning med 55,3 mkr jämfört med Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, egna hem och statligt finansierade bostadslån samt leasingåtaganden. Ökningen beror främst på ökad upplåning för det kommunala bolaget, Högsby Energi AB samt att pensionsskulden inklusive löneskatt har ökat kraftigt med anledning av sänkt diskonteringsränta i RIPS. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,14 %. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 1,0 0,2 1,5-1,5 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 124,5 97,5 80,5 pensionsskuld inkl. löneskatt 182,9 149,9 156,3 155,5 övrigt 4,5 3,1 2,0 1,7 Låneskuld (mkr) 131,6 123,6 139,5 139,5 Soliditet 19% 20% 17% 15% Ytterligare nyckeltal finns på sid. 2. har haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket påverkat resultatet positivt i och med det låga ränteläget. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för två år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. KONCERNBOLAG har under 2011 lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 3,0 mkr till Högsby Energi AB. Aktieägartillskottet ges för att förbättra bolagets finansiella ställning genom att öka dess tillgångar. Aktieägartillskottet ska återbetalas till Högsby kommun så snart det enligt fastställd balansräkning för bolaget finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen. Tillskottet till Högsby Energi AB har inget samband med aktieteckning och innebär således ingen förändring av aktiekapital eller antalet aktier i bolaget. har under tidigare år tillskjutit sammanlagt 503 tkr till Högsby Energi AB, vilket innebär att det totala aktieägartillskottet uppgår till tkr. har under 2011 avyttrat det kommunala bolaget Högsby Invest AB. I samband med avyttringen uppstod en realisationsförlust som påverkar s resultat för 2011 negativt. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsbynät AB. I den sammanställda redovisningen ingår även 30 % av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat för koncernen uppgår till 7,2 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat på 7,0 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Bolag Högsby Bostad AB 237 tkr tkr Högsby Energi AB 70 tkr -352 tkr Högsby Invest AB - 13 tkr ÖSK tkr - Högsbynät AB 31 tkr 38 tkr Högsby Bostad AB redovisar ett överskott på 237 tkr. Även Högsby Energi AB presenterar överraskande ett överskott, vilket beror på att bolaget anslutit fler kunder till fjärrvärmenätet än beräknat. För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID Trots den finansiella oron i omvärlden har Högsby kommun haft en god ekonomisk utveckling under Årets resultat är positivt med 6,2 mkr och det är glädjande att kunna konstatera att kommunen för tredje året i rad lyckas uppnå den rekommenderade gränsen för god ekonomisk hushållning. Två av de finansiella målen uppnås inte för 2011 men bedömningen är att dessa mål kommer att uppnås under mandatperioden. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten även följa upp respektive verksamhet utifrån de fyra perspektiven medarbetare, service/medborgare, processer samt utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har betydligt förbättrats jämfört med föregående år. Förutom att det ekonomiska resultatet för verksamheterna är positivt bedöms kvaliteten på den kommunala servicen hålla en godkänd nivå och verksamheterna har under året kommit igång bra med processarbetet. Kommunens soliditet har under året försämrats något genom att en större andel av de totala tillgångarna finansieras med främmande kapital. Några amorteringar av låneskulden har inte gjorts men däremot har andel lån med rörlig ränta minskat till förmån för bunden ränta. Detta gör att Högsby kommun lättare kommer att kunna budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2011 har nettokostnaderna ökat med 2,1 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 1,0 %. Under den senaste 5-årsperioden har nettokostnaderna ökat med 2,6 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 6,8 %. Sett över tid har alltså Högsby kommuns nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. följer med spänning processen avseende förslag till nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem, som föreslås träda i kraft I utjämningskommitténs förslag föreslås förändringar i framförallt kostnadsutjämningen som skulle innebär stora ekonomiska tillskott för Högsby kommun. Befolkningsantalet i har fortsatt att minska under 2011 men minskningen är betydligt mindre än tidigare år och är inte större än vad som budgeterats inför kommande år. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola minskar de kommande åren medan de äldre utgör en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen, vilket innebär ett större resursbehov inom äldreomsorgen. För 2012 förväntas de ekonomiska förutsättningarna att försämras genom att den internationella finansiella krisen sätter sina spår även på svensk ekonomi. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi och de ekonomiska problemen i andra länder innebär att Sverige inte får exportera i samma utsträckning som normalt. Med svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas och därmed minskar kommunens skatteintäkter. Under de kommande åren kommer kommunen att möta tuffa utmaningar och även om s ekonomi har förbättrats under de senaste åren så kommer det att krävas fortsatt arbete för att skapa effektiva verksamheter och budgetdisciplin. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Sammanställd redovisning Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Under året har avyttring skett av det kommunala bolaget Högsby Invest AB, vilket påverkar kommunkoncernens sammansättning. Vidare upptas 30 % av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. Redovisning av kommunalskatt I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2011 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2010 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2010 uppgår till 600 kr per invånare Vid bokslutet 2010 bokfördes en preliminär slutavräkning på 456 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 144 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för 2011 uppgår till 727 kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2012 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2011 till 764 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 37 kr per invånare. Enligt RKR:s rekommendation nr 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december Avsättning deponi Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen. Per har en ny nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats ner med 1,3 mkr. Den stora ökningen av nuvärdet på avsättningen beror på att räntan har sjunkit med drygt 1 % -enhet. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. Pensionsskuld RKR:s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. Sveriges kommuner och landsting har beslutat att sänka diskonteringsräntan i RIPS från och med 2012, 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE vilket innebär effekter på kommunens avsättning till pensioner samt ansvarsförbindelsen. Effekterna redovisas som försäkringstekniska grunder i noterna till dessa respektive poster. Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier UER-investeringar Maskiner och inventarier 10 år 10 år 5 år Avtals- och visstidspension följer PBF som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Vid bokslutet 2011 beräknas den eventuella avtalspensionen till 2,1 mkr. Placerade pensionsmedel (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. Tillgångar Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. Avskrivningsmetod Avskrivning av anläggningstillgångar görs som regel med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker tertialvis. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas inom Högsby kommun; Markanläggningar år Byggnader år Tekniska anläggningar år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen; Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning 25 år Byggnader 20 år Byggnader som anskaffats till och med 1988 skrivs av enligt linjär metod med 2 % per år medan nyoch ombyggda byggnader från och med 1989 skrivs av enligt annuitetsmodell på 50 år. Kapitalkostnader I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med 5,0 % intern ränta i den totala kapitalkostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,56 %. Leasingavtal Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR:s rekommendation nr Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation nr Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Lönekostnader Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. Fordringar Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. Avyttring Högsby Invest AB Med anledning av avyttring av det kommunala bolaget Högsby Invest AB, har en realisationsförlust på 288 tkr belastat årets resultat för. Aktieägartillskott har till Högsby Energi AB lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 3,0 mkr. Det tillskjutna tillskottet ska återbetalas till Högsby kommun så snart det enligt fastställd balansräkning för bolaget finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,0 mkr för Detta kan jämföras med utfallet för 2010 då verksamheterna presenterade ett överskott på 0,2 mkr och 2009 då verksamheterna gjorde ett överskott på 1,5 mkr. Under början av 2000-talet redovisade verksamheterna stora underskott men under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa balans i budgeten Driftbudgetutfall (mkr) Verksamheterna har klarat av att genomföra de besparingar som beslutades av kommunfullmäktige inför budgetåret samt har till stora delar lyckats anpassa verksamheterna utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Driftsammandrag (mkr) Kommunledningsutskott Teknisk verksamhet/ösk Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt Myndighetsnämnden Revision Valnämnd Driftresultat Finansiella poster Verksamhetens nettokostnader Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff ,0 36,5-0,6 26,3 27,1-0,8 11,4 12,0-0,6 20,8 22,7-1,9 111,4 108,0 3,4 112,8 109,0 3,7 128,4 129,7-1,3 124,1 125,0-0,8 287,2 286,3 1,0 284,0 283,9 0,2 2,4 2,3 0,1 0,6 0,6 0,0 0,4 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 290,0 288,9 1,0 285,1 284,9 0,2-2,7-0,7-2,0-4,3-3,0-1,3 287,3 288,3-1,0 280,9 281,9-1,1 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2011 kan sammanfattas i följande punkter; Avfallshantering, tkr Förskoleverksamhet, tkr Gymnasieskola, +800 tkr Gymnasial vuxenutbildning, +450 tkr LSS-verksamhet, +350 tkr Färdtjänst, -300 tkr Näringslivsfrämjande åtgärder, -350 tkr Försörjningsstöd, -400 tkr Fastighetsunderhåll, -600 tkr Bostadsanpassning, -730 tkr Kollektivtrafik, -870 tkr För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2011, se sidorna INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål om att de avgiftsfinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag samt att de skattefinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 1,75 %. Omslutningen för 2011 uppgick därmed till totalt tkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om en tilläggsbudget för 2011 på totalt tkr, avseende ej genomförda investeringar under Total investeringsbudget för 2011, tkr. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar Socialt utskott Utbildningsutskott Teknisk verksamhet/ösk Kommunledningsutskott varav byggnader & anläggn Omstruktureringar Total investeringsbudget Tilläggsbudget Totalt Under 2011 har investeringar på tkr genomförts, vilket innebär att 31 % av den totala investeringsbudgeten förbrukades under året. De största investeringarna som har genomförts avser VAledningar samt flyttning och ombyggnation av industriprogrammets lokaler. Investeringssammandrag (tkr) Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar varav byggnader & anläggningar Summa Budget 2011 inkluderar tilläggsbudget. Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Utöver ordinarie investeringsbudget har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar avseende vägbelysning och energieffektiviseringsåtgärder. Av beslutade 6,0 mkr har 976 tkr förbrukats under Lönsamma investeringar (tkr) Budget Utfall Avvikelse Gatubelysning Energieffektiviseringsåtgärder Summa Med anledning av den låga investeringsvolymen kommer inte upp i de volymer för investeringar som är beslutade enligt de finansiella målen. De avgiftsfinansierade investeringarna under 2011 uppgår till 0,8 % att jämföra med budgeterade 0,9 % medan de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,75 % mot budgeterade 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande post Planenliga avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Löpande verksamhet Årets resultat efter finansnetto Justering av eget kapital Avskrivningar enligt plan Nedskr av anläggningstillgångar Förändring av pensionsavsättning Ianspråktagna avsättningar Reaförlust / reavinst Förändring kortfr fordringar Förändring förråd Förändring kortfristiga skulder Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 14, Omföring exploateringsmark Försäljning anläggningstillgångar 14, Erhållna investeringsbidrag 14, Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagande/omsättning av lån Amortering av lån Förändring av långfr fordringar Finansieringsverksamhet Summa årets kassaflöde