Högsby kom Årsredovisning 2010

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010

2 2 Högsby kom

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FEMÅRSÖVERSIKT 4 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 6 OMVÄRLDSANALYS 7 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 10 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 12 REDOVISNINGSPRINCIPER 16 DRIFTREDOVISNING 18 INVESTERINGSREDOVISNING 18 RESULTATRÄKNING 19 KASSAFLÖDESANALYS 19 BALANSRÄKNING 20 NOTER 21 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 25 PENSIONSREDOVISNING 26 PERSONALREDOVISNING 27 MILJÖREDOVISNING 29 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 30 KOMMUNENS ORGANISATION 32 KOMMUNSTYRELSEN 33 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 34 TEKNISKT UTSKOTT 37 UTBILDNINGSUTSKOTT 42 SOCIALT UTSKOTT 45 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 50 MYNDIGHETSNÄMND 51 VALNÄMND 52 REVISION 52 LÖNESAMVERKAN - HUL 53 BILAGA - NYCKELTAL EKONOMI, KVALITET OCH KVANTITET 54 3

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Antal årsarbetare Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:72 32:82 32:92 varav kommunen* 22:12 22:12 22:12 21:96 22:06 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 299,3 287,8 287,3 277,3 279,5 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 94% 97% 101% 101% 93% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 16,3 14,7-10,0-4,8 20,7 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 0,2 1,5-1,5 0,6 0,9 Nettoinvesteringar (mkr) 4,3 8,6 8,5 9,8 9,8 Låneskuld (mkr) 123,6 139,5 139,5 139,6 139,8 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 124,5 97,5 80,5 80,5 81,8 pensionsskuld inklusive löneskatt 149,9 156,3 155,5 165,3 137,7 övrigt 1,5 0,8 0,9 0,9 3,8 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 410,5 390,2 345,4 359,6 365,3 Finansnetto (mkr) -1,0 4,2-7,6-1,2 0,9 varav pensionsförvaltning (mkr) 3,2 6,2-1,6 4,1 4,5 Eget kapital (mkr) 81,4 65,0 50,3 71,8 76,6 Soliditet** 20% 17% 15% 20% 21% Likviditet 112% 94% 56% 66% 88% * 2008 genomfördes en skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. ** På grund av förändrad redovisningsprincip är soliditetsmåtten för 2006 och 2007 inte jämförbara med senare år. 4

5 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar & övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 14% 11% 1% 48% 26% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER % till vård och omsorg 23 % till förskole- och grundskoleverksamhet 12 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 9 % till individ- och familjeomsorg 8 % till LSS-verksamhet 6,5 % till politisk och kommunövergripande verksamhet 6 % till teknisk verksamhet 3 % till kultur, fritid och turism 2,5 % till färdtjänst och kollektivtrafik 2 % till räddningstjänst 0,5 % till plan- och byggverksamhet 0,5 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, snöröjning, halkbekämpning och renhållning samt till räddningstjänst och turistinformation. 5

6 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE ÅTERIGEN ETT ÅR MED BRA EKONOMISKT RESULTAT! Ett överskott på 16,3 miljoner kronor för 2010 gör att vi under året lyckats återställa balanskravet samt minska låneskulden. De största anledningarna till det stora överskottet är att vi har fått högre statsbidrag och skatteintäkter än beräknat, samtidigt som räntan varit låg och avkastningen på pensionspengarna varit hög. Låneskulden har under året minskats med närmare 16 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 123,6 miljoner kronor. Redan tidigt under året kunde vi se att det skulle bli ett bra ekonomiskt år och vi vågade därför satsa en extra miljon kronor på ökat vägunderhåll och en halv miljon kronor på åtgärder för att förbättra tillgängligheten i de kommunala verksamheterna. Vidare har föreningslivet fått en miljon kronor i extra bidrag. Verksamheternas sammanlagda ekonomi hamnar för 2010 ungefär som budgeterat. Däremot finns skillnader i resultat mellan de olika verksamheterna. Genom tillskott i 2011-års budget ges samtliga verksamheter bättre möjligheter att klara sin budget framöver. KOMMUNENS MEDARBETARE Kommunens medarbetare har var och en på sitt sätt medverkat till att vi kunnat hålla en bra kommunal service till rimliga kostnader. SAMVERKAN & UTVECKLING Ett gemensamt samverkansförbund, Överförmyndare i samverkan (ÖIS) har under året bildats för överförmyndarverksamheterna i Högsby, Hultsfred, Oskarshamn och Mönsterås kommuner. Ett kommunalförbund har bildats av Högsby och Hultsfreds kommuner. ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund sköter de tekniska verksamheterna i båda kommunerna. Ett gemensamt infrastrukturkansli har bildats av Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Kinda kommuner. Diskussioner förs med andra kommuner gällande samverkan inom bland annat räddningstjänst, miljöoch byggverksamhet samt växelfunktion. Utredning om KLT:s framtida huvudmannaskap och eventuell skatteväxling med landstinget pågår. En omfattande uppdatering och förbättring av kommunens officiella hemsida har genomförts. Många företagsbesök har genomförts under året. Kommunfullmäktige har fattat beslut om införandet av valfrihet (LOV) inom hemtjänsten. Hjälpmedelsavtalet med landstinget är uppsagt. Ingemar Svanström (c) Kommunstyrelsens ordförande Resultatet från medarbetarenkäten presenterades under året och gav som arbetsgivare både ris och ros. Synpunkter och resultat från enkäten används nu på de olika arbetsställena för att göra förändringar och förbättringar. En ny enkät kommer att genomföras 2011/2012. Sjukfrånvaron har minskat till 5,5 % under 2010, vilket ses som mycket positivt. Det är framför allt långtidsfrånvaron som har minskat. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS GLOBAL ÅTERHÄMTNING Återhämtningen i den globala ekonomin fortsätter efter den djupaste konjunkturnedgången sedan depressionen på 1930-talet. Även om det värsta är över så har världsekonomin i flera avseenden inte nått tillbaka till de nivåer som rådde före krisen. Detta skriver Sveriges kommuner och landsting i sin ekonomirapport som publicerades i december Under finanskrisen blev fallet i världsekonomin betydligt mer dramatiskt än de allra flesta räknat med. Glädjande nog har återhämtningen också varit snabb. Istället för en utdragen period med svag ekonomisk aktivitet vände många ekonomier uppåt under slutet av 2009 och återhämtningen har fortsatt under Inte minst den svenska ekonomiska utvecklingen och återhämtningen har varit imponerande. Återhämtningen går dock inte lika snabbt överallt och många länder plågas av underskott och skuldproblem i finanskrisens spår. Även om en ny finansiell kris är osannolik finns det anledning att räkna med en fortsatt svag återhämtning i många europeiska länder. Detta eftersom offentliga budgetsaneringar, som kan bli nödvändiga för vissa länder, kommer att kunna innebära svaga efterfrågeutvecklingar i dessa länder. SVENSK UTVECKLING Sverige är en starkt exportberoende ekonomi och de ekonomiska problemen i många europeiska länder samt USA innebär att Sverige inte får exportera i samma utsträckning som normalt. Glädjande nog är de svenska offentliga finanserna i god ordning samtidigt som hushållens sparande är högre än i många andra länder. Tilltron till de svenska statsfinanserna är stark, vilket gör att den svenska ekonomin inte drabbas av misstroendedrivna ränteuppgångar liknande de i andra europeiska länder. Vidare ser de svenska hushållen och företagen ljust på framtiden. Konjunkturinstitutet beskriver den svenska ekonomin som en uppåtgående spiral där stigande efterfrågan leder till ökad produktion och ökad sysselsättning, vilket i sin tur leder till ytterligare efterfrågan. Sveriges BNP minskade med 4,4 % under 2009 för att under 2010 öka med 5,6 %. Trots att ekonomin förväntas växa även de kommande åren är läget långt ifrån normaliserat och den svenska ekonomin beräknas inte vara helt i balans förrän Det går heller inte helt bortse från risken att den pågående skuldkrisen i många andra länder förvärras, vilket kan leda till nya konsekvenser även för Sverige. Prognos indikatorer BNP -4,4% 5,6% 3,8% 2,9% Sysselsättning 2,5% 1,1% 1,6% 0,8% Arbetslöshet 8,5% 8,5% 7,9% 7,6% KPI -0,3% 1,3% 2,2% 2,2% Reporänta 0,25% 1,25% 2,00% 2,75% Källa: Konjunkturinstitutet Det ansträngda läget på arbetsmarknaden under 2009 och början av 2010 har bidragit till att dämpa löneutvecklingen. De löneavtal som slöts under 2010 innebar avtalade löneökningar på runt 1,7 % per år, vilket kan jämföras med löneökningar på över 4 % under vissa år med högkonjunktur. Under slutet av 2010 har utvecklingen på arbetsmarknaden varit positiv och denna utveckling förväntas fortsätta. Störst blir uppgången inom byggoch tjänstebranscherna medan uppgången inom industrin och den offentliga sektorn blir marginella. Trots detta bedömer Konjunkturinstitutet att arbetslösheten i slutet av 2012 är så pass hög som 7,6 %. Hushållens reala disponibla inkomster beräknas öka med 6,5 % under perioden Detta tillsammans med att de svenska hushållen beräknas dra ner på sitt historiskt höga sparande skapar ökad konsumtion. Under 2010 har hushållens konsumtion ökat med 3,6 %. Inkomsterna har inte öka lika mycket, vilket innebär att hushållen har minskat sitt sparande. Trots detta är det svenska sparandet högt, både i ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. KOMMUNSEKTORN För andra året i rad presenterar kommunsektorn stora överskott Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) beror de stora överskotten på att sektorn snabbt har lyckats skapa en krismedvetenhet som medfört återhållsamhet när det gäller konsumtion och nyanställningar. Detta samtidigt som flera tillfälliga faktorer har bidragit till att stärka resultaten, däribland premiebefrielse från AFA Försäkring, både 2009 och 2010 samt det tillfälliga konjunkturstödet. Vidare menar SKL att en viktig faktor för kommunernas goda resultat är att antalet arbetade timmar inte minskade i samma utsträckning som befarats, vilket fick till följd att skatteunderlagsprognoserna reviderades upp under 2009 och Konjunkturnedgången har också gjort att priser och löner ökat långsammare än beräknat, vilket i sin tur gjort att kommunerna fått mer för sina pengar. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LÅG INFLATION Under 2009 hade Sverige deflation, det vill säga en negativ inflation. Under 2010 har inflationen varit 1,3 %, vilket innebär att Riksbankens inflationsmål på 2 % per år inte heller uppnås för För de kommande åren beräknas inflationen bli något högre. Konjunkturinstitutet bedömer att inflationsmålet uppnås för 2011 och 2012 medan Sveriges kommuner och landsting är mer försiktiga i sin prognos och bedömer att inflationsmålet uppnås först under För att förhindra att resursutnyttjandet och inflationen stiger i snabbare takt än vad som är önskvärt har Riksbanken under 2010 börjat bedriva en mindre expansiv penningpolitik. Detta genom att skapa en normalisering av ränteläget, vilket bidrar till att utvecklingen av hushållens nettoinkomster hålls tillbaka. Under 2010 har Riksbanken höjt reporäntan vid ett flertal tillfällen för att vid årsskiftet 2010/2011 uppgå till 1,25 %. Konjunkturinstitutet bedömer att reporäntan kommer att fortsätta höjas under de kommande åren för att i slutet av 2012 uppgå till 2,75 %. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Det svaga arbetsmarknadsläget tillsammans med en låg real tillväxt och låg inflation har gjort att skatteunderlaget utvecklats svagare än normalt under krisåren. Under 2010 har skatteunderlaget nästan inte ökat alls realt. Med anledning av det tillfälliga konjunkturstödet har kommunernas totala intäkter trots detta ökat med nästan 2 %, efter justering för prisutvecklingen. Under 2011 förväntas skatteunderlagets ökningstakt bli lite starkare men det kommer att dröja ytterligare några år innan skatteunderlaget åter förväntas växa i normal takt. Ökningen av skatteunderlaget kommer inte att fullt ut kompensera kommunernas intäktsbortfall då det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut, utan kommunernas intäkter kommer realt att minska under 2011 och En utmaning för kommuner och landsting de kommande åren är att skapa och upprätthålla balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader, trots demografiska förändringar och andra förändrade ekonomiska förutsättningar. Detta för att skapa och upprätthålla god ekonomisk hushållning. KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas ekonomiska konsekvenser för Högsby kommun i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,5 mkr 1% 2,2 mkr 1% 0,4 mkr 1% 0,5 mkr 1% 2,0 mkr 10 öre 0,9 mkr ÅTGÄRDER HÖGSBY KOMMUN Under hösten 2008 presenterades nedreviderade skatteunderlagsprognoser som slog hårt mot Högsby kommuns budget. I ett försök att komma tillrätta med den kommunala ekonomin beslutade kommunfullmäktige under 2009 om ett åtgärdspaket för Åtgärdspaketet som omfattade både besparingsåtgärder och demografiska anpassningar gav effekt på 1,4 mkr under 2009 och 12,0 mkr under Under åren ska åtgärdspaketet ge effekt på mellan 15,3 mkr och 19,7 mkr per år. Med anledning av befolkningsutvecklingen i Högsby kommun kommer anpassningar av verksamheterna att göras inför budget 2012 och verksamhetsplan för Budgeterade medel inom utbildningsutskottet minskas medan det sociala utskottets budget utökas. Detta med anledning av demografiska förändringar och därmed förändrat kundunderlag för de aktuella verksamheterna. Utöver de demografiska anpassningarna innebär de skatteunderlagsprognoser som presenterades i slutet av 2010 att ytterligare åtgärder måste genomföras inom verksamheterna för att skapa en budget i balans inför kommande år. Budgetberedningen har gett respektive utskott i uppdrag att under våren 2011 arbeta fram förslag på besparingar i verksamheterna inför verksamhetsåret KOMMUNALSKATT Trots en besvärlig ekonomisk situation valde de flesta kommuner att inte höja den kommunala skatten under Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgår till 22,0 % och motsvarande siffra för hela riket är 20,74 %. Kommunalskatt 2010, Kalmar län Västervik 21,57 Borgholm 21,99 Emmaboda 21,62 Högsby 22,12 Mönsterås 21,82 Kalmar 22,22 Mörbylånga 21,82 Nybro 22,24 Torsås 21,84 Vimmerby 22,27 Oskarshamn 21,92 Hultsfred 22,32 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 21 % sedan mitten av 1990-talet. Sedan 1950-talet har minskningen varit över 45 %. Befolkningsantalet minskade med 96 personer under 2010, vilket innebär en befolkningsminskning med 1,6 %. Detta kan jämföras med 2009 då minskningen uppgick till 57 personer, det vill säga ungefär 1,0 % Befolkningsutveckling Under 2010 föddes 42 barn i medan 69 personer avled. Födelsenettot är därmed negativt med 27 personer. s födelsenetto har varit negativ samtliga år sedan 1968 (året då Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik börjar). Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2010 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. Den största invandringen under 2010 till kommunen avser personer från Tyskland, Iran och Danmark medan den största utvandringen skett till Irak. Under de senaste fem åren har den största invandringen skett från Tyskland, Danmark och Irak medan de flesta som utvandrat har flyttat till Afghanistan. Den mest rörliga åldersgruppen är personer år. Det är flest i denna åldersgrupp som flyttar från kommunen men det är också denna åldersgrupp som i störst omfattning flyttar till kommunen Befolkningsfördelning Medelåldern i är 45,5 år, vilket är något högre än medelåldern i Kalmar län samt i riket som helhet. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 46,8 år och för män 44,2 år. De största åldersgrupperna i kommunen är år, år samt år. Även åldersgrupperna över 60 år är stora i jämförelse med andra kommuner och riket som helhet. Åldersgrupperna 0-4 år, 5-9 år samt åldersgrupperna mellan 20 och 39 år är särskilt små. Det föds alltså få barn i i jämförelse med riket, vilket inte beror på få antal födda barn per kvinna utan att det finns få kvinnor i fruktsam ålder. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 580 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn. Företagsamheten (andelen företagsamma personer i förhållande till arbetsför befolkning) ligger på 11,7 % i. Kommunen ligger i paritet med riket som helhet samt något högre än Kalmar län där företagsamheten uppgår till 11,1 %. Företagsamheten ökade med 0,8 % -enheter i Högsby kommun under 2010 jämfört med Siffrorna för riket och Kalmar län visade för samma tidpunkt ökningar på 2,5 % respektive 1,1 %. Av s registrerade arbetsställen är drygt 45 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst största branschen när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. I december 2010 fanns det i 203 personer registrerade som arbetslösa (16-64 år), varav 120 var öppet arbetslösa och 83 var arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Utöver detta har 42 personer arbete med stöd. Detta ger en arbetslöshetssiffra på 6,9 %. Motsvarande siffra för riket var i december 2010, 8,0 % och för Kalmar län 8,0 %. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga visionen Möjligheternas kommun s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlande kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms förutom måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål även i vilken grad tillhörande resultatmål uppfylls. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Ej godkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. 10 Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag % Utfall Finansiellt mål Under 2010 har 94,4 % av de totala skatteintäkterna och statsbidragen använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag uppnås därmed för Under mandatperioden uppnås inte målet då 98,0 % av skatteintäkter och statsbidrag har använts för att finansiera den löpande verksamheten under perioden.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 1,3 % under 2010 vilket innebär att en ökning med 850 tkr innebär måluppfyllelse för. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 16,3 mkr vilket innebär att kommunen med god marginal uppnår det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Även sett till hela mandatperioden uppnås målet om inflationssäkrad förmögenhet. Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2010 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 5,9 %. Under åren har avkastningen uppgått till 26,7 %, vilket innebär att målet uppnås för mandatperioden. nyupplåning Investeringar finansieras utan Under 2010 har genomfört två amorteringar av låneskulden, på totalt 15,9 mkr. Låneskulden uppgår till 126,3 mkr. Investeringarna har finansierats utan nyupplåning, vilket innebär att uppnår det finansiella målet om att investeringar ska finansieras utan långfristig nyupplåning. Även totalt under mandatperioden uppnås målet. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget för 2010 beräknades utifrån ovanstående mål om skatterespektive avgiftsfinansierade investeringar. Utöver detta har en tilläggsbudget antagits. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,8 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,6 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att de finansiella målen avseende investeringsvolymerna uppnås för Sett till hela mandatperioden uppnås målet för de avgiftsfinansierade men inte målet för de skattefinansierade investeringarna. Fem av sex finansiella mål uppnås under 2010, vilket innebär 83 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är bättre jämfört med föregående år då fyra av sex finansiella mål uppnåddes (67 %). Sett till hela mandatperioden har fyra av de sex finansiella målen uppnåtts, vilket innebär en måluppfyllelse på 67 %. VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 31. Fyra av sex, eller 67 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 4 1 Tekniska utskottet 2 3 Utbildningsutskottet 2 3 Sociala utskottet 1 4 Överförmyndarnämnden 3 0 Myndighetsnämnden 1 1 Valnämnden Revision Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott/verksamhet. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 27 antagna inriktningsmål har femton av målen eller 62 % uppfyllts under året. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 31-52) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2009) Finansiella perspektivet 5 av 6 83% (67%) Verksamhetsperspektivet 4 av 6 67% (50%) Verksamhetsmål 15 av 27 56% (57%) Total måluppfyllelse 24 av 39 62% (57%) 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets verksamhet uppvisar ett positivt resultat på 16,3 mkr. Detta kan jämföras med årets budgeterade resultat på 1,4 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 14,9 mkr. Av budgetöverskottet svarar verksamheterna för 0,2 mkr medan resterande 14,7 mkr kan härledas till finansbudgeten Årets resultat (mkr) Under perioden har resultaten för Högsby kommun varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. Under de senaste två åren har stora tillskott gjorts till den kommunala sektorn med anledning av den finansiella krisen. Detta för att inte tvinga kommunerna till drastiska åtgärder som ytterligare skulle kunna öka effekterna av krisen. Tillskotten har gjort att har kunnat redovisa stora överskott i den finansiella verksamheten. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet Tekniska utskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet Överförmyndarnämnden Revision Valnämnden Summa ,8 0,4-1,9 1,7 3,7 3,5-0,8-4,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 1,5 Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 0,2 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en positiv budgetavvikelse på 0,1 %. Den största negativa budgetavvikelsen finns inom tekniska utskottet medan största positiva budgetavvikelsen finns inom utbildningsutskottet. Jämfört med föregående år fortsätter utbildningsutskottet att redovisa stora överskott medan sociala utskottet till stora delar lyckats vända den negativa trenden med stora underskott. För mer ingående redovisning och analys av verksamheterna hänvisas till sidorna FINANSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Summa Finansbudgeten för 2010 visar ett överskott på 14,7 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag ger överskott på sammanlagt 10,1 mkr, vilket kan förklaras med det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 samt positiva slutavräkningar för tidigare års skatteintäkter. En ökning av semesterlöneskulden var budgeterad för 2010 men en mindre minskning av skulden skapar istället överskott. Aktieägartillskott till HEAB samt nedskrivning av värdet på aktieinnehavet i HIAB påverkar finansbudgeten negativt. De finansiella posterna visar positiva budgetavvikelser, vilket bland annat beror på högre avkastning på KLPplaceringarna och lägre räntekostnader. Sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta försäkringspremier har också positiva effekter på finansbudgeten. BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Avstämning mot balanskravet, mkr Resultat Kvar att återställa Bokslut ,2-12,2 Bokslut ,4-20,6 Bokslut ,7-5,9 Bokslut ,3 10,4 Budget ,4 12,8 Plan ,9 13,7 Plan ,7 15,4 Under perioden hade byggt upp ett negativt kapital på 20,6 mkr. Genom 2009-års positiva resultat återställdes stora delar av balanskravet. Inför budgetåret 2010 återstod 5,9 mkr att återställa, vilket skulle göras senast I och med 2010-års positiva resultat på 16,3 mkr är hela underskottet återställt och det finns inget balanskrav att hantera under verksamhetsåret

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till -1,0 mkr. Detta är betydligt bättre än budgeterat vilket främst beror på lägre räntekostnader samt högre avkastning på pensionsplaceringarna än budgeterat Finansnetto (mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under Under 2009 ökade det egna kapitalet med 14,7 mkr och genom årets positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare (16,3 mkr) och uppgår till 81,4 mkr Eget kapital (mkr) Kommunfullmäktige har sedan tidigare fattat beslut om ett mål avseende det egna kapitalet. Målet innebär att det egna kapitalet ska återställas till 2000-års nivå på 90 mkr, vilket ska vara genomfört till och med Utsikterna att uppnå detta mål har förbättrats under de senaste två åren. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 112 % vilket innebär en markant förbättring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 94 %. Förbättringen beror framförallt på lägre kortfristiga skulder samt högre kortfristiga fordringar. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2010 uppgick s soliditet till 19,8 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 16,7 % vid bokslutet Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att kommunens skulder inte ökat i samma takt som det egna kapitalet. s soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 80,2 %. Jämfört med 2009 (83,3 %) har kommunens skuldsättningsgrad minskat genom att skulderna inte ökat i samma takt som de totala tillgångarna. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 123,6 mkr, vilket kan jämföras med låneskulden vid föregående årsskifte som uppgick till 139,5 mkr. Två amorteringar har genomförts under året på totalt 15,9 mkr Den genomsnittliga räntenivån under 2010 har varit 2,8 %, vilket är högre än föregående års låga nivå på 2,0 %. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 2,93 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 2,28 % Låneskuld (mkr) Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 28 % medan 72 % av låneskulden ligger med bunden ränta. Det totala förfallet ser ut enligt följande; Förfall av låneskuld Förfall inom ett år 28% Förfall mellan 1-5 år 38% Förfall mellan 5-10 år 34% 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten för 2010 uppgick till 7,2 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen fattat beslut om en tilläggsbudget på 3,5 mkr. Nettoinvesteringarna för 2010 uppgår till 4,3 mkr, vilket innebär att 40 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De största investeringarna har genomförts inom VA-verksamheten (sanering av VAledningar samt byte av övervakningssystem), anpassningar enligt antagen tillgänglighetsplan samt inköp av brandbil och byte av kommunikationsutrustning inom räddningstjänsten. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 17. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 275,9 mkr, vilket är en ökning med 21,3 mkr jämfört med Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, egna hem och statligt finansierade bostadslån samt leasingåtaganden. Ökningen beror främst på ökad upplåning för de kommunala bolagen, Högsby Energi AB och Högsby Bostad AB samt att kommunen leasat nya bilar till bilpoolen. Pensionsskulden inklusive löneskatt har minskat. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,11 %. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 0,2 1,5-1,5 0,6 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 124,5 97,5 80,5 80,5 pensionsskuld inkl. löneskatt 149,9 156,3 155,5 165,3 övrigt 1,5 0,8 0,9 0,9 Låneskuld (mkr) 123,6 139,5 139,5 139,6 Soliditet 20% 17% 15% 20% Ytterligare nyckeltal finns på sid. 2. har haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket påverkat resultatet positivt i och med det låga ränteläget. Under 2010 har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte kommer att påverkas lika mycket av kommande ränteförändringar som tidigare. Samtidigt har en betydande andel (11 %) av låneskulden amorterats under året. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation vid samma tidpunkt föregående år, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. KONCERNBOLAG Med anledning av Högsby Energi AB:s underskott för 2010 lämnar ett villkorat aktieägartillskott till bolaget. Aktieägartillskottet uppgår till 234 tkr och ges för att förbättra bolagets finansiella ställning genom att öka dess tillgångar och därmed undvika att likvidationsskyldighet enligt ABL uppkommer. Aktieägartillskottet ska återbetalas till Högsby kommun så snart det enligt fastställd balansräkning för bolaget finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen. Tillskottet till Högsby Energi AB har inget samband med aktieteckning och innebär således ingen förändring av aktiekapital eller antalet aktier i bolaget. har sedan tidigare tillskjutit 269 tkr till Högsby Energi AB, vilket innebär att det totala aktieägartillskottet uppgår till 503 tkr. har gjort en nedskrivning av värdet på kommunens aktieinnehav i Högsby Invest AB med 600 tkr. Anledningen till nedskrivningen är att en ny värdering av det kommunala bolaget har gjorts som visar att det tidigare bokförda värdet på innehavet inte stämmer överens med marknadsvärdet. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av tre helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB, Högsby Invest AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsby Nät AB. Årets resultat för koncernen uppgår till 7,0 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat på 14,7 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Bolag Högsby Bostad AB tkr -129 tkr Högsby Energi AB -352 tkr 142 tkr Högsby Invest AB 13 tkr -36 tkr Högsby Nät AB 38 tkr 163 tkr För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID har haft en god ekonomisk utveckling under Årets resultat är positivt och hela balanskravet från tidigare år har kunnat återställas under året. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppnår med marginal det finansiella målet. Flertalet av de övriga finansiella målen uppnås och måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna är bättre än tidigare år. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten även följa upp respektive verksamhet utifrån perspektiven medarbetare, service/medborgare, processer och framtid/ utveckling. Under året har kommunens soliditet och likviditet förbättrats ytterligare. Amorteringar har gjorts av låneskulden, samtidigt som andel lån med rörlig ränta har minskat till förmån för bunden ränta. Detta gör att lättare kommer att kunna budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. Utsikterna för att kunna göra ytterligare amorteringar under kommande år är goda. Detta under förutsättning att kommunen redovisar positiva resultat samt att de årliga amorteringarna överstiger nettoinvesteringarna för respektive år. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2010 har nettokostnaderna ökat med 1,6 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 4,0 %. Sedan 2005 har nettokostnaderna ökat med 7,5 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 13,5 %. Sett över tid har alltså s nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Befolkningsantalet i har fortsatt att minska under 2010 och minskningen är större än vad som budgeterats inför kommande år. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren medan de äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen, vilket kommer att innebära ett större resursbehov inom äldreomsorgen. Med anledning av de demografiska förändringarna samt befolkningsminskningen i kommunen är det viktigt att respektive utskott successivt anpassar sina verksamheter i motsvarande takt. Detta för att det inte ska uppstå obalanser i driftbudgeterna samt för att skapa en ekonomi i balans. kommer med spänning att följa processen avseende förslag till nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem, som eventuellt träder i kraft I utjämningskommitténs förslag föreslås förändringar i framförallt kostnadsutjämningen som skulle innebär stora ekonomiska tillskott för. Resultatet för koncernen är positivt med 7,0 mkr vilket är sämre än föregående års resultat på 14,7 mkr. Högsby Bostad AB har i samband med bokslutet 2010 gjort en nedskrivning av en byggnad med 10,0 mkr vilket påverkar resultatet. Högsby Energi AB presenterar ett negativt resultat och bolagets ledning gör bedömningen att det kommer att dröja ytterligare några år innan bolaget kan presentera positiva resultat. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Sammanställd redovisning Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Inga förändringar har under året skett i kommunkoncernens sammansättning. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av detta finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och något exakt avstämning är inte möjlig. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska ställning. Redovisning av kommunalskatt I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2010 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2009 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2009 uppgår till kr per invånare Vid bokslutet 2009 bokfördes en preliminär slutavräkning på kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 26 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för 2010 uppgår till 456 kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2011 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2010 till 492 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 36 kr per invånare. Enligt RKR:s rekommendation nr. 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december Avsättning deponi Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen. Per har en ny nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats ner med 379 tkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. Pensionsskuld RKR:s rekommendation nr. 17 om upplysningar om pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på SPP:s beräkningar samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. Placerade pensionsmedel (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. Tillgångar Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avskrivningsmetod Avskrivning av anläggningstillgångar görs som regel med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker tertialvis. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas inom Högsby kommun; Markanläggningar år Byggnader år Tekniska anläggningar år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen; Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier 10 år UER-investeringar 10 år Maskiner och inventarier 5 år Byggnader som anskaffats till och med 1988 skrivs av enligt linjär metod med 2 % per år medan nyoch ombyggda byggnader från och med 1989 skrivs av enligt annuitetsmodell på 50 år. Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning Byggnader Högsby Invest AB Byggnader 25 år 20 år 20 år Leasingavtal Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR:s rekommendation nr Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation nr Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Lönekostnader Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. Fordringar Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. har en fordran på Fora avseende återbetalning av preliminära lönesummor för Detta på grund av en överenskommelse om sänkning av 2010-års premie för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. Fordran uppgår till 744 tkr. Nedskrivning av aktievärde Med anledning av att en värdering av det kommunala bolaget Högsby Invest AB har gjorts, har värdet på s aktieinnehav i bolaget skrivit ner med 600 tkr. Aktieägartillskott har till Högsby Energi AB lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 234 tkr. Det tillskjutna tillskottet ska återbetalas till Högsby kommun så snart det enligt fastställd balansräkning för bolaget finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen. Kapitalkostnader I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med 5,0 % intern ränta i den totala kapitalkostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets minskning har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,56 %. 17