Högsby kom Årsredovisning 2010

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011

2 2 Högsby kom Årsredovisning 2010

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FEMÅRSÖVERSIKT 4 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 6 OMVÄRLDSANALYS 7 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 11 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 13 REDOVISNINGSPRINCIPER 17 DRIFTREDOVISNING 19 INVESTERINGSREDOVISNING 19 RESULTATRÄKNING 20 KASSAFLÖDESANALYS 20 BALANSRÄKNING 21 NOTER 22 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 28 PENSIONSREDOVISNING 29 PERSONALREDOVISNING 30 MILJÖREDOVISNING 32 KOMMUNENS ORGANISATION 33 KOMMUNSTYRELSEN 34 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 36 ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 40 UTBILDNINGSUTSKOTT 44 SOCIALT UTSKOTT 47 MYNDIGHETSNÄMND 52 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 54 REVISION 55 VALNÄMND 55 LÖNESAMVERKAN - HUL 56 BILAGA 1 - NYCKELTAL EKONOMI, KVALITET OCH KVANTITET 57 BILAGA 2 KOMMUNERS KVALITET I KORTHET BILAGA 3 TRENDBEDÖMNING BALANSERAD STYRNING 66 3

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal årsarbetare Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:72 32:72 32:72 32:72 32:82 varav kommunen* 22:12 22:12 22:12 22:12 21:96 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 296,3 299,3 287,8 287,3 277,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97% 94% 97% 101% 101% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 6,2 16,3 14,7-10,0-4,8 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 1,0 0,2 1,5-1,5 0,6 Nettoinvesteringar (mkr) 5,5 4,3 8,6 8,5 9,8 Låneskuld (mkr) 131,6 123,6 139,5 139,5 139,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 124,5 97,5 80,5 80,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 182,9 149,9 156,3 155,5 165,3 övrigt 4,5 3,1 2,0 1,7 1,2 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 449,9 410,5 390,2 345,4 359,6 Finansnetto (mkr) -1,9-1,0 4,2-7,6-1,2 varav pensionsförvaltning (mkr) 3,1 3,2 6,2-1,6 4,1 Eget kapital (mkr) 87,6 81,4 65,0 50,3 71,8 Soliditet** 19,5% 19,8% 16,7% 14,6% 20,0% Likviditet 139% 112% 94% 56% 66% * 2008 genomfördes en skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. ** På grund av förändrad redovisningsprincip är soliditetsmåttet för 2007 inte jämförbart med senare år. 4

5 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 10% 1% Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar & övriga bidrag Avgifter från enskilda Finansiella intäkter 13% 50% 26% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER % till vård och omsorg 23 % till förskole- och grundskoleverksamhet 11 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 8,5 % till LSS-verksamhet 8,5 % till individ- och familjeomsorg 5,0 % till kommunövergripande verksamhet 4,0 % till teknisk verksamhet 4,0 % till färdtjänst och kollektivtrafik 3,0 % till kultur, fritid och turism 2,0 % till politisk verksamhet 2,0 % till räddningstjänst 0,5 % till plan- och byggverksamhet 0,5 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 5

6 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE SCB har under året genomfört en medborgarenkät i för att få svar på hur invånarna ser på kommunen och dess verksamheter. Resultatet innebär en svag förbättring sedan den föregående mätningen men fortfarande är betygen från medborgarna alldeles för låga för att vi ska kunna vara nöjda. Företagens betygsättning på kommunen har förbättrats under året, både i den allmänna enkät som görs av Svenskt näringsliv och i de mer riktade undersökningarna som görs med företagare som har haft kontakt med kommunen i olika frågor. Kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet är s nya slogan. I april 2011 presenterade en statlig utredning ett nytt förslag till utjämnings mellan landets kommuner. Förslaget kommer, om det genomförs, innebära ett rejält ekonomiskt tillskott för. De drygt 14 miljoner kronor som skulle få i tillskott motsvarar lika mycket pengar som en skattehöjning med 1 kr och 60 öre. Vi ser med spänning fram emot när och om förslaget kommuner upp på Riksdagens agenda. Gymnasieskolans svetsutbildning har under året flyttat till nya moderna lokaler med goda förutsättningar. En internationell certifiering gör också att utbildningen har förutsättningar att bli populär i regionen. Fullmäktige har beslutat att anslå 5,0 miljoner kronor för energibesparande åtgärder inom framför allt skolans verksamhetsområde. Dessa åtgärder är direkt lönsamma för kommunen. En arbetsgrupp har under året arbetat fram ett förslag till förbättringar/renoveringar inom särskilt boende. Förslagen kommer att diskuteras vidare i kommunfullmäktige. Kommunen har under året beslutat att bygga överföringsledningar för VA mellan Högsby och Ruda. Syftet är att få en bättre rening av avloppet och en säkrare vattenförsörjning. Fjärrvärmeutbyggnaden fortsätter och energibolaget har glädjande fått många nya kunder. Planeringen för en ny stor fastbränslepanna fortsätter. Den nya pannan kan vara i drift 2013/2014. Kalmar Läns Trafik AB, KLT, förändrar ägarformen. Tidigare har landstinget ägt halva bolaget och länets kommuner den andra halvan. Sedan årsskiftet 2011/2012 är landstinget ensam ägare till bolaget. För att finansiera fortsatt drift sker en skatteväxling på 41 öre mellan landstinget och kommunerna. Samverkan och utveckling Första året i samarbetet med Hultsfreds kommun i det gemensamma kommunalteknikförbundet, ÖSK har genomförts. Erfarenheterna från första året är goda trots att vissa kulturkrockar kan uppstå när två organisationer ska slås ihop. Överförmyndare i samverkan (ÖiS), ett samarbete mellan Högsby, Hultsfred, Mönsterås och Oskarshamns kommuner har genomfört sitt första år. Den gemensamma personalen finns i Högsby och alla är mycket nöjda med samarbetet. Det gemensamma infrastrukturkansliet för att främja utvecklingen av Stångådalsbanan och riksväg 34/37 har varit en positiv satsning. Det är Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Kinda kommuner som gått samman eftersom kommunerna var för sig inte har tillräckliga resurser och kompetens för att bevaka detta område. har under året övertagit ansvaret för växeln i Oskarshamns kommun. Diskussioner förs med andra kommuner om samverkan inom detta område. Sedan november 2011 har ett samarbete inom räddningstjänsten med Mönsterås kommun. På initiativ från pågår nu diskussioner om ett eventuellt samarbete inom räddningstjänsten i hela norra länet. Elva kommuner i länet har gått samman för att samarbeta kring hjälpmedelsfrågor. Kommunerna har tidigare köpt tjänsterna av landstinget men sedan årsskiftet 2011/2012 sker istället inköp och distribution av hjälpmedel gemensamt. Diskussioner förs med andra kommuner om ett eventuellt samarbete inom miljö- och byggverksamheterna. Även områden som IT och vindkraft kan bli framtida samarbetsområden. Inom det sociala området genomförs en organisationsförändring på chefssidan. Antalet enhetschefer ökar medan antalet områdeschefer och assistenter minskar. Genom dessa förändringar får vi en minskning från nuvarande 49 årsarbetare per chef till 25 årsarbetare per chef. En ledarutbildning kommer att genomföras under Ingemar Svanström (c) Kommunstyrelsens ordförande 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS LÅNGSAMT MOT BÄTTRE TIDER Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i stora delar av Europa under slutet av Oron i Europa och den svaga ekonomiska utvecklingen i euroområdet har bidragit till nedgång i svensk export och industriproduktion. I stora delar av euroområdet har tillväxtutsikterna försämrats, bland annat till följd av nya finanspolitiska åtstramningar och tecken på en stramare kreditgivning. Enligt Riksbanken har det funnits tecken på att en inbromsning skulle ske men den har blivit kraftigare än väntat. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att avmattningen i den svenska ekonomin är tillfällig och att svensk ekonomi snart kommer att växa igen. Tillväxten för de kommande åren bedöms dock bli väsentligt svagare än under 2010 och SKL:s prognos för den svenska utvecklingen utgår från att skuldkrisen klaras upp under ordnade former inom en snar framtid men att det kommer att ta tid innan förtroendet för ekonomin återvänder samt innan oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Utgångspunkten är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer under kommande år. Trots detta antas det svaga tillståndet i södra Europa bli bestående under lång tid. LÅG TILLVÄXT I SVERIGE Utvecklingen i Sverige liksom i övriga Europa kommer att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012, enligt SKL:s bedömning. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Samtidigt ökar marknadstillväxten för svensk export. Det blir dock inte frågan om några högre tillväxttal i början och för många länder riskerar återhämtningen att ta lång tid. Ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör dock att den svenska ekonomin kan växa i relativt snabb takt från och med Konjunkturinstitutet använder barometerindikatorn för att beskriva det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av frågor som berör ekonomin för de svenska hushållen samt för företag inom olika branscher. I början av 2012 låg indikatorn under det historiska genomsnittet vilket innebär att tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt. De svaga konjunkturutsikterna gör att många företag avvaktar med planerade investeringar och agerar mer försiktigt i sina inköp. Merparten av de svenska företagen är dock optimistiska inför framtiden. Den tidigare positiva utvecklingen inom den svenska ekonomin och på den svenska arbetsmarknaden har stannat av. Under det kommande året beräknas ekonomin växa långsammare än tidigare, vilket innebär minskad efterfrågan på arbetskraft och ökad arbetslöshet. Konjunkturinstitutets barometer av det svenska näringslivet indikerar en oförändrad sysselsättning under inledningen av I takt med att tillväxten tar fart beräknas dock sysselsättningen öka igen och arbetslösheten kan minska från 8 % till 6 % under perioden Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt de kommande åren. I händelse av sämre tillväxt riskerar istället arbetslösheten att öka vilket påverkar kommunens skatteintäkter negativt. Prognos indikatorer BNP 4,5% 0,6% 3,0% 3,0% 3,2% Sysselsättning 2,1% 0,1% 0,3% 0,7% 0,9% Arbetslöshet 7,5% 7,8% 7,9% 7,7% 7,6% KPI 3,0% 1,1% 1,5% 1,9% 2,3% Reporänta 1,75% 0,75% 1,25% 1,75% 3,00% Källa: Konjunkturinstitutet De svenska hushållens syn på den svenska ekonomin är betydligt mer pessimistisk än normalt och de svaga konjunkturutsikterna gör att hushållen väljer att spara mer istället för att konsumera När det gäller hushållens syn på den egna ekonomin ligger denna på en normal nivå, det vill säga i nivå med det historiska genomsnittet. Detta gäller så väl den egna ekonomin i dagsläget som förväntningarna på den egna ekonomin på tolv månaders sikt. INFLATION & RÄNTA Under 2011 har inflationen i Sverige varit 2,6 %, vilket innebär att Riksbankens inflationsmål på 2,0 % per år uppnåddes, efter ett par år med låg inflation. För de kommande åren beräknas inflationen bli något lägre igen. För att motverka en alltför svag inflation och varaktigt negativa effekter på arbetsmarknaden har Riksbanken under 2011 bedrivit en mer expansiv penningpolitik, genom att sänka reporäntan. Den onormalt stora skillnaden mellan bolåneräntan och Riksbankens reporänta har varit ytterligare motiv för att sänka reporäntan. Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick reporäntan till 1,75 %. De ekonomiska utsikterna i Sverige har försämrats till följd av utvecklingen i omvärlden och i ett försök att stabilisera inflationen kring 2,0 % beslutade Riksbankens direktion i februari 2012 att sänka reporäntan till 1,5 %. Enligt Riksbanken förväntas reporäntan ligga kvar på den nivån en bit in 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE på Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är dock stor. De statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi kan bli större än beräknat. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli ännu lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat, vilket skulle motivera en högre räntebana. KOMMUNSEKTORN För tredje året i rad presenterar kommunsektorn överskott. Sveriges kommuners sammanlagda resultat för 2011 uppgår till 8,8 miljarder kronor enligt de preliminära boksluten. Trots detta är det 42 av landets 290 kommuner som redovisar underskott för Kommunernas resultat har generellt påverkats av en omräknad pensionsskuld. Detta är en engångseffekt som försämrar kommunernas resultat med 2,0 miljarder kronor. Dock har ökade skatteintäkter och sänkta avgifter för avtalsförsäkringar förbättrat resultaten för kommunerna. I Kalmar läns kommuner är resultaten för 2011 varierande med stora underskott för de stora kommunerna medan de medelstora och små kommunerna lyckades bättre. redovisar det tredje bästa resultatet i länet räknat i kronor per invånare. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Det svaga arbetsmarknadsläget tillsammans med en låg real tillväxt och låg inflation har gjort att skatteunderlaget utvecklades svagare än normalt under den finansiella krisen. Under 2011 växte dock skatteunderlaget i relativt måttlig takt. Ökningen av skatteunderlaget har inte fullt ut kompenserat kommunernas intäktsbortfall då det tillfälliga konjunkturstödet har fasats ut, utan kommunernas intäkter har realt minskat under Avmattningen i konjunkturen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt under Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer; pensionsinkomsterna ökar betydligt under 2012 jämfört med 2011 samt att grundavdragen för pensioner inte ökar i samma utsträckning som under Sämre skatteunderlag och lägre skatteintäkter gör att kommunernas och landstingens ekonomiska situation ser något mörkare ut för I takt med att sysselsättningen ökar från och med 2013 och framåt beräknas skatteunderlagets tillväxt att tillta. Den ökade sysselsättningen ger större löneökningar som i sin tur bidrar till tillväxt av skatteunderlaget. Dock beräknas ökningen av pensionsinkomsterna bli lägre under dessa år. Totalt för samtliga kommuner och landsting beräknas skatteintäkterna minska med 0,6 miljarder kronor för 2012 för att sedan öka med 0,5 miljarder kronor under En utmaning för kommuner och landsting är att skapa och upprätthålla balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader, trots demografiska förändringar och andra förändrade ekonomiska förutsättningar. Detta för att skapa och upprätthålla god ekonomisk hushållning. KOMMUNALSKATT Inför 2011 valde de flesta kommuner i Sverige att inte förändra den kommunala utdebiteringen. Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgick under 2011 till 22,0 % och motsvarande siffra för hela riket var 20,73 %. Kommunalskatt 2011, Kalmar län Västervik 21,57 Borgholm 21,99 Emmaboda 21,62 Högsby 22,12 Mönsterås 21,82 Kalmar 22,22 Mörbylånga 21,82 Nybro 22,24 Torsås 21,84 Vimmerby 22,27 Oskarshamn 21,92 Hultsfred 22,32 Inför 2012 väljer en stor del av Sveriges kommuner att höja den kommunala skatten. Trots detta minskar den genomsnittliga kommunala skattenivå till 20,59 %. För kommunerna i Kalmar län innebär landstingets övertagande av huvudmannaskapet för länstrafiken att den kommunala skatten sänks med 41 öre medan landstingsskatten höjs i motsvarande mån. Den genomsnittliga skattesatsen i Kalmar län uppgår till 21,59 % för KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,8 mkr 1% 2,1 mkr 1% 0,4 mkr 1% 0,5 mkr 1% 1,9 mkr 10 öre 0,9 mkr

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅTGÄRDER HÖGSBY KOMMUN Under hösten 2008 presenterades nedreviderade skatteunderlagsprognoser som slog hårt mot Högsby kommuns budget. I ett försök att komma tillrätta med den kommunala ekonomin beslutade kommunfullmäktige under 2009 om ett åtgärdspaket för Åtgärdspaketet som omfattade både besparingsåtgärder och demografiska anpassningar gav effekt på 12,0 mkr under 2010 och 15,3 mkr under Åtgärdspaketet kommer att ge effekt även under åren med 17,1 mkr respektive 19,7 mkr per år. invandringen till skett från Tyskland, Danmark och Irak medan de flesta som utvandrat har flyttat till Afghanistan. Den mest rörliga åldersgruppen är personer år. Det är flest i denna åldersgrupp som flyttar från kommunen men det är också denna åldersgrupp som i störst omfattning flyttar till kommunen. Befolkningspyramid Med anledning av den negativa befolkningsutvecklingen samt befolkningsdemografin i Högsby kommun kommer fortsatta anpassningar av verksamheterna att vara nödvändiga i budgetarbetet inför budget 2013 och verksamhetsplan för Budgeterade medel inom utbildningsutskottet minskas medan det sociala utskottets budget utökas. Detta med anledning av demografiska förändringar och därmed förändrat kundunderlag för de aktuella verksamheterna. Budgetberedningen har valt att förskjuta 2013-års budgetprocess något med anledning av förslaget på förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Förslaget föreslås träda i kraft och om förslaget går igenom kommer detta att betyda stora ekonomiska tillskott för. Beslut kommer att fattas under våren BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 21 % sedan mitten av 1990-talet. Sedan 1950-talet har minskningen varit över 45 %. Befolkningsantalet minskade med nio personer under Detta kan jämföras med 2010 då minskningen uppgick till 96 personer, vilket innebar en befolkningsminskning med 1,6 % Befolkningsutveckling Under 2011 föddes 51 barn i medan 81 personer avled. Födelsenettot är därmed negativt med 30 personer. s födelsenetto har varit negativ samtliga år sedan 1968 (året då Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik börjar). Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen var positivt under 2011 medan inrikes flyttningsnettot var negativt. Under de senaste fem åren har den största De största åldersgrupperna i kommunen är år, år samt år. Även åldersgrupperna över 60 år är stora i jämförelse med andra kommuner och riket som helhet. Åldersgrupperna 0-4 år, 5-9 år samt åldersgrupperna mellan 25 och 39 år är särskilt små. Det föds alltså få barn i i jämförelse med riket, vilket inte beror på få antal födda barn per kvinna utan att det finns få kvinnor i fruktsam ålder. Medelåldern i är 46,1 år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (43,7 år) samt i riket som helhet (41,1 år). Detta speglar ytterligare det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 47,4 år och för män 44,8 år. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 570 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. En annan stor sektor i är handel och kommunikationer där könsfördelningen är jämn. Företagsamheten (andelen företagsamma personer i förhållande till arbetsför befolkning) ligger på 11,7 % 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE i. Kommunen ligger i paritet med riket som helhet, samt något högre än Kalmar län där företagsamheten uppgår till 11,1 %. Företagsamheten ökade med 0,8 % -enheter i under det senaste året. Siffrorna för riket och Kalmar län visade för samma tidpunkt ökningar på 2,5 % respektive 1,1 %. Av s registrerade arbetsställen är ca 50 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Andelen öppet arbetslösa uppgick vid årsskiftet till 3,6 % i, vilket är en ökning med 0,3 % i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. Motsvarande siffror för Kalmar län var 3,4 % och för riket 3,6 %. Samtidigt var 2,8 % av de arbetssökande i program med aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 0,4 % i jämförelse med motsvarande period föregående år. För Kalmar län var denna siffra 3,2 % och för riket 3,0 %. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Förutom att 2011 inneburit det första året i en ny mandatperiod har året präglats av samverkan med andra kommuner. Vid förra årsskiftet bildades ÖSK, Östra Smålands kommunalteknikförbund som är en samverkan inom de tekniska verksamheterna mellan och Hultsfred kommun. I slutet av föregående år inleddes samverkan mellan Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner avseende överförmynderiverksamheten. Samverkan inom växeltelefoni mellan Högsby och Oskarshamns kommuner har utökats och fler kommuner har visat intresse för denna samverkan. Även inom skanningsverksamheten har samverkan utökats under året. Många diskussioner och möten har under året ägnats åt bildande av framtida storregioner. En statlig utredning har haft till uppgift att göra om de regionala indelningarna i syfte att skapa större län. Regionala yttrandena angående regionindelningarna har lämnats in och kommer att tas i beaktande i det fortsatta utredningsarbetet. Elva av länets tolv kommuner har under 2011 förberett för övertagande och igångsättande av en egen hjälpmedelscentral från och med årsskiftet. Tidigare har tjänsterna köps från landstinget men nu sköter kommunerna inköp och distribution av hjälpmedel i egen regi. En parlamentarisk arbetsgrupp har reviderat kommunens vision Möjligheternas kommun. Kommunfullmäktige har fattat beslut om en ny vision och slogan för ; Kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet. Fortsättningsvis kommer kommunfullmäktiges inriktningsmål att omarbetas för att stämma överens med den nya visionen. Nya inriktningsmål med tillhörande resultatmål beräknas kunna implementeras under budgetåret Förberedelser för införande av SITHS-kort har pågått under året. SITHS-kort är en nationell standard för identifiering och signering. Korten har tagits i bruk under hösten 2011 och används för inpassering i kommunens lokaler, för inloggning i vissa system samt för identifiering. Gymnasieskolans industriprogram (svetsutbildning) har flyttat till nya och för verksamheten anpassade lokaler. Högsby Utbildningscenter har även blivit certifierad som utbildare av IW-svetsare, internationell svetsare. Diskussioner har förts avseende ombyggnation av Mogårdens äldreboende. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med frågan och i investeringsbudgeten för 2012 har 2,0 mkr avsatts för projektering. Översyn av kommunens tjänstemannaorganisation har genomförts liksom antagande av program för ledarutbildning. Omorganisationen innebär färre antal årsarbetare per chef, inom framför allt de sociala verksamheterna. Ledarutbildning för samtliga chefer och arbetsledare kommer att genomföras under Utjämningskommittén, som haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, har presenterat ett förslag på förändringar av nuvarande system. Förändringarna föreslås införas från och med 2013 och skulle för s del innebära ett stort tillskott av de årliga statsbidragen. Beslut kommer att fattas under våren

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga visionen Möjligheternas kommun. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlande kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår max till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag % Utfall Finansiellt mål Under 2011 har 97,3 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag uppnås därmed för har vänd den sedan tidigare negativa trenden och uppnår för tredje året i följd målet avseende nivån på verksamhetens nettokostnader, vilket tyder på att kommunen lyckats anpassa verksamheterna efter rådande förutsättningar och därmed skapat bättre balans i ekonomin. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 2,6 % under 2011 vilket innebär att en ökning av kapitalet med 2,1 mkr innebär måluppfyllelse för. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 6,2 mkr och kommunen uppnår därmed med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 6 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2011 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 5,5 %, vilket innebär att målet på 6,0 % avkastning inte uppnås för Bedömningen är att målet kommer att uppnås under innevarande mandatperiod. Låneskulden ska minska till 120 mkr under mandatperioden Under 2011 har gjort nyupplåning på totalt 8,0 mkr för att finansiera investeringar. Låneskulden uppgår till 131,6 mkr. Detta innebär att fått svårare att uppnå det finansiella målet om att låneskulden ska minska till 120 mkr under innevarande mandatperiod. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget för 2011 beräknades utifrån ovanstående mål om skatterespektive avgiftsfinansierade investeringar. Utöver detta har en tilläggsbudget antagits. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,75 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,80 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att båda de finansiella målen avseende investeringsvolymerna uppnås för Fyra av sex finansiella mål uppnås under 2011, vilket innebär 67 % måluppfyllelse. Utfallet när det gäller de finansiella målen är sämre jämfört med föregående år då fem av sex finansiella mål uppnåddes (83 %). Prognosen för hela mandatperioden är att samtliga de sex finansiella målen kommer att uppnås. VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 35. Fem av sex, eller 83 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Detta innebär en bättre måluppfyllelse än under förra året, då 67 % av målen uppnåddes. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 4 1 ÖSK, (fd. tekniska utskottet) 4 1 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 3 2 Överförmyndarnämnden 3 0 Myndighetsnämnden 3 2 Valnämnden Revision Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 29 inriktningsmål har 22 av målen eller 76 % uppfyllts under året. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 35-58) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2010) Finansiella perspektivet 4 av 6 67% (83%) Verksamhetsperspektivet 5 av 6 83% (67%) Verksamhetsmål 22 av 29 76% (56%) Total måluppfyllelse 31 av 41 76% (62%) Trots att det finansiella perspektivet visar ett sämre utfall än tidigare är den totala måluppfyllelsen för 2011 bättre än under

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 6,2 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 3,4 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 2,8 mkr. Av budgetöverskottet svarar verksamheterna för 1,0 mkr medan resterande 1,8 mkr kan härledas till finansbudgeten. 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Årets resultat (mkr) Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. Under åren 2009 och 2010 gjordes stora tillskott till den kommunala sektorn med anledning av den finansiella krisen. Tillskotten gjorde att kunde redovisa stora överskott under dessa år. För 2011 har tillskottet minskat men redovisar trots detta ett betydande överskott. DRIFTSAVVIKELSER (mkr) Kommunledningsutskott -0,6-0,8 0,4 ÖSK (fd. tekniska utskott) -0,6-1,9 1,7 Utbildningsutskott 3,4 3,7 3,5 Socialt utskott -1,3-0,8-4,2 Myndighetsnämnd 0,1 0,0 0,0 Revision 0,0 0,0 0,0 Valnämnd 0,0 0,1 0,1 Summa 1,0 0,2 1,5 Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,0 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en positiv budgetavvikelse på 0,4 %. Den största negativa budgetavvikelsen finns inom sociala utskottet medan den största positiva budgetavvikelsen finns inom utbildningsutskottet. Jämfört med föregående år fortsätter utbildningsutskottet att redovisa stora överskott samtidigt som både kommunledningsutskottet och de tekniska verksamheterna har förbättrat sina utfall. För mer ingående redovisning och analys av verksamheterna hänvisas till sidorna FINANSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Reavinst/reaförlust Summa Finansbudgeten för 2011 visar ett överskott på 1,8 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 1,0 mkr medan förändringen av semesterlöneskulden ger ett överskott på 0,1 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 1,6 mkr, vilket beror på positiva slutavräkningar för tidigare års skatteintäkter. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 2,8 mkr. Detta beror bland annat på högre avkastning på KLP-placeringarna än budgeterat. De finansiella kostnaderna visar ett underskott på 1,3 mkr, vilket beror på en nuvärdesberäkning av avsättningen för återställande av deponin i Kolsrum. Sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta försäkringspremier har positiva effekter medan den interna kapitaltjänsten har negativ effekt på finansbudgetens utfall. Förklaringen till underskottet på kapitaltjänst är lägre investeringsnivåer än budgeterat under tidigare år, vilket får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitaltjänstkostnad i den utsträckning som budgeterats. Avyttringen av det kommunala bolaget Högsby Invest AB ger en realisationsförlust. BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat 6,2 16,3 14,7-8,4 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0-5,9-20,6 hade totalt under perioden byggt upp ett stort negativt kapital som har återställts i och med de positiva resultaten för 2009 och Detta innebär att det inte fanns något negativt balanskravsresultat att hantera under 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE budgetåret I och med det positiva resultatet för 2011 finns det heller inte något krav inför budgetåret FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till -1,9 mkr. Detta är betydligt bättre än budgeterat vilket främst beror på högre avkastning på pensionsplaceringarna än budgeterat Finansnetto (mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under Under 2009 och 2010 ökade det egna kapitalet med 31,0 mkr och genom årets positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare (6,2 mkr) och uppgår till 87,6 mkr Eget kapital (mkr) Kommunfullmäktige har sedan tidigare fattat beslut om ett mål avseende det egna kapitalet. Målet innebär att det egna kapitalet ska återställas till 2000-års nivå på 90 mkr, vilket ska vara genomfört till och med För att uppnå detta målet måste det egna kapitalet öka med ytterligare 2,4 mkr under LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 139 % vilket innebär en markant förbättring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 112 %. Förbättringen beror framförallt på lägre kortfristiga skulder samt större andel likvida medel. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2011 uppgick s soliditet till 19,5 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 19,8 % vid bokslutet Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den något försämrade soliditeten beror på att kommunens skulder ökat i snabbare takt än det egna kapitalet. s soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 80,5 %. Jämfört med 2010 (80,2 %) har kommunens skuldsättningsgrad ökat något genom att skulderna ökat i snabbare takt än de totala tillgångarna. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 131,6 mkr, vilket kan jämföras med låneskulden vid föregående årsskifte som uppgick till 123,6 mkr. har under 2011 gjort nyupplåning på totalt 8,0 mkr för att finansiera investeringar. Den genomsnittliga räntenivån under 2011 har varit 3,2 %, vilket är högre än föregående års nivå på 2,8 %. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 3,23 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 2,93 % Låneskuld (mkr) Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 27 % medan 73 % av låneskulden ligger med bunden ränta. Det totala förfallet ser ut enligt följande; Förfall av låneskuld Förfall inom ett år 27% Förfall mellan 1-4 år 57% Förfall mellan 4-10 år 16% 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten för 2011 uppgick till 7,8 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen under året fattat beslut om en tilläggsbudget på 7,0 mkr. Nettoinvesteringarna för 2011 uppgår till 4,6 mkr, vilket innebär att endast 31 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De största investeringarna avser reningsverket i Högsby samt ombyggnation av gymnasieskolans industriprogram. Utöver investeringsbudget med tillägg har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar på 6,0 mkr avseende energieffektiviseringsåtgärder samt vägbelysning. Under året har 976 tkr av dessa medel förbrukats (vägbelysning). En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 19. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 332,8 mkr, vilket är en ökning med 55,3 mkr jämfört med Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, egna hem och statligt finansierade bostadslån samt leasingåtaganden. Ökningen beror främst på ökad upplåning för det kommunala bolaget, Högsby Energi AB samt att pensionsskulden inklusive löneskatt har ökat kraftigt med anledning av sänkt diskonteringsränta i RIPS. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,14 %. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 1,0 0,2 1,5-1,5 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 145,5 124,5 97,5 80,5 pensionsskuld inkl. löneskatt 182,9 149,9 156,3 155,5 övrigt 4,5 3,1 2,0 1,7 Låneskuld (mkr) 131,6 123,6 139,5 139,5 Soliditet 19% 20% 17% 15% Ytterligare nyckeltal finns på sid. 2. har haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket påverkat resultatet positivt i och med det låga ränteläget. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för två år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. KONCERNBOLAG har under 2011 lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 3,0 mkr till Högsby Energi AB. Aktieägartillskottet ges för att förbättra bolagets finansiella ställning genom att öka dess tillgångar. Aktieägartillskottet ska återbetalas till Högsby kommun så snart det enligt fastställd balansräkning för bolaget finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen. Tillskottet till Högsby Energi AB har inget samband med aktieteckning och innebär således ingen förändring av aktiekapital eller antalet aktier i bolaget. har under tidigare år tillskjutit sammanlagt 503 tkr till Högsby Energi AB, vilket innebär att det totala aktieägartillskottet uppgår till tkr. har under 2011 avyttrat det kommunala bolaget Högsby Invest AB. I samband med avyttringen uppstod en realisationsförlust som påverkar s resultat för 2011 negativt. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsby Nät AB. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat för koncernen uppgår till XX mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat på 7,0 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Bolag Högsby Bostad AB 237 tkr tkr Högsby Energi AB 70 tkr -352 tkr Högsby Invest AB - 13 tkr Högsby Nät AB 31 tkr 38 tkr Högsby Bostad AB redovisar ett överskott på 237 tkr. Även Högsby Energi AB presenterar överraskande ett överskott, vilket beror på att bolaget anslutit fler kunder till fjärrvärmenätet än beräknat. För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID Trots den finansiella oron i omvärlden har Högsby kommun haft en god ekonomisk utveckling under Årets resultat är positivt med 6,2 mkr och det är glädjande att kunna konstatera att kommunen för tredje året i rad lyckas uppnå den rekommenderade gränsen för god ekonomisk hushållning. Två av de finansiella målen uppnås inte för 2011 men bedömningen är att dessa mål kommer att uppnås under mandatperioden. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten även följa upp respektive verksamhet utifrån de fyra perspektiven medarbetare, service/medborgare, processer samt utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har betydligt förbättrats jämfört med föregående år. Förutom att det ekonomiska resultatet för verksamheterna är positivt bedöms kvaliteten på den kommunala servicen hålla en godkänd nivå och verksamheterna har under året kommit igång bra med processarbetet. Kommunens soliditet har under året försämrats något genom att en större andel av de totala tillgångarna finansieras med främmande kapital. Några amorteringar av låneskulden har inte gjorts men däremot har andel lån med rörlig ränta minskat till förmån för bunden ränta. Detta gör att Högsby kommun lättare kommer att kunna budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2011 har nettokostnaderna ökat med 2,1 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 1,0 %. Under den senaste 5-årsperioden har nettokostnaderna ökat med 2,6 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 6,8 %. Sett över tid har alltså Högsby kommuns nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. följer med spänning processen avseende förslag till nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem, som föreslås träda i kraft I utjämningskommitténs förslag föreslås förändringar i framförallt kostnadsutjämningen som skulle innebär stora ekonomiska tillskott för Högsby kommun. Befolkningsantalet i har fortsatt att minska under 2011 men minskningen är betydligt mindre än tidigare år och är inte större än vad som budgeterats inför kommande år. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola minskar de kommande åren medan de äldre utgör en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen, vilket innebär ett större resursbehov inom äldreomsorgen. För 2012 förväntas de ekonomiska förutsättningarna att försämras genom att den internationella finansiella krisen sätter sina spår även på svensk ekonomi. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi och de ekonomiska problemen i andra länder innebär att Sverige inte får exportera i samma utsträckning som normalt. Med svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas och därmed minskar kommunens skatteintäkter. Under de kommande åren kommer kommunen att möta tuffa utmaningar och även om s ekonomi har förbättrats under de senaste åren så kommer det att krävas fortsatt arbete för att skapa effektiva verksamheter och budgetdisciplin. Victoria Schön Månsson Ekonomiansvarig 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Sammanställd redovisning Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Under året har avyttring skett av det kommunala bolaget Högsby Invest AB, vilket påverkar kommunkoncernens sammansättning. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. Redovisning av kommunalskatt I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2011 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2010 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2010 uppgår till 600 kr per invånare Vid bokslutet 2010 bokfördes en preliminär slutavräkning på 456 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 144 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för 2011 uppgår till 727 kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2012 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2011 till 764 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 37 kr per invånare. Enligt RKR:s rekommendation nr. 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december Avsättning deponi Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen. Per har en ny nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats ner med 1,3 mkr. Den stora ökningen av nuvärdet på avsättningen beror på att räntan har sjunkit med drygt 1 % -enhet. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. Pensionsskuld RKR:s rekommendationer nr. 7.1 samt nr. 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. Sveriges kommuner och landsting har beslutat att sänka diskonteringsräntan i RIPS från och med 2012, vilket innebär effekter på kommunens avsättning till pensioner samt ansvarsförbindelsen. Effekterna redovisas som försäkringstekniska grunder i noterna till dessa respektive poster. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avtals- och visstidspension följer PBF som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Vid bokslutet 2011 beräknas den eventuella avtalspensionen till 2,1 mkr. Placerade pensionsmedel (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. Tillgångar Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas inom Högsby kommun; Markanläggningar år Byggnader år Tekniska anläggningar år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen; Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier 10 år UER-investeringar 10 år Maskiner och inventarier 5 år Byggnader som anskaffats till och med 1988 skrivs av enligt linjär metod med 2 % per år medan nyoch ombyggda byggnader från och med 1989 skrivs av enligt annuitetsmodell på 50 år. Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning Byggnader 25 år 20 år Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker tertialvis. Kapitalkostnader I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med 5,0 % intern ränta i den totala kapitalkostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,56 %. Leasingavtal Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR:s rekommendation nr Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation nr Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Lönekostnader Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. Fordringar Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. Avyttring Högsby Invest AB Med anledning av avyttring av det kommunala bolaget Högsby Invest AB, har en realisationsförlust på 288 tkr belastat årets resultat för. Aktieägartillskott har till Högsby Energi AB lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 3,0 mkr. Det tillskjutna tillskottet ska återbetalas till Högsby kommun så snart det enligt fastställd balansräkning för bolaget finns fritt eget kapital tillgängligt och återbetalning inte står i strid med aktiebolagslagen. Avskrivningsmetod Avskrivning av anläggningstillgångar görs som regel med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 1,0 mkr för Detta kan jämföras med utfallet för 2010 då verksamheterna presenterade ett överskott på 0,2 mkr och 2009 då verksamheterna gjorde ett överskott på 1,5 mkr. Under början av 2000-talet redovisade verksamheterna stora underskott men under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa balans i budgeten Driftbudgetutfall (mkr) Verksamheterna har klarat av att genomföra de besparingar som beslutades av kommunfullmäktige inför budgetåret samt har till stora delar lyckats anpassa verksamheterna utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Driftsammandrag (mkr) Kommunledningsutskott ÖSK (fd. tekniskt utskott) Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt Myndighetsnämnden Revision Valnämnd Driftresultat Finansiella poster Verksamhetens nettokostnader Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff ,0 36,5-0,6 26,3 27,1-0,8 11,4 12,0-0,6 20,8 22,7-1,9 111,4 108,0 3,4 112,8 109,0 3,7 128,4 129,7-1,3 124,1 125,0-0,8 287,2 286,3 1,0 284,0 283,9 0,2 2,4 2,3 0,1 0,6 0,6 0,0 0,4 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 290,0 288,9 1,0 285,1 284,9 0,2-2,7-0,7-2,0-4,3-3,0-1,3 287,3 288,3-1,0 280,9 281,9-1,1 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2011 kan sammanfattas i följande punkter; Avfallshantering, tkr Förskoleverksamhet, tkr Gymnasieskola, +800 tkr Gymnasial vuxenutbildning, +450 tkr LSS-verksamhet, +350 tkr Färdtjänst, -300 tkr Näringslivsfrämjande åtgärder, -350 tkr Försörjningsstöd, -400 tkr Fastighetsunderhåll, -600 tkr Bostadsanpassning, -730 tkr Kollektivtrafik, -870 tkr För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2011, se sidorna INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål om att de avgiftsfinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag samt att de skattefinansierade investeringarna maximalt får uppgå till 1,75 %. Omslutningen för 2011 uppgick därmed till totalt tkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget beslutade kommunstyrelsen om en tilläggsbudget för 2011 på totalt tkr, avseende ej genomförda investeringar under Total investeringsbudget för 2011, tkr. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar Socialt utskott Utbildningsutskott Teknisk verksamhet/ösk Kommunledningsutskott varav byggnader & anläggn Omstruktureringar Total investeringsbudget Tilläggsbudget Totalt Under 2011 har investeringar på tkr genomförts, vilket innebär att 31 % av den totala investeringsbudgeten förbrukades under året. De största investeringarna som har genomförts avser VAledningar samt flyttning och ombyggnation av industriprogrammets lokaler. Investeringssammandrag (tkr) Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar varav byggnader & anläggningar Summa Budget 2011 inkluderar tilläggsbudget. Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Utöver ordinarie investeringsbudget har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar avseende vägbelysning och energieffektiviseringsåtgärder. Av beslutade 6,0 mkr har 976 tkr förbrukats under Lönsamma investeringar (tkr) Budget Utfall Avvikelse Gatubelysning Energieffektiviseringsåtgärder Summa Med anledning av den låga investeringsvolymen kommer inte upp i de volymer för investeringar som är beslutade enligt de finansiella målen. De avgiftsfinansierade investeringarna under 2011 uppgår till 0,80 % att jämföra med budgeterade 0,9 % medan de skattefinansierade investeringarna uppgår till 0,75 % mot budgeterade 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande post Planenliga avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Löpande verksamhet Årets resultat efter finansnetto Justering av eget kapital Avskrivningar enligt plan Nedskr av anläggningstillgångar Förändring av pensionsavsättning Ianspråktagna avsättningar Reaförlust / reavinst Förändring kortfr fordringar Förändring förråd Förändring kortfristiga skulder Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 14, Omföring exploateringsmark Försäljning anläggningstillgångar 14, Erhållna investeringsbidrag 14, Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Amortering, lån Amortering, skuld Förändring av långfr fordringar Finansieringsverksamhet Summa årets kassaflöde

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (TKR) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & anläggningar Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm 16, Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pension Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER (TKR) Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Borgens- och ansvarsförbindelser (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Egna hem och statligt reglerade bostadslån Borgensåtagande inom koncernen Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Avgångsersättning enl. PBF Leasingavtal har i januari 1997 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerma vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten för s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 316 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 314 mkr. NOTER Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Interna poster Summa Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Personalförsäkring & pension Kalkylerade kapitalkostnader Kalkylerade personalkostnader Summa Jämförelsestörande poster Justering av diskonteringsräntan RIPS Löneskatt, justering RIPS Summa Skatteintäkter & generella statsbidrag Kommunalskatt Slutavräkning föregående år Prel. slutavräkning innevarande år Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämningsbidrag/avgift LSS Regleringsavgift Fastighetsavgift Slutavräkn. Fastighetsavg, föregående år Tillfälligt konjunkturstöd Summa generella statsbidrag

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Finansiella intäkter och kostnader Utdelning kommunala bolag Ränta på likvida medel inkl. oblig Ränta/inkasso på fordringar Ränta från koncernbolag Värdeökn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Ränta på långfristiga lån Värdesänkn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Årets resultat Finansiellt resultat Budgetmässig avvikelse Pensionsavsättningar IB Pensionsavsättning Årets pensionsavsättning Försäkringstekniksa grunder Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl.pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Avsättningar - deponi IB Sluttäckning deponi Årets avsättning Årets ianspråktagande Nuvärdesjustering Summa avsättning deponi Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 2,5 mkr under resprektive år , för att avsättningen ska vara helt återställd

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kortfristiga fordringar & placeringar Kundfordringar Interimsfordringar Mervärdesskatt Övrigt (avräkningskonto) Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Summa Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Bokfört värde Marknadsvärde Förråd, exploatering Exploateringsfastighet Gatukontoret, förråd Centralförrådet Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Amorteringar nästa år, Amorteringar nästa år, Högsby Bostad AB Skulder till kommunala bolag Interimsskulder (kto ) Upplupen pensionskostnad Upplupen särskild löneskatt Mervärdesskatt Fordran på koncernföretag Övrigt Summa Långfristiga skulder Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Summa Likvida medel Postgiro, kassa Handkassor Bank, Summa

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Mark, byggnader och anläggning Markreserv Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskringningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets omföring till exploatering Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen , forts. Mark, bygnader och anläggning Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets av- och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Summa Mark, byggnader & anläggning Maskiner & inventarier Ingående amskaffningsvärde Årets anskaffningar Försäljningar Övertagits av ÖSK Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Långfristiga fordringar Högsby Bostad AB Högsby Invest AB Högsby Energi AB Förlagsbevis Kommuninvest Förskottering Trafikverket Värdepapper Summa Värdepapper Högsby Bostad AB Högsby Invest AB Högsby Energi AB Högsbynät AB Kalmar Läns Trafik AB Kommuninvest ek.förening Övrigt Summa Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Borgensåtagande inom koncernen Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Summa Pensionsförpliktelser, intjänade före KAP-KL och PFA aktiva KAP-KL och PFA pensionärer PA-KL aktiva PA-KL pensionärer Särskild löneskatt på pensioner Summa Förändring av pensionsförpliktelser, före Ingående ansvarsförbindelse Årets utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Personalförändringar Nyintjänande Försäkringstekniska grunder Övrig förändring Särskild löneskatt på pensioner Utgående ansvarsförbindelse Andel av pensionsförpliktelsens som tryggats genom försäkring Ansvarsförbindelse (intjänad före 1998) Pensionsavsättning (intjänad from 1998) Totalt Utredningsgrad (aktualiseringsgrad) 91% Skandia har tagit fram ett mer förfinat mått än det tidigare måttet aktualiseringsgrad. Det nya måttet har benämningen Utredningsgrad och omfattar även anställningar from För närvarande kan Skandia emellertid inte dela upp utredningsgraden på tid till och med 1997 respektive tid från och med Avgångsersättning förtroendevalda Avgångsersättning enligt PBF Leasingavgifter Inventarier - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Bilar - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Totala framtida leasingavgifter

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET Verksamhetens intäkter VA-avgifter Övriga intäkter Verksamhetsbidrag Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader varav interna kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Internränta Räntekostnader på likvidkonto Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET TILLGÅNGAR Förändring Förändring 2009 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier Övriga materiella anläggningstillg Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Avsättningar Avsättning till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utgiftsrester Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 3,4 % per Pensionsmedelsförvaltning (tkr) Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Finansiell placering (bokfört värde) varav aktiedel varav räntebärande del Totala förpliktelser Finansiell placering (marknadsvärde) Marknadsvärde -Bokfört värde Återlåning i verksamheten KLP-placeringarna har stigit i värde under 2011 och avkastningen för året uppgår till 3,1 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 5,5 %. Kommunens finansiella mål avseende avkastning på pensionsplaceringarna uppgår till 6,0 % per år. Återlåningen i verksamheten har ökat under året från 93,6 mkr till 132,1 mkr, vilket innebär att pensionsförpliktelserna under 2011 ökat mer än pensionsplaceringarna. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per till 62,6 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 66,4 mkr. Detta innebär en värdeminskning av marknadsvärdet på 3,8 mkr eller 5,7 %. Trots årets värdeminskning av marknadsvärdet ligger fortfarande marknadsvärdet högre än det bokförda värdet på kommunens KLP-placeringar. (mkr) dec-10 jan-11 feb mar Marknadsvärde apr maj Räntebärande del jun jul aug Aktiedel Per uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 44,5 % medan aktiedelen uppgick till 55,5 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 4 %, vilket motsvarar 1,1 mkr medan aktiedelen minskat med 13 %, vilket motsvarar 4,8 mkr. Detta innebär att den räntebärande delen av s portfölj under året har ökat och uppgår till 48,9 % medan aktiedelen har minskat och uppgår till 51,1 %. KLP:s totala portföljvärde uppgår per till mkr, vilket innebär en minskning med 73 mkr sedan En insättning på 35 mkr har under året gjorts vilket innebär att värdeminskningen egentligen uppgår till 108 mkr. Aktieandelen uppgår till 51 % av totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan % av de totala tillgångarna. sept okt nov dec Mål Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen. PERSONALSTRUKTUR I tabellen nedan redovisas antalet anställda i Högsby kommun 31 december, 2011 samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan. Anställningsform Tillsvidareanställda Visstidsanställda m. månadslön Deltidsanställda brandmän Antalet anställda har förändrats under medarbetare från teknisk verksamhet gick vid årsskiftet 2010/2011 över till ÖSK (Östra Smålands Kommunalteknikförbund), och vid samma tidpunkt startade Överförmyndarverksamheten i Högsby som är en samverkan mellan fyra kommuner. Antalet personliga assistenter har ökat under 2011 med 10 personer och visstidsanställda med månadslön har ökat med 9 personer. Av de tillsvidareanställda är 88 % kvinnor. Motsvarande siffra för 2010 var 84 %. Att andelen män sjunkit beror på att nästan alla medarbetare som gick över till ÖSK är män. Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året arbetat i kommunen. Antalet timmar de timavlönade arbetat motsvarar 53,8 årsarbetare (en årsarbetare motsvarar timmar per år). Detta är en ökning med 2,4 årsarbetare jämfört med Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 49 år, vilket är i stort sett oförändrat mot föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 48,6 år och för män 51,2 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön är 89,7 % (2010 var det 88,9 %). Här finns skillnad mellan könen där siffrorna för kvinnor är 88,5 % och för män 97,1 %. En orsak till detta kan vara att kvinnor i större utsträckning arbetar i yrken där deltid av tradition dominerar. Det är glädjande att sysselsättningsgraden ökar för de tillsvidareanställda, om än med små steg. Av de tillsvidareanställda medarbetarna är det 58,8 % som har tjänst motsvarande heltid (2010 var det 59 %) medan det bland de visstidsanställda är drygt 70 % som arbetar heltid (2010 var det drygt 56 %). 30 Bland visstidsanställda har således andelen heltidstjänster ökat markant under det senaste året. LÖN Medellönen för tillsvidareanställda har ökat med totalt 1,31 % jämfört med medellönen för Den genomsnittliga lönenivåhöjningen för samtliga kommunens anställda under 2011 är 2,2 %. PERSONALKOSTNADER Lönekostnaderna för 2011 uppgår till 226,1 mkr. I detta ingår löner och arvoden på 153,0 mkr, pensioner på 8,1 mkr samt arbetsgivaravgifter på 62,7 mkr. Semesterlöneskulden har sjunkit under året, vilket beror på att ett flertal personer försvunnit genom verksamhetsövergång till ÖSK. För de personer som är kvar i organisationen har semesterlöneskulden ökat. Semesterlöneskulden uppgår till 11,7 mkr. I semesterlöneskulden ingår innestående komptid och semesterdagar inklusive arbetsgivaravgifter. Kostnaderna för timavlönade uppgick under 2011 till 11,6 mkr exklusive personalomkostnader. Motsvarande kostnad för 2010 var 10,8 mkr. Mertid (fyllnadstid) är den tid som en deltidsanställd medarbetare arbetar utöver sin ordinarie arbetstid upp till heltid. Ersättningsnivån för mertid uppgår till 120 %. Övertid är den tid en hel- eller deltidsanställd medarbetare arbetar utöver heltid. Ersättningsnivån för enkel övertid uppgår till 180 % och för kvalificerad övertid till 240 %. Viss tid redovisas inte som mertid/övertid utan registreras som flexibel arbetstid, vilket tillämpas inom främst administrationen. Antalet övertidstimmar under 2011 var vilket motsvarar drygt 1,0 årsarbetare (2010 uppgick motsvarande siffra till timmar). Kostnaderna för övertiden uppgick till drygt 0,6 mkr. Mertiden under 2011 omfattade timmar, vilket motsvarar knappt 6,0 årsarbetare. Det är en kraftig ökning från timmar år Kostnaderna för mertid uppgick till knappt 0,9 mkr. PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING Under 2011 har 16 medarbetare gått i pension. Bland dessa finns medarbetare som avgått med sjukersättning. Av s personal beräknas 90 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren ( ). Med pensionsavgångar menas i detta sammanhang det år arbetstagaren fyller 65 år. En medarbetare har dock möjlighet att kvarstå i anställning till 67 års ålder.

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ovanstående innebär att 18 % av kommunens tillsvidareanställda medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Med anledning av detta finns behov av att se över hur kommunen kan tillvarata den kompetens som de äldre medarbetarna innehar samt planera för att rekrytera personal utifrån kommande behov. PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron på 5,5 % är oförändrad jämfört med I åldersgruppen upp till 29 år samt 66 år och uppåt ingår få antal medarbetare och därför kan ett längre sjukfall få stor påverkan på statistiken. Sjukfrånvaro Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro i procent 5,5 5,5 Sjukfrånvaro 1-59 dagar i % av total sjukfrånvaro 56,3 49,3 Sjukfrånvaro över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 43,7 50,8 Kvinnors andel av sjukfrånvaro i % 90,3 84,4 Mäns andel av sjukfrånvaro i % 9,7 15,6 Sjukfrånvaro i åldersgruppen -29 år 11,1 5,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 5,2 4,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 5,3 6,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 66 år och uppåt 2,1 3,0 Den korta frånvaron under 60 dagar fortsätter att öka i förhållande till den långa sjukfrånvaron. I åldersgruppen upp till 29 år, samt år har sjukfrånvaron ökat medan den i åldersgrupperna från 50 år och uppåt har minskat. Under 2011 hade 38 medarbetare fler än sex sjukfrånvarotillfällen. Det är i stort sett oförändrat i jämförelse med Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då flera upprepade sjukfrånvarotillfällen under en period kan tyda på problem som i förlängningen kan leda till en längre sjukfrånvaro. Av kommunens medarbetare har knappt 33 % inte varit sjuka någon gång under Motsvarande siffra för 2010 var 35 %. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Kommunens medarbetare erbjuds att en gång per vecka delta i någon av de aktiviteter som finns för friskvård. Aktiviteterna finns spridda i och utanför kommunen. Av kommunens anställda var det 235 medarbetare som nyttjade möjligheten under vårterminen 2011 medan 160 medarbetare nyttjade det under höstterminen De mest populära aktiviteterna är bad- och simhallar i Mönsterås, Oskarshamn, Åseda och Hultsfred, men även yoga och gym i Högsby. Fler och fler medarbetare väljer att nyttja förmånen med friskvårdskort. Under 2011 erbjöds samtliga medarbetare att två gånger per termin, nyttja möjligheten till subventionerad massage. 74 medarbetare har valt att nyttja detta erbjudande. Hur många gånger man valt att använda sig av möjligheten varierar men totalt omfattar subventionen 172 tillfällen. ÅRETS VERKSAMHET Under året har kommunens pensionsadministratör och Pensionsmyndigheten erbjudit information gällande pension för kommunens anställda. Informationen som riktade sig till medarbetare som närmar sig pension lockade många anställda. Under året har även tid ägnats åt att arbeta fram likvärdiga rutiner för arbetsmiljöarbetet i hela kommunen. Under 2012 kommer dessa rutiner att implementeras. Arbetsgivaren har tillsammans med de fackliga organisationerna arbetat med kommunens lönekriterier och löneöversynsprocess. Alla medarbetare har också fått samma information för att förbättra processen med den årliga löneöversynen. Arbetet med att införa ett gemensamt rekryteringsverktyg har påbörjats under hösten. Syftet är bland annat att underlätta kommunikationen med sökande och att underlätta urvalsarbetet. Under 2009 genomfördes en lönekartläggning i. Den resulterade i en handlingsplan för att åtgärda de löneskillnader som finns mellan könen och som inte kan förklaras med könsneutrala argument. Handlingsplanen löper under en treårsperiod och 2011 genomfördes åtgärder för år 2 av 3. MÅLUPPFYLLELSE MEDARBETARE Inriktningsmål Framsynt personalpolitik Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten. Lönepolitiken ska stimulera kvalitet och produktivitet. Resultatmål Frånvaro av total tid ska minska. Detta mäts genom den obligatoriska sjukfrånvaron, upprepad korttidsfrånvaro samt andel av kommunens medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro alls Totala sjukfrånvaron är oförändrad 2011 och ligger på 5,5 %. Det är främst personal inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten som visar hög sjukfrånvaro, medan frånvaron inom övriga verksamheter är låg. 90 % av de anställda i kommunen upplever en god arbetsmiljö och känner sig delaktiga i antagna mål. Mäts nästa gång genom medarbetarenkäten 2012 Carl-Axel Blom (s), Ordförande personalutskottet Pernilla de Vries, Personalchef 31

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖREDOVISNING MILJÖBOKSLUT I miljöbokslutet för 2011 redovisas hur kommunen lyckas nå en del av de miljömål som kommunfullmäktige fastställt. De flesta av målen är kopplade till det statliga energieffektiviseringsstödet, vilket är ett stöd som fått för att effektivisera och minska kommunens energiåtgång i verksamheten. Andra mål som redovisas är kopplade till miljöledningssystemet och Agenda 21. UPPHANDLING % 35 Andel ekologiska varor TRANSPORTER 100% 80% 60% 40% 20% 0% Drivmedelsfördelning (liter) Bensin Diesel E 85 Mål: Vid 2014-års utgång ska 75 % av kommunens personbilar klassas som miljöfordon ,7 17,2 21, Kommunala tjänsteresor (km) Skola Äldreomsorg Totalt Mål: En övergripande miljöhänsyn skall beaktas vid inköp av livsmedel, där målsättningen är att andelen ekologiska varor i kommunens kök ska vara 25 % av det ekonomiska värdet. ENERGI Oljeförbrukning kommunens fastigheter (kwh) Resor med kommunal bil Resor med privat bil Mål: Antalet personkilometer ska vara oförändrad 2014 jämfört med UTSLÄPP TILL VATTEN Reningsresultat avloppsreningsverken (BOD) Mål: Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av ,0 18,0 16,0 14,0 12,0 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 4,7 4,5 2,9 2,4 1,5 Värlebo Långemåla Grönskåra Fagerhult Ruda Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter (kwh) (Graddagskorrigerad) Reningsresultat avloppsreningsverken totalfosfor , Mål: Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009-års nivå mg/l 0,6 0,4 0,2 0 0,094 0,035 0,21 0,3 0,15 Värlebo Långemåla Grönskåra Fagerhult Ruda Mål: Samtliga avloppsreningsverk och avloppsreningsanläggningar som drivs i kommunal regi ska klara föreskrivna utsläppskrav 32

33 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige 41 ledamöter Revision 5 ledamöter Nämnder ÖSK Kommunala bolag Valberedning Gemensam nämnd HUL Myndighetsnämnd 3 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Överförmyndare 1 ledamot Valnämnd 5 ledamöter Högsby Bostads AB 100 % ägande Personalutskott 3 ledamöter Socialt utskott 3 ledamöter ÖSK = Östra Smålands Kommunalteknikförbund Kommunledningsutskott 5 ledamöter Utbildningsutskott 3 ledamöter Högsby Energi AB 100 % ägande Högsby Nät AB 29 % ägande KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige i består av 41 ledamöter. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt eller av principiell beskaffenhet samt ansvarar för och fastställer reglemente för kommunstyrelsens och utskottens uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer budget, inriktningsmål och riktlinjer för kommunens verksamheter samt beslutar om bland annat den kommunala utdebiteringen och om folkomröstningar. REVISION Revisorerna prövar årligen om kommunens verksamheter sköts ändamålsenligt, om verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen inom nämnder och utskott är tillräcklig. VALBEREDNING Valberedningen lämnar förslag till kommunfullmäktige på ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och utskott. KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens verkställande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ansvarar för s utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens samtliga verksamheter och angelägenheter med undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarnämndens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen. ÖVRIGA NÄMNDER Gemensam nämnd HUL ansvarar för lönehantering. Myndighetsnämndens uppgifter omfattar bland annat miljö- och hälsoskyddsfrågor, bygglovsverksamhet, livsmedelsfrågor, avfall och renhållning samt naturvård. Valnämndens uppgift är att administrera valen. UTSKOTT Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott; personalutskott, kommunledningsutskott, socialt utskott, samt utbildningsutskott. Respektive utskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Från och med 2011 ingår kommunens tekniska verksamhet tillsammans med Hultsfreds kommuns tekniska verksamhet i Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK. Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ till utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter samt beslutar i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till respektive utskott. FÖRVALTNING s förvaltning har tidigare bestått av två sektorer; en mjuk sektor som omfattar skola och omsorg samt en hård sektor som omfattat teknisk verksamhet. Mot bakgrund av övergången till ÖSK har förvaltningen anpassats. Den nya organisationen träder formellt ikraft vid årsskiftet 2011/12. Utöver mjuk sektor finns ett kommunledningskontor som bedrivs under ledning av kommunchefen. BOLAG har två helägda bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsby Nät AB. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I nedanstående verksamhetsberättelse presenteras inledningsvis en totalbedömning av kommunens verksamhet enligt modellen för balanserad styrning baserade på respektive utskotts egen bedömning av sin verksamhet. Av de fem perspektiv som ingår i den balanserade styrningen; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling väger alltid ekonomi och service tyngst i helhetsomdömet. 33

34 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSEN Ingemar Svanström (c) Ordförande Anders Svensson (m) Vice ordförande KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens övergripande policy Möjligheternas kommun är antagen av Kommunfullmäktige och utgör ett fundament för vad kommunen strävar mot att uppnå. Prioriteringar har gjorts av denna policy och kommunfullmäktige har fastställt övergripande inriktningsmål för den kommunala verksamheten. Under 2011 har en parlamentarisk arbetsgrupp med representanter från de politiska partierna i kommunfullmäktige reviderat den övergripande policyn, Möjligheternas kommun. Det förslag som gruppen arbetat fram antogs av kommunfullmäktige i november. Den nya visionen sammanfattas enligt följande; vi vill bevara och utveckla den lilla kommunens fördelar såsom närhet, engagemang, trygghet och småskalighet vi vill att alla skall känna som mycket trivsam, där medborgarna bryr sig om sin bygd och sina medmänniskor och där invånarna och den kommunala servicen står i fokus vi vill bli den gröna miljökommunen som brukar utan att förbruka Som slogan för kommunen byts Möjligheternas kommun ut till - kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet. Beredningsgruppen fortsätter sitt arbete med att formulera förslag till nya eller utvecklade inriktningsmål till budgeten BALANSERAD STYRNING För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning görs en helhetsbedömning av kommunens verksamheter och måluppfyllelse. Bedömningen baseras på modellen för balanserad styrning som kommunen tillämpar för styrning och uppföljning och visar huruvida utskotten uppnår ett godkänt resultat eller inte. Som grund för bedömningen används en femgradig skala där gult som visas i grafen är ett godkänt resultat. I totalbedömningen har den balanserade styrningens fem olika perspektiv; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling vägts samman i en övergripande helhetsbedömning. Verksamheternas resultatmål som beskrivs under respektive utskott är de politiska inriktningsmålen omsatta i konkreta uppföljningsbara mål. MÅLUPPFYLLELSE Genom att värdera och väga samman målen i de fem olika perspektiven enligt modellen för balanserad styrning blir ekonomimålet en del i helheten tillsammans med övriga fyra perspektiv. I budgeten för 2011 betonas att de finansiella målen för att uppnå en ekonomi i balans är överordnat de verksamhetsmässiga målen. Målet om budget i balans motsvarar de förväntningar som tidigare ställts i prognoserna under budgetåret. Resultatet för 2011 uppgår till 6,2 mkr, varav 1,0 mkr utgör verksamheternas driftsresultat, vilket får betraktas som ett fullt godkänt resultat. Inom verksamheterna finns det dock en del mörka fläckar som kan betraktas som ett memento inför kommande år. När en sammanvägning av alla perspektiv görs blir bilden av årets resultat godkänt. Det ekonomiska resultatet är positivt och kvaliteten på den kommunala servicen håller över lag en godkänd nivå. De övriga perspektivens utfall bidrar till en positiv helhetsbild, som innebär att helhetsbedömningen av årets resultat och måluppfyllelse för kommunen blir positivt och hamnar på näst högsta betyg eller ljusgrönt i grafen. EKONOMI Hållbar budget Effektivt resursutnyttjande God förvaltning av kommunens anläggningstillgångar DRIFTBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen Kommunledningsutskottet ÖSK Utbildningsutskottet Sociala utskottet Myndighetsnämnd Revision Valnämnd Totalt Driftsbudgetutfallet för utskottens verksamheter ger ett överskott på 1,0 mkr. Ett stort överskott inom skolan är den faktor som balanserar upp de övriga utskottens negativa utfall. Kostnadsökningar inom IFO-verksamheten samt tillståndet på befintliga VA-ledningar ses som de största farorna inför framtiden. 34

35 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Finansiella mål Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag Inflationssäkrad förmögenhet Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning på 6 % per år Lånestocken ska minska till 120 mkr under mandatperioden Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag De finansiella målen följs upp i kapitlet Ekonomisk översikt och analys i början av årsredovisningen. SERVICE/MEDBORGARE Kommunens kärnverksamheter skall hålla en god kvalitet Infrastrukturen och kommunikationerna måste utvecklas för att möjliggöra flexibilitet kring arbetsliv och utbildning och bättre möjligheter till in- och utpendling och där hänsyn tas till miljö- och säkerhetsaspekter samt äldres behov Kommunen skall stimulera och öka rörligheten på bostadsmarknaden och inflyttningen till kommunen genom att satsa på olika boendeformer Kommunen skall bedriva en aktiv näringspolitik Den samlade bedömningen av kvaliteten på utskottens verksamheter för 2011 är att de flesta av service- och kvalitetsmålen uppnås. För de tekniska verksamheterna har det i tidigare prognoser funnits vissa tveksamheter om servicen skulle kunna nå godkänd nivå men en samlad bedömning är att målen uppnås i sin helhet. för Sociala utskottets verksamheter har fortfarande den högsta sjukfrånvaron på 6,7 % vilket avsevärt påverkar medelvärdet. I stort sett samtliga enheter har arbetat med handlingsplaner för förbättringar av arbetsmiljön baserad på den arbetsmiljöenkät som genomfördes En ny medarbetarenkät skulle ha gjorts under hösten 2011 för att mäta effekterna av utfört arbete. Detta har inte klarats av varför någon egentlig utvärdering för hela kommunen inte kommer att kunna göras förrän nästa år. Ny medarbetarenkät genomförs i början av PROCESSER Kommunen skall ha en effektiv organisation med klara och tydligt interna och externa rutiner för sin politiska beredning och för sina verksamheter Utskotten har under 2011 tagit tag i processarbetet tydligare än tidigare år även om mycket av arbetet ännu befinner sig i sin linda. Den positiva riktningen i arbetet gör att måluppfyllelsen för året blir godkänd. Fler och fler enheter har på allvar börjat arbeta med den balanserade styrningen. UTVECKLING/FRAMTID Säkra servicen i kärnverksamheterna utifrån en förändrad kund- och behovsutveckling Samma bedömning som för kommunens processer görs för frågorna kring utveckling/framtid varför bedömningen blir en godkänd måluppfyllelse. Några av de infrastrukturs- och kommunstrategiska frågorna har stött på svårigheter, avseende bland annat Stångådalsbanan och mobilnätet. Detta ligger utanför kommunens kontroll men effekterna av detta måste analyseras framöver. En näringslivsstrategi har arbetats fram och har behandlats i kommunstyrelsen. Strategin kommer att länkas ihop med den beslutade förändringen av kommunens övergripande vision och policy. MEDARBETARE Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år och ligger på 5,5 % jämfört med 5,2 % 35

36 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT Jonas Erlandsson (s) Ordförande Joakim Malmdal Kommunchef VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunledningsutskottet har ansvar för kommunövergripande frågor och policy, ska planera kommunstyrelsens verksamhet samt har ansvar för ekonomiska ramar, budget och bokslut. Utöver detta arbetar utskottet med marknadsföring, näringslivsfrågor, kollektivtrafik och kommunikationer, internationella frågor, projektsamordning, fysisk planering och samhällsbyggnad, byutveckling och lokal service, folkhälsa, miljö och naturvård samt köp och försäljning av fastigheter. Utöver detta tillkommer övergripande ansvar för städ- och kostverksamhet, räddningstjänst, färdtjänst, brottsförebyggande verksamhet samt folkhälsofrågor. ÅRETS VERKSAMHET Nybildande av kommunalteknikförbundet (ÖSK) i samverkan med Hultsfreds kommun Samverkan inom överförmynderiverksamheten tillsammans med Mönsterås, Hultsfred och Oskarshamns kommuner Arbete med landstingets övertagande av huvuvdmannaskapet för kollektivtrafiken. Utökad samverkan inom växeltelefonifunktionen med Oskarshamns kommun. Samverkan avseende ledningsfunktion inom räddningstjänsten med Mönsterås kommun Kommunfullmäktige har fattat beslut om en ny vision för Översyn av kommunens tjänstemannaorganisation samt antagande av program för ledarutbildning Städ- och kostverksamheten övergår vid årsskiftet till det sociala utskottet Deltagande i en stor länsövergripande krisövning med fokus på ledning och uthålligt Avtal gällande alkoholhandläggning har ingåtts med Hultsfreds kommun Beslut i kommunstyrelsen om att arbeta fram förslag på tjänste/servicegarantier för de kommunala verksamheterna under 2012 MÅLUPPFYLLELSE Trots att det eknomiska utfallet visar ett underskott är helhetsomdömet för KLU ändå godkänt. Verksamheterna har under året kunnat hålla en god kvalitet med en rad positiva aktiviteter inom perspektivet service/medboragre, vilket utgör en avgörande faktor för att generera ett godkänt betyg. De faktorer som orsakat underskottet har legat utanför utskottets möjligheter att påverka. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning. Budget i balans är ett överordnat mål samt att verksamheterna skall anpassas efter givna ekonomiska ramar Höja verkningsgraden genom optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått. Målet är 0 tkr eller överskott i avvikelse. Rambudgetering gäller för kommunledningsutskottets verksamheter. Budget Bokslut Kommunledningsutskottet (kr) Avvikelse Nämnds- & styrelseverksamhet Nämnds- & styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig verksamhet Överförmynderiverksamhet Konsumentvägledning Totalt Nämnds- & styrelseverksamhet Strategiskt arbete Fysisk planering Markförsörjning Näringslivsfrämjande åtgärder Information Övrig gemensam verksamhet Totalt Strategiskt arbete Kommunikation, skog Färdtjänst Kommersiell verksamhet Exploatering bostadsområde Buss-, bil- & spårbunden trafik Fjärrvärmeförsörjning Totalt Kommunikation, skog Måltidsverksamhet Måltidsverksamhet Totalt Måltidsverksamhet Städverksamhet Städverksamhet Totalt Städverksamhet Räddningstjänst Räddningstjänst Totalt Räddningstjänst Gemensamma administration Arbetsområde och lokaler Övrig fastighetsförvaltning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Växel ADB Övrig gemensam verksamhet Totalt Gemensamma administration Totalt KLU Kommunledningsutskottet klarar inte att nå målet om budget i balans. Detta har konstaterats i tidigare prognoser och ytterligare försämring avseende kostnaderna för kollektivtrafiken gör att utskottet redovisar ett underskott på 0,6 mkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 1,6 %. De största positiva budgetavvikelserna beror på en ej tillsatt administrativ tjänst, lägre kostnader för företagshälsovård och facklig tid samt skanning och 36

37 VERKSAMHETSBERÄTTELSE skogsavverkning. Utskottets pott för oförutsedda behov har inte använts fullt ut. De största negativa budgetavvikelserna avser kostnaderna för färdtjänst och kollektivtrafik som tillsammans ger ett underskott på 1,2 mkr samt näringslivsfrämjande åtgärder som ger ett underskott på 350 tkr. Vidare gör Räddningstjänsten ett underskott på 280 tkr med anledning av ej genomförd besparing. Jämförande prestationsvolymer Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som Högsby. Målet är att ligga i paritet eller bättre än dessa kommuner. Uppföljning och analys av prestationerna redovisas i den omvärldsanalys som görs i samband med budgetarbetet. I den jämförelse som gjorts kan det konstateras att Högsby anslår generellt mindre medel till verksamheterna än vad liknande kommuner gör. Ständiga förbättringar och processkartläggningar med delaktig personal Implementera LEAN-metoden i kommunens olika verksamheter med hög delaktighet av anställda. Arbetet har pågått under En omvärldsanalys och en programförklaring har gjorts för det fortsatta LEAN-arbetet i kommunen. Inga beslut har dock fattats under året om hur LEAN-arbetet i kommunen skall utvecklas. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Förbättra och utveckla kommunens näringslivspolitik Utveckla boendefrågor och inflyttarverksamhet för en positiv befolkningsutveckling Förbättra och utveckla kommunikationer och infrastruktur Förbättrad medborgardialog Resultatmål STÄD- OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Målet för städ- och måltidsverksamheten är att ha 90 % nöjda kunder Måttet följs upp i kundenkäter under Enkätsvaren under 2011 visar att kunderna är nöjda. Inom matdistribution till hemtjänsten har dock inte någon uppföljning gjorts under året. Öppnandet av Kvillgårdens tillagningskök är uppskattat av både personal och de boende vid Kvillgården. RÄDDNINGSTJÄNSTEN Räddningstjänsten i Högsby har under hösten 2011 ingått en samverkan med Mönsterås räddningstjänst avseende ledningsfunktionen. Tidigare samarbete med Oskarshamns kommun har därmed upphört. Utvecklingen av samverkan har skett successivt under året där personaladministrationen har legat i fokus. NÄRINGSLIV Utveckla och konkretisera s nya näringslivsstrategi med målet att förbättra den kommunala servicen till näringslivet Huruvida målet uppnås mäts i officiella rankinglistor från Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting (SKL). De aktiviteter som kommer att företas utifrån näringslivsstrategin ska resultera i en årlig förbättring av värdet på rankinglistorna under kommande år. I Svenskt näringslivs rankinglista över företagsklimatet 2011 har tagit ett rejält kliv framåt med 39 platser, vilket innebär den största förbättringen i länet. Framförallt har åsikterna om kommunens service till företagen förbättrats rejält, liksom konkurrensutsättning och medias attityder till företagande. I Sveriges kommuner och landstings företagsklimatundersökning (Nöjd kundindex) hamnar kommunen på plats 89 av de 166 undersökta kommuner. Undersökningen belyser företagens syn på kommunens myndighets- och tillsynsverksamhet. deltog i denna undersökning för första gången. En omarbetad näringslivsstrategi har presenterats för kommunstyrelsen och strategin har överlämnats till den parlamentariska arbetsgruppen för synkronisering av den övergripande policyn och näringslivsstrategin. BOENDE Tillskapa fler attraktiva boendemiljöer och boendeförutsättningar för alla åldrar Målet är att färdigställa attraktiva tomter för bebyggelse samt agera i frågan om senior/mellanboende. Att färdigställa tomter för bebyggelse och frågan om seniorboende är under beredning. Diskussioner har inletts med det kommunala bostadsbolaget samt andra externa aktörer. Konkretisera utarbetad strategi för inflyttning Utvärdera det länsövergripande projektet om inflyttning och inflyttarservice till Kalmar län och dess effekter för. Hur en strategi för nettoinflyttning skall utformas finns tveksamheter om och den har inte kommit till stånd under Frågan behöver diskuteras ytterligare politiskt. 37

38 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Det länsövergripande inflyttarprojektet fortsätter fram till och med 2012 med mässor i Holland och Tyskland där potentiella kontakter förmedlas till kommunerna beroende på vart personer kan tänka sig att flytta. Under 2011 bedöms projektet inte ha resulterat i några inflyttningar till. INFRASTRUKTUR Bevaka och bidra till genomförandet av den övergripande regionala infrastrukturstrategi som finns för Kalmar län, ur s perspektiv Redovisning dels av hur Högsbyperspektivet har bevakats samt vilka åtgärder som genomförts på regional nivå och dels hur det interkommunala samarbetet mellan kommunerna Högsby, Hultsfred, Kinda och Vimmerby har utvecklats. Högsta prioritet har arbetet med att få en fungerande mobiltelefoni i hela kommunen och efter detta en utveckling av Stångådalsbanan. En skrivelse har gått ut till samtliga mobiloperatörer och de svar som inkommit visar inte på någon förbättring avseende mobiltelefonitäckningen i kommunen. Den 4G satsning som görs omfattar endast datatrafik. Trafikverket har inte med Stångådalsbanan i sin investeringsplan för de kommande åren varför det länskommunala förskottet avseende denna investering blev ett slag i tomma luften. Kommunen har arbetat med målen för infrastruktur men de förbättringar som kommunen vill uppnå kommer inte att uppnås de närmsta åren. KOMMUNIKATIONER Ökade möjligheter till arbetspendling samt förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen Arbeta för att möjliggöra arbetspendling med kollektiva färdmedel, dels till kommunens största arbetsplatser och dels inom kommunen. Arbeta för att förbättra kollektiva kommunikationer västerut, till Kronobergs län. Landstinget blir ny huvudman för länstrafiken från och med 2012 och kommer att satsa ytterligare 300 mkr i verksamheten under åren Vad detta kommer att betyda för är ännu oklart. I december återinvigdes tåglinjen mellan Oskarshamn och Nässjö via Berga. Detta har förbättrat pendlingsmöjligheterna för de boende i Högsby kommun. MEDBORGARDIALOG Genomföra ett antal åtgärder för förbättrad dialog och kommunikation med kommunens medborgare Göra ett förtydligande avseende kommunens inriktning samt vilka åtgärder som behövs för att förbättra medborgardialogen. Det kan till exempel innebära förbättring av kommunens hemsida, dialogmöten med medborgarna i respektive kommundel, utveckling av kommunens närvaro i lokalradion samt ungdomsfrågor. Om insatta åtgärder har givit effekt mäts i SCB:s medborgarundersökning. Målet är att hamna på ett värde lika eller bättre än genomsnittskommunen i landet. SCB:s medborgarundersökning genomfördes under hösten 2011 och målet om att hamna på ett värde lika eller bättre än genomsnittskommunen uppnåddes delvis. s nya hemsida är i bruk och har kontinuerligt utvecklats under året. Ytterligare arbete återstår dock innan hemsidans användarvänlighet, innehåll och funktion fungerar tillfredsställande. I samband med revideringen av den övergripande policyn Möjligheternas kommun öppnades hemsidan för medborgarsynpunkter avseende det framtagna förslaget. Förslaget på reviderad policy för antogs av kommunfullmäktige under hösten Synpunktslåda på kommunens hemsida har permanentats, vilket innebär en möjlighet för kommuninvånarna att lämna synpunkter och kommentarer på och kritik av kommunens olika verksamheter. Under hösten 2011 har en undersökning genomförts av ett oberoende konsultföretag. Undersökningens syfte var att mäta vilken servicenivå kommunens olika verksamheter har när det gäller e-post och telefonsamtal. Resultatet av undersökningen kommer att publiceras i början av 2012 i samband med att resultaten i SKL:s nationella kvalitetsmätning Kommunernas Kvalitet i Korthet offentliggörs. SCB: s medborgarundersökning som blev klar under december har redovisats på hemsidan. Den politiska analysen av undersökningen kommer att ske under Generellt är inte s medborgares attityder till kommunen positiva, jämfört med de övriga 128 kommunerna som genomfört samma undersökning. I SCB:s analysmodell över vilka faktorer som bör uppmärksammas för att medborgarna i Högsby kommun skall bli mer nöjda framgår det att fritidsmöjligheter, det kommersiella utbudet samt bostäder bör prioriteras. Viktig nöjdhetsfaktor är också att bevara den trygghet som invånarna i kommunen känner. De verksamheter som bör prioritera för att förbättra den totala nöjdheten bland invånarna är stöd för utsatta personer, gymnasieskolan, gator 38

39 VERKSAMHETSBERÄTTELSE och vägar samt idrotts- och motionsanläggningar. Viktigt bedöms också vara renhållning och sophämtning samt räddningstjänst. Lägre prioritet ges miljöarbete, gång- och cykelvägar samt kultur. MEDARBETARE Inriktningsmål Framsynt personalpolitik Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje medarbetare skall förstå sin roll och uppgift för helheten. Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron inom kommunledningsutskottets verksamheter ligger på 1,6 % och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå. 90 % av de anställda ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig delaktiga i antagna mål Medarbetarenkäten är kommunens verktyg för att mäta arbetsmiljö och delaktighet. Utifrån medarbetarenkäten som genomfördes under 2010 har handlingsplaner upprättas och åtgärder för förbättringar pågår. Uppföljning av vad som har genomförts under 2011, görs i en ny medarbetarenkät i början av Förhoppningsvis kommer utfallet visa att vidtagna åtgärder gett avsedd effekt. PROCESSER Inriktningsmål Effektivt resursutnyttjande, bedriva ändamålsenlig verksamhet Resultatmål Kvalitetssäkra kommunens rutiner för internkontroll i samtliga kommunala verksamheter Målet för internkontrollen är att under budgetåret arbeta fram rutiner för hur internkontrollen skall fungera. Vissa delar i internkontrollen har genomförts under året såsom, översyn av fakturarutiner både externt och internt. Under 2012 behöver dock konceptet internkontroll förtydligas. Under året har kommunstyrelsen beslutat om att alla verksamheter skall införa Servicegarantier. Arbetet kommer att påbörjas under Ett program för implementering av LEAN-metoden i kommunen har tagits fram för diskussion och politiska beslut. Se avsnitt under Ekonomi. STÄD- OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Under budgetåret omarbeta verksamheterna till självständiga resultatenheter Riktlinjer för resultatenheter har tagits fram. Priser och mallar för överenskommelser är framtagna. Verksamheterna kommer igång som resultatenheter i januari UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna ur ett framtidsperspektiv Resultatmål Skapa en helhetssyn för utvecklingen av kommunens respektive verksamheter Upprätta en omvärldsanalys och underlag till olika framtidsscenarier till KS och KF samt lägga fram förslag till åtgärder för nödvändiga prioriteringar. På årsbasis följs målet upp genom redovisning av planer och strategier. Arbetet med att ta fram en omvärldsanalys görs i samband med budgetarbetet och har under hösten 2011 presenterats för kommunfullmäktige samt på mer detaljerad nivå för budgetberedningen. Arbeta med ständiga förbättringar i dialog och samverkan och där kommunens anställda ges möjligheter till aktivt deltagande Den parlamentariska arbetsgruppen som arbetat med revideringen av kommunens övergripande policy Möjligheternas kommun har underr slutet av 2011 påbörjat ett arbete med att ta fram nya inriktningsmål för kommunen samt ett program för att förbättra uppföljningen av uppställda mål. Arbetet fortsätter under En modell för hur LEAN-metoden kan implementeras i den kommunala förvaltningen har tagits fram. Modellen kommer att beredas under Beslut har fattats om att under 2012 genomföra ett ledarskapsutvecklingsprogram för kommunens samtliga chefer och arbetsledare. Under 2013 kommer all personal genomgå en kortare utbildning. STÄD- OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Under budgetåret ta fram en beskrivning över nya produktionsmetoder, behövliga investeringar och personalbehov utifrån förändrade behovsbilder samt se över långsiktiga driftsformer En boendegrupp har bildats för att lämna förslag på förändringar och renoveringar i kommunens särskilda boende. Arbetet fortsätter under

40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Roland Wearn (m) Helena Grybäck-Svensson Ordförande Förbundschef VERKSAMHETSOMRÅDE Östra Smålands Kommunalteknikförbunds uppgifter avseende utgörs främst av: Drift och underhåll av gator och vägar Drift och underhåll av parker och grönytor Underhåll av kommunens samtliga fastigheter, badplatser och busshållplatser Vatten- och avloppsförsörjning Avfallshantering Underlag för trafiknämndsarbetets utredning Fastighetsskötsel för Högsby Bostad AB Sotningsväsende Ny-, om- och tillbyggnad av fastigheter Energirådgivning ÅRETS VERKSAMHET Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) bildades vid årsskiftet 2010/2011. För ledningen i det nybildade förbundet har det under året inneburit mycket arbetet för att sätta sig in i s verksamhet. Detta för att få tillstånd en enhetlighet i förbundets administration och verksamhet samt skapa en effektiv organisation för framtiden. Förbundet har sitt säte i Hultsfred. Arbetet med reningsverket i Ruda har tagit mycket tid men har lett fram till beslut om åtgärd. Tack vare ytterligare medel i budgeten för 2011 har vissa förbättringar i beläggnings- och fastighetsunderhåll kunnat göras. Enkelt avhjälpta hinder (EAH) har under året åtgärdats beträffande hindren 1 och 2 enligt den plan som upprättades för en under Väghållning ÖSK svarar för barmarksunderhåll av 246,9 km väg och vinterväghållning av 322,9 km väg. Kommunen ansvarar för merparten av de vägbelysningsarmaturer som är i drift. Resterande del har Trafikverket ansvaret för. Parker/Grönytor ÖSK svarar för drift och underhåll av gräs- och planteringsytor samt lekplatser. ÖSK svarar även för tillsyn och underhåll av Högsby Bostads grönytor. Fastighetsunderhåll/fastighetstillsyn ÖSK sköter fastighetsunderhåll samt tillsyn av kommunens samtliga byggnader. Inriktningen mot förbättrad teknik för värme, kyla, ventilation samt ökad energieffektivisering av fastigheter har fortsatt under året. ÖSK utför viss skötsel och tillsyn av Högsby Energi AB:s värmeanläggningar. I avtalet ingår även beredskap. Vattenskador har varit den enskilt största utgiften under året. Energirådgivning En inventering och sammanställning av kostnader för omställning från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen i kommunens fastigheter finns. Viss utbildning och samarbete sker med Energikontor Sydost avseende bland annat energiinformation till skolelever. När det gäller kommunens egna fastigheter har tillsyn och uppföljning fortsatt under året beträffande energiåtgång. I övrigt har verksamheten löpande energirådgivning riktad mot allmänhet, företag och organisationer Vatten och avlopp ÖSK svarar för drift och underhåll av vattenverk, tryckstegringsstationer, reservoarer, höggradiga avloppsreningsverk, avloppspumpstationer samt vatten- och avloppsledningar personer är anslutna till det kommunala VA-nätet. Under året har m 3 rent vatten producerats och m 3 avloppsvatten har behandlats. Renovering av två stora ledningsbrott har skett under året, liksom omläggning av dricks- och spillvattenledningar vid en fastighet. Två viktiga beslut har under året fattats avseende VA-verksamheten; dels beslut om investering i en överföringsledning mellan Högsby och Ruda och dels beslut om nya VA-taxor från och med Avfallshantering På deponeringsanläggningen i Kolsrum har under året ton avfall lämnats. Denna siffra är inte jämförbar med den siffra som redovisades för 2010 med anledning av att den mängd träavfall som töms direkt till trälagret inte räknades med. Till det kommunala avfallssystemet är abonnenter anslutna. Efter uppsortering har största delen av hushålls- och industriavfallet transporterats till värmeverk för användning som bränsle. En mindre del av avfallet har deponerats vid Mönsterås deponeringsanläggning och Tekniska verken i Linköping. Skrot har lämnats till återvinning och träavfall har flisats för användning som bränsle vid värmeverk. Vidare sköts insamling och transport av hushållens miljöfarliga avfall. Det miljöfarliga avfallet har sänts vidare för destruktion. 40

41 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årligen hämtas slam från 620 abonnenter. Slammet från trekammarbrunnarna har tillsammans med övrigt avloppsslam behandlats vid Högsby avloppsverk. Efter behandlingen i reningsverket och mellanlagring på avfallsanläggningen har slammet transporterats till extern anläggning för användning i sluttäckning av deponi samt för tillverkning av anläggningsjord. MÅLUPPFYLLELSE Helhetsomdömet för ÖSK är godkänt. Detta trots att det ekonomiska resultatet visar på ett underskott. Verksamheterna har kunnat hålla en god kvalitet under året och flera utvecklingsfrågor och processer är på agenden vilket utgör en avgörande faktor i helhetsomdömet för att generera ett godkänt betyg. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning. Budget i balans är ett överordnat mål samt att verksamheterna skall anpassas efter givna ekonomiska ramar Höja verkningsgraden genom optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i avvikelse. Rambudgetering gäller för de tekniska verksamhetena till skillnad från verksamheterna inom omsorg och utbildning där resursfördelningsmodeller tillämpas. VA-verksamheten finansieras till 100 % av VAkollektivet. Östra Smålands kommunalteknikförbund (kr) Budget Bokslut Avvikelse Vägar & parker Gator & vägar, övrigt Parker Totalt Vägar & parker Vatten, avlopp & avfallshantering Vattenförsörjning & avlopp Avfallshantering Totalt Vatten, avlopp & avfallshantering Fastighetsavdelningen Fastighetsunderhåll Avslut Administration Totalt Fastighetsavdelningen Totalt ÖSK Första verksamhetsåret för ÖSK ger ett underskott på 0,6 mkr i förhållande till budget. Underskottet härrör i stort sett från initiala kostnader i samband med bildandet av förbundet. Utöver detta har ökade kostnader uppstått på grund av akuta insatser för att laga vattenläckor. Trasiga ledningar har på grund av eftersatt underhåll funnits bland annat vid Fröviskolan och Berga skola. En stor del av kostnaderna för det bristande underhållet har kunnat finansieras via investeringsbudgeten medan en viss del av kostnaderna har belastat driftsbudgeten. Jämförande prestationsvolymer Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer skall göras i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som Högsby. Målet är att ligga i paritet eller bättre än dessa kommuner. ÖSK kommer framöver att ägna stor del av kommande uppföljningar åt att försöka hitta tydligare utgångsvärden för resultatmålen samt förfina bedömningsgrunderna i kvalitetsuppföljningen. Ett arbete med nyckeltal har inletts i samband med den nya organisationen. En klar fördel är att kvalitetssäkrade jämförelsetal mellan Högsby och Hultsfred kommuner kommer att tas fram. Nyckeltalen för de olika verksamheterna kommer att presenteras i kommande uppföljningar. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Kärnverksamheterna; gator och vägar, parker, VA, avfallshantering samt fastighetsunderhåll ska ha en god kvalitet med hög tillgänglighet och nöjda kunder Ökad samverkan med intresseorganisationer, näringsliv, andra kommuner etc. inom samtliga tekniska verksamheter Resultatmål VÄGAR Utomplansvägar (bidragsberättigade) inspekteras av Trafikverket och skall uppfylla Trafikverkets normer för trafiksäkerhet Inomplansvägar ska hållas trafiksäkra Måttet är Trafikverkets normer och fastställd policy. Åtgärder enligt fastställd plan för vägförbättringar ska vara genomförd till och med Snöröjningen ska garantera bra framkomlighet och säkerhet på vägarna i kommunen Snöröjning sker när snödjupet överstiger 15 cm, enligt fastställd policy. Förbättrad information till medborgare avseende väghållningen i kommunen Översyn av information till medborgarna, hur den ska se ut och vad den ska innehålla. PARK/FRITID Bra underhåll och god kvalitet på grönytor samt lekplatser Måttet gäller beslutet att hantera fastighetsnära grönytor och lekplatser. Resultatet följs upp genom 41

42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE avstämning mot godkänd aktivitetslista och fastställd skötselplan för rabatter och planteringar samt städning av det offentliga rummet. ÖSK ska se över planerna i syfte att hitta nivåer för acceptabel kvalitet. Förbättrad information till medborgare avseende park- och grönyteverksamheten Översyn av information till medborgarna, hur den ska se ut och vad den ska innehålla. FASTIGHETER Målet med tillsyns- och underhållsarbete är att bibehålla värdet på kommunens fastigheter Målet följs upp mot given underhållsplan för kommunens fastigheter. Om målet inte kan uppnås görs beskrivning av vad som kommer att utebli i underhållet. ÖSK håller på att göra en inventering och prioritering av kommunens olika fastigheter i kommande underhållsplan. Kommunens äldreboenden och Fröviskolan kommer att ha hög prioritet. ENERGIRÅDGIVNING Ändamålsenlig rådgivning till medborgarna Uppföljning sker av omfattning och insatser avseende genomförd rådgivning. VATTEN OCH AVLOPP Leverera ett godkänt dricksvatten från vattenverket och uppnå de av Livsmedelsverket fastlagda reningskrav Livsmedelverkets krav gäller som måluppfyllelse. Särskilt kommer att uppmärksammas avvikelser, gränsvärden samt fel på ledningsnätet för att följa upp och bedöma om kommunen lever upp till målet. Beträffande avfallshanteringen kommer den antagna avfallsplanen följas upp och bedömning görs om kommunen lever upp till denna eller inte. UPPFÖLJNING AV RESULTATMÅLEN Resultatmålen för gator och vägar, park/fritid, fastigheter, energirådgivning och VA håller på att ses över med utgångspunkt i vad som skall mätas och hur det skall mätas. Arbetet pågår och kommer att vara klart under Verksamheterna har under året kunnat göra försiktigt positiva bedömningar huruvida måluppfyllelsen om att nå godkända kvalitetsmål uppnås i de flesta av verksamheterna. ÖSK:s ledning har under året fått en överblick i hur service- och kvalitetsmålen efterlevs i de tekniska verksamheterna. En samstämmig positiv utveckling upplevs kring service- och bemötandefrågor. Trots detta finns det dock ett antal åtgärder som behöver vidtas för att förbättra nivåerna. Avsaknad av medel för till exempel större underhållsinsatser inom fastighet gör det svårt att bibehålla värdet på fastigheterna. Vidare har VA-ledningsnätet och avfallshanteringen i kommunen hög prioritet för förbättringsinsatser. ÖKAD SAMVERKAN Fortsätta samverkansprocessen inom miljö- och byggverksamheten Målet är att etablera en samverkan. Denna fråga har inte varit aktuell under Däremot har en gemensam energirådgivningsverksamhet för ÖSK:s båda kommuner skapats under året. MEDARBETARE Inriktningsmål Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamheternas mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten. Resultatmål Frånvaro av total arbetstid skall minska Sjukfrånvaron inom ÖSK verksamheter ligger lågt och det generella målet är att bibehålla denna låga nivå. Sjukfrånvaron för 2011 ligger kvar på samma låga nivå som för 2010, 2,6 %. 90 % av de anställda ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig delaktiga i antagna mål Medarbetarenkäten är kommunens verktyg för att mäta arbetsmiljö och delaktighet. Uppföljningen under 2010 visade att målet inte uppnåddes. Med tanke på de negativa uppfattningarna om arbetsmiljön som framkom i medarbetarenkäten och den otrygghet som övergången till ÖSK upplevts av en del i personalen har ÖSK:s ledning ägnat särskild uppmärksamhet åt dessa frågor under året. Bedömningen är att åtgärderna börjar ge resultat. En annan fråga som ledningen uppmärksammat särskilt är utbildningsbehoven inom organisationen, både när det gäller kompetens och utveckling. Kommande medarbetarsamtal kommer att kartlägga behoven av utbildning. PROCESSER Inriktningsmål Ändamålsenlig organisation med klara och tydliga interna och externa rutiner samt bedriva ett kostnadseffektivt arbete med hänsyn tagen till kommunens övergripande miljömål om en hållbar och uthållig kommun Resultatmål VÄGAR, PARK, VA, FASTIGHETER Samverkan med Hultsfred kommun Arbetet pågår. 42

43 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FASTIGHETER Fortlöpande arbeta med lokaloptimering Redovisning av de åtgärder som vidtagits under året. Underhåll och energieffektivisering Inventering av kommunala lokalers bestånd och underhållsbehov håller på att genomföras. Detta arbete kommer att kompletteras med kommunens långsiktiga strategiska lokalbehov. En lokalgrupp har bildats och utredning om åtgärdsprogram för Fröviskolan är framtaget. Resultatmål VÄGAR, PARK, VA, FASTIGHETER Under 2011 var målet för ÖSK att etablera formerna för hur verksamheten skall fungera framöver. Detta bedöms ha klarats av på ett förtjänstfullt sätt. Framtidsfrågorna kommer att stå på dagordningen under nästkommande år VA Redovisning av åtgärder som vidtagits under året. VA-frågorna har fått särskild prioritet under året. Faktaunderlag beträffande ledningar, taxeringsmodell, beståndet av vattenmätare, relationen mellan producerat vatten och sålt vatten har arbetats med under året. Arbetet kommer att fortsätta under 2012 för ett kommande åtgärdsprogram. Nya frågeställningar gör att planeringen måste revideras och ett heltäckande åtgärdsprogram kommer att ta längre tid att få fram än vad som bedömdes initialt. AVFALLSHANTERING Ny avfallsplan och renhållningsordning ska garantera en god hantering På grund av personalsituationen inom verksamheten kom arbetet med att omarbeta planen inte igång förrän under hösten 2011, vilket innebär en viss försening. Arbetet kommer att färdigställas under Hur informationen ska nå ut till medborgarna kommer ägnas särskild uppmärksamhet under året. Denna fråga har inte hunnits med under året med anledning av det omfattande uppdateringsarbete som behövt göras inom samtliga områden inom den tekniska organisationen. I den medborgarundersökning som presenterades i slutet på 2011 finns flera uppslag över vad som behöver utvecklas kring information och dialog med medborgarna. Allmänt sett behöver den tekniska verksamheten förbättra arbetet med processer samt tydliggöra verksamhetens framtidsfrågor och kvalitetssäkra redovisade nyckeltal. UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Planera för att säkra servicen i kärnverksamheterna utifrån en förändrad behovs- och kundsituation och förändrade omvärldsfaktorer 43

44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE UTBILDNINGSUTSKOTT Magnus Gabrielsson (s) Ordförande VERKSAMHETSOMRÅDE Utbildningsutskottet ansvarar för; Barnomsorg Fritidshem Utbildning av barn och ungdom Utbildning av vuxna och invandrare Kultur, turism och bibliotek Fritid Anders Johansson Verksamhetschef ÅRETS VERKSAMHET Inom utbildningsverksamheterna har stor kraft ägnats åt att implementera de nya skol- och gymnasieförordningarna som trädde i kraft 1 juli, Det har handlat om att tydliggöra rektorernas respektive förskolechefens roller, hur ett ökat föräldrainflytande inom skola och förskola skall hanteras, skolinspektionens skärpta krav inom grundskolan liksom gymnasieskolans uppdelning i yrkes- och högskoleförberedande verksamhet och betygssystem. Detta arbete kommer att fortsätta under Skolinspektions kritik avseende grundskolan har resulterat i beslut om en tio procentig kostnadsutökning avseende personalresurser för att kunna ge alla elever samma förutsättningar att nå undervisningsmålen. En stor del av medlen har dock fått sättas in för akuta problem i syfte att förbättra situationen för barn med särskilda behov. Skolplan och kvalitetsredovisning som tidigare ålagts kommuner från statligt håll upphör från Uppgifter som tidigare lämnats i dessa redovisningar kommer istället att redovisas i kommunens målstyrningsmodell. Inom grundskolan har ett IT-stöd för elevdokumentation införts i syfte att öka lärarnas möjligheter att skapa en bättre struktur och en kvalitativ likvärdighet i dokumentationen. Under året har betydande fuktskador uppmärksammats på olika skolbyggnader vilket påverkat verksamheten och omdisponeringar och omorganiseringar har behövt göras. Migrationsverkets asylmottagning i kommunen medför en ökad press på skola och barnomsorg, framförallt i Ruda och Fågelfors. Stora krav ställs på den enskilda skolan och den enskilda förskolan när det gäller flexibilitet och anpassning. På grund av de anpassningar som gjorts i barnomsorgen under senare år samt ökad efterfrågan under året har trycket varit stort, framförallt i Högsby tätort. För att hantera detta har verksamheten tvingats att erbjuda plats tillfälligt på annan ort. Under året har lekplatserna på skolgårdarna blivit utdömda på grund av bristande underhåll. Omfattande renoveringsarbete har därför satts igång tillsammans med ÖSK. Högsby Utbildningscenter har blivit certifierad som utbildare av IW-svetsare, internationell svetsare. De skolor som erbjuder utbildningen är godkända av Svetskommissionen. Godkännandet innebär att skolan uppfyllt IIW: s (International Institute of Welding) krav på lärare, svetsutrustning och kvalitetssystem. Under året har verksamheten bytt lokaler och finns numera i Samhalls före detta lokaler på Hanåsa i Högsby. Inom kultur- och fritidsområdet har en utvidgad fritidsverksamhet med bussning av barn boende utanför Högsby tätort till Tegelbrukets fritidsgård kommit igång. MÅLUPPFYLLELSE Helhetsomdömet för utbildningsutskottet är bra. Både ekonomi och den service som ges inom utskottets olika verksamhetsområden bedöms klara respektive åtaganden väl. Även om process- och framtidsfrågorna är godkända behöver de utvecklas ytterligare med tanke på den demografiska utvecklingen i kommunen. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning. Budget i balans är ett överordnat mål samt att verksamheterna skall anpassas efter givna ekonomiska ramar Höja verkningsgraden genom optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Budget i balans Målet är 0 tkr eller överskott i avvikelse. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser skall redovisas. Resultatet för utbildningsutskottet är bättre än tidigare lämnade prognoser och överskottet slutar på 3,4 mkr. Detta innebär en positiv budgetavvikelse med 3,0 %. De verksamheter som uppvisar de största överskotten är förskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Överskottet beror till stor del på att utskottet överkompenserats i demografimodellen med 2,7 mkr. I realiteten är överskott för ,7 mkr Jämförande prestationsvolymer Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner. Enligt tillgänglig verksamhetsstatistik från Skolverket görs detta. 44

45 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Budget Bokslut Utbildningsutskottet (kr) Avvikelse Kultur, fritid, turism Turistverksamhet Allmän fritidsverksamhet Stöd till föreningar Allmän kulturverksamhet Stöd till kulturella för Utställningar, teater Stöd till studieorg Bibliotek Sporthallar Friluftsanläggningar Fritidsgårdar Totalt Kultur, fritid, turism Barnomsorg Förskola Familjedaghem Totalt Barnomsorg Skol/barnomsorg Skolbarnomsorg Totalt Skol/barnomsorg Grundskola Grundskola Obligatorisk särskola Totalt Grundskola Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildn Gymnasial vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Totalt Gymnasieskola Totalt UU SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Det dagliga mötet i skolan skall präglas av respekt, empati, ansvar och samhörighet. Förutsättning för detta är att det finns ett levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen Elevernas kunskap skall kontinuerligt förbättras och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov Ett rikt kultur- och fritidsliv ger människor möjlighet till personlig utveckling, skapar god hälsa och goda livsvillkor för kommunens invånare samt främjar lokal service Resultatmål BARNOMSORG Uppföljningar visar att alla erbjuds plats inom önskat placeringsdatum. Högsby har också högre personaltäthet inom barnomsorgen än genomsnittskommunen samtidigt som verksamheten är billigare i jämförelse med liknande kommuner. UTBILDNING Värdegrundsmålen följs upp en gång per år genom elevoch föräldraenkät och innefattar följande områden; Normer och värden mäts bland annat genom trygghetsaspekter och möjlighet till arbetsro i skolan samt om åtgärderna för att motverka mobbning ger resultat Ansvar och inflytande beskriver elevernas delaktighet och ansvarstagande Alla elever ska få den hjälp och det stöd de behöver utifrån sina behov Målet bedöms vara uppnått om 90 % av enkätsvaren är positiva. Den senaste mätningen som genomfördes 2010 visar att kommunen väl uppfyller målsättningarna i detta avseende, både när det gäller barnomsorg och utbildning. Ny mätning skulle ha gjorts under hösten, 2011, men kommer att genomföras under våren Den allmänna bedömningen är att målen uppnås för 2011, men att en viss tveksamhet kring trygghetsaspekterna finns och den frågan behöver verksamheterna framöver arbeta ytterligare med. Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar. Jämförelsevärde för kunskapsmålen är att elevernas kunskaper ligger som lägst på samma nivå som genomsnittet av landets landsbygdskommuner eller medelvärdet i landet. Mätningar presenteras varje höst av Skolverket. Senaste mätningen visar att kommunen klarar kvalitetsmålen. Resultaten redovisas i nyckeltalsbilagan till årsredovisningen. Utskottet gör bedömningen att kunskapsmålen väger tyngst av de olika målen, vilket innebär ett positivt genomslag i helhetsbedömningen av perspektivet service/medborgare. FRITID, KULTUR OCH TURISM Beskriva och mäta aktiviteter, volymer och nyckeltal utifrån angivet inriktningsmål Måttet är nått när dessa beskrivningar är framtagna. Värden är framtagna och målet uppnås. MEDARBETARE Inriktningsmål Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamheternas mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten. Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron ligger lågt inom utbildningsutskottets verksamheter, varför målet är att bibehålla denna. Sjukfrånvaron för 2011 uppgår till 4,3 % låg den på 4,1 %. 90 % av de anställda ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig delaktiga i antagna mål 45

46 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Medarbetarenkäten är kommunens verktyg för att mäta arbetsmiljö och delaktighet. Uppföljningen under 2010 visade att målet inte uppnåddes. De olika verksamheterna har under 2011 i varierande omfattning arbetat med handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön. Ny gemensam medarbetarenkät för kommunen kommer att genomföras i början av PROCESSER Inriktningsmål UTBILDNING Vara en lärande organisation, vilket innebär en vilja att hela tiden utvecklas, att pröva nya tankemodeller, att föra kontinuerliga diskussioner om skolans gemensamma visioner, utvecklas tillsammans och att arbetet präglas av en helhetssyn på individen och lärandet Arbetet ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt FRITID, KULTUR OCH TURISM Utveckla plattformar för samverkan för att skapa gynnsamma förutsättningar för hur kommunövergripande frågor kan hanteras inom ramen för kultur-, fritids- och turismfrågorna Resultatmål UTBILDNING Genomföra de påpekanden som Skolinspektionen lämnat vid inspektion under 2010 Måttet är att en genomgång gjorts och att åtgärder vidtagits utifrån inspektionsmeddelandet. Åtgärder är vidtagna och utökade resurser har tillskapats för att möta skolinspektionens krav. Målet uppnås. Anpassningar i skol- och förskoleorganisationen har behövt göras under året genom ett stort mottagande av asylsökande. Arbetet med styrdokument kring den nya skol- och gymnasieförordningen som präglat stor del av utvecklingsarbetet under Arbetet fortsätter under FRITID, KULTUR OCH TURISM Bygga upp nätverk av olika intressenter i kommunen för samverkan kring kultur-, fritid- och turismfrågorna Måttet är att lämna en redogörelse över vad som uppnåtts under budgetåret. Samverkan har startats mellan skola, IFO och fritids i Ruda. Nya överenskommelser med de kommunala bygderåden har tagits fram. Fyra gånger per år hålls möten med råden. Träffar sker med fiskevårdsområden, hembygdsföreningar, kulturföreningar. UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Kommunens utveckling kommer framöver att ställa stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden UTBILDNING Verksamheterna skall präglas av en entreprenörsanda Ett hälsoperspektiv ska finnas i verksamheterna där hänsyn tas till hela människan FRITID, KULTUR OCH TURISM Rollen som kunskapsnav för utveckling ska öka i kommunen Resultatmål UTBILDNING Utveckla en handlingsplan för olika scenarion för tänkbara inriktningar/utvecklingar av kommunens framtida utbildningsverksamhet Kommunen kommer att vara med i den satsning som görs av de mervärdesmedel som kommer från kärnbränsleförvarningen där det efterlyses en industriell kompetensutveckling i länet. Högsby kommer i detta sammanhang att erbjuda en kvalificerad svetsutbildning. Målet att erbjuda en kvalificerad svetsutbildning har uppnåtts under året. Tanken är att denna skall ingå i ett nätverk av olika industriutbildningar i regionen. Ett projekt kring entreprenörsanda i samverkan mellan skola och näringsliv med Mittpunkt Högsby som motor, kommer att genomföras. Detta har startats och pågår. Utredning om personaltäthet och framtida skolverksamhet är klar och resulterat i 10 % ökning av budgeterade medel för att klara ytterskolornas behov. FRITID, KULTUR OCH TURISM Lyfta fram de strategiska frågorna för kunskapsutveckling och som kan gynna besöksnäringarnas tillväxt Målet är att arbeta fram ett program för de strategiska frågorna kring kunskapsutveckling. Olika projekt har startats för kunskapsutveckling, vilket kan ha betydelse för besöksnäringarna. Digidel är ett länsomfattande projekt som syftar till at öka kunskapen och nyttjandet av internet bland invånare utan datavana. Vinst är ett länsomfattande projekt för kompetensutveckling inom besöksnäringen. Nätverksträffar inom besöksnäringen för ömsesidigt informationsutbyte har påbörjats. Bedömningen görs att målet i stort sett uppnås under året. 46

47 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SOCIALT UTSKOTT Jonas Erlandsson (s) Ordförande Anders Johansson Verksamhetschef VERKSAMHETSOMRÅDE Äldreomsorgen Hemtjänst Särskilt boende Dagverksamhet Kommunal hälso- och sjukvård LSS-verksamheten Insatser enligt socialtjänstlagen Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Gruppbostäder och dagcenter Bostadsanpassning Individ- och familjeomsorgen Ekonomiskt bistånd Råd och stöd i andra angelägenheter Flyktingmottagandet Arbetsmarknadsenheten vid Tegelbruket Psykiatrifrågor enligt socialtjänstlagen Familjerätt och familjerådgivning Handläggning av skuldsaneringslagen Serveringstillstånden för alkoholutskänkning Tillsyn enligt alkohollagen Tillsyn enligt tobakslagen Tillsyn enligt läkemedelslagen POSOM-gruppen (psykiskt och socialt omhändertagande) kallas in vid olika krissituationer för att minska psykiska trauman Brottsförebyggande rådet Handikapprådet Pensionärsrådet ÅRETS VERKSAMHET Äldreomsorg I början av året öppnades sex nya demensplatser på Välengården i Fagerhult. Samtidigt minskades antalet somatiska platser med två. På Kvillgården i Högsby har fyra somatiska platser tagits bort. Totalt finns det 100 särskilda boendeplatser samt 10 korttidsplatser i kommunen. Efterfrågan på platser i det somatiska boendet har motsvarat tillgången. Under slutet av året har dock efterfrågan minskat något, framförallt på Mogårdens somatiska avdelning. Däremot är behovet av demensplatser stort och antalet platser räcker inte. Hemtjänst Antal ärenden med personlig omvårdnad har ökat under året. Ökningen är inte så stor i absoluta tal men vårdtyngden har ökat betydligt vilket innebär dubbelbemanning och täta hembesök. Omfördelning av resurser har fått göras inom verksamheten. Ett system för ökad säkerhet kring larmuppföljning har installerats. Under hösten 2011 har även ett system för nyckelhantering och tidsmätning tagits i bruk, vilket också varit en förutsättning för att kunna förbereda ett införande av Fritt Val inom hemtjänsten enligt Lagen om valfrihet (LOV). Dagverksamhet Demensdagverksamheten har flyttat till nya mer ändamålsenliga lokaler på Ekstigen (f d gruppbostad). I dagverksamheter på kommunens särskilda boenden är flera frivilliga krafter involverade från bland annat kyrka, Röda Korset och pensionärsorganisationerna. Projektverksamhet Två projekt finansierade med externa medel har pågått under året. Projekten har handlat om uppsökande verksamhet, utvecklandet av frivilligarbete, träffpunkter för äldre, äldrevecka samt anhöriginsatser. medverkade vid den årliga Kvalitetsmässan i Göteborg och berättade om projekten, som kommer att fortsätta under Medel har beviljats för 2012 avseende ett projekt om att införa en lokal värdighetsgaranti inom äldreomsorgen. Hälso- och sjukvård, rehabilitering och bistånd Sedan kommunen tog över hemsjukvården från landstinget har antalet ärenden nästan fördubblats och tendensen är att ärendena blir långvariga. Bristen på vikarier för kommunens sjuksköterskor har gjort att påfrestningarna i verksamheten har varit stora. Ett länsövergripande samarbete kring övertagandet av landstingets hjälpmedelverksamhet har pågått under året. Vårdplanering genom videosamtal tillämpas numera med länets tre sjukhus. Detta gör att restiderna minskar. Vidare pågår ett projekt om förbättrad strokerehabilitering för att utveckla en fungerande vårdkedja. LSS-verksamhet (handikappomsorg) Det kan konstateras att LSS-verksamheten växer kontinuerlighet år från år med alltfler ärenden och ökade kostnader. Försäkringskassan har inlett ett arbete med att genomföra ombedömningar av behoven i tidigare LSS-ärenden. Detta har under året inte inneburit några större negativa kostnadsförändringar för kommunen. Brukarnas genomförandeplaner har uppdaterats under året och dokumentation i verksamhetssystemet Procapita har påbörjats. 47

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen har under 2011 haft ett sparbeting på 0,5 mkr. Med hjälp av ändrade rutiner och ett metodiskt arbete kunde verksamheten hålla beslutad budget fram till årets sista månader. Då blev verksamheten tvingade, enligt den nya flyktinglagstiftningen att förskottera nytillkomna flyktingars försörjningsstöd i avvaktan på arbetsförmedlingens övertagande av stödet. Dessa medel kommer dock att återbetalas under Behandlingsarbete Verksamheten har märkt en ökad belastning beträffande förhandsbedömningar och barnavårdsutredningar. I två ärenden av mer komplicerad karaktär har familjebehandlare från en annan kommun anlitats eftersom kompetensen saknas i den egna organisationen. Det har inkommit flera ärenden som rör asylsökande barn. Vissa leder endast till förhandsbedömning medan andra går vidare till utredning och i några fall har det blivit aktuellt med hemterapeutinsatser. Nationellt har fokus på de psykiskt funktionsnedsattas situation och behov ökat sedan 2010 och detta påverkar arbetet inom IFO. Skyldigheten att hjälpa och samordna insatser för målgruppen har tydliggjorts genom reglering i socialtjänstlagen och direktiv från Socialstyrelsen. Detta betyder att fler personer identifieras inom målgruppen än vad som gjorts tidigare och insatsen boendestöd har ökat påtagligt. Många personer har samsjuklighet d.v.s. psykiska problem kombinerat med beroendeproblematik, vilket medfört större samverkan mellan Kontaktgruppen och Behandlingscenter. Under året har ytterligare projektmedel beviljats till projektet om Kvinnofrid och barn som bevittnar våld. Flyktingmottagning har tidigare haft ett avtal med Migrationsverket, innebärande att årligen skulle ta emot 19 flyktingar. Från och med 2011 har det skett regeländringar beträffande nykomna flyktingar vilket medfört förändringar i arbetssätt för kommunens flyktingmottagning. Det huvudsakliga ansvaret för försörjning och sysselsättning för nykomna flyktingar åvilar inte kommunen utan ansvaret ligger på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kommunen har kvar ansvaret för bosättning och samhällsinformation. Det finns en länsövergripande samverkan för att kunna ge samhällsinformation på invandrarnas hemspråk Antal mottagna flyktingar varav anhöriginvandring Antal utflyttade flyktingar varav barn Antal personer med introduktionsers Antal personer med enskilt bistånd Arbetsmarknadsenheten - Tegelbruket Vid årsskiftet fanns det 65 deltagare på Tegelbruket. Vissa av deltagarna är anställda på arbetsmarknadsenheten, antingen genom lönebidrag eller genom OSA-anställning. Utöver detta har några deltagare anställning i kommunens andra förvaltningar men dessa administreras av arbetsmarknadsenheten. Resterande deltagare är antingen anvisade genom arbetsförmedling, socialtjänsten eller genom samverkansprojekt med Oskarshamn och Mönsterås om arbetsrehabilitering. Avtalet mellan Högsby Kommun och Human Bridge utgör basen för verksamheten på Tegelbruket. Alternativa verksamheter utvecklas kontinuerligt. Deltagarna på Tegelbruket ombesörjer gräsklippning och snöskottning åt pensionärer, skogs- och röjningsarbete på kommunens mark i samråd med tekniska kontoret, hemtjänstens tvätt, tvättning av kommunens leasingbilar samt kaffeservering i kommunhuset samt på Café Blå på Högsby Utbildningscenter. Under året har det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år prioriterats. Ett projekt som finansieras av Samordningsförbundet kring förstärkt coachning har startat (Projekt Vägknuten). Projektets syfte är att stötta personer att komma ut i reguljärt arbete eller studier. MÅLUPPFYLLELSE Helhetsomdömet för sociala utskottet är tillfredställande. Det ekonomiska utfallet är negativt men begränsar sig till kostnader inom individ- och familjeomsorgen och beror i sin tur på politiska beslut i individärenden samt en ökning av kostnaderna för kontaktpersoner (öppenvård). De största verksamheterna i budgeten, äldreomsorg respektive handikappomsorg uppvisar godkända ekonomiska resultat, vilket balanserar upp utskottets slutresultatet avsevärt. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning. Budget i balans är ett överordnat mål samt att verksamheterna skall anpassas efter givna ekonomiska ramar Höja verkningsgraden genom optimalt nyttjande av tillgängliga resurser 48

49 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 tkr eller överskott i avvikelse. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser skall redovisas. Sociala utskottet redovisar ett underskott på 1,3 mkr för 2011, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 1,0 %. Budget Bokslut Sociala utskotttet (kr) Avvikelse LSS, omsorgerna Personlig service LSS Omsorg gruppbostäder Totalt LSS, omsorgerna Bostadsanpassning Bostadsanpassningsbidrag Totalt Bostadsanpassning Vård, behandling & service Vård, behandling & service Hemtjänst Hemsjukvård Dagverksamhet Administration SU Övrig gemensam verksamhet Totalt Vård, behandling & service Individ- och Familjeomsorg Institutionsvård, vuxna Institutionsvård, barn & ungdom Familjehemsvård, barn Öppen vård & behandling Kontaktgruppen Rådgivning Enskilt bistånd Totalt Individ- och Familjeomsorg Arbetsmarknad, flykting Flyktingmottagandem admin Introduktionsersättning Beredskapsarbeten Offentligt skyddade anställningar Lönebidrag Sysselsättn.befrämjande åtgärder Totalt Arbetsmarknad, flykting Totalt SU Det finns stora skillnader i resultaten för utskottets olika verksamheter. Individ- och familjeomsorgen gör ett underskott på drygt 2,0 mkr. Inom individoch familjeomsorgen redovisas stora underskott inom verksamheterna öppen vård, institutionsvård och enskilt bistånd. De ökade kostnaderna beror till största del på politiska beslut i individärenden samt kostnader för del i finansieringen av projekt såsom stöd till våldsutsatta kvinnor, drogförebyggande arbete och barn i missbrukarmiljöer. Till viss del uppvägs dessa underskott av att arbetsmarknad och flyktingverksamheten redovisar överskott. Anmärkningsvärt är att bostadsanpassningsbidraget överskrider budget med över 100 % och ger ett underskott på över 0,7 mkr. Verksamheten har under året haft osedvanligt många och omfattande ärenden med stora anpassningar och installationer. I de sociala verksamheternas budget fanns för 2011 ett ofördelat sparbeting på 1,0 mkr. Trots detta har det sociala utskottets verksamheter förhållandevis väl hålla ihop budgeten, vilket beror på att äldreomsorgen och LSS-verksamheten tillsammans gör ett överskott. Detta med anledning av att verksamheterna har lyckats hantera personalkostnaderna på ett föredömligt sätt. Jämförande prestationsvolymer Målet innebär att göra uppföljningar av volymer och prestationer i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än liknande kommuner. I årsredovisningens bilaga finns sammanställning över nyckeltal och resultatindikatorer gällande sociala utskottet. Bedömningen görs att verksamheterna i sin helhet klarar en jämförelse med riksgenomsnittet. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Brukaren är en nöjd kund och som har en kompetent och flexibel socialtjänst Arbetar förebyggande och målinriktat utifrån en gemensam värdegrund och ett helhetsperspektiv Hänsyn tas till den enskildes integritet Verksamheten skall präglas av god kvalitet där den enskilde garanteras en individuellt utformad vård och omsorg Personer med funktionsnedsättning ska genom stöd, hjälp och service ges möjlighet att leva som andra Med respekt för självbestämmanderätt och integritet ska ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet främjas Resultatmål ÄLDREOMSORG Den kvalitet som vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner Kvalitet mäts dels genom att mäta aktiviteter utförda i omsorgstagarnas genomförandeplaner som ska uppgå till minst 95 % av beslutade aktiviteter. Dels sker jämförelse med landets deltagande kommuner i SKL:s öppna jämförelser, där nöjdkundindex mäter omfattningen på serviceinsatser. I årsredovisningens bilaga finns sammanställning över nyckeltal och resultatindikatorer gällande det sociala utskottet för Bedömningen som görs är att äldreomsorgen i helhet klarar sig i jämförelse med riksgenomsnittet. Nöjkundindex för särskilt boende ligger något under genomsnittsvärdet medan hemtjänsten ligger något över. Beträffande serviceinsatser ligger kommunen bättre än genomsnittet för särskilt boende medan lika för hemtjänsten. Beträffande hur snabbt insatserna kan 49

50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE erhållas från det datum de ansökts om ligger kommunen bättre än jämförbara kommuner. LSS-VERKSAMHET Den kvalitet som vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner Kvalitet mäts dels genom att mäta aktiviteter utförda i omsorgstagarnas genomförandeplaner som ska uppgå till minst 95 % av beslutade aktiviteter. Dels sker jämförelse med landets deltagande kommuner i SKL:s öppna jämförelser, där nöjdkundindex mäts. Den senaste kvalitetsmätningen inom LSSverksamheten, som genomfördes hösten 2011 visar att kommunens serviceinsatser är klart jämförbara med genomsnittet för landets kommuner. Det finns många synpunkter på relevansen för indikatorerna i mätningen. En översyn av dessa pågår centralt. För övriga kvalitetsmål är bedömningen att dessa klarats, till exempel brukarnas genomförandeplaner. BISTÅND, REHAB SAMT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Balanserade styrkort för verksamheten skall arbetas fram under budgetåret. Verksamheten har i princip klarat uppgiften med inriktningen att styrkortet kan tas i bruk under INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Nyckeltal för kvalitet Kvalitetsmått och nyckeltal skall tas fram för individ- och familjeomsorgens verksamhet under Verksamheten har i stort klarat av uppgiften med inriktningen att nyckeltal och resultatmål kan tas i bruk under De nyckeltal som finns centralt, se bilaga, upplevs inte vara konsistenta för att ge en bra bild om vilka kvaliteter verksamheten har. MEDARBETARE Inriktningsmål Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamheternas mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten. Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron är hög inom det sociala utskottets verksamheter. Målet är att minska den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron är fortfarande hög och har ökat något i jämförelse med förra året, från 6,2 % till 6,7 %. Medarbetarenkäten är kommunens verktyg för att mäta arbetsmiljö och delaktighet. Uppföljningen under 2010 visade att målet inte uppnåddes. De olika verksamheterna har under 2011i varierande omfattning arbetat med handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön. Ny gemensam medarbetarenkät för hela kommunen kommer att genomföras i början av PROCESSER Inriktningsmål Utskottets verksamheter skall ha en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation med klara och tydliga interna och externa rutiner men samtidigt kunna tillgodose kraven på kvalitet och integritet Utveckla ett flexibelt arbetssätt utifrån varierande behov I samband med förändrade förutsättningar för enskilda ska samverkan ske för att ge stöd av god kvalitet på mest kostnadseffektivt sätt Rutiner kring försörjningsstödet samt åtgärder för att öka människors förutsättningar till självförsörjning genom arbetsmarknadsåtgärder ska utvecklas Resultatmål Antalet igångsatta processer under budgetåret Mot bakgrund av nedanstående lista som är ett urval av alla påbörjade processer så blir bedömningen ett godkänt resultat för Underlaget till Fritt Val inom hemtjänsten har gjorts klart under året System för tidsmätning och nyckelhantering inom hemtjänsten har införts Kost- och bemötandeprojekt inom det särskilda boendet har genomförts Brukarintervjuer i det särskilda boendet har gjorts Seminarium om uppsökande verksamheten i tillsammans med forskningsoch utvecklingsenheten Fokus har genomförts Kostnad per brukare inom äldre- och handikappomsorgen har redovisats Rehabiliteringsprojektet om förbättrad strokevård har kommit igång Verksamhetens ledningsorganisation har setts över och beslut har fattats om att förstärkning på enhetschefsnivå Rutiner och handläggning inom socialbidraget på IFO har uppdaterats och förbättrats Åtgärder för att komma till rätta med arbetsmarknadsenheten budgetöverskridande har genomförts Kommunens uppsökande och frivillig verksamhet (dagverksamhet) var uttagen att presentera sin verksamhet vid kvalitetsmässan i Göteborg 90 % av de anställda ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig delaktiga i antagna mål 50

51 VERKSAMHETSBERÄTTELSE UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Kommunens utveckling och förändrade omvärldsbetingelser kommer framöver att ställa stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och ändrade förhållanden. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG En översyn av de övergripande målen har påbörjat. Utredning om anpassningar, arbetsuppgifter och alternativa lösningar Arbetet kring en framtida familjecentral är påbörjad. Anhörigstöd och IFO-verksamheten behöver utvecklas och arbete har initierats under året. Kompetenshöjande insatser inom familjehemsarbete behövs och diskussioner förs med andra kommuner om eventuell samverkan. Resultatmål ÄLDREOMSORG Fastställa en plan för den framtida äldreomsorgen med inriktningen att kommunen behöver fler platser i demensboende. Måttet är att redovisa vidtagna åtgärder, utredningar etc. som utvärderas. Bedömningen blir ett godkänt slutresultat för året. Under året har fler platser inom demensvården i befintligt särskilt boende akut tillskapats. Frågorna kring det särskilda boendets framtida inriktning har återupptagits i en boendegrupp med deltagande från politiker, tjänstemän samt representanter från verksamheterna. Denna beredning fortsätter Arbete med framtagandet av genomförandeplaner och social dokumentation för de boende i särskilt boende har påbörjats och måste fortsättningsvis ges hög prioritet. LSS-VERKSAMHET De handikappolitiska målen ska följas upp årligen och en handikapplan ska upprättas Dagverksamheterna inom omsorgerna behöver särskilt ses över när det gäller behov Måtten i ovanstående mål är att redovisa vidtagna åtgärder, utredningar etc. som utvärderas. De handikappolitiska målen är under uppföljning och ny plan håller på att färdigställas i det som handlar om sociala utskottets ansvarsområde. Arbete pågår kring dagverksamheternas framtida inriktning. Dagverksamheterna måste utvecklas mot mer arbetslik sysselsättning. BISTÅND, REHAB SAMT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Balanserade styrkort för verksamheten skall arbetas fram under budgetåret. Verksamheten är i stort klara med uppgiften. Målet uppnås för

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MYNDIGHETSNÄMND Lars Elmborg (kd) Ordförande Stellan Lindeberg Administrativ chef sårbarhet har gjort att det bedömts vara viktigt att kunna få denna backup vid behov. MYNDIGHETSNÄMNDENS UPPGIFTER Myndighetsnämnden fullgör kommunens uppgifter när det gäller myndighetsutövning enligt vad som i särskild lagstiftning anges för byggnadsnämnd eller motsvarande, miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande samt räddningsnämnd eller motsvarande. Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande enligt vad som i särskild lagstiftning anges för; Miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken Livsmedelsfrågor enligt livsmedelslagen Avfall/renhållning enligt miljöbalken och renhållningsordningen Naturvård enligt miljöbalken Plan- och bygglovsverksamheten enligt plan- och bygglagen Räddningstjänsten enligt lag om skydd mot olyckor Myndighetsnämnden beslutar, med stöd av lagar och förordningar i ärenden som utgör myndighetsutövning såväl gentemot enskilda som gentemot kommunens verksamheter. ÅRETS VERKSAMHET En ny Plan- och bygglag trädde i kraft under Mycket tid har lagts på att arbeta fram nya blanketter, rutiner och taxor med anledning av den nya lagen. Med tanke på de tillkommande arbetsuppgifterna beslutade KS om att förstärka bygglovsverksamheten med en tjänst, som finansieras inom ramen för ett ökat avgiftsuttag enligt den nya lagstiftningen. Denna tjänst har tillsatts genom att en utökning skett med 25 % på kontorets befintliga assistenttjänst. Arbeten med detaljplaner, strandnära bebyggelse och ny översiktsplan har bedrivits på uppdrag av Kommunstyrelsen. Arbetet har till stor del skett med inhyrda resurser. Översiktsplanen är klar och kommer att antas i början av Miljöverksamheten består av myndighetsutövning som hanteras av Myndighetsnämnden, samt övergripande strategiskt miljöarbete. Tillsyn och kontroll av företag och övriga verksamheter har inte kunnat genomföras i den utsträckning som varit önskvärd på grund av tidigare besparing. Miljöverksamheten har under året etablerat ett samarbete med Mönsterås kommun för stöd och råd inom ansvarsområdet. Avsaknad av formell kompetens på chefsnivå samt verksamhetens Ett länsövergripande projektet avseende kommunernas VA-planer har startats under året. Det strategiska miljöarbetet, såsom Miljöledningssystem, Uthållig kommun, energieffektivisering och övrigt miljöarbete har inte kunnat utföras i önskvärd omfattning. Besparingar inom miljöverksamheten har inneburit att det förebyggande arbetet och information till allmänhet och företag har minskat. Diskussioner har hållits om kommunens framtida miljöverksamhet med myndighetsnämnden och KLU mot bakgrund av oklarheter angående vilka resurser som är avsatta för verksamheten. Utredning har inletts för att klargöra tillhörighet och behov av resurser. Utöver detta handläggs även pågående ärenden från tidigare. Ärendena utgör till största delen myndighetsutövning mot enskilda och företag. Ärenden Miljö- och byggkontoret Nya ärenden varav delegationsärenden Beslut i myndighetsnämnden MÅLUPPFYLLELSE Som helhet räcker inte resurserna inom miljö- och byggnadskontoret för att uppfylla de ambitioner som centrala organ ställer på kommunens verksamheter. Under rådande förhållande har dock verksamheterna kunnat hantera ny lagstiftning och tillkommande uppgifter förtjänstfullt. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning. Budget i balans är ett överordnat mål samt att verksamheterna skall anpassas efter givna ekonomiska ramar Höja verkningsgraden genom optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheterna under myndighetsnämnden redovisar ett överskott för 2011 på nästan 60 tkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 2,5 %. 52

53 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Miljö- och byggverksamhet (kr) Budget Bokslut Avvikelse Plan & Bygg ADB Bygglovsverksamhet Fysisk planering Totalt Plan & Bygg Miljö & hälsoskydd Miljöskydd Kalkning Hållbar utveckling Hälsoskydd Livsmedel mm Gemensamt Miljö & Byggnad Totalt Miljö & hälsoskydd Totalt Miljö- och byggverksamhet SERVICE/MEDBORGARE MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Utarbeta tjänstegarantier för miljö- och hälsoskyddsverksamhet Målet är att utarbeta och följa upp garantierna. Garantierna har utarbetats och godkänts av myndighetsnämnden samt publicerats på kommunens hemsida. PLAN- OCH BYGGLOV Utarbeta tjänstegarantier för plan- och bygglovsverksamhet Garantierna har utarbetats och godkänts av myndighetsnämnden och kommer att publiceras på kommunens hemsida under MEDARBETARE Inriktningsmål Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamheternas mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten. Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron ligger redan lågt och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå. PROCESSER Inriktningsmål Utveckla det förebyggande arbetssättet inom nämnden Förtydliga preciseringar av nämndens verksamhet mot bakgrund av given resurstillgång Resultatmål Under budgetåret ska planer för inriktningsmålen arbetas fram. Ett utvecklat styrkort har inte kunnat tas fram under året. UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Måttet är att inleda en samverkansutredning med Hultsfred kommun avseende myndighetsnämnden. Målet om ett liknande kommunalförbund som ÖSK gällande de tekniska verksamheterna har blivit inaktuellt utifrån förändrade omvärldsfaktorer. Däremot har diskussioner om akuta förstärkningar av den egna kompetensen för utveckling av den egna verksamheten inom miljöområdet påbörjats. Särskild utredning har genomförts som kommer att läggas fram för myndighetsnämnden och kommunstyrelsen under I det långsiktiga perspektivet behöver frågorna kring organisationens ledning, bemanning, kompetens och sårbarhet få särskild belysning och en formaliserad samverkan med en eller flera kommuner kan komma att behöva undersökas. 90 % av de anställda ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig delaktiga i antagna mål Medarbetarenkäten är kommunens verktyg för att mäta arbetsmiljö och delaktighet. Uppföljningen under 2010 visar att målet inte uppnås Den centrala medarbetarenkäten som skulle ha gjorts i slutet på 2011 för att mäta arbetsmiljömålen kommer att genomföras i början av

54 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN Anita Holm Överförmyndare ANSVARSOMRÅDE Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare och förmyndare. Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn utifrån Föräldrabalkens och Förmynderskapsförordningens föreskrifter över förmyndare, gode män och förvaltare. Denna tillsyn skyddar personer som inte själva kan ta vara på sina rättigheter eller sköta sin ekonomi och som av den anledningen har en god man eller förvaltare utsedd. ÅRETS VERKSAMHET Från och med år 2011 samverkar kommunerna Högsby, Hultsfred, Mönsterås och Oskarshamn inom överförmyndarverksamheten. Målet med samverkan är minskad sårbarhet, ökad tillgänglighet och säkerställande av kompetens. Verksamheten bedrivs från ett gemensamt kontor i Högsby. Namnet på samverkansorganisationen är Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås. Var och en av de samverkande kommunerna har valt en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Tjänstemännen är anställda av Högsby kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. Överenskommelsen om samverkan sammanföll med pensionsavgångar och föräldraledighet så under året har 3 nya medarbetare rekryterats och introducerats. Årets verksamhet har till stor del bestått av framtagande av gemensamt arbetssätt, fastställande av rutiner, information till gode män, förvaltare, socialtjänst, banker och övriga myndigheter om detta samt om samverkansorganisationen. Under året har även dokument innehållande mål och riktlinjer tagits fram. Överförmyndaren står under tillsyn av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under hösten 2011 genomfört tillsynsbesök gällande verksamheten för två av de fyra kommunerna. Länsstyrelsen konstaterade att det råder mycket god ordning när det gäller akter, aktförvaring och registrering. Länsstyrelsens bedömning är att handläggningen sker på ett rättssäkert och lämpligt sätt. 54 EKONOMI Inriktningsmål Hållbar budget, budget i balans Budget Bokslut Överförmynderi (kr) Avvikelse Överförmynderiverksamhet Totalt Överförmyndaren och tjänstemannaorganisationen följer budget. Tjänstemannaorganisationens budget omfattar personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader. Överförmyndarens budget består av arvoden till gode män och förvaltare. SERVICE/MEDBORGARE I föräldrabalken regleras vem som betalar arvodet till den gode mannen eller förvaltaren. Om huvudmannen har en inkomst motsvarande 2,65 prisbasbelopp eller tillgångar överstigande två prisbasbelopp svarar denne själv för arvodeskostnaden. Av utbetalda arvoden har kommunen svarat för 31 %. Huvudmännen (den som har god man eller förvaltare) har betalat 69 %. Arvodering sker efter riktlinjer från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och efter utfört arbete, efterkommande kalenderår. Vid avslut eller byten av god man/förvaltare lämnas slutredovisning inom en månad och då betalas slutarvodet ut under innevarande år. Förmögenheten som organisationen ansvarar för uppgick vid årsskiftet till 242 mkr. UTVECKLING/FRAMTID Ärendena har de senaste åren tenderat att bli mer omfattande och svårare att hantera. Överförmyndarens arbetsområde har kommit närmare individ- och familjeomsorgens. Det fortsatta arbetet kommer att fokuseras på en helhetssyn kring individen. Under 2012 kommer besök på institutioner och i de olika personalgrupperna att genomföras. Informationskvällar och utbildning för gode män och förvaltare kommer att hållas. Kommunerna i Kalmar län planerar att fortsätta samverkan när det gäller utbildning för gode män och förvaltare. Tjänstemannaorganisationen kommer att utökas med anledning av att två av de samverkande kommunerna har tecknat avtal om mottagande av ensamkommande barn.

55 VERKSAMHETSBERÄTTELSE REVISION Margareta Lundgren-Johansson (s) Ordförande REVISIONENS UPPGIFTER Revisionen ska granska kommunens, styrelsens och nämnders verksamhet samt genom utsedd lekmannarevisor i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. ÅRETS VERKSAMHET Revisionen har under 2011 granskat kommunens, styrelsens och nämnders verksamhet samt genom utsedd lekmannarevisor i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt kommunens revisionsreglemente. Under året har revisionen haft åtta protokollförda möten. Revisionen har haft den omfattning och inriktning som redovisats i protokoll, rapporter och skrivelser som avlämnats under året. Ansvarsgranskning, som innebär strukturerade intervjuer har genomförts med: Kommunfullmäktiges presidium och ordförande Kommunstyrelsens presidium och ordförande Kommunchefen Kommunledningsutskottet, sociala utskottet samt utbildningsutskottet. Revisionen har träffat samtliga förvaltningschefer i kommunen och genomfört SWOT-analyser som underlag för riskbedömningen. Studiebesök har gjorts på Mogården och Välengården. Övriga granskningsprojekt som utförts under året; Granskning av fakturahanteringen Granskning av personella resurser inom äldreomsorgen Granskning av delårsrapport Granskning av årsredovisning MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI Inriktningsmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse. Revisionen har under 2011 fått en utökning av budgeten med 20 tkr med anledning av dubbla revisionsgrupper under de första månaderna 2011 på grund av ny mandatperiod. Revisionens verksamhet har följt budget under året. VALNÄMND Per-Eric Ohlsson (kd) Ordförande VALNÄMNDENS UPPGIFTER Valnämnden är en lokal valmyndighet. Nämnden utser röstmottagare, ordnar vallokaler och har hela ansvaret för förtidsröstning inför val. Valnämnden ansvarar för den preliminära rösträkningen på valdagen samt den så kallade onsdagsräkningen som genomförs dagarna efter respektive val. Valnämnden har fem ledamöter och fem ersättare. I finns fem valdistrikt; Högsby, Berga, Ruda, Fågelfors och Fagerhult. I varje distrikt finns en vallokal. ÅRETS VERKSAMHET Valnämnden har inte haft några sammanträdet eller någon verksamhet under året eftersom inga allmänna val är planerade under året. MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI Inriktningsmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse. Valnämnden har inte haft någon budget för 2011 eftersom inga allmänna val har genomförts under året. Budget Bokslut Valnämnd (kr) Avvikelse Nämnds- & styrelsevks Totalt Budget Bokslut Revision (kr) Avvikelse Revision Totalt

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE LÖNESAMVERKAN - HUL Ordförande Ingrid Hugosson (c) Verksamhetsledare Cecilia Karlsson VERKSAMHETSOMRÅDE Högsby, Uppvidinge och Lessebo kommuner har gått samman i en gemensam nämnd kallad lönesamverkan HUL. Uppvidinge kommun är värdkommun för lönesamverkan. Lönesamverkan HUL ska ansvara för lön, pensions- och försäkringsadministration. Lönesamverkan HUL administrerar ungefär löner per månad för de tre ingående kommunerna samt för Räddningstjänsten Östra Kronoberg, UppCom AB, och AB LesseboHus. Verksamheten är placerad i Åseda och består av fyra medarbetare. Ingrid Hugosson (c), Uppvidinge kommun är ordförande i HUL-nämnden och övriga ledamöter är Ingemar Svanström (c), samt Monika Widnemark (s), Lessebo kommun. ÅRETS VERKSAMHET En ny lönechef har tillträtt. Nyrekrytering av en lönekonsult har ägt rum med anledning av en pensionsavgång bland medarbetarna. Från och med 1 maj har Lönesamverkan HUL en ny pensionsadministration genom Skandia. Samtliga kommuner i Kronobergs län samt har gemensamt upphandlat pensionsadministration. Vid halvåret införskaffades ett nytt anställningsbevis. Lönesamverkan HUL och personalcheferna i kommunerna har gemensamt arbetat fram riktlinjer och regelverk för nyttjandet av det nya anställningsbeviset, som tas i bruk i februari Heroma Rese ingår i avtalet med Logica och utbildning samt projektstart har ägt rum under hösten. En förvaltning i en av kommunerna har fungerat som pilotverksamhet och under 2012 kommer övriga verksamheter att implementeras. Sjukfrånvaro och rehabilitering är frågor som alla arbetsgivare arbetar aktivt med. I december fattades beslut om att införskaffa en rehabiliteringsmodul. Finansiering sker med överskottet från Utbildningsinsatser pågår kontinuerligt för att säkerställa kvaliteten i löne-/pa-arbetet. MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI Hållbar budget, budget i balans Budget Bokslut Lönesamverkan HUL (tkr) Avvikelse Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Totalt Resultatet för 2011 är ett överskott på 0,7 mkr, varav 0,4 mkr avser överskott från Överskottet reserveras till Under 2011 utnyttjade Lönesamverkan HUL 50 % tjänst på Högsby IT-service för drift av Heroma. Redovisning av hur mycket en lön har kostat per månad ; kr 109 kr 112 kr 107 kr UTVECKLING/FRAMTID Lönesamverkan HUL:s uppdrag är att vara systemförvaltare för PA/Lönesystemet samt att vara support och stöd till chefer/assistenter i de tre kommunerna samt tre bolag. Arbeta vidare med olika processer för att effektivisera och säkerställa PA/Lönesystemet. Fortsätta arbetet med att ta fram riktlinjer för lönehantering i samråd med personalcheferna i Högsby, Uppvidinge och Lessebo kommuner. Införa regelbundna användarträffar för kommunernas Heroma-användare. Se över möjligheterna till en effektivare supporthantering. 56

57 NYCKELTAL BILAGA 1 BILAGA 1 - NYCKELTAL EKONOMI, KVALITET OCH KVANTITET Högsby Liknande Riks- Högsby Högsby Högsby Utbildningsutskottet 2010 kommuner genomsnitt Barnomsorgen Andel % inskrivna barn 1-12 år Andel i % inskrivna barn i enskild regi Avgiftsfinansieringsgrad (%) Andel % inskrivna barn av samtliga barn; - förskola, 1-5 år fritidshem, 6-9 år fritidshem, år familjedaghem i.u Inskrivna barn per årsarbetare - förskola 5,7 5,2 5,5 5,1 5,1 5,3 - fritidshem ,5 14, familjedaghem i.u. 5,1 4,9 6,0 5,0 5,0 Inskrivna barn per avdelning - förskola fritidshem , ,7 Andel % årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - förskola förskoleklass fritidshem Kostnad/inskrivet barn - förskola 104 tkr 114 tkr 119 tkr 102 tkr 92 tkr 93 tkr - fritidshem 43 tkr 35 tkr 34 tkr 44 tkr 38 tkr 38 tkr - familjedaghem i.u. 89 tkr 96 tkr 74 tkr 78 tkr 101 tkr Grundskolan Andel lärare per 100 elever 8,0 8,9 8,3 7,8 8,9 8,0 Andel lärare i % med ped. högskoleexamen Andel elever som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen Andel som började gymnasieskola Kostnad per elev; - totalt 84 tkr 91 tkr 86 tkr 79 tkr 80 tkr 77 tkr - kostnad för undervisning 39 tkr 45 tkr 44 tkr 39 tkr 37 tkr 35 tkr - kostnad för lokaler 18 tkr 18 tkr 17 tkr 17 tkr 17 tkr 14 tkr Högsby Riks- Högsby Riks- Högsby Riks genomsnitt 2010 genomsnitt 2009 genomsnitt Grundskolan Meritvärde* i åk. 9 totalt, genomsnitt Andel som är behöriga till gymnasieskola * Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, G=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som har fått betyg i minst ett ämne. OBS: I uppgiften ingår ej elever som fått betyg enligt andra system än det mål och kunskapsrelaterade (t.ex. Waldorfskolor). 57

58 NYCKELTAL BILAGA 1 Utbildningsutskottet Gymnasieskolan Högsby Liknande Riks- Högsby Högsby Högsby 2010 kommuner genomsnitt Antal lärare per 100 elever 9,1 9,6 8,4 10,9 10,1 10,0 Andel i % lärare med pedagogisk högskoleutbildning Andel elever som fullföljt utb. inom 4 år Andel i % invånare >20 år med behörighet till universitet eller högskola Kostnad per elev kommunala skolor; kostnad totalt 111 tkr 106 tkr 98 tkr 113 tkr 111 tkr 106 tkr - kostnad för undervisning 47 tkr 51 tkr 44 tkr 41 tkr 47 tkr 43 tkr - kostnad för lokaler 23 tkr 19 tkr 19 tkr 22 tkr 29 tkr 21 tkr Kostnad per elev i ersättning till annan 109 tkr 95 tkr 98 tkr 104 tkr 104 tkr 100 tkr Komvux Andel i % inv år i komvux 3,1 3 3,4 2,0 2,5 2,5 Kostnad per heltidsstud. totalt 45 tkr 54 tkr 48 tkr 42 tkr 55 tkr 32 tkr Andel i % kursdeltagare i gymnasie-, vuxeneller påbyggnadsutbildning - som slutfört kurs som avbrutit SFI Andel i % elever som godkänts Andel i % elever som avbrutit Kostnad per heltidsstuderande 37 tkr 45 tkr 37 tkr 44 tkr 30 tkr 12 tkr Kostnad per invånare Barnomsorg 4,7 tkr 5,5 tkr 7,3 tkr 4,5 tkr 4,3 tkr 4,5 tkr Skola och vuxenutbildning 15,6 tkr 16,1 tkr 14,7 tkr 15,9 tkr 16,1 tkr 16,4 tkr Kvalitet barnomsorg Andel barn som fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, (%) Genomsnittlig väntetid för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, antal dagar Andel förskoleplatser där barnen deltar i (veckans) planering av förskolan aktiviteter, (%) Andel förskoleplatser där barnens synpunkter används vid utformning av den fysiska miljön, (%) Andel förskoleplatser där dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (förutsätter vårdnadshavares tillstånd), (%) Andel förskoleplatser där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, (%) Andel förskoleplatser där man erbjuder utvecklingssamtal minst en gång per år, (%) Andel förskoleplatser där man varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, (%) Andel förskoleplatser där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter, (%) Andel förskoleplatser där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, (%) Antal barn per personal i förskola - faktisk resurs Högsby Riks- Högsby Riks genomsnitt 2010 genomsnitt ,5 4 3,5 6,3 58

59 NYCKELTAL BILAGA 1 Antal elever i förskola, grundskola & gymnasieskola Förskola Familjedaghem Fritidshem Förskoleklass Grundskola, 1-6 Grundskola, 7-9 Gymnasieskola Vuxenutbildning Högsby Berga Långemåla Ruda Fågelfors Fagerhult Kultur, fritid & turism - kostnader Antal anställda/ invånare vid kommunala bibliotek Allmän kulturverksamhet, kr/invånare Bibliotekverksamhet, kr/invånare Fritidsverksamhet, kr/invånare Kulturverksamhet, kr/invånare Musik- och kulturskola, kr/invånare Kultur, fritid & turism - volymer Högsby Riksgenomsnitt Högsby Riksgenomsnitt Högsby Riksgenomsnitt Högsby Riksgenomsnitt Högsby Riksgenomsnitt Högsby Riksgenomsnitt Antal besökare på biblioteket Misteln Antal deltagare Kulturbruket per termin 150 Antal resenärer per dag, bussturer till Tegelbrukets 25 fritidsverksamhet Boken kommer, för personer som inte kan ta sig till 17 ett bibliotek 59

60 NYCKELTAL BILAGA 1 Sociala utskottet Äldreomsorg Särskilt boende - kostnader Högsby Riks- Riks- Högsby Riks medelvärde medelvärde 2009 medelvärde Bruttokostnad per plats/år i särskilt boende tkr 597 tkr 533 tkr Bruttokostnad per vårdtagare i hemtjänsten tkr 107 tkr 179 tkr Särskilt boende - servicenivå Väntetid i dagar till särskilt boende (äldreomsorg), medelvärde Servicenivå totalt Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds personlig omvårdnad varje vecka, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre har en egen - - nyckel till sitt rum/lägenhet, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende som dagligen erbjuder den äldre möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder kvarboende i livets slutskede, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar, (%) Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder organiserade aktiviteter under helgen Särskilt boende - upplevd kvalitet Nöjd Kund Index, SCB äldreboende - helhet Hemtjänst -servicenivå Antal vårdare i genomsnitt hos vårdtagare under en 14 dagars period Servicenivå totalt Antal rum hemtjänsten erbjuder att städa (>Två r.o.k.=3/ Två r.o.k.=2/ Ett r.o.k.=1/ Ingår inte=0) Antal tillfällen per månad hemtjänsten ger ledsagarservice (>En gång=3/ En gång=2/ < En gång=1 / Ingår inte=0) Antal tillfällen per vecka hemtjänsten ger dagligvaruinköp (>En gång=3/ En gång=2/ < En gång=1/ Ingår inte=0) Antal tillfällen per vecka hemtjänsten ger promenader (>En gång=3/ En gång=2/ < En gång=1/ Ingår inte=0) Antal tillfällen per vecka hemtjänsten kan erbjuda enklare matlagning i den äldres bostad (Efter önskemål=2/ 1-3ggr=1/ < gång eller inte alls=0) Erbjuder hemtjänsten möjlighet till dusch mer än en gång per vecka? (Ja=1/ Nej=0) Erbjuder hemtjänsten biståndsbedömd demensverksamhet? (Vardag+helg=2/Vardag=1/ Ingår inte=0) Erbjuder hemtjänsten biståndsbedömd social dagverksamhet? (Vardag+helg=2/Vardag=1/ Ingår inte=0) Erbjuder hemtjänsten den äldre möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp? (Ja=1/ Nej=0) Erbjuder hemtjänsten möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien? (Ja=1/ Nej=0) Erbjuder hemtjänsten möjlighet att välja personal som talar hemtjänsttagarens språk? (Ja=1/ Nej=0)

61 NYCKELTAL BILAGA 1 Sociala utskottet Hemtjänst -servicenivå, forts Erbjuder hemtjänsten möjlighet att välja tid för insats? (Ja=1/ Nej=0) Erbjuder hemtjänsten service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst? (Ja=2/Någon=1/Ingen=0) Ingår stöd och rådgivning till syn och hörselskadade i hemtjänstens utbud? (Ja=1/Nej=0) Ingår trygghetsringning/telefonservice i hemtjänstens utbud? (Ja=1/Nej=0) Städningsfrekvens hemtjänst (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/var tredje vecka=1/ Ingår inte=0) Tvättfrekvens hemtjänst (En gång i veckan=3/varannan vecka=2/var tredje vecka=1/ Ingår inte=0) Hemtjänst -upplevd kvalitet Nöjdkundindex SCB i hemtjänsten Högsby Riks- Högsby Riks- Högsby Riks medelvärde 2010 medelvärde 2009 medelvärde LSS-verksamhet Gruppboende/Daglig verksamhet - kostnader Årskostnad per boende i gruppboendet, inklusive lokalkostnad tkr 728 tkr 773 tkr 715 tkr Kostnad personlig assistans per kommuninvånare, 0-64 år tkr tkr tkr tkr Nettokostnader för LSS per invånare tkr tkr tkr tkr Kvalitet - Gruppboende/Daglig verksamhet Andel boendeplatser (LSS) där alla boende som önskar erbjuds en individuellt anpassad daglig aktivitet utanför bostaden Andel boendeplatser (LSS) där boende använder egen nyckel till sin bostad, (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende får ta emot gäster alla kvällar efter kl , (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende får vara på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl , (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende har tillgång till egen brevlåda, (%) Andel boendeplatser (LSS) där den boende har dagligt inflytande över den mat som lagas och serveras, (%) Andel boendeplatser (LSS) där det är möjligt att bli sambo, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där brukare gått till öppen arbetsmarknad under året, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där brukaren har möjlighet att byta sysselsättning inom ramen för kommunens dagliga verksamhet, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där man får vara kvar i verksamheten efter 65 år, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där verksamheten är öppen året runt, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) som inte utsatts för hot eller våld inom de senaste sex månaderna, (%) Andel personer som vistas på daglig verksamhet (LSS) där alla brukare erbjuds delta på arbetsplatsträffar, (%) Genomsnittlig utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats, alla insatser, antal dagar* Genomsnittlig verkställighetstid från beslut till insats av kontaktperson eller boende (LSS), antal dagar* * Avser 2010 Högsby Riks genomsnitt Högsby Riks- Högsby Riks- Högsby Riks- Sociala utskottet 2011 medelvärde 2010 medelvärde 2009 medelvärde Individ- familjeomsorgen (IFO) Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder per invånare kr 673 kr kr 588 kr kr 737 kr Intäkter för a-åtgärder 624 kr 352 kr 473 kr 277 kr 817 kr 398 kr Kostnad för försörjningsstöd per invånare kr 970 kr kr 927 kt 861 kr 782 kr Kostnad per invånare för individ- och familjeomsorg kr kr kr kr kr kr Genomsnittlig månadsutbetalning inkl introduktionsersättning till flyktinghushåll kr kr kr kr kr kr Kostnad flyktingmottagande, kr/invånare 608 kr 778 kr kr 668 kr kr Nettokostnad flyktingmottagande, kr/invånare 44 kr -3 kr 368 kr -9 kr kr Kostnad per utredning om insats för vuxna med missbruk kr kr kr kr - - Kostnad per utredning inom försörjningsstöd 750 kr kr 750 kr kr - - Kostnad per utredning inom barn och ungdom 0-20 år i.u. i.u kr kr

62 NYCKELTAL BILAGA 1 Kvalitet - Individ- och familjeomsorg Andel ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats Genomsnittlig väntetid från att utredningen påbörjats till beslut inom barn och ungdom 0-20 år, antal dagar Genomsnittlig väntetid från att utredningen påbörjats till beslut om insats för vuxna med missbruk, antal dagar Genomsnittlig väntetid från första kontakttillfället till beslut inom försörjningsstöd, antal dagar Högsby Riks- Högsby Riks genomsnitt 2010 genomsnitt - 74% 71 % 69 % SOCIALA UTSKOTTETS PRESTATIONER Prestationer Äldreomsorg Antal personer (nya kunder) som beviljats hemtjänst under året varav omsorgsinsatser varav enbart städinsatser 2 3 Antalet personer som beviljats särskilt boende under året Avslag på ansökningar totalt 15 15* Totalt antal personer med hemtjänstbeslut varav larm varav matdistribution varav städ och service ** varav personlig omsorg Antal personer i särskilt boende Antal ärenden inom hemsjukvården Antal inskrivna i demensdagvården * inkl 2 delavslag ** i det nya verksamhetssystemet ingår fler insatser än enbart städ och service Prestationer LSS-verksamhet Personlig assistans varav med LASS ersättning 5 7 Personalig assistans, privat vårdgivare 5 4 Ledsagarservice 19 7 Kontaktperson Avlösarservice 0 0 Korttidsvistelse 9 2 Korttidstillsyn 0 0 Boende barn 0 1 Boende vuxna (inkl. köpt plats) (1) Daglig verksamhet Antal LSS-ärenden inkl LASS Prestationer Individ-och familjeomsorg Antal kontaktpersoner/familjer Antal barn och ungdomar familjehemsplacerade Antal vårddygn, barn i HVB varav med LVU Genomsnittskostnad/vårddag HVB Antal vårddygn, vuxna i missbruksplacering eftervård 6 mån varav med LVM Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Genomsnittlig tid för försörjningsstödet/biståndstagare Antal ungdomar under 25 år i bistånd Pågående utredningar angående barn och ungdomar Pågående familjerättsutredningar (vårdnad, boende, umgänge) Nya anmälningar gällande barn/ungdomar kr ,0 mån 4,3 mån

63 NYCKELTAL BILAGA 1 SOCIALA UTSKOTTETS PRESTATIONER Prestationer Arbetsmarknadsenhet Antal inskrivna i kommunens arbetsmarknadsenhet varav antal lönebidragsanställda 8* 8* varav antal OSA- anställda 3 4 varav med kommunalt försörjningsstöd Totala antalet inskrivna under året Totala antalet utskrivna under året Utskriven till arbete 1 9 Utskriven till studier 4 6 Utskriven pga. flytt från kommunen 1 7 Utskriven pga socialbidrag 0 6 Utskriven pga. annat * varav 3 st i andra förvaltningar (Mogården, skolan, omsorgen). Östra Smålands Kommunalteknikförbund Högsby Riks- Högsby Riks- Högsby Riks medelvärde 2009 medelvärde 2008 medelvärde Vägar och park Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv kr kr 987 kr kr kr kr Nettokostnad parker, kr/inv 291 kr 269 kr 238 kr 267 kr 399 kr 267 kr Upplevd kvalitet Gator och vägar i.u. 51 i.u. 51 Gång- och cykelvägar i.u. 53 i.u. 55 Renhållning i.u. 64 i.u. 64 Prestationer Gatunät, km Parkmark, ha Antal lekplatser Vattenabonnenter Avloppsabonnenter Avfallsabonnenter Vattenverk Avloppsverk Deb.vattenmängd m Hushållsavfall, ton Industriavfall, ton Ekonomi Barmarksunderhåll, kr/km * Vintervägsk. kr/km ** Grönytek. kr/m 2-6,65 5,74 9,66 8,40 7,39 Vattenprod. kr/debet m 3-17,12 14,78 13,14 11,90 11,01 Avloppsren. kr/debet m 3-19,41 14,88 14,60 15,25 16,31 VA-distrib. kr/debet m 3-17,28 15,45 15,67 17,04 16,33 Avfallsk. kr/abon Kvalitet Underh.bel. yta %, - 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortgräs av totala grönytan i % Tjänliga vattenprover, % Godkända avloppsprover, % * Ökad kostnad beror på ett extra anslag 1,0 mkr under ** Ökad kostnad pga snökaos

64 KOMMUNERS KVALITET I KORTHET BILAGA 2 BILAGA 2 KOMMUNERS KVALITET I KORTHET 2011 Kvalitet i korthet är Sveriges kommuner och landstings jämförelseprojekt med 160 deltagande kommuner där mätningar årligen görs av olika nyckeltal. Vissa uppgifter hämtas från nationella register medan andra mäts på hemmaplan. Nöjd-Kund-Index (NKI) är hämtade ifrån SCB:s medborgarundersökningar. Kommunens tillgänglighet E-post Telefon Bemötande Öppettider bibliotek utöver kontorstid Plats på förskola Väntetid förskola Väntetid särskilt boende Handläggningstid enskilt bistånd Högsby 75% 52% 80% 8 tim 100% 0 dgr 12 dgr 10 dgr Medelvärde 74% 48% 81% 12 tim 74% 22 dgr 53 dgr 15 dgr Delaktighet och kommunens information Webbinformation Index (NII) Nöjd Inflytande Delaktighetsindex Högsby 66% 47% 37 Medelvärde 75% 47% 41 Kommunens trygghetsaspekter Nöjd Region Index (NRI) Personal-kontinuitet i hemtjänsten Barn/personal, planerad Barn/personal, närvarande Högsby 57% 14 5,7 3,5 Medelvärde 60% 14 5,5 4,0 Kommunens effektivitet - grundskola Kostnad per betygspoäng grundskola Andel elever åk 9 med minst godkänd i svenska, matte och engelska Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel elever utan betyg i ett eller flera ämnen åk 9 Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen i åk 9 Högsby 316 kr 90% % 803 kr Medelvärde 341 kr 88% % 953 kr Kommunens effektivitet - gymnasieskola Kostnad per elev i föhållande till andel som ej fullföljer gymnasiet Nationella prov åk 3 (endast kommunens skolor) Nationellt prov i svenska åk 3 Nationellt prov i matematik åk 3 Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år Andel elever till högskola inom 3 år efter gymnasie Andel invånare >20 år med grundläggande behörighet till högskola Högsby kr 80% 87% 73% 88% 39% 51% Medelvärde kr 72% 75% 70% 77% 39% 61% Kommunens effektivitet - särskilt boende & hemtjänst Serviceutbud särskilt boende, andel av max Särskilt boende, kostnad per brukare Nöjd Kund Index för särskilt boende (NKI) Serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng Hemtjänst, kostnad per brukare Nöjd Kund Index för hemtjänst (NKI) Högsby 78% kr 67 76% kr 77 Medelvärde 75% kr 70 68% kr 75 Kommunens effektivitet - LSS-verksamhet & Individ- & familjeomsorg Serviceutbud LSS och serviceboende, andel av max Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats från IFO Nöjd Medborgar Index för samtliga verksamheter Högsby 84% 71% 47 Medelvärde 82% 76% 54 64

65 KOMMUNERS KVALITET I KORTHET BILAGA 2 Kommunen som samhällsutvecklare Förändring i antal invånare per 1 november Andel förvärvsarbetande invånare år Förändring i antal förvärvsarbetande per invånare Utpendlingsomfattning Sjukpenningtal Högsby -4,7% 72% 11% 42% 6,5 Medelvärde 0,7% 77% 9% 36% 6,2 Antal nya företag per invånare NKI, företagsklimat enligt SKL:s Insikten Företagsklimat miljö- /hälsoskydd enligt SKL:s Insikten Företagsklimat, enkät enligt Svenskt näringslivs ranking Företagsklimat totalt, enligt Svenskt näringslivs ranking Högsby 4, Medelvärde 6, Nöjd Region Index (NRI) Andel ekologiska livsmedel Andel miljö-bilar i kommunens organisation Andel miljö-bilar i geografiska kommunen Högsby 50 20% 53% 2,8% Medelvärde 62 12% 43% 3,7% 65

66 TRENDBEDÖMNING BALANSERAD STYRNING BILAGA 3 BILAGA 3 TRENDBEDÖMNING BALANSERAD STYRNING Denna bilaga redovisar bedömningar utifrån den balanserade styrningens fem perspektiv. Inledningsvis redovisas bedömning på kommunstyrelsenivå, vilket innebär en totalbedömning för kommunens verksamheter per perspektiv och år. Därefter följer bedömningar på utskottsnivå per perspektiv samt för åren Måluppfyllelse helhet är den sammantagna bedömningen för det aktuella utskottet/kommunstyrelsen per respektive år. Kommunstyrelse - KF Bedömning 2011 Bedömning 2010 Bedömning 2009 Måluppfyllelse helhet Ekonomi Medborgare/service Medarbetare Processer Utveckling/framtid Utskott Kommunledningsutskott Bedömning 2011 Bedömning 2010 Bedömning 2009 Måluppfyllelse helhet Ekonomi Medborgare/service Medarbetare Processer Utveckling/framtid ÖSK (tekniska verksamhet) Måluppfyllelse helhet Ekonomi Medborgare/service Medarbetare Processer Utveckling/framtid 66

67 TRENDBEDÖMNING BALANSERAD STYRNING BILAGA 3 Utskott Utbildningsutskott Bedömning 2011 Bedömning 2010 Bedömning 2009 Måluppfyllelse helhet Ekonomi Medborgare/service Medarbetare Processer Utveckling/framtid Socialutskott Måluppfyllelse helhet Ekonomi Medborgare/service Medarbetare Processer Utveckling/framtid Myndighetsnämnd Måluppfyllelse helhet - - Ekonomi Medborgare/service Medarbetare - - Processer - - Utveckling/framtid - 67

68 FOTO: HENRIK TINGSTRÖM, HUS VID EMÅN PRODUKTION: EKONOMIKONTORET, HÖGSBY KOMMUN TRYCK: 68