INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2016

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEMÅRSÖVERSIKT 2 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 OMVÄRLDSANALYS 5 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 9 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 12 REDOVISNINGSPRINCIPER 16 DRIFTREDOVISNING 19 INVESTERINGSREDOVISNING 19 RESULTATRÄKNING 20 KASSAFLÖDESANALYS 20 BALANSRÄKNING 21 NOTER 23 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 29 PERSONALREDOVISNING 31 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 35 KOMMUNENS ORGANISATION 37 KOMMUNSTYRELSEN 39 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 41 UTBILDNINGUTSKOTT 44 SOCIALT UTSKOTT 52 MYNDIGHETSNÄMND 58 REVISION 60 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 61 LÖNESAMVERKAN - HUL 66 BILAGA ÅRSREDOVISNING ÖSK 68 1

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal anställda med månadslön Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 33,47 33,47 33,47 32:97 32:58 varav kommunen* 21:71 21:71 21:71 21:71 21:71 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 344,2 333,0 319,9 302,8 293,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97,3% 97,1% 97,1% 96,5% 97,7% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 14,9 11,3 13,2 12,9 7,1 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 5,0 0,2 7,5-3,5-0,8 Nettoinvesteringar (mkr) 22,9 6,3 9,5 20,7 9,0 Låneskuld (mkr) 89,6 89,6 127,6 131,6 131,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 183,1 183,1 183,6 153,0 145,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 158,2 165,8 176,6 185,9 177,4 Emådalens Trygga Hem 75,0 40,0 40,0 0,0 0,0 övrigt 1,0 3,4 4,5 3,0 3,9 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 567,6 543,3 525,0 475,9 456,5 Finansnetto (mkr) 5,6 1,6 3,9 2,4 0,4 varav pensionsförvaltning (mkr) 8,0 8,6 7,6 6,3 4,4 Eget kapital (mkr) 147,0 132,1 120,8 107,6 94,7 Soliditet 25,9% 24,3% 23,0% 22,6% 20,7% Likviditet 162% 156% 201% 168% 105% 2

5 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner, riktade bidrag från staten samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 2% 2% 25% 43% 28% Skatteintäkter Ersättningar och övriga bidrag Avgifter från enskilda Statsbidrag Finansiella intäkter OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER 2016 Vård & omsorg 29,9% Förskola & grundskola 27,4% Gymnasie- och vuxenutbildning 9,9% LSS-verksamhet 7,5% Individ - och familjeomsorg 7,3% Kommunövergripande verksamhet 7,3% Kultur, fritid & turism 3,5% Teknisk verksamhet 3,5% Räddningstjänst 2,1% Politisk verksamhet 1,2% Plan- och bygglovsverksamhet 0,3% Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 0,2% Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 3

6 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE har nu under ett antal år visat på goda ekonomiska resultat. En orsak till detta är att kommunen erhållit extra statliga bidrag bland annat för Integration. I december 2015 fick vi 29,3 miljoner som vi valde att fördela på tre år i en avtagande trappa. Vi hade under året också bra avkastning på placerade pensionsmedel. Trots detta krävs det en god ekonomisk hushållning över tid. Då vi dras med en för hög upplåning sen tidigare. Vi har en ny vision 2025 är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner sig välkomna. En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling. Vi fick också hjälp av Tillväxtverket att testa ett pilotprojekt i svets och svenska. Lärare, elever och företag har tillsammans gjort att projektet varit lyckosamt och att flera deltagare redan kommit i arbete. Vi har tillskapat motsvarande två nya förskoleavdelningar genom nybyggnation på Lillebo. Där renoveras nu också de tre befintliga avdelningarna. Det har under året också tillkommit en privat aktör i centralorten. I januari 2016 var ändå läget sådant att det inte fanns platser, utan man öppnade upp en asylförskola i Berga Skyttebo för att kunna erbjuda alla plats. I skrivande stund har läget lättat så pass att man också kan erbjuda förskola till de som fått permanent uppehållstillstånd. Vi blir fler i kommunen för tredje året i rad. Under 2016 passerade vi 6000 invånare var första året energibolaget hade sin nya flispanna i helårsdrift. Det eldas med en mindre panna på sommaren men för vinterdriften är vi nu oberoende av olja så länge vi inte får ett haveri på pannan. Den nya reservpannan som också kommit på plats är en oljepanna men denna ersätter ett antal gamla pannor som vi tagit bort från värmesystemet. Mogårdens pannor är borta och lokalen är sanerad och vi har i bokslutet också tagit höjd för kommande arbeten på Fröviområdet. Den ekonomiska föreningen Emådalens trygga hem bygger vidare och under 2016 invigdes två avdelningar med demensboende. bygger och renoverar nu för att få ett bättre boende för alla kategorier äldre. Rondellen vid Frövi har fått ett ansiktslyft under höstens senare del. Under 2016 är inga större amorteringar gjorda men vi har gjort betydande investeringar med egna medel. KOMMUNENS MEDARBETARE har i en enkätundersökning själva tyckt till och vi har därefter utsetts till en av Sveriges 50 mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor. Motiveringen handlar om att vi är bra på att tackla utmaningar och löser gärna dessa i gemenskap med våra grannkommuner. Vi är alla en del av vår kommun på ett eller annat sätt. Det kan vara som invånare, anställd, besökare eller företagare. Alla är viktiga i sin funktion. Vi hoppas att du trivs och känner dig välkommen det är en del av vår vision. Stihna Johansson Evertsson Kommunstyrelsens Ordförande 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Det kan vara förändringar internationellt när det gäller det ekonomiska läget, konjunkturläget i Sverige, arbetsmarknadens utveckling samt utvecklingen för Sveriges viktiga exportmarknader runt om i världen. Bedömningar av ekonomiska nyckeltal nedan är hämtade från SKL:s cirkulär 16:65 och 17:6, samt SKL s ekonomirapport från oktober BEGRÄNSAD INTERNATIONELL TILLVÄXT Ekonomin i omvärlden har under ett flertal år utvecklats relativt svagt. I de länder som har störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP de senaste fyra åren endast ökat med i genomsnitt 1,5 %. Det är enligt SKL en procentenhet lägre än normalt och 2017 räknar SKL med något bättre tillväxtsiffror, men ökningen av BNP bedöms stanna vid 2 %. Anledningen till att tillväxten inte ökar mer beror enligt SKL på låga råvarupriser som pressar tillväxtmarknaderna och osäkerheten om framtiden för de mer utvecklade ekonomierna. SKL bedömer att utvecklingen kommer att bli fortsatt dämpad inte bara inom EU-området utan även i USA och Storbritannien. När det gäller svensk ekonomi så har våra grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av vår export. När det gäller den finska och den norska ekonomin så har de omfattande problem till följd av låga olje- och råvarupriser. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld leder till att även utvecklingen av svensk export blir dämpad. Enligt SKL så växte den svenska exporten 1,2 % i genomsnitt per år mellan Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 5,6 % mellan 1990 och Mellan åren försvagades den svenska kronan med mer än 10 %. Under slutet av 2015 och början av 2016 har kronan återhämtat sig något och SKL bedömer att återhämtningen fortsätter framöver. Den tidigare kronförsvagningen bedöms dock ha en fortsatt positiv effekt på svensk export 2016 och i viss mån SKL räknar med att den svenska exporten ökar med 5,2 % 2016 och med 4,0 % FORTSATT STARK INHEMSK EFTERFRÅGAN Den inhemska efterfrågan utgörs av konsumtion och investeringar. Konsumtion delas vanligtvis upp i en del som betalas med egna pengar den privata konsumtionen och en del som betalas med skatter den offentliga konsumtionen (stat och kommun) var tillväxten enligt SKL dubbelt så stor till följd av en mycket stark utveckling av investeringar i framförallt i byggnader och anläggningar. Även det låga ränteläget har varit en bidragande orsak till den här utvecklingen. I år räknar SKL med att tillväxten i investeringarna, totalt sett, mattas något trots att kommunsektorns investeringar väntas växa snabbt. Det omfattande flyktingmottagandet under slutet av 2015 bidrog till att den statliga och kommunala konsumtionen växte mycket snabbt. SKL gjorde i sin ekonomirapport från april 2016 bedömningen att den offentliga konsumtionen skulle öka med 4,6 % jämfört med Enligt cirkulär 16:45 från augusti 2016 gör nu SKL bedömningen att den offentliga konsumtionen inte kommer att bli lika stor framöver. Orsaken är den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn. En starkt bidragande orsak till att den inhemska efterfrågan fortsätter växa 2016 och 2017 är den kraftiga befolkningstillväxten. Befolkningstillväxten påverkar investeringar och offentlig konsumtion men även hushållens konsumtionsutgifter. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar även i år. De snabbt växande kraven på kommunernas och landstingens verksamheter och därmed kraftigt ökade kostnader i kommunsektorn i kombination med en på sikt svagare utveckling av sysselsättning och skatteunderlag kommer enligt SKL leda till betydande finansieringsproblem för kommunsektorn. Förmodade skattehöjningar i kombination med stigande räntor och en svagare sysselsättningsutveckling kommer innebära att hushållens disponibla inkomster utvecklas betydligt svagare än normalt. Sveriges BNP ökade med 3,2 % 2016 och beräknas hamna på 2,8 % 2017 respektive 2,2 % Prognos indikatorer BNP 3,9% 3,2% 2,8% 2,2% 1,5% Sysselsättning 1,0% 1,9% 1,5% 0,3% 0,0% Arbetslöshet 7,4% 6,9% 6,5% 6,4% 6,5% KPI 0,0% 1,0% 1,6% 2,3% 2,7% Reporänta -0,35% -0,50% -0,50% 0,25% 1,00% Källa: SKL samt Konjunkturinstitutet Inhemsk efterfrågan har under perioden ökat i genomsnitt med 1,7 % per år. Åren 2014 och 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SYSSELSÄTTNING SKL gör bedömningen att omkring kommer potentiella arbetade timmar att påverkas alltmer av den stora invandringen. Det blir fler människor som står till arbetsmarknadens förfogande, men de har jämförelsevis betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär en större arbetskraft och en relativt sett större ökning av antalet arbetslösa som följd. SKL gör bedömningen att arbetslösheten kommer att sjunka något de närmaste åren, från 6,9 % 2016 till att ytterligare sjunka under Därefter ökar den något igen. INFLATION OCH RÄNTA Konsumentpriserna har de senaste åren utvecklats väldigt svagt vilket har inneburit att även förväntningarna om den framtida prisutvecklingen har skruvats ner. Trots en relativt snabb tillväxt i svensk ekonomi och ett allt högre resursutnyttjande gör SKL bedömningen att på kort sikt (2016) kommer inflationen inte att öka nämnvärt. Det beror delvis på en gradvis starkare krona och fortsatt begränsade löneökningar. Till detta kan läggas en relativt snabb produktivitetsutveckling. Enligt SKL:s prognos så kommer inflationen att gå från 1,0 % 2016 till 2,7 % Räntorna är för närvarande väldigt låga i Europa och i Nordamerika. I flertalet länder är de korta marknadsräntorna på extremt låga nivåer och i vissa fall negativa. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer sedan början av 2015 varit under en procent samtidigt som räntan på femåriga statsobligationer i nuläget är negativ. SKL:s bedömning är att räntorna i närtid förblir väldigt låga. En vändning uppåt är att vänta i samband med att den internationella konjunkturen förbättras och tidpunkten för centralbankernas höjning av styrräntan närmar sig. Den svenska riksbanken förväntas inte höja styrräntan förrän tidigast mitten av nästa år. SKL:s bedömning när det gäller reporäntan är att den kommer att gå från -0,5 % 2016 till 1,0 % under SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen och den högre tillväxten innebär en fortsatt ökad sysselsättning. Enligt SKL så är det sjätte året med relativt stark skatteunderlagstillväxt och även för 2017 ser utvecklingen positiv ut. Att skatteunderlaget växer nu beror delvis på att den pågående konjunkturåterhämtningen ger extra fart åt antalet arbetade timmar samt att både löne- och pensionskostnader utvecklas relativt starkt. SKL gör bedömningen att skatteunderlaget i reala termer växer med ca 2,3 % 2016 och med ca 2,0 % under I takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också prisoch löneökningstakten. För 2016 beräknas löneökningstakten hamna runt 2,3 % och 2017 beräknas lönerna i genomsnitt att stiga med 3,0 %. För 2018 och 2019 beräknas löneökningstakten till 3,1 % respektive 3,4 %. KOMMUNSEKTORN Under de senaste åren har kommunernas resultat varit goda, vilket till stor del berott på tillfälliga intäkter såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring samt tillfälliga konjunkturstöd. Under 2015 fick kommunsektorn även intäkter från staten i form av en engångsersättning för att underlätta och förbättra integrationen i kommunerna. Kommande år ser SKL att kommunerna kommer att ha svårigheter med att få ekonomin att gå ihop. Det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och då med anledning av ökat andel äldre. Pga. den stora befolkningsökningen de senaste åren tidigareläggs denna demografiska förändring. Befolkningsökningen beror på de senaste årens stora invandring, men även på ett ökat barnafödande. Detta leder också till att det inte längre är äldreomsorg som drabbas i första skedet, snarare skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, bostadsförsörjning, räddningstjänst, kulturverksamheter och tekniska verksamheter. Antalet äldre förväntas öka en bit in på 2020-talet, vilket då kommer att leda till ytterligare problematik för kommunerna. Kostnadsutvecklingen kommer att öka kraftigt för kommunerna inom kommande år. Dels så beror det på att asylsökande får uppehållstillstånd och att ansvaret då övergår till att bli helt kommunalt, men även att många kommuner nu måste göra stora investeringar i bl.a. bostäder och verksamhetslokaler vilket också leder till ökade avskrivningskostnader. SKL ser att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget. Framgångsfaktorer för att få ekonomin i balans är då att få ut nya invånare i arbete vilket leder till en ökad skattekraft, samt effektiviseringar inom den kommunala verksamheten, främst genom införandet av ny teknik, för att dämpa kostnadsutvecklingen. SKL tror också att skattehöjningar kommer att bli nödvändiga. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNALSKATT Inför 2016 har den kommunala skatten behållits oförändrad i nio av tolv kommuner i Kalmar län i förhållande till föregående års utdebitering. Vimmerby och Nybro har höjt skatten med 50 öre medan Oskarshamn har höjt skatten med 75 öre. Kommunalskatt 2016, Kalmar län Kommun Kommun Västervik 21,16 Högsby 21,71 Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81 Mörbylånga 21,41 Hultsfred 21,91 T orsås 21,43 Oskarshamn 22,26 Borgholm 21,58 Nybro 22,33 Emmaboda 21,71 Vimmerby 22,36 Den genomsnittliga kommunalskatten i riket har ökat något, från 20,70 % för 2015 till 20,75 % för Den genomsnittliga kommunalskatten i Kalmar län uppgår till 21,76 % (21,61 %) för KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 3,2 mkr 1% 2,4 mkr 1% 0,4 mkr 1% 2,2 mkr 10 öre 1,0 mkr NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till. Av de registrerade arbetsställena i är 43 % verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter, 20 % inom tjänstesektorn, samt 11 % inom handel- och restaurangnäringen. Arbetslösheten i uppgår till 13,8 % av befolkningen mellan år. Detta är en ökning sedan förra året då arbetslösheten var 11,6 %. Ungefär hälften av de arbetslösa är utrikesfödda. Högsby, Hultsfred, Nybro och Torsås är de kommuner som har den största arbetslösheten i länet och även här är stor del av de arbetslösa utrikesfödda. Den lägsta arbetslösheten finns i Vimmerby och Mörbylånga. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 8,3 % och för riket till 7,8 %, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. BEFOLKNING En av de viktigaste planeringsförutsättningarna för kommunens ekonomi är befolkningsutvecklingen samt hur fördelningen mellan olika åldersgrupper ser ut, det vill säga kommunens demografi. Befolkningsfördelningen i utmärker sig jämfört med andra kommuner framför allt när det gäller den stora andel personer som är över 60 år samt att det är förhållandevis få personer inom åldersgrupperna år. Den negativa befolkningsutvecklingen har avstannat och under 2016 ökade befolkningen för tredje året i rad. Vid årsskiftet uppgick befolkningen till personer, vilket var en ökning med 223 personer. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård, socialtjänst samt utbildning. 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE budgetavvikelse om ca 4,8 mkr. Verksamheterna visade då ett prognostiserat överskott på 0,1 mkr. Alla verksamheter hade då förbättrat sina prognoser, främst pga. finansiering av kostnader via ändringsbudgeten samt erhållna bidrag. Finansredovisningen beräknades i augustiuppföljningen ge ett överskott på 4,7 mkr, vilket var en försämring jämfört med aprilprognosen. Försämringen berodde på reviderade skatteintäkter och statsbidrag. Under året har det fötts 68 (40) barn i medan 98 (84) personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 30 (44) personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har under 2016 varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Medelåldern i är 45,6 (45,9) år, vilket är något högre än medelåldern i Kalmar län 44,0 (45,1 år) samt i riket som helhet 41,2 (43,3 år) år. Detta speglar det att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. har uppvisat positiva resultat sedan 2009, och så även 2016, vilket innebär att det inte finns något negativt balanskravsresultat att hantera. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat 14,9 11,3 13,2 12,9 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0 BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I november 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2016, plan Resultatnivåerna budgeterades till 9,0 mkr för 2016, 9,1 mkr för 2017 och 8,9 mkr för Under året har prognostiserat resultat varierat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetöverskott på totalt 0,1 mkr, där verksamheterna visade ett underskott på -7,0 mkr medan finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 7,1 mkr. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har varierat under året. I april var prognosen +5,6 mkr jämfört med budget, i augusti +3,2 mkr och vid bokslutet hamnade resultatet till sist på +4,2 mkr. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Det stora antalet asylsökande i slutet av förra året har lett till att skolan startat upp en asylverksamhet, vilket innebär att asylsökande elever placeras i förberedelseklasser innan de slussas ut i ordinarie verksamhet. En rektor har rekryterats till denna enhet. Även under 2016 har lokalbristen för skolans verksamheter var påtaglig. Detta har lett till att hemtjänsten, biståndshandläggare, samt enhetschefer för LSS och hemtjänst har flyttat till andra kontorslokaler i Ruda, vilket har frigjort ytor för både grundskolan och gymnasiet. Ett projekt som delfinansieras av Tillväxtverket där svetsutbildning kombineras med SFI har fått goda resultat. Liknande utbildning inom vård och omsorg har startats under året. Kommunens resultat gällande vård och omsorg om äldre har fått goda resultat i Öppna jämförelser. Ombyggnationen av äldreboenden i kommunen fortskrider enligt plan. Nybyggnadsdelen av Mogården blev färdig under senhösten och flytt av brukare påbörjades på nyåret. Även nyproduktionen av två förskoleavdelningar har färdigställts under 2016 och dessa avdelningar togs i bruk under hösten. Ett nytt personalsystem har införts under året som driftsattes i maj. HUL, personalkontoret, chefer och administratörer inom kommunen har påverkats av detta och arbetsbelastning vid övergången var hög. har blivit utsedd till en av de 50 mest spännande arbetsgivarna inom offentlig sektor. I delårsbokslutet för augusti prognostiserades ett resultat på 13,8 mkr, vilket motsvarade en positiv 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga s vision. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5% skatteintäkter och statsbidrag % 8 Utfall 7 Finansiellt mål

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2016 har 97,3 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag har därmed uppnåtts. av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att kommunen uppnår ett av de uppsatta investeringsmålen, trots att budgeterade investeringsnivåer låg mycket högre än målnivåerna. ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till ca 1,0 % under 2016, vilket innebär att en ökning av det egna kapitalet med ca 1,3 mkr krävs för att nå målet. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 14,9 mkr och kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 4,7 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2016 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 9,3 %, vilket innebär att målet på 4,7 % avkastning uppnåtts för Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag s soliditet uppgår i bokslutet 2016 till 25,9 %. I bokslut 2015 uppgick soliditeten till 24,3 %. Målet får därmed anses som uppnått för Fem av sex finansiella mål uppnås därmed under 2016, vilket innebär 83 % måluppfyllelse. Måluppfyllelsen under 2016 är därmed lika hög som under VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 40. Fyra av fem, eller 80 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget beräknas i normalfallet utifrån ovanstående två mål, men med anledning av beslutade investeringar samt kommande årens stora investeringar frångås målen tillfälligt vid beslut om volymer på investeringarna. Vid uppföljningar gör vi ändå en bedömning av målnivåerna. Skattefinansierade investeringar uppgick i 2016 års budget till 9,2 % av skatteintäkter och statsbidrag och avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 2,9 % av skatteintäkter och statsbidrag. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 6,2 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,5 % 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 28 inriktningsmål har 25 av målen eller 89 % uppfyllts under året, vilket innebär en förbättring jämfört med Under respektive verksamhetsberättelse (sida 42-68) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I tabellen till höger sammanfattas samtliga mål. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 5 0 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 4 1 Myndighetsnämnden 4 1 Revision 1 0 Överförmyndare i samverkan HUL Lönesamverkan Den totala måluppfyllelsen för 2016 är bättre jämfört med Det är både verksamhetsperspektivet och verksamhetsmålen som har förbättrats. För verksamhetsperspektivet är det den frisknärvaron som ligger under målnivån, men positivt är att den under 2016 har förbättrats jämfört med tidigare år. Verksamhetsmålen visar en förbättring av måluppfyllelsen jämfört med föregående år, där utbildningsutskottet förbättrat sig avsevärt. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2015) Finansiella perspektivet 5 av 6 83% (83%) Verksamhetsperspektivet 4 av 5 80% (60%) Verksamhetsmål 25 av 28 89% (75%) Total måluppfyllelse 32 av 39 87% (74% ) 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 14,9 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 9,0 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 5,9 mkr. Verksamheterna redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 5,0 mkr medan finansverksamheten redovisar ett budgetöverskott på 937 tkr. 25,0 Årets resultat (mkr) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De senaste åtta åren har resultaten varit positiva. För att klara kraven kring god ekonomisk hushållning har kommunen den senaste tiden budgeterat med resultat runt 8-10 mkr, vilket också har lyckats uppnås. Orsakerna till kommunens starka resultat de senaste åren har berott på saker som inte har kunnat påverkas. AFA har återbetalat premier flertalet år som förbättrat kommunens resultat kraftigt. Avkastningen på KLPplaceringarna är också en orsak till de goda resultaten. De tre senaste åren har befolkningen i kommunen ökat vilket leder till ökade skatteintäkter och statsbidrag som i sin tur förbättrat resultaten. En ökad befolkning leder dock också till högre kostnader. Under året har nettokostnaderna ökat med 3,5 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 3,4 %. För att behålla goda resultat behöver kommunen se till att skatteintäkter och statsbidrag. ökar i större utsträckning än nettokostnaderna. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet ÖSK (fd. tekniska utskottet) Myndighetsnämnden Revision Valnämnden Summa ,0-0,3 2,1 0,3 0,6-1,5-1,8 0,8-4,3-1,2 4,3 0,1-0,4-0,3 0,6 1,4 1,0 4,2 0,5-1,0 0,8 1,2 0,5 0,4 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 5,0 0,2 7,5-3,5-0,8 Utskottens och nämndernas verksamheter uppvisar ett överskott på 5,0 mkr, enligt sammanställning ovan. En negativ budgetavvikelse finns i år och den finns hos utbildningsutskottet. Resterande utskott/nämnder redovisar inga eller positiva avvikelser. FINANSREDOVISNING (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Summa Finansbudgeten för 2016 visar ett överskott på 0,9 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 0,6 mkr. Semesterlöneskulden har ökat kraftigt under året vilket ger ett underskott på ca 2,0 mkr jämfört med budget. Underskottet beror på att antalet anställda i kommunen har ökat. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 4,2 mkr. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 6,6 mkr. Totalt sett beror budgetavvikelsen på högre avkastning på KLPplaceringarna än budgeterat. Finansiella kostnader visar en negativ avvikelse om 1,5 mkr. Avvikelsen beror till allra största delen av att förlusttäckning har behövt göras för Emåbygdens Vind AB samt Högsby Energi AB, som båda har gjort förlustår. Avskrivningarna visar ett underskott vilket beror på att nedskrivningar av anläggningar och inventarier gjorts under året. Kommunen har gått över till komponentredovisning på gata-/parkanläggningar vilket ledde till lägre avskrivningskostnader för Posten övrigt visar ett underskott jämfört mot budget, vilket beror på ökade kostnader i och med ökad personalstyrka, bl.a. pensionskostnader. Pensionsavsättningen har ökat istället för minskat som Skandias prognos inför 2016 tydde på. Orsaken till detta är ett nytt pensionsavtal för politiker samt att gamla pensionsavtal för politiker nu också ingår i denna. En avsättning för framtida saneringar har gjorts under 2016 vilket påverkar denna post negativt. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige i fattade i januari 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE täcka underskott i samband med framtida lågkonjunkturer. Hittills under åren har avsatt ca 15,4 mkr till RUR. Dessa redovisas som en delpost under kommunens egna kapital. Årets resultat, som uppgår till 4,3 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning efter balanskravsjusteringar, innebär att det även för 2016 finns möjlighet att göra en avsättning till resultatutjämningsreserven. Enligt riktlinjerna får den del av årets resultat som överstiger 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag reserveras till RUR. Den totala avsättningen får dock maximalt uppgå till 5 % av fem års genomsnittliga skatteintäkter och statsbidrag. Detta gör att vi för 2016 maximalt kan göra en avsättning om ytterligare 0,5 mkr. Den totala avsättningen till RUR uppgår i och med denna avsättning till 15,9 mkr, vilket motsvarar maxtaket efter beräkning av åren BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat 14,9 11,3 13,2 12,9 7,1 Realisationsvinster (-) 0,0-0,2-2,5 0,0-0,1 Rea.vinster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rea.förluster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återf. orealiserade förluster i värdepapper (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,9 11,1 10,7 12,9 7,0 Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) -0,5-3,6-2,7-9,1 0,0 Balanskravsresultat 14,4 7,5 8,0 3,8 7,0 Sedan 2010 har balanskravsresultaten varit positiva och har inte haft några krav på återställning under perioden Årets positiva resultat innebär att det inte heller finns något krav inför budgetåret FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till 5,6 mkr. Budgeterat finansnetto är 450 tkr vilket betyder en positiv avvikelse om 5,1 mkr. Den positiva avvikelsen beror på att KLPplaceringarna genererar större avkastning än budgeterat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto (mkr) EGET KAPITAL De senaste årens positiva resultat har stärkt kommunens egna kapital avsevärt. I och med årets resultat så har det egna kapitalet sedan 2008 ökat med 96,7 mkr, vilket är en ökning med 192 %. Kommunens egna kapital behöver dock fortsatt stärkas för att stärka kommunens ekonomiska ställning. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra omsättningstillgångar exklusive varulager med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 162 % vilket innebär en liten förbättring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 156 %. Att likviditeten har förbättrats beror på att kommunens skatteintäkter och statsbidrag ökat. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2016 uppgick s soliditet till 25,9 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 24,3 % vid bokslutet Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger dock fortfarande långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 48,4 %. 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 74,1 %. Jämfört med 2015, då skuldsättningsgraden uppgick till 75,7 %, har kommunens skuldsättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna. Det är dock fortfarande en stor andel av tillgångarna som är finansierade genom lån. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 89,6 mkr, vilket innebar samma låneskuld som föregående år. Då kommunen även lånar upp åt bolagen står som låntagare för hela koncernens lån. Dessa uppgår totalt till 266,1 mkr. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 1,48 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 1,92 %. INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten utifrån de finansiella målen för 2016 skulle uppgått till 9,0 mkr. Pga. stora behov i verksamheterna och i kommunen för övrigt har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget som överstiger detta mål. Investeringsbudgeten för 2016 uppgick därför till 24,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har investeringsmedel gällande ej utförda investeringar tidigare år överförts till 2016, vilket ger en total investeringsbudget om 41,6 mkr. Bruttoinvesteringarna för 2016 uppgår till 22,9 mkr, vilket innebär att 55,1 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De enskilt största investeringarna under året avser investeringar i fastigheter, där tillbyggnationen av Lillebo förskola och en ny servicebyggnad vid Gösjön är de största posterna gällande fastighetssidan. En ny brandbil och inventarieinköp i samband med inflytt på om- och tillbyggda Mogården är de största posterna gällande inventarier. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 19. BORGENSÅTAGANDEN Borgensåtaganden innefattar pensionsskuld inklusive löneskatt, leasingåtaganden, samt att kommunen beslutat att såsom för egen skuld ingå borgen för Emådalens Trygga Hem och Emåbygdens Vind AB. Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Per har kommunen 41 % av lånen med kortfristig räntebindning. För koncernen är andelen 44 %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 14,5 % medan 85,5 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 21,2 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 78,8 %. Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande: Förfall av låneskuld Kommun Koncern Inom ett år 41% 44% 1-4 år 42% 35% 5-10 år 17% 21% Kommunens totala borgensåtaganden under 2016 uppgår till 240,8 mkr. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 25,2 mkr och beror på att Emådalens Trygga hem har ökat på sin låneskuld vilket innebär ett högre borgensåtagande för kommunen. Det totala borgensåtagandet för Emådalens Trygga Hem är 240 mkr, men den del som tas upp som borgensåtagande i årsredovisningen är den faktiskt upplånade summan, i bokslutet 2016 motsvarar det 75 mkr. I takt med att byggnationerna ökar, så kommer detta åtagande att växa. De lån som Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB har, ses inte här som ett borgensåtagande då det är kommunen som lånar upp dessa och i sin tur lånar ut till bolagen. För Emåbygdens Vind AB borgar Högsby kommun för 6,6 mkr av deras totala låneskuld. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,10 %. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 5,0 0,2 7,5-3,5-0,8 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 6,6 6,6 6,6 0,0 0,0 pensionsskuld inkl. löneskatt 158,2 165,8 176,6 185,9 177,4 Emådalens Trygga Hem ek.för. 75,0 40,0 40,0 0,0 0,0 övrigt 1,0 3,2 4,5 3,0 3,9 Låneskuld kommun (mkr) 89,6 89,6 127,6 131,6 131,6 Låneskuld inkl bolag (mkr) 266,1 266,1 304,6 284,6 239,1 Soliditet 26% 24% 23% 23% 21% RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. I den sammanställda redovisningen ingår även s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 14,2 mkr, vilket är något bättre än föregående års resultat på 12,1 mkr. För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID gör även i år ett bättre resultat än budgeterat. Detta är glädjande då resultatförbättringarna de senaste åren även berott på att befolkningen ökat och att vi därmed fått ökade skatteintäkter och statsbidrag. Det är främst pga. invandringen som kommunen har ökat invånarantalet de senaste åren. För första gången på tio år så är befolkningssiffrorna återigen över personer. Detta genererar mer intäkter åt kommunen, men det gör också att verksamheterna växer och kräver mer resurser. Inför 2017 så får kommunen ett rejält tillskott i och med välfärdsmiljarderna som regeringen delar ut. Intäkterna kommer att komma kommunerna till del under en femårsperiod, men beräkningsgrunderna förändras över tid, vilket gör att kommunen redan nu behöver ha med i planeringen att dessa intäkter troligtvis minskar. I och med den ökade befolkningen har demografin justerats något. Antal elever i förskola, grundskola och gymnasieskola har ökat. Tidigare har vi nästan uteslutet sett minskningar inom dessa verksamheter vilket ställer verksamheterna på prov. Kommunen har också sett att antalet äldre ökar inom en snar framtid. I och med invandringen så ser det ut som om denna förändring förskjuts något, men även denna kommer att bli verklighet. Det finns då risk för ett demografiskt tryck inom alla åldersspann, vilket kommer att fresta på kommunens ekonomi. Investeringsbehoven är fortsatt stora i kommunen. Om alla investeringar genomförs leder detta till ökade avskrivningar. Om finansiering sker via nyupplåning ökar även räntekostnaderna. Kommunens räntekostnader kommer att stiga framöver oavsett nyupplåning eller ej, då det gynnsamma ränteläget som varit de senaste åren nu väntas förändras. Med ökade avskrivnings- och räntekostnader minskar det ekonomiska utrymmet för att göra kommunal verksamhet. För att klara en kostnadsökande verksamhet framöver behöver vi fortsatt skapa effektiva och flexibla verksamheter. Detta för att inte skattehöjningar eller kvalitetsförsämringar i verksamheten ska bli verklighet. Utmaningen ligger också i att få våra nya invånare att stanna kvar i kommunen och att få dem i sysselsättning. Goda resultat är en nödvändighet för att stärka kommunens ekonomi över tid, vilket kräver budgetföljsamhet i verksamheterna. Anna Emrin Ekonomichef 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Vidare upptas s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. REDOVISNING AV KOMMUNALSKATT I enlighet med RKR: s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2016 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2015 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2015 uppgår till 85 kr per invånare Vid bokslutet 2015 bokfördes en preliminär slutavräkning på 43 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 42 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för år 2016 uppgår till kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2017 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2016 till 165 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 41 kr per invånare. Enligt RKR: s rekommendation nr 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december AVSÄTTNING DEPONI Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen gjordes en ny beräkning av kostnaden vilket visade att avsättningen inte skulle täcka hela kostnaden, varför ytterligare medel avsattes till detta. Under 2016 har ingen del av avsättningen tagits i anspråk men per har en uppdaterad nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats upp med 329 tkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. PENSIONSSKULD RKR: s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar per samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVTALS- OCH VISSTIDSPENSION För ett fåtal av de förtroendevalda följer Högsby kommun PBF, som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Hela detta åtagande finns sedan 2016 med i pensionsavsättningen. I juni 2014 antog Kommunfullmäktige bestämmelserna i OPF-KL att gälla från förtroendevalda som nytillträdde efter valet Dessa specificeras i separat avsättning i balansräkningen. PLACERADE PENSIONSMEDEL (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. TILLGÅNGAR Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. AVSKRIVNINGSMETOD Sedan 2015 har kommunen komponentredovisning på fastigheterna. Under 2016 har även anläggningar som rör gata/park övergått till komponentredovisning. Anläggningar vi tagit med i denna redovisning är anläggningar med ett bokfört värde per på över 1,0 mkr. Nyinvesteringar gällande fastigheter har under 2016 fördelats enligt komponentredovisning. På övriga anläggningstillgångar görs avskrivningar med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker årsvis. KOMPONENTREDOVISNING I komponentredovisningen har följande komponenter och avskrivningstider valts på fastigheter: Stomme inkl. grund 75 år Fasad 60 år Fönster, dörrar 40 år Tak 35 år Våtutrymmen 20 år Värme och sanitet 20 år Ventilation 20 år El 25 år Transportsystem, hiss 33 år Ytskikt, lokaler 10 år Övrigt 10 år Följande komponenter och avskrivningstider har valts på gata/park-anläggningar: Vägkropp (mark) Ingen avskrivning Slitlager/topp år Grundläggning (belysning) Ingen avskrivning Stolpe (belysning) 20 år Armatur 10 år Övrig konstruktion 10 år AVSKRIVNINGSTIDER På övriga anläggningar tillämpas följande avskrivningstider inom : Markanläggningar Tekniska anläggningar Maskiner Övriga inventarier år år 5-10 år 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen: Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning Byggnader Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier UER-investeringar Maskiner och inventarier 25 år 20 år 10 år 10 år 5 år Samtliga fastigheter i Högsby Bostads bestånd skrivs från och med 2012 av med 2,0 % per år. KAPITALKOSTNADER I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med internränta i den totala kapitalkostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. 17

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SEMESTERLÖNESKULD Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,46 %. Semesterlöneskulden uppgår till 16,5 mkr. LEASINGAVTAL Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR: s rekommendation nr Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt RKR:s rekommendation nr 20. Långfristiga skulder som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas i bokslutet som långfristig skuld då den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och denna avsikt stöds av en överenskommelse som träffats innan årsredovisningen avlämnats. Kommunen blockförhyr två äldreboenden av en ekonomisk förening. Detta är enligt vår tolkning en form av operationell leasing då Emådalens Trygga hem ek.för. har ansvar för byggnaden under leasingperioden. Förvaltning och kostnader som hör direkt till byggnaden finansieras av föreningen och kommunen betalar en fastställd hyra. LÅNEKOSTNADER Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR: s rekommendation nr Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. LÖNEKOSTNADER Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. ÅTERBÄRING KOMMUNINVEST Återbäring från Kommuninvest har tidigare behandlats enligt RKR: s yttrande (december, 2012) och har inte påverkat kommunens resultaträkning. I och med att nya krav angående bankers kapitalbehov kommit så har Kommuninvest gjort en plan för kapitalförstärkning. Detta innebär att Kommuninvest har olika nivåer för medlemsinsats. När man kommit upp i maximal medlemsinsats så behöver medlemmarna inte längre återbetala den årliga återbäringen utan kan istället resultatföra denna. Under 2015 betalade in resterande medlemsinsats för att komma upp i den högsta nivån och under 2016 har återbäringen därmed förbättrat årets resultat med 573 tkr. 18

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskott och nämnder uppvisar ett överskott på 5,0 mkr för Detta kan jämföras med utfallet för 2015 då verksamheterna redovisade ett överskott på 0,2 mkr. Under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa bättre balans i budgeten, trots att det varierar mellan de olika utskotten. Utbildningsutskottet är det utskott som har en negativ avvikelse i år. Anledningen till underskottet är att antalet barn inom dessa verksamheter har ökat mer än vad som kompenserats för i budget. Sociala utskottet uppvisar den största positiva avvikelsen, med 4,3 mkr, vilket beror på att oförutsedda budgeterade medel ej behövt nyttjas, samt att LSS-verksamheten lämnar överskott pga. avgående ärenden. ÖSK och Myndighetsnämnden lämnar också överskott, där ÖSK s överskott till största delen förklaras med en mild vinter och lägre elkostnader för gatubelysning. Myndighetsnämnden har haft ökade intäkter för bygglovsärenden. De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2016 kan sammanfattas i följande punkter; 9 Driftbudgetutfall (mkr) Driftsammandrag (mkr) Kommunledningsutskott Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt ÖSK (fd. tekniskt utskott) M yndighetsnämnden Revision Valnämnd Driftresultat Finansiella poster Verksamhetens nettokostnader Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff ,9 31,8 0,1 33,1 33,4-0,3 132,5 134,0-1,5 123,8 125,6-1,8 149,4 145,1 4,3 145,7 145,6 0,1 313,8 310,9 2,9 302,6 304,6-2,0 12,7 11,3 1,4 10,9 9,9 1,0 2,6 1,9 0,7 2,6 1,4 1,2 0,4 0,3 0,0 0,4 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 329,5 324,4 5,0 316,5 316,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 329,5 324,4 5,0 316,5 316,3 0,2 Integration, tkr Gemensam administration, tkr Institutionsvård vuxna, tkr Enskilt bistånd, tkr LSS, tkr Förskola, tkr Adm ÖSK, tkr Fysisk planering, tkr. För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2016, se sidorna INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål avseende volymerna på avgiftsfinansierade investeringar respektive skattefinansierade investeringar. Omslutningen för 2016 uppgick till totalt 9,0 mkr. Pga. stora behov inom verksamheterna har det beslutats om större investeringar än inom ramarna för de finansiella målen. Investeringsbudgeten uppgick för 2016 till 24,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen beslutat om en överföring av investeringsmedel avseende ej genomförda investeringar under Summan av överförda investeringsmedel uppgick till 17,5 mkr, vilket gav en total investeringsbudget för 2016 på 41,6 mkr. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Avgiftsfinansierade investeringar ÖSK - VA ÖSK - Renhållning Skattefinansierade investeringar Maskiner och inventarier Kommunledningsutskott Socialt utskott Utbildningsutskott ÖSK Bygg & anläggningar Kommunledningsutskott Socialt utskott Utbildningsutskott ÖSK Lönsamma investeringar ÖSK Total investeringsbudget Varav överförda investeringsmedel från Totalt Under 2016 har investeringar på 22,9 mkr genomförts, vilket innebär att 55 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats under året. De största investeringarna under året har varit tillbyggnaden av två nya avdelningar på förskolan Lillebo, nyinköp av en släckbil till räddningstjänsten, samt upprustning av Gösjöns badplats. Budget Bokslut Budget Bokslut Investeringssammandrag (tkr) Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar varav byggnader & anläggningar Summa Förbrukad investeringsvolym för 2016 innebär att trots de höga investeringsnivåerna klarar det finansiella målet gällande avgiftsfinansierade investeringar. 19

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Budget Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande kostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Skattekostnad Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Löpande verksamhet Årets resultat efter finansnetto Justering av eget kapital Avskrivningar Förändring pensionsavsättning Förändring övriga avsättningar Reaförlust / reavinst Förändring kortfr. fordringar Förändring förråd mm Förändring kortfristiga skulder Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 14, Omföring exploateringsmark Försäljning anläggningstillgångar 14, Erhållna investeringsbidrag 14, Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagande/omsättning av lån Amortering av lån Förändring av långfr. fordringar Finansieringsverksamhet Summa årets kassaflöde

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (TKR) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & anläggningar Pågående nyanläggningar & förskott Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm 16, Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pension Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER (TKR) Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Borgens- och ansvarsförbindelser (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Egna hem och statligt reglerade bostadslån Borgensåtagande inom koncernen Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Emådalens Trygga Hem Ek. för Avgångsersättning enl. PBF Leasingavtal Summa borgens- och ansvarsförbindelse

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BORGENSFÖRBINDELSE KOMMUNINVEST Sedan januari 1997 har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten för s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB: s totala förpliktelse till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 338 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 330 mkr. 22

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Interna poster Summa Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Personalförsäkring & pension Kalkylerade kapitalkostnader Kalkylerade personalkostnader Summa Jämförelsestörande poster AFA Försäkring, återbetalning för Summa Skatteintäkter & generella statsbidrag Kommunalskatt Slutavräkning föregående år Prel. slutavräkning innevarande år Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämningsbidrag/avgift LSS Regleringsavgift Fastighetsavgift Slutavräkn. fastighetsavg, föregående år Strukturbidrag Kompensation höjda soc. avg Generella statsbidrag (ändringsbudget) Summa generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Utdelning kommunala bolag Ränta på likvida medel inkl. oblig Ränta/inkasso på fordringar Ränta från koncernbolag Värdeökn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Ränta på långfristiga lån Värdesänkn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa finansnetto

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Årets resultat Budgeterat resultat Budgetmässig avvikelse Finansiellt resultat Pensionsavsättningar IB Pensionsavsättning Årets pensionsavsättning Försäkringstekniska grunder Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning IB Pensionsavsättning till politiker Årets pensionsavsättning Visstidspension Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl.pension Ålderspension Visstidspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Övriga avsättningar IB Sluttäckning deponi Årets avsättning Årets ianspråktagande Nuvärdesjustering Summa avsättning deponi Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 4,3 mkr under respektive år , för att avsättningen ska vara helt återställd IB Avsättning VA Årets avsättning Summa avsättning VA IB Avsättning div. saneringar Årets avsättning Summa avsättning div. saneringar IB avsättning uppskjuten skatt Årets avsättning Effekt förändrad skattesats Summa avsättning uppskj. skatt Summa övriga avsättningar

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kortfristiga fordringar & placeringar Kundfordringar Interimsfordringar Mervärdesskatt Övrigt (avräkningskonto) Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Summa Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Bokfört värde Marknadsvärde Förråd, exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter Råvaror & förnödenheter Gatukontoret, förråd Centralförrådet Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Amorteringar nästa år, Skulder till kommunala bolag Interimsskulder (kto ) Upplupen pensionskostnad Upplupen särskild löneskatt Mervärdesskatt Avstämning internbank Övrigt Summa Långfristiga skulder Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Östra Smålands Kommunalteknikförbund Emådalens Vind AB Summa

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Likvida medel Postgiro, kassa Handkassor Bank Summa Mark, byggnader och anläggning Markreserv Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets omföring till exploatering Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen , forts. Mark, byggnader och anläggning Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets omklassificeringar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Summa Mark, byggnader & anläggning Maskiner & inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Långfristiga fordringar Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Andelar i Högsbynät AB Förlagsbevis Kommuninvest Förskottering Trafikverket Förskottering Stångådalsbanan Värdepapper, spec i not Summa Värdepapper Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Högsbynät AB Emådalens Vind AB Kommuninvest ek.förening Övrigt Summa

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Eget kapital Ingående eget kapital Andel i Högsbynät AB Årets resultat Utgående eget kapital varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital Borgensåtagande inom koncernen Emådalens Vind AB Summa Pensionsförpliktelser, intjänade tom KAP-KL och PFA aktiva KAP-KL och PFA pensionärer PA-KL aktiva PA-KL pensionärer PBF aktiva PBF pensionärer Särskild löneskatt på pensioner Summa Förändring av pensionsförpliktelser, tom Ingående ansvarsförbindelse Årets utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Personalförändringar Nyintjänande Försäkringstekniska grunder Ändrad status Övrig förändring Särskild löneskatt på pensioner Utgående ansvarsförbindelse Andel av pensionsförpliktelsens som tryggats genom försäkring Ansvarsförbindelse (intjänad före 1998) Pensionsavsättning (intjänad from 1998) Totalt Utredningsgrad (aktualiseringsgrad) 98% 97% 21. Avgångsersättning förtroendevalda Avgångsersättning enligt PBF Leasingavgifter Inventarier - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Bilar - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år Totala framtida leasingavgifter

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisning av affärsverksamhet VA RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET Verksamhetens intäkter VA-avgifter varav brukningsavgifter varav anslutningsavgifter 0 0 Övriga intäkter Avsättning till framtida investeringar Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader varav interna kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansiella poster 0 0 Internränta Resultat efter finansnetto Extraordinära poster 0 0 Resultat efter extraordinära poster Skattefinansiering enligt budget 0 34 Årets resultat 29 0 Det negativa resultatet för VA-verksamheten tidigare år är skattefinansierade till 100 %. BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET TILLGÅNGAR 2016 Förändring 2015 Förändring 2014 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier Övriga materiella anläggningstillg Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Avsättningar Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utgiftsrester Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Ytterligare information om VA-verksamheten i finns i särskild VA-redovisning som presenteras av ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund. 29

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per till 105,7 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 95,0 mkr. En värdeökning av marknadsvärdet på 10,7 mkr eller 11,3% har skett under året. Marknadsvärdet ligger betydligt högre än det bokförda värdet på kommunens KLP-placeringar. Pensionsmedelsförvaltning (tkr) Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Totala förpliktelser Finansiell placering (bokfört värde) varav aktiedel varav räntebärande del Finansiell placering (marknadsvärde) Marknadsvärde -Bokfört värde KLP-placeringarna har stigit i värde under 2016 och avkastningen för året uppgår till 8,0 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 9,3 %. Kommunens finansiella mål avseende avkastning på pensionsplaceringarna uppgår till 4,7 % per år. Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 84,8 mkr till 69,9 mkr, vilket innebär att pensionsplaceringarna ökat mer i värde än pensionsförpliktelserna. Per uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 40,4 %, medan aktiedelen uppgick till 59,6 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 3,0 mkr medan aktiedelen ökat med 2,7 mkr. Den räntebärande delen av s portfölj har ökat och uppgick per till 42,4 %, medan aktiedelen minskat och uppgick till 57,6 %. KLP: s totala portföljvärde uppgår per till mkr, vilket innebär en ökning med mkr sedan Insättning under året har skett på totalt 50 mkr. Det är Landstinget i Kalmar län som satt in 50 mkr. Det innebär att den verkliga värdeökningen uppgår till 856 mkr. Aktieandelen uppgår till 57,6 % av de totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan % av de totala tillgångarna. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 3,10 % per Mål 2016 KLP-portföljstatistik

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen. Med anledning av lönesystembytet 1 maj 2016 är det inte möjligt att få fram samtliga rapporter som tidigare år. Det medför att det finns jämförelsetal som uteblir i årets personalekonomiska redovisning. När det gäller de siffror som framkommit genom rapporterna kan vi inte garantera att dessa är helt tillförlitliga, också det med anledning av systembytet då vi detta år får hämta en del uppgifter i två system. PERSONALSTRUKTUR I tabellen nedan redovisas antalet anställda per anställningsform i 31 december 2016 samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan. Anställningsform Tillsvidareanställda Visstidsanställda m månadslön Deltidsanställda brandmän Anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ökat antalet tillsvidareanställda under 2016 med 31 medarbetare medan antalet visstidsanställda under året har minskat med 10 medarbetare. Ökningen av antalet tillsvidareanställda har främst skett på barn- och utbildningsförvaltningen (23 medarbetare). 60,7 % av de tillsvidare- och visstidsanställda har heltid. Av de tillsvidareanställda är 86,6 % kvinnor. Vilket är en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året arbetat i kommunen. Med anledning av lönesystembytet under året går det inte att få fram statistik på totala antalet timmar för timavlönade under året. Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 48,9 år, en marginell höjning i jämförelse med föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 49 år (ökning) och för män 47,7 år, höjning för kvinnor och en minskning för män. Av kommunens tillsvidareanställda är 55 % av kvinnorna och 51 % av männen över 50 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda anställda är 90 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda skiljer sig åt mellan könen där kvinnor i genomsnitt har en sysselsättningsgrad på 89 % och män 97 %. För 2015 var motsvarande siffror 89,5 % för kvinnor och 97 % för män. Av kommunens tillsvidareanställda medarbetare är det 60,9 % som har tjänst motsvarande heltid. Detta är en mindre ökning i jämförelse med 2015 då andelen var 60,7 %. Att arbeta med höjda sysselsättningsgrader är en strategiskt viktig fråga för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt. LÖN Medellönen för tillsvidareanställda har vid årsskiftet ökat med totalt 4,09 % jämfört med medellönen vid samma period Tillsvidareanställda kvinnors medellön har ökat med 4 % och männens med 4,09 %. PERSONALKOSTNADER Lönekostnaderna för 2016 uppgår till 282,9 mkr. I detta ingår löner och arvoden på 199,9 mkr, pensioner på 15,4 mkr samt arbetsgivaravgifter på 60,8 mkr. Semesterlöneskulden har ökat sedan föregående år med ca 2,4 mkr och uppgår till 16,5 mkr. I semesterlöneskulden ingår innestående komptid, semesterdagar samt arbetsgivaravgifter. Kostnaderna för timavlönade uppgick till 17,9 mkr exklusive personalomkostnader under 2015 (motsvarande kostnad för 2015 var 16,4 mkr). Mertid (fyllnadslön) är den tid som en deltidsanställd medarbetare arbetar utöver sin ordinarie arbetstid upp till heltid. Ersättningsnivån för mertid uppgår till 120 %. Övertid är den tid en hel- eller deltidsanställd medarbetare arbetar utöver heltid. Ersättningsnivån för enkel övertid uppgår till 180 % och för kvalificerad övertid till 240 %. Delar av denna tid redovisas inte som mertid eller övertid utan registreras som flexibel arbetstid, vilket tillämpas inom främst administrationen. Antalet övertidstimmar samt antalet mertidstimmar för 2016 går inte att få fram då vi bytt lönesystem mitt under perioden. Däremot kan vi i ekonomisystemet se att kostnaderna för övertiden uppgick till drygt 2,2 mkr exklusive personalomkostnader. Det är en ökning med en miljon i jämförelse med Kostnaderna för mertiden uppgick till drygt 1,6 mkr exklusive personalomkostnader. Personalomkostnader, det vill säga arbetsgivaravgifter, är 38,46% och innefattar exempelvis försäkringar och pension. 31

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO I början av 2016 beslutades i kommunstyrelsen att från och med år 2016 mäta sjukfrånvaron omvänt, det vill säga, vi mäter istället den totala närvarotiden och använder då termen frisknärvaro. I samband med det beslutades om ett nytt resultatmål för medarbetarperspektivet, att till 2019 nå en frisknärvaro på 95 %. Den totala frisknärvaron för 2016 är nu uppe i 92,6 %. Det är en förbättring av frisknärvaron med 1,7 procentenheter i jämförelse med 2015 som då låg på 90,8 %. Frisknärvaro Total ordinarie arbetstid i timmar Total frisknärvaro i timmar Total frisknärvaro 92,6% 90,8% Frisknärvaro 1-59 dgr av total frisknärvaro 44,5% 61,6% Frisknärvaro över 60 dgr av total frisknärvaro 55,4% 38,4% Kvinnors andel av frisknärvaron 12,5% 11,8% Mäns andel av frisknärvaron 87,5% 88,2% Frisknärvaro i åldersgruppen 1-29 år 94,3% 92,6% Frisknärvaro i åldersgruppen år 93,9% 92,0% Frisknärvaro i åldersgruppen år 91,3% 89,4% Personalavdelningen har under året arbetat mycket med att följa upp hur kommunens riktlinjer och rutiner för rehabilitering efterlevs. Under 2016 hade 55 medarbetare fler än sex sjukfrånvarotillfällen. Det är en ökning jämfört med år 2015 då det var 49 medarbetare Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då den kan vara ingången till en längre sjukskrivning. För att vi snabbare ska kunna uppmärksamma dessa och förhindra att de övergår i en längre sjukskrivning har rutinerna för hur vi ska hantera och arbeta med medarbetare som har mycket upprepad korttidsfrånvaro ändrats. Arbetsgivaren ska numera ha ett samtal med medarbetaren redan efter tre frånvarotillfällen under sex månader istället för som idag efter sex tillfällen på en tolvmånaders period. Företagshälsovården kontaktar även de chefer som enligt uppgift från personalavdelningen har medarbetare med mycket upprepad korttidsfrånvaro. Vid den kontakten erbjuder företagshälsovården råd och stöd till chefen om hur chefen kan agera för att minska på korttidsfrånvaron för medarbetaren. Av kommunens medarbetare har 33,2 % inte varit sjuka någon gång under Motsvarande siffra för 2015 var drygt 30 %. Kostnaderna för sjuklön uppgår till 3,2 mkr exklusive personalomkostnader. En ökning med drygt i 32 jämförelse med Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14 och 10 % under dag Arbetsgivaren betalar också utfyllnad enligt kollektivavtal till medarbetare som tjänar över 62,5% av prisbasbeloppet. PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING Under 2015 har 18 medarbetare avgått med pension. Av s anställda medarbetare beräknas 79 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren ( ). Med pensionsavgångar menas i detta sammanhang det år arbetstagaren fyller 65 år. En medarbetare har dock möjlighet att kvarstå i anställning till 67 års ålder. Det innebär att 15,6 % av kommunens tillsvidareanställda medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Under året har 162 annonser publicerats för lediga tjänster, 96 av dessa är tillsvidaretjänster. Detta är exklusive annonser där kommunen annonserar semestervikariat. 13 av dessa tjänster har bara annonserats internt. Det är fler vakanser som blivit annonserade under 2016 jämfört med 2015 och ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 2016 är andra året med de nya friskvårdsreglerna. De nya reglerna innebär att friskvårdskorten har tagits bort och istället ersatts med ett bidrag som följer skatteverkets regler för skattefri motion. Syftet med regeländringen är att underlätta användandet av friskvård då det inte längre begränsar sig till något specifikt företag eller någon specifik ort. Dessutom är utbudet av tillåtna aktiviteter avsevärt större än tidigare. Förmånen inkluderar även massage. Målet är att öka nyttjandet av friskvård. Första halvåret (våren 2016) var det 80 medarbetare som nyttjade förmånen och andra halvåret (hösten 2016) var det 96 medarbetare som nyttjade förmånen. Det är i stort sett lika många som under UPPFÖLJNING AV HÖGSBY KOMMUNS SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETE Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. I s årsplan för planering av det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske fortlöpande under året utefter en fastställd plan. Planen ska sedan överlämnas till närmaste chef tillsammans med de arbetsmiljöproblem som inte kan åtgärdas i verksamheten. Årsplanen kan med fördel användas för planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Alla medarbetare ska delta i arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personalavdelningen från respektive förvaltning. Socialförvaltningen På socialförvaltningen uppges det systematiska arbetsmiljöarbetet vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det pågår ständiga förändringar i verksamheten och det systematiska arbetsmiljöarbetet kan inte alltid hanteras så formellt som lagen anger. Rutiner och arbetsmiljömål är skriftligt dokumenterade men förvaltningen önskar en uppföljning på en chefsdag av de skriftligt dokumenterade rutinerna. Alla har klart för sig vad som gäller om befogenheter och arbetsuppgifter men delegationen är inte uppdaterad. I fråga om rätt fördelade resurser så har medel för systematiskt arbetsmiljöarbete inte funnits med i budget för respektive enhet förrän i 2017 års budget. Det har inte funnits rätt fördelade resurser när stora förändringar som till exempel införandet av ett nytt personalsystem genomförs, vilket har medfört en stor arbetsbelastning för enhetschefer. Arbete pågår med en översyn av enhetscheferna arbetsbelastning. Arbetsmiljö finns med som punkt på alla arbetsplatsträffar. Genomförda skyddsronder, riskbedömningar och handlingsplaner dokumenteras och följs upp på arbetsplatsträffar. Barn- och utbildningsförvaltningen Föregående år saknades en del rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Under 2016 är nya rutiner och uppföljningar beslutade och under införande. Tillbud Totalt 47 tillbud rapporterades under 2016, vilket är dubbelt så många mot av dessa är inom äldreomsorg; 4 inom LSS; 21 inom utbildning och 1 inom kommunrehab. Det kan tolkas som att medvetenheten och benägenheten att anmäla har ökat. Arbetsskador Under 2016 har 18 arbetsskador rapporterats. Av dessa 18 är de flesta inom äldreomsorg och LSS. 16 av dessa arbetsskador har även rapporterats till AFA. Inga arbetsskadeanmälningar har inkommit från utbildningsförvaltningen. ÅRETS VERKSAMHET 2016 har mestadels ägnats åt införandet av det nya HRsystemet och då i första hand lönesystemet som är den största modulen i systemet och som också är det system som försörjer många andra system i kommunen med information. Personalavdelningen har haft en utökad resurs på 50 %, ett halvår under 2016, för införandet av lönesystemet samt för utbildningar i densamma för chefer och administratörer samt för skapande av manualer utifrån de olika rollerna i systemet. Den effektiva utbildningstiden i april var 55 timmar. Därutöver tillkommer tid för förberedelser och skapande av manualer för olika användare i systemet. Därefter har repetitionsutbildningar genomförts i maj månad. Första löneutbetalningen i det nya lönesystemet gjordes i maj. Implementeringen av det nya lönesystemets har kantats av flera motgångar som personalavdelningen inte har haft möjlighet att påverka men som har medfört mycket merarbete och tagit mycket oväntade resurser i anspråk. Utöver lönesystemet har förhandlingsmodulen och det nya rapportsystemet, Utdata implementerats, personalavdelningen har också deltagit vid utbildningar i desamma. Införandet av Time Care Planering, ett behovs- och bemanningsplaneringsverktyg som också är en del i nya HRsystemet, har påbörjats som ett pilotprojekt vid Välengården. Under hösten genomförde personalavdelningen utbildningar i förhandlingsmodulen för en stor del av kommunens chefer. Projektavslut för införandet av det nya HR-systemet var planerat till september 2016 men har inte varit möjligt att göra då det fortfarande finns flera delar i avtalet med leverantören som ännu ej är uppfyllda. Personalavdelningen har arbetat fram övergripande riktlinjer för introduktion av nya medarbetare i kommunen som numera ska användas vid alla nyrekryteringar. Förslag på en ny Jämställdhets- och mångfaldsplan, nya rutiner för kränkande 33

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE särbehandling samt en ny telefonpolicy har också skapats. Personalavdelningen har under året även haft en praktikant på avdelningen under tio veckor. Förslag på måltal för frisknärvaron samt förslag på åtgärder för en högre frisknärvaro i kommunen har tagits fram och beslut har tagits utifrån förslaget i kommunstyrelsen. Under året har kommunledningskontoret för första gången genomfört kommungemensam introduktion för alla medarbetare som anställts under de senaste tolv månaderna, en introduktion i april och en i oktober. Kommunledningskontoret har även haft en uppvaktning av de som fått 25-års gåvor samt avtackning av kommunens pensionärer. Tillsammans med 6 andra kommuner genomför ett ledarutvecklingsprogram för framtida chefer, två medarbetare från Högsby kommun deltar. Implementeringen av de nya riktlinjerna för rehabilitering fortsätter. Dessutom genomför nu personalavdelningen också kontinuerliga kontroller av efterlevnaden av kommunens policy och riktlinjer för rehabilitering. Dessa i kombination med fortsatt låga frisknärvarotal har gjort att en stor del av personalavdelningens resurser använts till råd och stöd till chefer i verksamheterna i just rehabiliteringsarbetet. I oktober genomfördes en repetitionsutbildning i kommunens rehabiliteringsrutiner för nya chefer och chefer som ej deltog i utbildningen föregående år års löner har utbetalats under året, merparten av dessa tillhörande Kommunals avtalsområde utbetalades i december. Som ett led i fortsättningen på ledarskapsutbildningen i kommunen genomfördes i augusti en tvådagars konflikthanteringsutbildning för kommunens alla chefer. Personalutskottet har utsett och uppmärksammat Årets arbetsplats. För 2015 utsågs Fröviskolans arbetslag klass 1-3 som årets arbetsplats. Rutinerna för posthanteringen har skärpts för att minska risken för att post inte tas om hand vid någon av kommunens verksamheter vid exempelvis längre ledigheter. Telefoniupphandlingen som genomförts tillsammans med länets övriga kommuner i länet och Landstinget blev klar i maj. Telia fortsätter här som leverantör av telefoni- och datakommunikationstjänster. Implementeringen av det nya telefoniavtalet påbörjades hösten I samband med detta har en total inventering av alla telefoni- och larmtjänster genomförts i kommunen. s 34 telefoniansvarige har här en nyckelroll för länets kommuner i samband med implementeringen av det nya avtalet. Rekryteringen av en ny medarbetare i växel/reception är klar, den nya receptionisten började sin anställning i augusti. I samband med denna rekrytering utökades tjänsten också till en heltid. Under hösten genomfördes medarbetarenkäten bland samtliga medarbetare. Resultaten kommer varje arbetsplats att arbeta vidare med under En rekrytering av en HR-samordnare på visstid har också genomförts senhösten Personalavdelningen har tillsammans med övriga kommuner i länet påbörjat ett arbete kring SKL:s avsiktsförklaring kring hälsosamma arbetsplatser. Samverkansavtalet med Försäkringskassan har förlängts ytterligare två år till oktober Avtalet med Previa, företagshälsovården, har förlängts ett år till I vissa delar av kommunen har det varit stor omsättning av personal under perioden. Implementeringen av HR-systemet, rekryteringar och personalomsättning samt sjukfrånvaro tar tid och påverkar utvecklingstakten i organisationen. MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål 95 % frisknärvaro år 2019 De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen. Det är nu en positiv utveckling av frisknärvaron. Mikael Jonnerby(c), Ordförande i personalutskottet Christina O. Axelsson, Personalchef

37 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. Se även organisationsschema, sida 39. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar, de bolag i vilka Högsby kommun har ett bestämmande inflytande samt Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 14,9 mkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat för koncernen, 11,1 mkr. Kommunala bolag Årets resultat (tkr) Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK Högsbynät AB Emåbygdens Vind AB HÖGSBY BOSTAD AB Högsby Bostad AB är ett bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i. Bolaget ägs i sin helhet av. Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort och totala antalet bostäder i bolagets ägo är 294 stycken. Bolaget har två personer anställda på totalt 1,2 tjänst och en VD som arbetar på konsultbasis. Skötsel av bolagets fastigheter utförs av Östra Smålands kommunalteknikförbund. Även under 2016 har efterfrågan på lägenheter varit stor i Högsby. Samtliga lägenheter är uthyrda. Undersökning av möjlig nyproduktion på Storgatan har påbörjats. Nyproduktion av två lägenheter vid gruppbostaden Konvaljegränd har färdigställts under året. Beslut har också fattats i styrelsen om att bygga om lokaler till bostäder, vilket kommer att påbörjas under Under året har samtal förts med Migrationsverket om permanenta bostäder för nyanlända enligt konceptet Migraflexhus. Migrationsverket avstod dock till slut att skriva kontrakt. Statens Bostads Omvandling (SBO) har utrett möjligheten att teckna avtal med för att bygga om hyreshus till seniorbostäder. Förstudie pågår för att hitta lämpliga fastigheter. Av den totala lånestocken har 68 % lång räntebindning och resterande del av lånen är bundna till kort ränta. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Under året har ett nytt lån om 2,0 mkr upptagits. Den genomsnittliga räntan var vid årsskiftet 1,5 %, vilken var samma vid föregående års slut. Resultatet för verksamhetsåret uppgår till 294 tkr. HÖGSBY ENERGI AB Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar. Högsby Energi AB startade sin verksamhet under 2008 och under de första verksamhetsåren har fokus legat på utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Under året är en begagnad oljepanna inköpt och installerad. Pannan klarar att leverera till hela fjärrvärmenätet vid haveri i flispannan. Panncentralen på Mogården är riven och ersatt med en fjärrvärmecentral och även panncentralen på Fröviskolan är tagen ur drift. Denna kommer att rivas under Dock har utrangeringskostnaden för dessa två panncentraler belastat årets resultat med ca 653 tkr. Bolaget har också köpt kulverten vid Ringvägen av Högsby Bostads AB, vilket innebär att de nu äger samtliga kulvertar i fjärrvärmenätet. Ingen utbyggnad av fjärrvärmenätet är genomförd under 2016, men utbyggnadsalternativ undersöks. Flis från kommunens egna skog har eldats till viss del under året. Flisen kommer från de tätortsnära gallringarna i området. Produktionskapaciteten är idag 6,6 MW flis, 1 MW pellets och 7 MW olja. Nuvarande energiproduktion av trädbränsle håller mycket hög standard och kapaciteten räcker för en stor utbyggnad av nätet. Den totala försäljningen uppgick under 2016 till MWh. Av förbrukningen avser 94 % flis, 5 % pellets och 1 % olja. Detta kan jämföras med föregående år då förbrukningen var 95 % flis, 4 % pellets och 1 % olja. En verkställande direktör är anställd på deltid. Ingen övrig personal finns i bolaget. Driftsorganisation och jourverksamhet har under 2016 köpts från ÖSK. Högsby Energi AB redovisar en förlust på -953 tkr. Budgeterat resultat var -233 tkr. Även 2016 har varit 35

38 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING varmare än ett normalår, vilket slår hårt mot bolaget. Jämfört med ett normalår har bolaget haft 2 % mindre energiförsäljning. Utrangeringskostnad av pannor och viteskostnad har påverkat resultatet negativt. Högsby Energis totala lånestock uppgår till 71,0 mkr. 33,8 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 66,2 % har lång räntebindning. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare,. Under året har bolaget amorterat totalt 2,0 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 1,3 %, vilken kan jämföras med 1,4 % som genomsnittliga räntan uppgick till HÖGSBYNÄT AB HögsbyNät AB är en heltäckande operatör av Internet, nät- och telefonitjänster och kan tillhandahålla dessa tjänster till nästintill 100 % av s invånare. HögsbyNät AB är öppet för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har även driftsansvaret för s IT-verksamhet. Bolaget är ett dotterföretag till Bergelmer AB, som äger 71 % av aktierna. Resterande aktier, 29 %, ägs av. HögsbyNät AB har brutet räkenskapsår, och resultatet för räkenskapsåret 2015/2016 uppgick till 379 tkr. Den totala omsättningen för bolaget var 18,0 mkr. ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna, fastigheter, VA-verksamhet, avfallshantering, gator, vägar och parker. Ytterligare redovisning om ÖSK finns i Bilaga i årsredovisningen. EMÅBYGDENS VIND AB Under 2014 bildades ett gemensamt bolag tillsammans med Mönsterås kommun och Hultsfreds kommun, vars syfte är att äga och producera vindkraftsel. Högsby kommun äger 20 %, och Mönsterås och Hultsfreds kommun äger 40 % vardera. Finansieringen av vindkraftverket sköts i bolaget genom upptaget lån. har gått i borgen för lånet motsvarande kommunens ägarandel. Lånets räntor och amortering betalas via elproduktionen. Omsättning för bolaget under 2016 var 1,6 mkr och resultatet blev -844 tkr. NYCKELTAL KONCERNEN Koncernens investeringsvolym för 2016 uppgår till 23,6 mkr jämfört med 11,9 mkr föregående år. Högsby Energi AB och Östra Smålands Kommunalteknikförbund är de bolag som gjort investeringar under Detta med 0,8 mkr respektive 0,5 mkr. Koncernens soliditet uppgår till 27,0 %, vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten uppgick till 25,5 %. Förbättringen beroer på att koncernens egna kapital ökat i större utsträckning än skulderna, vilket gör att det egna kapitalet utgör en större andel i förhållande till totala tillgångar. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 272,7 mkr vilket motsvarar föregående års låneskuld. Den interna fördelningen ser dock annorlunda ut då Högsby Bostads AB utökat sin låneskuld med 2,0 mkr medan Högsby Energi AB minskat sin låneskuld med 2,0 mkr. fungerar som internbank inom kommunkoncernen och 176,5 mkr avser egenfinansierad utlåning till koncernbolagen. Anledningen till den egenfinansierade utlåningen är att minska den finansiella risken i koncernen. Särskilda upplysningar avseende koncerninterna engagemang under 2016: Tillskott, bidrag & utdelningar (tkr) Ägar- Koncern- Bolag tillskott bidrag Utdelning Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK Högsbynät AB Emådalens Vind AB Lån & borgen (tkr) Bolag Lån Borgen Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK 0 0 Högsbynät AB 0 0 Emådalens Vind AB De koncerninterna inköpen och försäljningarna (kommunens handel med koncernbolagen) uppgår under 2016 till tkr och de koncerninterna räntorna uppgår under året till tkr. 36

39 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige 35 ledamöter Revision 5 ledamöter Nämnder ÖSK Kommunala bolag Valberedning Gemensam nämnd HUL 3 ledamöter Myndighetsnämnd 3 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Överförmyndare 1 ledamot Valnämnd 5 ledamöter Högsby Bostads AB 100 % ägande Personalutskott 3 ledamöter Kommunledningsutskott 3 ledamöter Högsby Energi AB 100 % ägande Socialt utskott 3 ledamöter Utbildningsutskott 3 ledamöter Högsby Nät AB 29 % ägande Emåbygdens Vind AB 20 % ägande KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige i består av 35 ledamöter. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt eller av principiell beskaffenhet samt ansvarar för och fastställer reglemente för kommunstyrelsens och utskottens uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer budget, inriktningsmål och riktlinjer för kommunens verksamheter samt beslutar om bland annat den kommunala utdebiteringen och om folkomröstningar. REVISION Revisorerna prövar årligen om kommunens verksamheter sköts ändamålsenligt, om verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen inom nämnder och utskott är tillräcklig. VALBEREDNING Valberedningen lämnar förslag till kommunfullmäktige på ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och utskott. KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens verkställande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ansvarar för s utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens samtliga verksamheter och angelägenheter med undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen. ÖVRIGA NÄMNDER Gemensam nämnd HUL ansvarar för lönehantering. Myndighetsnämndens uppgifter omfattar bland annat miljö- och hälsoskyddsfrågor, bygglovsverksamhet, livsmedelsfrågor, avfall och renhållning samt naturvård. Valnämndens uppgift är att administrera valen. UTSKOTT Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott; personalutskott, kommunledningsutskott, socialt utskott, samt utbildningsutskott. Respektive utskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Från och med 2011 ingår kommunens tekniska verksamheter tillsammans med Hultsfreds kommuns tekniska verksamheter i Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK. Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ till utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter samt beslutar i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till respektive utskott. FÖRVALTNING s förvaltning har tidigare bestått av två sektorer; en mjuk sektor som omfattar skola och omsorg samt en hård sektor som omfattat teknisk verksamhet. Utöver mjuk sektor finns ett 37

40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE kommunledningskontor som bedrivs under ledning av kommunchefen. BOLAG har två helägda bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, Högsbynät AB och Emåbygdens Vind AB. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I nedanstående verksamhetsberättelse presenteras inledningsvis en totalbedömning av kommunens verksamhet enligt modellen för balanserad styrning baserade på respektive utskotts egen bedömning av sin verksamhet. Av de fem perspektiv som ingår i den balanserade styrningen; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling väger alltid ekonomi och service tyngst i helhetsomdömet. 38

41 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSEN Stihna J Evertsson (C) Ordförande Jonas Erlandsson (S) Vice ordförande KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktiges antagna vision för Högsby kommun lyder: Vi vill bevara och utveckla den lilla kommunens fördelar såsom närhet, engagemang, trygghet och småskalighet Vi vill att alla skall känna som mycket trivsam, där medborgarna bryr sig om sin bygd och sina medmänniskor och där invånarna och den kommunala servicen står i fokus. Vi vill bli den gröna miljökommunen som brukar utan att förbruka. Visionen utgör ett fundament för vad kommunen strävar mot att uppnå. Konkretiseringar har gjorts i visionen och kommunfullmäktige har fastställt övergripande inriktningsmål för den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen gör en övergripande sammanvägning av hur utskotten och verksamheterna klarar respektive inriktningsmål och lämnar bedömning till kommunfullmäktige huruvida kommunen uppnår fastställda mål eller inte under budgetåret. Kommunens slogan är kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet. BALANSERAD STYRNING För att öka tydligheten i mål- och uppföljningsarbetet används den balanserade styrningens fokusperspektiv. har valt perspektiven ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer samt utveckling/framtid för att gruppera fastställda inriktningsmål och därtill hörande resultatmål från verksamheterna. För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med god ekonomisk hushållning och övriga fokusperspektiv görs sålunda en helhetsvärdering och en gradering av måluppfyllelsen av de olika inriktningsmålen. Som grund för bedömningen används en femgradig skala där gult som visas i grafen samman i en övergripande helhetsbedömning kallad måluppfyllelse. Verksamheternas resultatmål som beskrivs under respektive utskott är de politiska inriktningsmålen omsatta i konkreta uppföljningsbara mål. MÅLUPPFYLLELSE Genom att väga samman målen i de fem olika perspektiven enligt modellen för balanserad styrning blir ekonomimålet en del av helheten tillsammans med de övriga fyra perspektiven. När den totala resultatredovisningen för kommunens verksamheter summeras visar denna på ett överskott på 5,0 mkr. Resultatet för som helhet uppgår till 14,9 mkr. Den balanserade styrningens perspektivområden och resultatmål uppvisar överlag positiva målbilder som innebär att den övergripande måluppfyllelsen för KS blir godkänd. EKONOMI Hållbar budget Effektivt resursutnyttjande God förvaltning av kommunens anläggningstillgångar DRIFTBUDGET (tkr) Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen Kommunledningsutsko Utbildningsutskottet Sociala utskottet Totalt Det samlade resultatet för 2016 visar att utskottens verksamheter gör ett överskott om 2,8 mkr. Utbildningsutskottet redovisar en negativ avvikelse medan kommunledningsutskottet och sociala utskottet redovisar positiva budgetavvikelser. är ett godkänt resultat. Slutligen görs en totalbedömningen av kommunens måluppfyllelse där KF:s balanserade styrkort, det vill säga fullmäktiges inriktningsmål grupperade enligt de fem perspektiven; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling, vägts 39

42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FINANSIELLA MÅL Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag Inflationssäkrad förmögenhet Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning på 4,7 % per år Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag Soliditeten ska stärkas De finansiella målen följs upp i kapitlet Ekonomisk översikt och analys i början av årsredovisningen. SERVICE/MEDBORGARE Kommunens kärnverksamheter skall hålla en god kvalitet Infrastrukturen och kommunikationerna måste utvecklas för att möjliggöra flexibilitet kring arbetsliv och utbildning och bättre möjligheter till in- och utpendling och där hänsyn tas till miljö- och säkerhetsaspekter samt äldres behov Kommunen skall stimulera och öka rörligheten på bostadsmarknaden och inflyttningen till kommunen genom att satsa på olika boendeformer Kommunen skall bedriva en aktiv näringspolitik PROCESSER Kommunen skall ha en effektiv organisation med klara och tydligt interna och externa rutiner för sin politiska beredning och för sina verksamheter Som helhet är processarbetet stadd i utveckling och nytänkande på flera nivåer pågår som kan leda till bättre service och effektivare verksamheter. FRAMTID/UTVECKLING Säkra servicen i kärnverksamheterna utifrån en förändrad kund- och behovsutveckling Bedömningen är att målen kring utveckling/framtid uppnås. Fokusering på att utveckla verksamheterna med hjälp av IT har blivit tydligare under året. Den samlade bedömningen av utskottens verksamheter under året är att service- och kvalitetsmålen uppnås. Äldreomsorgen får mycket bra betyg i brukarundersökningar, men resultaten i grundskolan är fortfarande svaga. MEDARBETARE Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten Ett nytt nyckeltal för att mäta frisknärvaro är framtaget under året. För 2016 hamnar detta nyckeltal på 92,6 %. I jämförelse med 2015 är detta en förbättring, men målnivån på 95 % uppnår vi ännu inte. Arbetet med hantering av korttidsfrånvaro och rehabilitering har ytterligare arbetats in i organisationen under

43 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT Stihna J Evertsson (C) Ordförande Anders Johansson Kommunchef VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunledningsutskottet har ansvar för kommunövergripande frågor och policy, ska planera kommunstyrelsens verksamhet samt har ansvar för ekonomiska ramar, budget och bokslut. Utöver detta arbetar utskottet med näringslivsfrågor och kommunikationer, EUfrågor, fysisk planering och samhällsbyggnad, byutveckling och lokal service, miljö- och naturvård, räddningstjänst, köp och försäljning av fastigheter, arkivfrågor samt egna lokalers hantering. Kansli, IT, ekonomi, personal, växel, vaktmästeri, miljö, bygg, räddningstjänst, ÖIS, integration och arbetsmarknadsfrågor. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Nio nyrekryteringar har genomförts vid kommunledningskontoret. har utsetts till en av Sveriges 50 mest spännande arbetsgivarna i offentlig sektor. En samverkan om gemensam e-tjänsteplattform i länet har inletts. Införande av nytt HR-system har inneburit stort engagemang vid personalkontoret. EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är att följa budget, alternativt att redovisa ett budgetöverskott. Rambudgetering gäller fortfarande för kommunledningsutskottets verksamhet. Den stora andelen nyanlända medborgare ställer krav på den ekonomiska redovisningen. Åtgärder för förbättrad uppföljning har vidtagits. En omarbetad fördelning av schablonbidragen som stämmer överens med verkligheten har genomförts. Kommunledningsutskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse Nämnds- & styrelseverksamhet Nämnds- & styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig verksamhet Överförmynderiverksamhet Medlemsavgifter Konsumentvägledning Totalt Nämnds- & styrelseverksamhet Strategiskt arbete Fysisk planering Bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtgärder Gator och vägar. Övrigt Markförsörjning Krisberedskap Övrig gemensam verksamhet Totalt Strategiskt arbete Kommunikation, skog Skogsverksamhet Exploatering bostadsområde Buss-, bil- & spårbunden trafik Fjärrvärmeförsörjning Totalt Kommunikation, skog Räddningstjänst Räddningstjänst Totalt Räddningstjänst Arbetsmarknad och integration Integration Totalt Arbetsmarknad och integration Gemensamma administration Ändringsbudget Arbetsområde och lokaler Övrig fastighetsförvaltning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Växel ADB Övrig gemensam verksamhet Totalt Gemensamma administration Totalt KLU Kommunledningsutskottet lämnar ett överskott på ca 25 tkr. Då har 3,3 mkr av den extra ändringsbudgeten för flyktingmottagning inräknats i KLU s ordinarie budget. 1,7 mkr av den extra ändringsbudgeten har överförts till Av detta avser 1,0 mkr utökning av tjänster, 1,2 mkr sanering av panncentraler, 1,3 mkr fysisk planering, företagshälsovård och näringslivsfrämjande åtgärder. Ca.1,0 mkr kommer att ha långsiktig påverkan i form av tjänster som controller, IT-säkerhetsamordnare och servicekontorspersonal. 41

44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Förbättra och utveckla kommunens näringslivspolitik Utveckla boendefrågor och inflyttarverksamhet för en positiv befolkningsutveckling Förbättra och utveckla kommunikationer och infrastruktur Förbättrad medborgardialog Utveckla de centrala stödfunktionerna, såsom ekonomi, personal, IT med flera att bättre matcha verksamheternas behov av styrning och verktyg för verksamhetsutveckling Fortsatt samverkan med andra kommuner för att minska sårbarhet och säkerställa kompetensförsörjning Resultatmål NÄRINGSLIV Utveckla och konkretisera s nya näringslivsstrategi med målet att förbättra den kommunala servicen till näringslivet Näringsliv Högsby med en väg in till kontaktpersoner i kommunen har startat. Steg för ökad samverkan med Företagarna och LRF har tagits. Trinova Akademi har utökats med Hultsfreds kommun. Mittpunkt har avvecklats. Integration i landsbygdsföretag är ett projekt tillsammans med LRF och Mönsterås kommun. Tio företagsbesök har genomförts. BOENDE Tillskapa attraktiva boendemiljöer och boendeförutsättningar för nybyggnation både för permanentboende och fritidsboende. Migrationsverket har pausat arbetet med att bygga Migraflexhus för asylmottagande med 120 personer. Kommunen har begärt ersättning för nedlagda kostnader i projektet. Planering med anledning av avsiktsförklaringen med SBO för renovering av lägenheter fortsätter. Uppförande av servicebyggnad, tillgänglighetsanpassning och lekplats vid Gösjön har genomförts. Konkretisera strategier för nettoinflyttning I januari var folkmängden invånare, en ökning med 225 sedan årsskiftet. Ökningen beror på ett invandringsöverskott på 324 personer. Födelsenetto och inrikes flyttnetto är negativa. I augusti hade kommunen 376 personer boende i Migrationsverkets boenden och 402 invånare i etableringen (mottagna enligt ersättningsförordningen den senaste 24 månaderna) INFRASTRUKTUR Bevaka och bidra till genomförandet av den övergripande regionala infrastrukturstrategi som finns för Kalmar län, ur s perspektiv Nuvarande avtal om infrastrukturkansliet gäller tom Beslut om förlängning bör tas då det är viktigt att ha en kunskapsbas och enighet mellan kommunerna för att kunna utgöra en påverkande part. Analys av den åtgärdsvalsstudie gällande Stångådalsbanan som är framtagen. Följa upp den regionala transportplanen för Kalmar län Kommunen har beslutat om bredbandsstrategi KOMMUNIKATIONER Ökade möjligheter till arbetspendling samt förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen Information om möjlighet till anropsstyrd närtrafik har genomförts. MEDBORGARDIALOG Genomföra ett antal åtgärder för förbättrad dialog och kommunikation med kommunens medborgare Kommunfullmäktige har antagit en vision Högsby kommun Visionen har utarbetats i dialog med kommunens medborgare i form av samhällsföreningar och andra föreningar, samt anställda i olika konstellationer. Kommunbygderåd, Kommunalt pensionärsråd, Funktionshinderråd och näringslivsråd har hållits. Ungdomsråd är under bildande. VERKSAMHETSSTÖD Utveckla de centrala stödfunktionerna, såsom ekonomi, personal, IT med flera att bättre matcha verksamheternas behov av styrning och verktyg för verksamhetsutveckling Samarbetet i H2O tillsammans med Hultsfred och Oskarshamns kommuner har bl.a. mynnat ut i en länsövergripande samverkan kring e-tjänsteplattform. Även ett förslag till gemensam upphandling av licenser i länet har tagits fram. Införande av nytt HR-system har genomförts. Nytt ekonomisystem är under införande. Utbildning för införande av e-arkiv är genomförd länsövergripande. Bas IT, ett tvåårigt arbete med att höja den grundläggande IT-nivån är genomfört. RÄDDNINGSTJÄNST En operativ ledningssamverkan mellan Oskarshamn, Mönsterås och s räddningstjänster har inrättats. Det innebär att de tre kommunerna gemensamt svarar för funktionerna räddningschef/tjänsteman i beredskap, inre befäl och yttre befäl. 42

45 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMVERKAN Fortsatt samverkan med andra kommuner för att minska sårbarhet och säkerställa kompetensförsörjning Samverkan med Mönsterås inom Räddningstjänst, miljö- och bygg har omförhandlas och utökats. Samverkan med Hultsfreds kommun gällande Kultur, Fritid och Turism har beslutats. Detta innebär att verksamheten flyttas från Utbildningsutskottet till Kommunledningsutskottet. MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Resultatmål Frisknärvaron ska öka. De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Kommunledningskontoret har haft en stor omsättning av personal under perioden. En del sjukskrivningar har också påverkat verksamheten. Kommunledningsutskottets verksamhet inkl. Miljö- och Bygg har haft en frisknärvaro på 95,87% Rekrytering och byten av arbetsuppgifter i samband med sjukskrivningar tar tid och påverkar utvecklingstakten. Ledarskapet blir allt viktigare för att skapa god arbetsmiljö, inflytande och ökat ansvar för utveckling mot satta mål. PROCESSER Inriktningsmål Effektivt resursutnyttjande, bedriva ändamålsenlig verksamhet Resultatmål Kvalitetssäkra kommunens rutiner för intern-kontroll i samtliga kommunala verksamheter Ledningsgruppen har arbetet fram årscykler för chefer i organisationen. Rutiner för Kommunledningsutskottet innebär att verksamheterna redovisar sina verksamhetsplaner och handlingsplaner vid två sammanträden per år. Detta gäller planmöte, ekonomi, folkhälsa, näringsliv, IT, infrastruktur och lokal service. Framtagande av ny VA-plan har påbörjats. Den höga andelen nyanlända i kommunen har medfört att en ny arbetsmarknad- och integrationsenhet har bildats. Verksamheten flyttas från Sociala utskottet till kommunledningsutskottet. Syftet är att vidta arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen. Ökad samverkan med Hultsfreds kommun har planerats för Kultur, fritid och turism. Två chefstjänster delas mellan kommunerna och en organisationsöverföring till Kommunledningsutskottet planeras. ÖSK har övertagit förvaltningen av kommunens skogar. Framför allt i tätortsnära skogsområden har detta varit synligt. FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Säkra ett effektivt resursutnyttjande samt en god kvalitet i kärnverksamheten över tid Resultatmål VERKSAMHETERNA Skapa en helhetssyn för utvecklingen av kommunens respektive verksamheter SKL har redovisat en genomlysning av kommunens ekonomi. En ny vision har antagits av Kommunfullmäktige. Arbete med att Landstinget ska överta det regionala utvecklingsansvaret från Regionförbundet 2019 har genomförts. Ledarskapsutbildningen har fortsatt med en konflikthanteringsutbildning för chefer. Ledarutvecklingsprogram har genomförts tillsammans med sex andra kommuner. En kommungemensam introduktion för nyanställda har genomförts. Arbeta med ständiga förbättringar i dialog och samverkan och där kommunens medarbetare ges möjligheter till aktivt deltagande En utvecklad insyn i budgetprocessen i samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts, bl.a. genom uppdelning av budgetprocessen i investeringar och drift. 43

46 VERKSAMHETSBERÄTTELSE UTBILDNINGUTSKOTT Tuva Bojstedt (kd) Ordförande Bengt Bobeck Skolchef VERKSAMHETSOMRÅDE Utbildningsutskottet ansvarar för barnomsorg, fritidshem, utbildning av barn och ungdom, utbildning av vuxna och invandrare, kulturskola, kultur och turism, biblioteksverksamhet, fritidsfrågor, simskola samt stöd till studieförbund och ideella föreningar. SÄRSKILDA HÄNDELSER Året har präglats av fortsatt hög ankomst av asylsökande. Idag tillhör 25-30% av eleverna i kommunen gruppen nyanlända. Den uppkomna situationen har inneburit och innebär stora organisatoriska och strukturella utmaningar för alla verksamheter inom utbildningsutskottet. Kön av asylsökande skol- och förskolebarn hade blivit stor vid årsskiftet 2015/16 och de lösningar som förberetts under hösten 2015 startades. Vi har nu åter fullt på i stort sett alla ställen och kön var vid årets slut ca 40 barn in till skolan. I januari kunde två förberedelseklasser sättas igång i tomma klassrum på Berga skola 0 6 med totalt ca 35 elever. Rektor rekryterades under våren och mottagningsenhet/förberedelseklasser har varit expanderande under hela året. Personal- och lokalbrist har varit och är stora utmaningar. Utslussning av elever till ordinarie skola/klass kan nu ske mer förberett och planerat. I januari startade även allmän förskola för asylbarn i Berga i den återöppnade förskolan Skyttebo. Mellan nyttjar verksamheten. Barnen har företrädesvis kommit ifrån asylförläggningen på Solhöjden i Berga och asylboendet i Fågelfors. Barnen slussas ut i ordinarie förskolor efter en termin. Ungdomsgymnasiets språkintroduktionsprogram och speciellt SFI har expanderat kraftigt under året. Kön är nu lång in till SFI (110 personer i kö). Lokal- och personalbrist är flaskhalsar som det arbetats och arbetas med. I slutet på april godkändes den privata förskolan Prästkragen i centrala Högsby på Kyrkogatan. Prästkragen är en filial till Juvelernas Hus i Ruda, och Prästkragen är ett bra tillskott på förskoleplatser i kommunen. Kommunen har genomfört tillsyn och kompletterande information har lämnats in. Förskolan har kunnat bereda plats till alla barn i enlighet med behov och regelverk. Etiska riktlinjer har framtagits för förhållandet skolavårdnadshavare och även mellan personal. Framtagandet har inneburit bra och djupa diskussioner om våra förhållningssätt gentemot varandra. Under 2015 var utbildningsutskottet föremål för en omfattande granskning ifrån Skolinspektionen. Man har även i år visat sitt intresse för skolan i Högsby. Hittills har man tittat på hur det pedagogiska arbetet bedrivs i förskolan samt har en pågående kvalitetsgranskning av hur vi hanterar språkintroduktionen på gymnasieskolan. Denna granskning är nu avslutad och brister åtgärdade. På HUC har projektet med SFI och yrkesutbildning, svets, kommit igång språngartat. Projektet har varit framgångsrikt. Finansiering via Tillväxtverket. Finansieringsmöjligheten kvarstår inte HUC har nu startat en liknande utbildning inom vårdoch omsorg. Intresset har varit stort. Det är för tidigt att uttala sig om resultaten men kostnaden för projektet finns inte i budget. På grund av de stora utökningarna i kommunens alla skolverksamheter under förra hösten, har även ledning och administration förstärkts. En ny rektor för asylverksamheten tillträdde i maj månad. Elevhälsan har också förstärkts med en kurator. Hela rektorsgruppen (utom HUC) har också fått ändrade ansvarsområden. Lärarsituationen har inte förändrats utan fortfarande besätts ofta lärar- och förskollärartjänster med obehöriga. Kommunen har i årets lönerörelse prioriterat lärare och förskollärare och tillskjutit extra medel för dessa grupper. Vid läsårsstart fanns personal på plats för att verksamheten skulle starta, men fortsatt rekrytering pågår fortfarande på vissa områden. Misteln har fortsatt varit en plats som attraherat allt fler personer. Verksamheten erbjuder idag möjlighet att ta del av nyheter mm på många språk. Det stora antalet besökare i lokalerna har medfört en betydligt mer ansträngd arbetsmiljö för personalen, men bedöms nu fungera väl. Det är dock fullt upp hela tiden. Utbildning i hot och våld har hållits för olika personalgrupper under våren. Utbildning i konflikthantering har hållits för chefer. Sedan årsskiftet delar vi bibliotekschefstjänst med Hultsfred. Biblioteket har nyanställt en medarbetare på 60 % för att täcka upp för detta. Från 1 januari 2017 har denna samverkan med Hultsfred fördjupats och en gemensam chef för Kultur och Fritid i Högsby och motsvarande verksamhet i Hultsfred är tillsatt. Fritidsgården, som är i tillfälliga lokaler, har fått anslag för att göra en förprojektering för nya lokaler. Ny skolchef är anställd sedan augusti. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser Kommunens ska höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser 44

47 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheterna ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á- priser ska redovisas. Jämförande prestationsvolymer Förändrade kundunderlag ska kunna följas upp månadsvis. Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. görs i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner. Utbildningsutskottet (kr) Uppföljning Sammantaget så ligger alla verksamheter på budget eller på överskott, men den negativa avvikelse om 2,8 mkr som fanns i budget utifrån demografimodell och ett oförutsett underskott i projektet kring Gösjön om 0,5 mkr gör att UU samlat hamnar på ett underskott om 1,5 mkr. Den positiva avvikelsen är betydligt större när det gäller barn.- och elevantalsökningen än den negativa avvikelsen i förhållande till budget. (ökning med 50 elever bara inom F-åk9) Detta gör att man bör kunna Budget Bokslut Avvikelse Anpassning till budget Kultur, fritid, turism Turistverksamhet Besöks- och inflyttarservice Allmän fritidsverksamhet Stöd till föreningar Allmän kulturverksamhet Stöd till kulturella för Utställningar, teater Stöd till studieorg Bibliotek Sporthallar Friluftsanläggningar Fritidsgårdar Badplatser Totalt Kultur, fritid, turism Barnomsorg Förskola Familjedaghem Totalt Barnomsorg Skolbarnomsorg Skolbarnomsorg Totalt Skolbarnomsorg Grundskola Grundskola Obligatorisk särskola Totalt Grundskola Kostnader för Asyl BO & Grundsk Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildn Gymnasial vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Totalt Gymnasieskola Totalt UU anse att verksamheten har bedrivits med nollresultat eller överskott i förhållande till tilldelad budgetram eftersom den positiva avvikelsen gentemot prognostiserad volym är större än det ekonomiska underskottet sett till UU:s verksamhet. Budgetering och budgetuppföljningssystemet inom UU har utvecklingspotential. Idag finns inte en tydlig koppling mellan barn/elevantal och budget. Förändringar i barn/elevantal under året slår inte igenom i budget och inte heller i budgetuppföljningar. Ett ändrat system för budgetering och budgetuppföljning kommer att tas fram under 2017 för att implementeras under Under 2016 har vi haft en stor ökning av barn/elevantalet, huvudsakligen på grund av ökningen av nyanlända. Under den första tiden som nyanländ och asylsökande kan skolan söka bidrag direkt till skolkostnaderna. Detta bidrag täcker väl kostnaden som uppstår. När en elev beviljas uppehållstillstånd försvinner detta bidrag. Elevens skolgång skall då finansieras av etableringsersättningen som betalas ut till kommunen. Kostnaderna för mottagningsenhet, asylmottagande av barn och ungdomar inom skola och förskola har finansierats av riktat statsbidrag till kommunen, sökta bidrag från Migrationsverket och andel av etableringsersättningen som betalas ut till kommunen. Dessa kostnader budgeterades inte i UU:s budget och syns därför heller inte i UU:s bokslut. På likartat sätt är det med SFI. Kostnaderna här har finansierats med hjälp av riktat statligt bidrag och med etableringsersättningsmedel. Andelen som gått till skolan av etableringsmedlen har varit liten och kommer att justeras uppåt under Kostnader för SFI för personer som inte kommit via asylsökning finansieras inte via dessa medel. Utbildningsutskottet gick in i budgetåret 2016 med en negativ avvikelse pga. demografimodellen med 2,8 mkr. Denna avvikelse fördelades inte ut i budget utan har legat utanför. Detta medförde att alla verksamheter behövde visa ett samlat positivt resultat om 2,8 mkr för att budget skulle gå jämt ut. Den samlade befolkningsminskning som demografimodellen prognostiserar blev inte av under 2016 utan det blev en befolkningsökning och en kraftig ökning av barn och elevantalet. Ett antal besparingsåtgärder vidtogs under 2016 för att ändå hämta hem avvikelsen på 2,8 mkr. Det samlade bokslutet för utbildningsutskottet hamnade på -1,5 mkr. Prognosen från augusti 2016 pekade mot ett underskott på 1,0 Mkr, men reviderades till en prognos på ett underskott med 300 tkr i oktober. 45

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sedan dess har läget förändrats på en del punkter. Den återbetalning från ÖSK som då skulle vara 940 tkr blev 268 tkr lägre. Oförutsedda extra kostnader i samband med arbeten vid Gösjön resulterade i ett underskott på 541 tkr som inte förutsågs i augusti. Denna kostnad togs som en direktinvestering via driftsbudget. Bidragsbeloppet från Tillväxtverket till projekt svets/svenska blev 250 tkr lägre än beräknat. Resterande 150 tkr i jämförelse med prognos förklaras huvudsakligen med ett ökat antal elever som beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket och då försvinner det riktade bidraget från Migrationsverket. Samlat gör Kultur, Fritid och Turism ett överskott på 634 tkr jämfört med budget. Åtgärder om att inte besätta planerad tjänst till kulturskola och inte genomföra planerad ökning på fritidsgård har bidragit till överskottet. Förskolan/familjedaghem gör ett överskott på 890 tkr. Bidragande orsaker är ökade intäkter pga. fler barn än budgeterat, statsbidrag och beslutad besparing om att inte genomföra simskola för 5-åringar. Förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg gör sammanlagt ett underskott på 140 tkr. En ökad mängd elever jämfört med prognos har gjort att kostnaderna för personal ökat. Enskilt elevärende i särskolan gör att ett underskott om 389 tkr uppstått här. Samlat gör HUC ett underskott på 50 tkr. HUC har behövt öka personalmängden för att möta det ökande elevantalet på både ungdomsgymnasiet, vuxenutbildningen och SFI. Prognosen pekade mot ett överskott, men lägre bidrag än beräknat från Tillväxtverket vände prognosticerat överskott till ett litet underskott. Asylkostnaderna för barnomsorg och grundskola ligger på budget. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Det dagliga mötet i skolan skall präglas av glädje, respekt, empati, ansvar och samhörighet. Förutsättning för detta är att det finns ett levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen Elevernas kunskap skall kontinuerligt förbättras och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov Ett rikt kultur- och fritidsliv ger människor möjlighet till personlig utveckling, skapar god hälsa och goda livsvillkor för kommunens invånare samt främjar lokal service. Detta oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning Verksamheten ska präglas av ett kreativt och hälsofrämjande perspektiv Resultatmål UTBILDNING Barns och elevers hälsa såväl fysiskt som mentalt ska förbättras Normer och värden mäts bl.a. genom trygghetsaspekter och möjlighet till arbetsro i skolan samt om åtgärderna för att motverka mobbning ger resultat Ansvar och inflytande beskriver elevernas delaktighet och ansvarstagande Alla elever ska få den hjälp och det stöd de behöver utifrån sina behov Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar. Jämförelsevärde för kunskapsmålen är att elevernas kunskaper ligger som lägst på samma nivå som genomsnittet av landets landsbygdskommuner. Mätningar presenteras varje höst av Skolverket. Uppföljning FÖRSKOLA Förskolan har genom att använda kartläggningsmaterialet från BRUK kommit fram till att ett prioriterat område är barnens språkutveckling. Med tanke på att så många förskolebarn har annat språk än svenska som modersmål är detta fokus än mer viktigt. Man använder etablerade modeller för detta. Likartade arbetsmetoder används i förskolorna för att sträva mot läroplansmålet att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. En framgångsfaktor har varit att tidvis dela upp barngruppen i smågrupper och använda rekvisita som handdockor eller liknande. Att pedagogerna har ett förhållningssätt som uppmuntrar barnen att använda sitt modersmål även i förskolan och visar för dem att deras modersmål är betydelsefullt och att pedagogerna är intresserade av deras språk är också av betydelse för hur väl förskolan ger barnen möjlighet att sträva mot målen. En utveckling av att arbeta med Tecken som stöd har funnit det gynnsamt för barnens språkutveckling. Genom att skapa fler alternativa kommunikationssätt så ökar barnens delaktighet och inflytande. Samtliga förskolor lägger också stor vikt vid att medvetet arbeta med matematik i vardagen. Barnens taluppfattning, uppfattningen av storleksrelationer, lägesrelationer, former, mönster mm stimuleras och genom skattningar via BRUK kan vi se att det 46

49 VERKSAMHETSBERÄTTELSE stimulerar barnen i sin begynnande förståelse för matematik. GRUNDSKOLA En sammanfattning av resultaten i förhållande till inriktningsmål och resultatmål. Alla mål som handlar om det dagliga mötets kvalitet, trygghet, delaktighet och upplevelsen att få hjälp nås med gott resultat. Där jämförelsevärden finns med andra kommuner så hävdar vi oss väl. Målet när det gäller kunskaper är lite mer tvetydigt. Vi har en svag resultatförbättring men ligger fortfarande lågt när det gäller kunskapsresultaten. Tas de av SKL använda viktningsvärdena med, så presteras det mycket väl i förhållande till förväntade resultat. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning: Eleverna i åk 5 och 8 har deltagit i nationell elevenkät. När det gäller upplevd trygghet så hamnar åk 5 i Högsby som 2:a av 215 deltagande kommuner, åk 8 som 85:a av 215 deltagande kommuner. På frågan om skolarbetet ger nyfikenhet och lust att lära placeras Högsby på plats 2 och 58 för åk 5 respektive åk 8. När det gäller om lärarna lyssnar och tar hänsyn elevernas åsikter så är det placeringarna 18 och 48 för åk 5 respektive åk 8. När det gäller elevernas upplevelse av att veta vad som krävs gällande kunskapsmålen så blir resultaten 173 för åk 5 och 37 för åk 8. När det gäller elevernas upplevelse av få hjälp när de behöver det så blir det placering 1 och 39 för åk 5 respektive åk8. Elevernas upplevelse av återkoppling från lärare når placering 37 respektive 135 för åk 5 resp. åk 8. Gällande elevernas upplevelse av att lärarna förväntar sig att de skall nå målen så nås placering 81 (åk5) och 142 (åk8). Sammanvägt hamnar Högsby på ranking 17 när det gäller åk 5 och 72 när det gäller åk 8. Generellt nås placeringar över eller klart över genomsnittet. Enligt forskning så är trygghet, delaktighet, att veta vad man förväntas lära sig, återkoppling om hur det går, och höga förväntningar på eleverna viktiga framgångsfaktorer. Vi placerar oss bra i dessa mätningar, men kan öka våra förväntningar på eleverna lite. Ett byte av uppföljning har gjort att siffrorna inte är helt jämförbara. I vår uppföljning så har vi siffror för hela elevgruppen, delgrupperna flickor och pojkar samt siffror där vi tar hänsyn till resultaten i förhållande till nyanlända elever. Tidigare uppdelning gick mellan svenskfödda och inte svenskfödda. Vi har nu justerat siffrorna så att de mer stämmer med nationella begrepp. Våren 2015 var merittalet för alla elever åk 9 193,5 och våren 2016 var merittalet 193,7. En till synes mycket svag uppgång, men dock uppgång. I realiteten är det troligen en starkare resultatförbättring eftersom en betydligt större andel nyanlända fanns med i underlagen våren 2016 jämfört med våren (Snittmerittalet för nyanlända i åk 9 var vilket kan jämföras med hela gruppens snitt på 193,7.) Samma jämförelsetal finns inte för Jämfört med de nationella värdena på 220 för kommunala skolor så ligger resultaten sämre. Det placerar oss på plats 269 av 290 kommuner. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar fram jämförelsematerial och försöker även väga in hänsyn till andelen nyanlända, andel pojkar, föräldrars utbildningsnivå. När de väger in dessa faktorer så rankar de våra resultat som nummer 29 av Sveriges 290 kommuner. Detta visar att resultaten är svårvärderade. Andelen elever som slutade grundskolan med behörighet till gymnasieskolan var % och 2015 var den siffran 75 %. Jämfört med nationell nivå där snittet är 86 % så ligger vi under. När SKL väger in samma faktorer så hamnar vi dock på plats 3 av Sveriges kommuner. En viktig förklaring till de skilda värderingarna är att Högsby har en mycket stor andel nyanlända elever som påverkar resultatnivån. Detta gör självfallet att arbetet på HUC för att hjälpa våra nyanlända elever till behörighet och avklarad gymnasieutbildning blir både svårt och viktigt. Sambandet mellan tid i Sverige och resultaten är mycket påtagligt. En del i arbetet framåt är en högskolekurs för personal Nyanländas lärande, mottagande och inkludering, fokus på språkutvecklande arbetssätt, struktur för fortsatt och fördjupat kollegialt lärande. Utifrån resultaten på den nationella elevenkäten och nationella jämförelsetal så indikerar det att mycket bra arbete görs och utifrån förutsättningar så nås goda resultat. För att nå längre med fler så behöver resurser finnas, rekrytering av behöriga lärare kunna göras och fortsatt utvecklingsarbete ske framförallt inom läs- och språkutveckling samt användandet av digitala hjälpmedel. HUC På HUC visar elevenkäten att man trivs på sin skola men att det är för trångt och högljutt och det därför blir svårt med studieron. Diskussion har förts om att kunna lokalisera SFI undervisningen på annan plats. Ett förslag till lösning finns på KS bord. Resultatmässigt så når 100% av de elever på HUC som är antagna till ett nationellt program examen. HUC har dock en stor mängd elever på IM och SFI. FRITID, KULTUR OCH TURISM Kommunen ska stödja föreningar så att deras verksamheter leder till god hälsa, goda livsvillkor och lokal service Skapa arenor/mötesplatser för besöksnäringen Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter 47

50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Detta görs genom att bl.a. erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning Uppföljning Biblioteket har genomfört ett antal välbesökta kulturarrangemang både för barn (sagostunder och teater) och för vuxna (kulturmåndagar och musikarrangemang). Aktiviteter under skolloven och träffar i bok- och filmklubben är andra evenemang som genomförts under perioden. Under Get-on-line Week och dyslexiveckan genomfördes ett flertal arrangemang med fokus på nyanlända personer och elever som läser svenska för invandrare samt för personer med läshandikapp. Biblioteket har fått förstärkning i budgeten för inköp av medier på mångspråk och lättläst svenska. Det är mycket stor efterfrågan på medier inom dessa områden. En språkpraktikant har under en period hjälpt nyanlända med olika praktiska problem. Idrottskul är en sammanslutning av 7 olika föreningar i kommunen i samarbete med Smålandsidrotten SISU och som vänder sig till barn i åk 1 4. Målsättningen är att ge barnen ett varierat utbud av olika idrotter samt möjlighet att prova sig fram. Biblioteket har tillsammans med regionbiblioteket genomfört två projekt med inriktning läsfrämjande. Ett projekt har arbetat med estetiska lärprocesser (tillsammans med skolan) och ett projekt har planerat och genomfört Festival A-Ö (tillsammans med Mönsterås bibliotek och studieförbund). Ett antal föreningsträffar i samarbete med SISU har genomförts med fokus på integration och idrott online. Personalen på Gården har tillsammans med ett antal ungdomar planerat och genomfört en resa till Paris under våren. Planering och genomförandet kan följas på Gårdens Facebook-sida. Under lov har Gården genomfört ett antal aktiviteter som riktade sig till ungdomar. Ett hälsoprojekt som avslutade med en parisresa genomfördes i somras. MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95 % Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Resultatmål Frisknärvaron ska öka De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen Frisknärvaron har ökat med 1 % jämfört med 2015 och med 1,7% sedan årets början. Frisknärvaron för 2016 ligger på 94,31%. Vi ligger nu nära uppsatt mål och förändringen är positiv. För att fortsätta denna positiva utveckling är det viktigt med möjligheten till ett ledarskap som gör det möjligt för ansvarig chef att förebygga långtidsfrånvaro. Samverkansprocessen ventilerades med personalorganisationerna under förra hösten och förhoppningen är att samverkansklimatet har förbättrats. Rutiner för samverkan har utarbetats under hösten. Förra året konstaterades att som en viktig del i arbetsmiljöarbetet är att det pedagogiska ledarskapet behöver utvecklas. Stor administration, en kraftig elevantalsökning och rekrytering medförde att tiden till pedagogiskt ledarskap blev alltför liten. Arbetsmiljöverket har efter inspektioner under våren och gjorda påpekanden gjort återbesök och avslutade alla ärenden utom ett under hösten. Arbetsmiljö och medarbetarenkät genomfördes under hösten. Resultaten kommer att utgöra underlag för kommande handlingsplaner. Klart är att organisationens fortsatta elevökning har medfört och medför fortsatt en hög arbetsbelastning på ledningsfunktioner. Kommande arbete med att digitalisera och utveckla verksamheten gör att fortsatta insatser kommer att behöva göras. I detta ingår det kollegiala lärandet som också behöver utvecklas. Vi behöver också arbeta vidare med våra strukturer och processer för att utveckla de pedagogiska formerna, så att de ger bästa effekt för lärandet och därmed öka motivation och arbetsglädje. 48

51 VERKSAMHETSBERÄTTELSE PROCESSER Inriktningsmål UTBILDNING Vara en lärande organisation, vilket innebär en vilja att hela tiden utvecklas, att pröva nya tankemodeller, att föra kontinuerliga diskussioner om skolans gemensamma visioner, utvecklas tillsammans och att arbetet präglas av en helhetssyn på individen och lärandet Arbetet ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt FRITID, KULTUR OCH TURISM Utveckla plattformar för samverkan för att skapa gynnsamma förutsättningar för hur kommunövergripande frågor kan hanteras inom ramen för kultur-, fritids- och turismfrågorna Att ge föreningar mål och medel är en framgångsfaktor för en positiv utveckling Resultatmål UTBILDNING Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Andelen elever som når målen ska öka. Resultat som elever uppnår ska analyseras, åtgärder ska vidtas och resultaten ska mätas Det första resultatmålet för utbildningen finns med under rubriken service/medborgare och upprepas inte här. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortsätta att utvecklas och det kommer att vara en stödjande struktur för arbetet med uppföljning och resultatutveckling. Det löpande arbetet utvärderas i förhållande till erhållet resultat. Analyseras och behov av justering, kompetensutveckling tas fram. Ev. justerat arbetssätt tas fram och genomförs, följs upp analyseras osv. Stödjande uppföljningssamtal sker flera gånger per år mellan skolchef och ansvarig chef. Fokus kommer att vara på långsiktigt systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete med målen i fokus. Detta arbetssätt kräver att forum för pedagogiska samtal finns med reflektionsmöjlighet över såväl det egna som det gemensamma arbetet. Fortsatt fokus på ett formativt förhållningssätt och kollegialt lärande. På ytterskolorna har tillfällen för gemensamma träffar med förskola, fritidshem och skola ökat efter önskemål från personalen på några av skolorna. Detta för att öka samsyn och pedagogiska diskussioner som ska utveckla verksamheterna. På förskolorna har man sett betydelsen av att gemensamma APT: er genomförs. FÖRSKOLA Förskolans arbete har handlat mycket om språk och matematik och vi arbetar till stor del tematiskt och strävar mot att synliggöra barnens lärprocesser. Vi har i temat vävt in barns delaktighet och reflekterat över pedagogernas roll för en bra måluppfyllelse. Våra pedagogiska dokumentationer samt reflektioner i arbetslagen pekar på att vi på många håll har en hög måluppfyllelse. Angelägna utvecklingsområden kommer att tydliggöras framöver. Negativt är dock att flera av förskolorna inte har miljöer som är anpassade till den verksamhet som bedrivs. Förskolorna är inrymda i före detta klassrum utan att anpassningar har gjorts. Även toaletter och handfat behöver anpassas till små barn. Den stora tillströmningen av flyktingar under året medförde att ytterligare en förskola har startats. Denna förskola finns i Berga och barn från Fågelfors och Berga erbjuds plats där. Tanken är att dessa barn efter cirka en termin ska börja i ordinarie förskoleverksamhet och det når vi generellt idag. Förskolan håller på att planera att involvera all personal i olika utvecklingsgrupper med målet att stimulera barnens lärande och utveckling i ännu högre grad. GRUNDSKOLA I grundskolan står kommunen inför stora utmaningar framöver dels på grund av den stora ökningen av asylsökande med stora skillnader i kunskapsbakgrund och dels att vi traditionellt legat lågt i de kunskapsmätningar som görs i landet. Även om de sammanställningar som vi gjort kring meritvärde i årskurs nio visar att kommunens meritvärde ökat samt att det framförallt är flickornas meritvärden som ökat. Vi ligger fortfarande under såväl ett rikssnitt som under, enligt SCB, jämförbara kommuner. Samlat meritvärde har ökat från 193,5 till 193,7. Antalet nyanlända i gruppen har ökat och snittet för gruppen nyanlända är 14. Arbetet med att förbättra elevresultaten har lett till positiva resultat, men de döljs genom att snittresultatet påverkas negativt av resultaten inom gruppen nyanlända. 19 % av eleverna i åk 9 slutade dock utan behörighet till gymnasieskolan. Flera av dessa tillhör gruppen nyanlända. Vägar att höja resultaten och utveckla bra vägar framåt för gruppen nyanlända måste till. Vi är på rätt väg men behöver hitta olika sätt att motivera och stödja eleverna mot de högre kunskapskraven. Vi behöver även bli bättre på att hjälpa elever i behov av stöd, vilket är en grupp som ökar i takt med ökat antal nyanlända. Vi behöver generellt bli bättre att hantera situationen med många elever som har svårigheter med svenska och svenska som andra språk. Här arbetar vi intensivt med att snabbt kunna fortbilda alla lärare. (Se även avsnittet under service/medborgare och resultatmål) HUC De senaste kunskapsmätningarna för gymnasieelever från visar att vi ligger bättre till jämfört med riket när det gäller andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning såväl inom tre år som inom fyra år med introduktionsprogrammet inräknat. 49

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till högskolan samt elevernas genomsnittliga betygsvärden ligger på ett rikssnitt. Betygsvärdena för de gymnasieelever som går på HUC ligger dock under ett rikssnitt. Avslutningsvis kan konstateras att grundskolan har en alltför hög andel elever som inte når målen i alla ämnen och nyanlända elever utgör en stor andel av dessa. Men det finns också en tendens att andelen elever i behov av särskilt stöd, både av sociala orsaker och av mer skoloch inlärningsrelaterade orsaker. Dessa förstärker ibland varandra på ett icke önskvärt sätt om negativa mönster inte bryts. Vardagligt klassrumsnära skolutvecklingsarbete kombinerat med ett nära samarbete med elevhälsa är vårt sätt att motverka detta. Elevens tro på att de har möjligheten att nå framgång genom idogt arbete är central. Eleverna behöver mötas av anpassade utmaningar, höga förväntningar och ett gott stöd. Fokus för skolorna behöver få ligga på detta och mängden sidoprocesser begränsas till ett minimum. Rätt användning av IKT skulle kunna vara ett kraftfullt verktyg i arbetet med att utveckla arbetsformer och därmed nå ökad måluppfyllelse. FRITID, KULTUR OCH TURISM Bygga upp nätverk av olika intressenter i kommunen för samverkan kring kultur-, fritid- och turismfrågorna. Resultat från föreningars aktiviteter ska redovisas. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder Stödja såväl självstudier som formell utbildning Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling Stimulera barn och ungas fantasi och kreativitet Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald Utbyggda nätverk finns som vi regelbundet arbetar i: Lokala nätverk; grundskola gymnasieskola, barnomsorg, miljö/bygg, äldreomsorg, socialtjänst, förenings- och näringsliv, studieförbund, kyrka och polis. Externa nätverk; Regionförbund, Regionbibliotek, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Landsting, Länsstyrelse, länets kulturinstitutioner, Kungliga biblioteket, Kulturrådet, Folkhälsocentrum, Emåförbundet, Smålandsidrotten, föreningen Astrid Lindgrens Hembygd samt länets kommuner FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Kommunens utveckling kommer framöver att ställa stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden. Teknik och IT ska utveckla pedagogiken så att bättre resultat uppnås. UTBILDNING Verksamheterna skall präglas av en entreprenörsanda Ett hälsoperspektiv ska finnas i verksamheterna där hänsyn tas till hela människan FRITID, KULTUR OCH TURISM Mistelns roll som kunskapsnav för information och utveckling ska stärkas Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning Resultatmål UTBILDNING Förmågan att kommunicera krav och förväntningar på teknik och IT ska utvecklas En IKT-pedagog har försökts rekryteras under våren dock utan att lyckas. Bedömningen idag är att vi har den kompetens inom skolledargruppen som behövs för att kunna lägga grunderna i en IKT-strategi och för att stödja och driva arbetet med IKT-arbetet. Arbetsbelastningen på dessa personer är idag väldigt hög och en avlastning av en del av nuvarande arbetsuppgifter behöver göras. En hållbar och realistisk IKT-strategi behöver tas fram. En genomförandeplan med tidplan och avsatta resurser anpassat till planen behöver finnas. Nätverken har och håller på att uppdateras och få ökad kapacitet. Planerings- och förberedelsearbete för att kunna köra igång pilotprojekt gällande en till en lösningar 7-9 under 2017 är igång. Biblioteket har installerat ett datoriserat utlåningssystem som i ett led för att förbättra servicen för våra besökare. 50

53 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRITID, KULTUR OCH TURISM Lyfta fram de strategiska frågorna för kunskapsutveckling och som kan gynna bygden Det pågår ett arbete att se över nuvarande riktlinjer för hur föreningsbidragens skall fördelas. Integrationsmedel till föreningarna är nu fördelade. En tydligare och tidsatt plan för hanteringen behöver finnas om detta skall ske även nästa år. En utveckling av Kulturbruket är avhängigt tilldelning av extra medel. I år fick planerad satsning strykas p.g.a. budgetläget. Den planerade satsningen på simundervisning för förskolebarn ströks p.g.a. budgetläget. En satsning nästa år kräver extra medel och kommer troligen att stöta på svårigheter med tidsbrist i simhallarna i Oskarshamn och Mönsterås då behovet av simundervisning för skolbarn ökat kraftigt. Samverkansdiskussioner med grannkommunen Hultsfred kring samverkan mellan kultur- fritid och turism har resulterat i en gemensam chef från En anpassning av verksamheten för nyanlända skall utvecklas. 51

54 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SOCIALT UTSKOTT Marcus Schön (M) Ordförande Teresa Tolic Trossmo Verksamhetschef VERKSAMHETSOMRÅDE Sociala utskottet ansvarar för äldreomsorg, LSSverksamhet, hemsjukvård och bostadsanpassningar, individ- och familjeomsorg, flyktingverksamhet, arbetsmarknadsverksamhet, serveringstillstånd för alkoholutskänkning, städ- och måltidsverksamheterna samt egna lokalers hantering. SÄRSKILDA HÄNDELSER Bra resultat i Öppna jämförelser gällande vård och omsorg om äldre. Helhet hemtjänst 95 % och helhet särskilt boende 86% är över snittet för både länet och riket. Projekt Värdig Äldreomsorg i har genomförts och handlar om värdegrunden inom äldreomsorgen. Två nya lägenheter på gruppbostad inom LSSverksamheten har färdigställts. Utveckling har skett inom LSS-verksamhetens dagliga verksamhet genom att införande av arbetscoach som stöd till individer och externa arbetsgivare samt genom nya alternativa sysselsättningsuppdrag. Socialutskottet har beslutat om införande av Äldres Behov I Centrum (ÄBIC). ÄBIC bidrar till behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, gemensamt språk och strukturerad dokumentation samt bättre underlag för planering och uppföljning. Processledare har utbildats. Projekt har startat på Välengården har som inkluderar både resursfördelning och önskad sysselsättningsgrad. Hemtjänst och enhetschef samt enhetschefer för LSS och biståndshandläggare har flyttat till nya lokaler i Ruda. God ordning vad gäller myndighetsutövning inom IFO-området, vilket bl.a. visat sig vid inspektion av IVO. Hyresavtal har tecknats för öppnande av stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Hyresavtal har tecknats gällande nya kontorslokaler för IFO. Kompetensförsörjningen inom merparten av socialutskottets område är ansträngd med anledning av rekryteringssvårigheter till lediga tjänster. Utredning om gemensam socialjour i norra länet har genomförts. Avtal har slutits mellan kommunerna Oskarshamn, Västervik, Hultsfred, Vimmerby och Högsby. Förberedelse och införande av nytt personalsystem har tagit mycket tid i anspråk för enhetschefer och administrativ personal inom hela verksamhetsområdet. Det har påverkat det systematiska kvalitetsarbetet negativt. Nybyggnation av äldreboende fortskrider och går enligt plan. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser Höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheten ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. Jämförande nyckeltal Kostnaden för kommunens verksamhet ska ligga i paritet eller bättre vid jämförelse med liknande kommuner som. Socialutskottet visar ett stort överskott, 4,3 mkr. Det beror på att centralt konterade medel för oförutsedda händelser inom Socialutskottet inte har behövt användas samt att Måltids- och städverksamheterna har lämnat ett visst överskott. Den största delen av överskottet härrör från LSS-verksamheten, varav medel från avgående ärenden står för merparten. 52

55 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sociala utskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse LSS, omsorgerna Personlig service LSS Omsorg gruppbostäder Totalt LSS, omsorgerna Bostadsanpassning Bostadsanpassningsbidrag Totalt Bostadsanpassning Vård, behandling & service Vård & Omsorg, gemensam Vård, behandling & service Hemtjänst Hemsjukvård Dagverksamhet Totalt Vård, behandling & service Administration SU Totalt gemensamma kostnader SU Individ- och Familjeomsorg Institutionsvård, vuxna Institutionsvård, barn & ungdom Familjehemsvård, barn Öppen vård & behandling Ensamkommande barn Rådgivning Flyktingmottagande admin Enskilt bistånd Totalt Individ- och Familjeomsorg Arbetsmarknad Beredskapsarbeten Lönebidrag Sysselsättn.befrämjande åtgärder Totalt Arbetsmarknad Måltid- och städverksamhet Måltidsverksamhet Städverksamhet Totalt Måltid- och städverksamhet Totalt SU ÄLDREOMSORG Äldreomsorgen totalt går med ett visst underskott. Merparten av underskottet står särskilt boende för. Det handlar om ökad vårdtyngd, höga sjuklönekostnader samt behov av förstärkning och planering inför flytt till den nya delen av äldreboendet. Hemtjänsten lämnar ett överskott som framför allt beror på att medel för LOV återstår. Det väger till viss del upp underskottet för särskilt boende. Nyckeltal Kostnad per brukare Medel, riket Särskilt boende (kr/dygn) Hemtjänst (kr/tim) LSS-VERKSAMHET LSS-verksamheten visar ett stort överskott, 2,6 mkr. Det beror på avgående ärenden, lägre lokalkostnader, beviljat återsökningsärende samt vakant tjänst inom verksamhetens vikariepool. BOSTADSANPASSNING Kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget är högre än budgeterade medel. Det kan variera stort från år till år beroende på behovet. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Individ- och familjeomsorgen lämnar ett litet underskott om 300 tkr. Kostnaderna för institutionsvård för vuxna är mycket höga och det finns behov av ett långsiktigt och kommunövergripande förebyggande arbete i ANDT-frågor. Underskottet vägs nästan upp av överskott inom verksamheten för ensamkommande barn och unga samt enskilt bistånd. FLYKTINGMOTTAGANDE OCH ARBETSMARKNADS- INSATSER Arbetsmarknadsenheten inklusive flyktingmottagandet lämnar ett överskott närmare 380 tkr. Det beror på att del av en tjänst under året har varit vakant samt på högre intäkter än budgeterat. MÅLTIDS- OCH STÄDVERKSAMHETEN Måltidsverksamheten lämnar ett överskott närmare kronor och städverksamheten kronor, totalt Nyckeltal måltidsverksamheten: Livsmedelskostnad/port (skola) 11,08 10,12 Livsmedelskostnad/port (ÄO) 22,47 21,19 Andel ekologiska varor (skola) 28,14% Andel ekologiska varor (ÄO) 20,34% SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Brukaren är en nöjd kund och som har en kompetent och flexibel socialtjänst Arbetar förebyggande och målinriktat utifrån en gemensam värdegrund och ett helhetsperspektiv Verksamheten skall präglas av god kvalitet där den enskilde garanteras en individuellt utformad vård och omsorg Personer med funktionsnedsättning ska genom stöd, hjälp och service ges möjlighet att leva som andra Med respekt för självbestämmanderätt och integritet ska ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet främjas Städ- och måltidsverksamheterna ska ha nöjda kunder Främja patientsäkerheten Resultatmål ÖVERGRIPANDE Kommunens servicegarantier ska leda till ökad kvalitet och tydlighet för medborgare Redovisa förbättringsåtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet Verksamheterna arbetar kontinuerligt med kommunens servicegarantier. En workshop om systematiskt kvalitetsarbete genomfördes i maj för verksamhetens chefer för att arbeta vidare med verksamhetsförbättringar. 53

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsgemensam rutin för klagomålshantering har införts. Beslut har fattats om ny redovisningsmall för det systematiska kvalitetsarbetet inom äldreomsorg och LSS, som ska provas i två år. ÄLDREOMSORG Den kvalitet som vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner Brukaren ska garanteras inflytande över hur beslutade insatser görs. Genomförandeplaner ska bidra till att uppnå detta Brukare ska ges ökade möjligheter till egna val, exempelvis genom LOV Bra resultat visas i Öppna jämförelser gällande vård och omsorg om äldre. Helhet hemtjänst 95% och helhet särskilt boende 86% är över snittet för både länet och riket. Alla individer som har beslut om särskilt boende har fått beslut om insatser i boendet. Arbetet med att upprätta genomförandeplaner för respektive individ pågår. Arbetet med senior alert har inte tagit den fart som önskats under 2016 men finns med som ett realistiskt mål under Ett projekt har genomförts som handlar om värdegrunden inom äldreomsorgen. Alla medarbetare inom äldreomsorgen har haft möjlighet att medverka och tagit del av resultatet av genomförd enkätundersökning. Varje arbetsplats har också fått återkoppling och material att arbeta vidare med. LSS-VERKSAMHETEN Handikapplanen ska leda till bättre förutsättningar för medborgarna Två nya lägenheter inom en gruppbostad har färdigställts. Utveckling har skett inom LSS-verksamhetens dagliga verksamhet genom att införande av arbetscoach som stöd till individer och externa arbetsgivare samt genom nya alternativa sysselsättningsuppdrag. Delaktighetsmodellen, som avser ökat inflytande för brukare, har implementeras i verksamheten. Alla brukare har fått sina genomförandeplaner uppdaterade. Stora svårigheter att verkställa vissa insatser och att starta ny verksamhet, vilket IVO har granskat och varit mycket kritiska till. Svårigheterna att verkställa insatser beror till stor del på att fokus har legat på andra utvecklingsprocesser inom kommunen, processer som inte varit bemannade på rätt sätt och som ligger utanför Socialutskottets ansvarsområde men som verksamheten har varit tvungna att hantera. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSENHETEN Ett system för systematisk kvalitetsledning ska upprättas. Har ännu inte färdigställts p.g.a. vakanser under stora delar av året. Tjänsterna är nu tillsatta och arbetet kan återupptas. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Enskilda medborgares förmåga till självförsörjning ska öka Ensamkommande barn ska ges goda möjligheter till gynnsam utveckling Sårbarheten ska minska. Samverkan ska vara ett sätt att bidra till det Insatser ska vara evidensbaserade Ett system för systematisk kvalitetsledning ska upprättas Andelen nyanlända som har gått ur etableringen ökar, de har svårigheter att hitta jobb vilket bidrar till ansökan om försörjningsstöd. Det har varit svårt att få rätt kontakter med arbetsförmedlingen för att se vilket stöd de ger de nyanlända som är arbetssökande i kommunen. I kommunens HVB-verksamhet för ensamkommande flyktingbarn står barnets bästa i fokus. Stödet ska vara individuellt utformat och genomförandeplanen ska vara personlig. Sedan start har IVO genomfört tre inspektioner som inte resulterat i några påpekanden om åtgärder. Ett stödboende för ensamkommande unga har också upprättats. Personalomsättning är ett ord som väl beskriver IFO under året. Omsättning av personal kan påverka arbetstakt och kvalitet. De senaste rekryteringarna har varit lyckosamma. Vid årets slut är verksamheten i fas när det gäller arbetsmängd kontra bemanning inom alla områden utom arbetsmarknad och familjerätt. De extra administrativa resurser som satts in har även kunnat fasas ut. Enheten har även arbetat med omstrukturering för att möta kommande behov och motverka sårbarhet. Beslut om gemensam socialjour i norra länet har fattats. Arbete pågår med att starta upp verksamheten. IVO har granskat familjehemsutredningar gällande ensamkommande barn och unga som visade att utredningarna över lag är bra. Arbete pågår för att kartlägga och ta fram processer och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete. 54

57 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Resultatmål Frisknärvaron ska öka Kommunen skall ha en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö Verksamhetens mål skall vara väl kända och varje medarbetare skall förstå sin roll och uppgift för helheten Personalens kompetens skall öka Resultat av frisknärvaro för socialutskottets verksamheter 2016 är 91%. Frisknärvaron har ökat något i jämförelse med Kompetensförsörjningen inom merparten av socialutskottets område är ansträngd mot bakgrund av svårigheter att rekrytera till lediga tjänster. En förebyggande åtgärd som genomförts är konflikthanteringsutbildning för alla chefer. Hemtjänst inklusive enhetschef, enhetschefer för LSS samt biståndshandläggare har flyttat till ny och fin lokal i Ruda. ÄLDREOMSORG Förebyggande insatser som har genomförts under perioden är medarbetarsamtal, handledning inom vissa arbetsgrupper, utbildning i HLR, regelbundna APT där arbetsmiljöfrågor diskuteras, deltagande i mässan Funka för livet samt kompetensutveckling inom några verksamheter gällande omhändertagande av avlidna samt Psykisk ohälsa hos äldre. Hemtjänsten arbetar aktivt med att utveckla rutiner för att förbättra arbetsmiljön i verksamheten. Kompetensutvecklingsplan är upprättad utifrån behov i varje enskild enhet. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Medarbetare erbjuds kontakt med företagshälsovård vid behov och som förebyggande åtgärd. Handledning till medarbetare ses som en viktig förebyggande åtgärd. Diskussioner förs kontinuerligt om arbetsbelastning och stress. Ökat samarbete med säkerhetssamordnaren har inletts som konsult i vissa tillbudsärenden. Bemanningen har inte varit tillräcklig inom alla enheter under året. Arbetstyngdsmätning genomfördes i början av året inom gruppen för barn och familj som visade på en allt för tung arbetsbelastning. Vid avstämning i december hade arbetsbördan lättat och en viss överkapacitet kan väntas inom ensamkommande gruppen. Resurser kan då läggas på andra områden vid behov. Prioriteringar av ärenden genomförs som åtgärd. Satsning på studenter ger resultat och två kommer att tillträda tjänster i januari. Enheten har arbetat med den nya föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö. Ett frågeformulär har besvarats och en arbetsgrupp har utsetts för att arbeta vidare med resultatet. Uppföljning av resultatet har skett och arbetet fortsätter. Framöver kommer man att arbeta med att tydliggöra arbetsområden samt kompetensutvecklingsbehov. Introduktionen för nyanställda har förbättrats. Regional översyn pågår gällande gemensamma introduktionsutbildningar för socialsekreterare. Hyresavtal har tecknats för nya kontorslokaler. Inflyttning beräknas ske våren Ses som mycket positivt i verksamheten eftersom trångboddheten i dagsläget är stor. STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET I början på året anordnades en föreläsning för alla medarbetare om kost, sömn och stress som en hälsofrämjande insats. Förebyggande åtgärder som genomförts är medarbetarsamtal, regelbundna APT, enkät Blomman om problemlösande samarbetskultur som man arbetat med i respektive arbetsgrupp samt upprättat rutiner där behov funnits. LSS-VERKSAMHETEN Förebyggande insatser som genomförts är medarbetarsamtal, arbete med årsplan med planerade aktiviteter som bidrar till kontinuitet, delaktighet och uppföljning, handledning inom vissa arbetsgrupper, utbildning i HLR, regelbundna APT där arbetsmiljöfrågor diskuteras, deltagande i mässan Funka för livet. Kompetensutvecklingsplan är upprättad. 55

58 VERKSAMHETSBERÄTTELSE PROCESSER Inriktningsmål Utskottets verksamheter ska ha en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation med klara och tydliga interna och externa rutiner men samtidigt kunna tillgodose kraven på kvalitet och integritet Utveckla ett flexibelt arbetssätt utifrån varierande behov hos brukare och bemanning I samband med förändrade förutsättningar för enskilda ska samverkan ske för att ge stöd av god kvalitet på mest kostnadseffektivt sätt Rutiner kring försörjningsstödet samt åtgärder för att öka människors förutsättningar till självförsörjning genom arbetsmarknadsåtgärder ska utvecklas Upprätta en handlingsplan i enlighet med Strategin för Integration i Resultatmål ÖVERGRIPANDE Kundens behov ska vara i centrum. Samverkan ska vara ett sätt att nå bästa effekt. Samordnad individuell plan ska utveckla denna förmåga Tillgången av lokaler ska utvecklas i takt med förändrade förutsättningar i verksamheten SOCIALTJÄNST OCH LSS Bemanningsenheten ska öka bemanningens flexibilitet Resultaten från kvalitetsregistren ska analyseras och leda till förbättringsåtgärder Utveckla redovisningen av arbetsmarknadsåtgärder och vad de leder till Utveckla en boendekedja för ensamkommande flyktingbarn Redovisa minst tre genomförda aktiviteter för förbättrade basala hygienrutiner Redovisa genomförda aktiviteter för förbättra läkemedelshantering ÄLDREOMSORG Om- och nybyggnationen av kommunens äldreboende kommer att pågå under några år och ligger något före plan. En nybyggd del står klar. Extra resurser sattes in för att förbereda och planera flytt. Ett projekt har startat för att ta fram ett beslutsunderlag angående bemanningspool. Arbete med att förbättra basala hygienrutiner pågår. Vissa delar inom äldreomsorgen har tagit del av en webbutbildning i ämnet. En processkartläggning och riskanalys är genomförd när det gäller mobila trygghetslarm. Hemtjänst samt enhetschef, enhetschefer LSS och biståndshandläggare har flyttat till nya kontorslokaler i Ruda. Utbildning av processledare för införande av ÄBIC genomfört. LSS-VERKSAMHETEN Inom LSS-verksamheten fortsätter arbetet med årsplan och uppföljning. Fokus på processer för att öka frisknärvaron. Implementering av Delaktighetsmodellen har genomförts. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Avtal har tecknats rörande ett hus som ska fungera som stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Avtal har tecknats i fråga om nya kontorslokaler för IFO. Inflyttning planeras kunna ske i mars Medarbetare inom IFO deltar i förekommande regionala processarbeten som t.ex. fortsättningen av PRIO samverkan inom psykisk hälsa, missbruks- och beroendevården samt den social barn- och ungdomsvården. Lokala processarbeten som pågår är Psynk, missbruksoch beroendesamverkan och Case Manager med Mönsterås och Oskarshamn, samverkan med elevhälsan, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, LSS. FLYKTINGMOTTAGANDE OCH ARBETSMARKNADS- INSATSER Organisationsförändringsprocess startade under hösten med målet att bilda en ny enhet för arbetsmarknad och integration i början av Förändringen innebär även att området flyttas från socialutskottet till kommunledningsutskottet. Det förebyggande arbetet med Senior alert, t.ex. att minska antalet fallolyckor, har inte tagit den fart som varit önskvärt men kommer fortgå under Arbete med att förbättra läkemedelshanteringen har inte genomförts p.g.a. rekryteringssvårigheter och vakanser inom hälso- och sjukvårdsområdet. 56

59 VERKSAMHETSBERÄTTELSE STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Utveckla verksamheten med stöd av kundundersökningar Städverksamheten rapporterar avvikelser på daglig basis som sedan tas upp på arbetsplatsträffar och som sammanställs i slutet av året. Arbete med att minska matsvinnet fortgår genom att jobba med frånvarohanteringen i Infomentor samt planera antalet portioner. FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål ÖVERGRIPANDE Samverkan ska leda till ökad kvalitet för kunden och minskad sårbarhet för verksamheten ÄLDREOMSORG Teknik och IT ska öka kundernas möjlighet och förmåga till självständighet Lokaler ska utvecklas så att de understöder moderna arbetssätt En översyn av grundbemanningen inom äldreomsorgen behöver genomföras. Den bemanning som finns inom vissa boenden i dagsläget stämmer inte överens med behovet av insatser hos de boende. Även scheman behöver ses över. Detta kommer ske i samband med implementering Time Care planering som ingår som del i det nya personalsystemet. Pilotprojekt på Välengården har startas som inkluderar resursfördelning, önskad sysselsättningsgrad och flexibla scheman och fortsätter under Olika utvecklingsgrupper har startas med anledning av ny- och ombyggnation av Mogården. Implementering av ÄBIC ska påbörjas. Ny verksamhetsmodul ska införas vilket även inkluderar mobilt arbetssätt, bl.a. dokumentation för medarbetare. Projektet med att ta fram beslutsunderlag gällande en personalpool har påbörjats och kommer att fortsätta under våren LSS-VERKSAMHET Personer med funktionsnedsättningar ska på ett naturligt sätt delta i samhällslivet i högre utsträckning Fortsätta det inledda arbetet med arbetscoach som inventerar och utvecklar sysselsättningen för brukare som har beslut om daglig verksamhet. Arbeta med Delaktighetsmodellen. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Utveckla en boendekedja för ensamkommande flyktingbarn Nytt avtal har tecknats för start av stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Regeringen föreslår ändringar i lagen som gäller mottagande av ensamkommande flyktingbarn och ändringar i tillhörande ersättningssystem. Ändringarna innebär att kommunen behöver upprätta en helt ny planering av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Arbete pågår. Övriga utvecklings- och framtidsfrågor för IFO: Arbete pågår med att starta en gemensam socialjour i norra länet. Utredning pågår om länsgemensam familjerätt. Kontakter har upprättats gällande utveckling av insatser för barn som anhöriga samt öppenvårdsinsatser för ungdomar i missbruk och deras familjer i samverkan med närliggande kommuner. En regional handlingsplan för den sociala barnavården har tagits fram. Arbetet med den lokal planen fortsätter

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MYNDIGHETSNÄMND Lars Elmborg (KD) Ordförande 58 Anneli Nielsen Miljö-, plan- och byggchef MYNDIGHETSNÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande enligt vad som i särskild lagstiftning anges för miljöoch hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken, livsmedelsfrågor enligt livsmedelslagen, avfall och renhållning enligt miljöbalken och renhållningsordningen, naturvård enligt miljöbalken, plan- och bygglovsverksamheten enligt plan- och bygglagen samt räddningstjänsten enligt lag om skydd mot olyckor. Myndighetsnämnden har dessutom ansvar för tillsyn av detaljhandelns tobaks-, folkölsoch läkemedelsförsäljning. Myndighetsnämnden beslutar, med stöd av lagar och förordningar i ärenden som utgör myndighetsutövning såväl gentemot enskilda som gentemot kommunens verksamheter. Verksamheten som miljö- och byggkontoret bedriver har fastställts i myndighetsnämndens reglemente som har antagits av kommunfullmäktige. Myndighetsnämnden har det övergripande ansvaret för att ett konsekvent miljöarbete bedrivs i kommunen. I detta ingår att se till att kommunens övriga verksamheter fullföljer de uppgifter som åläggs dem i dessa hänseenden. SÄRSKILDA HÄNDELSER Ärendeflödet beträffande miljö och bygg är på samma nivå som tidigare år. Detaljplanearbetet fortgår med att omarbeta och förnya gamla inaktuella planer för att tillskapa ytterligare byggrätter samt skapa nya. Avtalet med Mönsterås kommun fortlöper och omfattar chefstjänst, GIS-ingenjör, miljöinspektör och räddningstjänstens myndighetsutövning. Stadsarkitekt på konsultbasis har under ca fyra månader utökats till 2 dagar per vecka för att stärka upp bygglovsverksamheten. Avtalet har sedan 1/9 återgått till 1 dag/vecka. Kontoret har under sommaren bemannats av tillfälligt anställd personal på administration och miljösidan. Sedan augusti har kontoret förstärkts med utökad tjänst för administration och med en byggnadsinspektör på 100% tjänst. EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått. Miljö- och byggverksamhet (kr) Myndighetsnämnden resultat ligger inom ramen med ett överskott. Resultatet beror på personalsituationen med vakanser under första halvåret och att intäkterna ligger över budgeterad nivå. SERVICE/MEDBORGARE Budget Bokslut Avvikelse Plan & Bygg ADB Bygglovsverksamhet Fysisk planering Totalt Plan & Bygg Miljö & hälsoskydd Miljöskydd Kalkning Hållbar utveckling, Miljö & Hälsa Tobak, alkohol & livsmedel Hälsoskydd Livsmedel mm Gemensamt Miljö & Byggnad Totalt Miljö & hälsoskydd Totalt Miljö- och byggverksamhet Inriktningsmål Servicen ska hålla hög kvalitet och där den enskilde eller näringsidkaren ska få ett positivt bemötande och känna sig delaktig. Kvalitetsmålen utgår från den servicegaranti som kommunstyrelsen beslutat om. Resultatmål Miljö- och byggkontorets förhållande gentemot kunderna präglas av kompetens och professionalism. All handläggning sker med utgångspunkt från att kunderna ska känna att man blivit bra bemött och fått en god vägledning i sitt ärende samt en god förståelse för de eventuella beslut som fattats av myndighetsnämnden Miljö- och byggkontoret eftersträvar hög tillgänglighet för sina kunder och korta handläggningstider. Kunduppföljning görs två gånger per år genom att enkäter delas ut i samband med ärendehandläggning eller att kunden via enkät på hemsidan lämnar synpunkter. Enkätsvaren ska redovisas halvårsvis. Verksamhetsuppföljning av

61 VERKSAMHETSBERÄTTELSE antal ärenden och uppgifter lämnas i verksamhetsplanen en gång per år. I kommunens servicegarantier beskrivs en minimigräns för den service som ska tillhandahållas gentemot medborgare beträffande bygg-, miljö- och hälsoskyddsfrågor. Genom förstärkning av personalen på miljö- och byggkontoret finns bättre förutsättningar att uppfylla uppsatta mål. MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95 % Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål Frisknärvaron ska öka 90 % av de anställda i ska uppleva en god arbetsmiljö 90 % av de anställda i ska känna sig delaktiga i antagna mål PROCESSER Inriktningsmål Utveckla det förebyggande arbetssättet inom nämnden Förtydliga preciseringar av nämndens verksamhet mot bakgrund av given resurstillgång Resultatmål Utarbeta en plan för hur miljöarbetet skall utvecklas Se över sina huvudprocesser och svara på frågan, vad är avdelningens kapacitet? FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Utvärderingen av samarbetsavtal med Mönsterås kommun för avdelningens utveckling kring ledning, kompetens och samverkan kommer att granskas. Utvärdering av samarbetet pågår. Service och kärnverksamheten fungerar bra efter nyanställningarna på miljö- och byggkontoret. Korttidssjukfrånvaron ligger lågt och det generella målet är att bibehålla denna nivå. Personalen på miljö- och byggkontoret är delaktiga i att ta fram verksamhetsplanen och arbetsmiljöförbättrande åtgärder pågår. 59

62 VERKSAMHETSBERÄTTELSE REVISION Margareta Lundgren-Johansson (S) Ordförande REVISIONENS UPPGIFTER Revisionen granskar, på uppdrag av kommunfullmäktige, styrelsens verksamheter samt genom utsedda lekmannarevisorer i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. Granskningen utgår från bestämmelserna i kommunallagen, revisorernas reglemente samt god revisionssed. Revisionen har fem ledamöter. ÅRETS VERKSAMHET Under år 2016 har två fördjupande granskningar genomförts, som visade följande resultat: Granskning av renhållningsverksamheten Granskningen gjordes gemensamt med de förtroendevalda revisorerna i Hultsfreds kommun. Bedömningen var att förbundsdirektionen i ÖSK i huvudsak säkerställer att renhållningsverksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen. Vi bedömer vidare att redovisningen i huvudsak sker med tillräcklig intern kontroll, men att det finns utrymme att stärka den interna kontrollen ytterligare. Det baserar vi på att uppbyggnaden av redovisningen för renhållningsverksamheten delvis är ändamålsenlig, att redovisningen omfattar nödvändiga kostnader, att överskott från verksamheten sedan år 2014 behandlas på ett ändamålsenligt sätt samt att det finns tydliga underlag vid höjning av renhållningstaxan. Inom följande områden gör vi bedömningen att den interna kontrollen bör stärkas ytterligare: I budgeten inkluderas poster som avser framtida kostnader i syfte att skapa överskott som ska nyttjas kommande perioder. Vi anser att hantering medför att det finns en risk att redovisningen inte sker enligt god redovisningssed. I samband med budgeteringen inför år 2015 har detaljeringsgraden minskat avseende kostnadssidan. Vi anser att budgeten bör ha samma detaljeringsgrad som det förväntade utfallet för att underlätta uppföljning. Det genomförs kontroller av hur stor andel som hanteringen av industriavfallet utgör i relation till den totala andelen avfall. Vi anser att kontrollen bör utföras årligen för att fastställa hur stort över- /underskott som tillhör taxekollektivet samt att kontrollen bör dokumenteras. Budgeteringen av renhållningsverksamheten och kalkyleringen av taxan är till viss del gjord enligt skilda principer. Vi anser att rutinerna bör ses över för att få en samsyn och inte skapa obefogade över-/underskott i verksamheten. Granskningen visar att vissa mindre poster har aktiverats som materiell anläggningstillgång avseende åtgärder för att återställa deponier i respektive kommun. Vi anser att utgifter för återställning av deponierna ska redovisas mot den avsättning som finns för ändamålet i respektive kommun. Granskning av räddningstjänsten Bedömningen är att kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende räddningstjänsten är endast till delar ändamålsenlig. Vi bedömer vidare att kommunstyrelsens interna kontroll är otillräcklig. Vi grundar vår bedömning på att det saknas en systematik i att upprätta uppföljningsbara mål och att följa upp dem. Vidare saknas beslut om ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för mandatperioden, samt att det saknas en systematik i att följa upp tidigare beslutat handlingsprogram. Vi anser att det är en brist att ett nytt samverkansavtal ej undertecknats för den samverkan som enligt beslut ska ske från och med år Ovanstående bedömning avser kommunstyrelsens styrning och uppföljning. Samtidigt får vi i granskningen en tydlig bild av att verksamhetens ändamålsenlighet har ökat i såväl förebyggande som operativ verksamhet genom den samverkan som sker förträdevis med Mönsterås kommun, men även med andra närliggande kommuner. Att tidigare beslutat handlingsprogram och samverkansavtal utgör riktlinjer för hur arbetet bedrivs. Vidare att avsikten är att i ett nytt handlingsprogram tydliggöra prestationsmålen. EKONOMI Inriktningsmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse Revision (kr) Budget Bokslut Avvikelse Revision Totalt Revisionen lämnar i år ett överskott på ca 6,7 tkr. 60

63 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN Anita Holm Överförmyndare Susanne Ohlsson Ersättare ANSVARSOMRÅDE Överförmyndaren är en kommunal förvaltningsmyndighet som utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare (ställföreträdare med ett gemensamt namn). Lagar och förordningar som styr verksamheten I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Bestämmelserna är tvingande och verksamheten kan inte läggas under annan nämnd. Kommunfullmäktige beslutar om reglemente för överförmyndaren. Utöver vad som föreskrivs i reglementet lyder överförmyndaren som alla myndigheter under förvaltningslagen. Verksamheten regleras i första hand i föräldrabalken (FB) 19 kap. Överförmyndaren ansvarar för att överförmyndarverksamheten i kommunen bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i föräldrabalkens 19 kap, förmynderskapsförordningen (1995:379) samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarens tillsynsverksamhet. Överförmyndaren är också ansvarig för att underlag för kommande budget lämnas till kommunfullmäktige och att information om överförmyndarens verksamhet sprids till allmänheten. Överförmyndaren är registeransvarig för de personregister som myndigheten för i sin verksamhet. Överförmyndaren är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde. Omfattning på verksamheten Kommunerna Högsby, Hultsfred, Oskarshamn och Mönsterås samverkar kring överförmyndarverksamheten. Verksamheten drivs från ett gemensamt kansli i Högsby. Var och en av de samverkande kommunerna har fortfarande en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kansliet. Tjänstemännen är anställda av Högsby kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. Namnet på samverkansorganisationen är Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås. SAMVERKANSMÅL Målen med samverkan är framför allt att säkerställa att kommunerna lever upp till nuvarande och framtida lagkrav, minska sårbarheten för den enskilda kommunen, säkerställa tillgången till erforderlig kompetens, renodla och tydliggöra överförmyndarens uppgift och verksamhet, underlätta rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av medarbetare och ställföreträdare samt minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd, vård/omsorg samt andra samhälleliga kostnader. Benämningen överförmyndaren avser myndigheten, dvs i texten nedan avses överförmyndarkansliet. ÅRETS VERKSAMHET Organisationen omfattar 5,5 heltidstjänster för samtlig handläggning, administration och arbetsledning. Antal ärenden SÄRSKILDA HÄNDELSER Ställföreträdarna lämnar redovisning över det gångna årets förvaltning senast 1 mars varje år. Detta innebär hög arbetsbelastning med granskning av redovisningarna under våren. Inför den årliga granskningen har informationskvällar genomförts i samtliga kommuner. Antalet ensamkommande barn har minskat med drygt sextio ärenden under året. Till skillnad mot övriga ärenden så granskas och arvoderas ärenden avseende ensamkommande barn månadsvis. Ärendeökningen under de sista åren har inneburit hög arbetsbelastning och ständiga omprioriteringar av arbetsuppgifter i arbetsgruppen. Överförmyndaren är, till skillnad, mot socialtjänsten, ansvarig för de barn som vistas i kommunen, vilket innebär tillsyn även för barn som placeras av andra kommuner. Vid årsskiftet fanns placeringar gjorda av sju andra kommuner, vilket innebär kontakt med sammanlagt elva olika kommuner. Vid årsskiftet uppgick antalet ärenden till

64 VERKSAMHETSBERÄTTELSE EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning med budget i balans är ett överordnat mål samt att verksamheten ska anpassas efter givna ekonomiska resurser. Höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser. Resultatmål Verksamheten skall bedrivas så att ett nollresultat i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Måluppfyllelse Hållbar budget, budget i balans. Överförmyndaren och tjänstemannaorganisationen följer sina budgetar. Tjänstemannaorganisationens budget omfattar personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader. Överförmyndarens budget består av arvoden till gode män och förvaltare. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Tillsynen ska skydda underåriga och vuxna som helt eller delvis saknar beslutskompetens från rättsförluster. Väl utarbetade rutiner som kontinuerligt utvecklas av tjänstemännen gemensamt, ska ge en lika och rättssäker handläggning av ärenden. Kvaliteten vi vill uppnå är att ligga på en högre nivå än medelvärdet för landets kommuner. Resultatmål Genom ett flexibelt arbetssätt verka för god service och tillgänglighet. Utöver uppfyllande av förvaltningslagens krav på två timmars öppettid vara tillgängliga för ställföreträdare och myndigheter på direktnummer, via mail och fax. Återkommande planering av bemanningsschema efter fasta besöksdagar i samverkanskommunerna. Information om verksamheten ska tillhandahållas genom framtaget, kontinuerligt uppdaterat, material (broschyrer, handbok) och via hemsidan. Tillförsäkra allmänheten en för hela landet så enhetlig och aktuell rättstillämpning som möjligt inom området, genom dels, prenumeration på aktuell lagstiftning och aktuella rättsfall, samt genom medlemskap i Föreningen Sveriges Överförmyndare. Grundutbildning av gode män och förvaltare ska ske årligen, helst genom länssamarbete. Gode män för ensamkommande barn utbildas kontinuerligt. Vår framtagna handbok för gode män och förvaltare ska hållas uppdaterad och ligga till grund för en enskild genomgång med ny ställföreträdare inför första uppdraget. Handboken ska kommuniceras med deltagande kommuner och även tillsändas berörda personalgrupper inom omsorgen. Genomföra återkommande informations- och diskussionsträffar med gode män, förvaltare och deras förening. Samverka med föreningen för ställföreträdare kring utbildningsinsatser och mentorskap för att säkra kunskapsnivån och rekryteringen av nya ställföreträdare. Verka för att fler ställföreträdare deltager på utbildningarna. Då lagändring gör det möjligt att återkommande kontrollera ställföreträdarna även ur belastningsregistret, utökas den årliga kontrollen till att omfatta både kontroll ur kronofogdens och belastningsregistret. Kontrollerna ska genomföras under hösten. Under hösten påbörja framtagande av enkät för mätning av ställföreträdarnas uppfattning av organisationen. Arbeta för att goda relationer med andra enheter i och utanför kommunen upprätthålls genom kontinuerligt informationsutbyte med personal inom främst socialförvaltningen, migrationsverket och banker. Våra beställare dvs samverkanskommunerna ska genom sina representanter kontinuerligt uppdateras angående verksamheten. Statistik lämnas halvårsvis. Tillsättande av god man för ensamkommande barn ska ske inom 24 timmar från det att anmälan inkommit. Granskning av redogörelse och utbetalning av arvode avseende utfört uppdrag i ärende rörande ensamkommande barn ska ske månadsvis. Registrering av ett ärende eller skrivelse ska ske omgående och handläggning ska ha påbörjats inom tre arbetsdagar från det ärendet eller skrivelsen kom in. Blanketter och information inför årsredovisning ska vara utskickade senast den 31 januari varje år. Första påminnelsen ska skickas ut andra veckan i mars och den andra påminnelsen 14 dagar därefter. Begärda kompletteringar ska vara utsända innan semesterperioden startar. Samtliga nya ställföreträdare och minst tio procent av övriga årsredovisningar ska djupgranskas. Komplett inlämnade årsredovisningar ska vara färdiggranskade och arvodesbeslut tagna innan sommarsemestern börjar. Inkomna årsredovisningar ska vara åtgärdade senast den 1 september varje år. Måluppfyllelse Kvaliteten vi vill uppnå är att ligga på en högre nivå än medelvärdet för landets kommuner. För att mäta nivån använder vi oss av länsstyrelsens årliga tillsyn. Tillsyn för 2016 har inte ägt rum. 62

65 VERKSAMHETSBERÄTTELSE För att överförmyndarens tillsyn ska skydda underåriga och vuxna från rättsförluster utvecklar vi kontinuerligt våra rutiner vid återkommande arbetsplatsträffar. Vi upprätthåller tillgängligheten genom att medarbetarna självständigt och flexibelt fördelar telefon- och expeditionstider sig emellan mot bakgrund av aktuell dags bemanning. Fördelning av större åtaganden sker återkommande vid arbetsplatsträffar. Under perioden har tolv träffar genomförts. Vi tillförsäkrar allmänheten en för hela landet så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom området genom medlemskapet i Föreningen Sveriges Överförmyndare och genom att vid behov uppdatera vår framtagna handbok för gode män och förvaltare. Vi verkar för att fler och fler kommuner ska ställa sig bakom handboken. Det har inte gjorts någon uppdatering under året. Det är tjugoen kommuner som står bakom informationen i handboken vilket stärker en enhetlig rättstillämpning. Uppdateringar distribuerades till samtliga gode män och förvaltare i samband med årligt utskick inför redovisning. Den tillsänds även berörda personalgrupper inom omsorgen. Vi har under året tagit fram en introduktionsmapp som ett komplement till handboken. Den används vid genomgång/introduktion av de som anmält intresse för att bli god man/förvaltare. Mappen överlämnas efter genomgången. Den årliga utbildningen för gode män och förvaltare, genomfördes i samverkan med länet i oktober. Utbildningen var förlagd till Högsby och samordnades av oss. Det totala deltagarantalet uppgick till 48. Samtliga deltagare erhöll kursintyg. Gode män för ensamkommande barn utbildas genom personliga möten så snart vi får en intresseanmälan. Varje ny god man för ensamkommande barn får tillgång till en mentor som introducerar dem i uppdraget. Vi har genomfört våra årliga informationsträffar, med särskild genomgång inför årsredovisning, för gode män och förvaltare, i kommun-, stadshusen i samtliga samverkanskommuner under vecka 5. Överförmyndaren har deltagit vid ställföreträdarföreningens årsmöte. Under året har två utbildningsdagar anordnats i samverkan med föreningen. Överförmyndaren har även deltagit vid föreningens träffar för erfarenhetsutbyte. Under året har informationsutbyte skett vid tre tillfällen med Migrationsverket och boende för ensamkommande barn. För gode män för ensamkommande barn har under året anordnats två informations- utbildningsträffar och i samverkan med socialtjänsten en utbildningsdag med inhyrd föreläsare. Överförmyndaren har vid besök, informerat olika personalgrupper på boenden för ensamkommande barn vid fem tillfällen. Vid nio tillfällen har överförmyndaren deltagit på boendemöten med personal och berörda gode män. Årlig kontroll av samtliga ställföreträdare mot Kronofogdens register genomfördes i oktober. Vi inför kontroll av samtliga ställföreträdare mot belastningsregistret Arbetet med framtagande av enkät pågår. Avstämning med samverkanskommunerna sker i samband med fastställande av verksamhetsberättelse. Vårt mål att ensamkommande barn ska få en god man utsedd inom 24 timmar överensstämmer med FN:s barnrättskommittés rekommendation till Sverige. Målet att ensamkommande barn ska få en god man inom 24 timmar (en arbetsdag) har uppfyllts. Granskning och arvodering av gode män för ensamkommande barn har skett månadsvis. Omgående registrering av ärende har skett och handläggningen har påbörjats inom tre arbetsdagar från det ärendet eller skrivelsen har inkommit. Målen för utskick av material inför redovisning och påminnelser är uppfyllda. Granskningen är slutförd och målet, att granskningen ska vara slutförd senast den 1 september, uppfylldes till 99 procent. Urvalet till djupgranskning motsvarade drygt nio procent av redovisningarna. Urvalet görs på samtliga ärenden med redovisningsskyldighet. Ärenden med förenklad redovisning är inte möjliga att djupgranska varför utfallet slutade på drygt åtta procent. Överförmyndaren har under året besökt och informerat personal vid svenska kyrkan, psykmottagning, bankpersonal, socialnämnd och Rotary. Vid två tillfällen har överförmyndaren träffat revisorer. Träff har genomförts med ställföreträdarenheterna i våra samverkanskommuner. Samverkan med personal vid individ och familjeomsorgen har skett genom deltagande vid arbetsplatsträff. 63

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% Medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Resultatmål Fortsatt bra hälsa Medarbetarna ska uppleva en god arbetsmiljö och känna gemensamt ansvar för antagna mål. Medarbetarna ska känna delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen. Kompetensutvecklingen ska leda till utveckling av verksamheten. Den ska vara planerad, strukturerad och följas upp årligen. Medarbetarna ska inom givna ramar kunna styra sin arbetstid. Måluppfyllelse Sjukfrånvaron ligger redan lågt inom verksamheten och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå. Sjukfrånvaron ligger under en procent och medarbetarsamtalen visar att medarbetarna upplever sig friska. Medarbetarsamtalen genomfördes i december. Arbetsplatsträffar genomförs vid behov men minst en gång per månad. Under året har tolv arbetsplatsträffar genomförts. En stående punkt på agendan är rapportering av tillbud och riskanalys. Arbetsmiljöarbetet följs upp enligt vår verksamhetsplan. Social och organisatorisk arbetsmiljörond har genomförts, följts upp och avslutats under hösten. Varje medarbetare har en individuell utvecklingsplan. Vi har under året tagit fram en gemensam utvecklingsplan för hela arbetsgruppen som ett komplement till den individuella. Medarbetarna har deltagit i den årliga kursdagen om överförmyndarnyheter och i Föreningens Sveriges Överförmyndare (FSÖ)s studiedagar. Under hösten har medarbetarna gemensamt, påbörjat e-learningkurs i MS Office. För att tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljölagstiftningen efterlevs har vi under året genomfört en arbetsmiljöscreening genom företagshälsovården, Previa. Bedömningen visar att ett bra och fungerande arbetsmiljöarbete finns enligt gällande lagstiftning och fördelningen av arbetsmiljöuppgifterna. I rapporten framgår att det finns ett genuint engagemang kring arbetsmiljöfrågor och ett nära samarbete i arbetsgruppen. PROCESSER Inriktningsmål Vara en organisation under ständig utveckling, inriktad på att ligga steget före med syfte att kunna påverka verksamhetens förutsättningar även nationellt. Verksamheten ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt. Organisationen ska ha klara och tydliga interna och externa rutiner. Förutsättningarna för befintlig och utökad samverkan med andra kommuner inom verksamhetsområdet ska utvecklas kontinuerligt. Resultatmål Kontinuerlig uppdatering av aktuell rättstillämpning inom området, genom dels, prenumeration på aktuell lagstiftning och aktuella rättsfall, samt genom medlemskap i Föreningen Sveriges Överförmyndare. Verksamhetssystemen fungerar inte tillfredsställande på grund av ökad mängd data, vilket beror på jämförelsevis stor ökning av antalet ärenden. Detta samt väntetider till folkbokföringens register, påverkar handläggningstiden negativt. Genomföra effektivisering genom överläggning av organisationens databaser till Högsby och i samband med detta tillse att systemen har tillgång till direkt koppling till Skatteverkets folkbokföringsregister. Utveckla samverkan genom fortsatt ansvarstagande för gemensam information från länet och övriga intresserade kommuner för att stärka synen på en enhetlig och rättssäker verksamhet. Så långt det är möjligt, enligt gällande lagstiftning, korrenspendera via mail. Måluppfyllelse Överläggning av organisationens databaser till Högsby har genomförts under perioden. I samband med detta har systemen utrustats med direktkoppling till Skatteverkets folkbokföringsregister. Vi har sammanställt våra framtagna rutiner för ärendehantering. Vid arbetsplatsträffarna arbetar vi med förändring av processer, information eller ett flöde. Överförmyndaren har, på inbjudan av regionförbundet, varit och informerat länets kommunchefer och kommunstyrelseordföranden om verksamheten. Överförmyndaren har under perioden haft överförmyndarhandläggare från två andra kommuner på studiebesök då även handläggningsrutiner diskuterades. Tjänster har sålts till två av länets kommuner. Det har under året genomförts två länsträffar, varav en förlagd till Högsby. Det är tjugoen kommuner som står bakom vår egenframtagna handbok vilket stärker en enhetlig rättstillämpning. 64

67 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Planera för att säkra servicen och trygga rättssäkerheten i verksamheten utifrån ökningen av mängden ärenden. Utvecklingen ställer stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden. Resultatmål Rekrytering och utbildning av en stab av nya ställföreträdare, främst för ensamkommande barn, i syfte att skapa beredskap för ökad ärendemängd. Måluppfyllelse Vi har en grupp på drygt tio ställföreträdare som är kontrollerade, utbildade och redo att ta uppdrag. Vi har även flera erfarna gode män som kan ta uppdrag. Antalet ärenden avseende ensamkommande barn har minskat under året. Trots detta, viktat mot antalet ärenden, borde utökning av handläggartjänst ske men då en utökning dels är kortsiktig och under inlärningsperioden kräver resurser har vi valt att avvakta. Ordinarie personal arbetar extra under vissa perioder. Månadsvis granskning och arvodering av dessa ärenden ger en hög arbetsbelastning vid månadsskiften. Månadsvis arvodering ger i sin tur, dels omfattande återsökningar av utbetalda medel men även möjlighet till en snabbare uppföljning av ekonomin. Vårt arbetssätt innebär återkommande omprioriteringar i gruppen/teamet. Arbetssättet ger ett gemensamt ansvarstagande kring uppdraget och en beredskap för förändringar i verksamheten. Vi korresponderar via mail när det är möjligt. Under året har vi färdigställt och använder oss av maildistributionslista vid allmän kommunikation med gode män för ensamkommande barn. 65

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE LÖNESAMVERKAN - HUL Ingrid Hugosson (C) Ordförande Cecilia Karlsson Verksamhetsledare Högsby, Uppvidinge och Lessebo kommuner har gått samman i en gemensam nämnd kallad Lönesamverkan HUL. Uppvidinge kommun är värdkommun. HUL ska ansvara för lön, pensions- och försäkringsadministration. ÅRETS VERKSAMHET Lönesamverkan HUL administrerar ca löner per månad för de tre kommunerna och för Räddningstjänsten Östra Kronoberg, UppCom AB och AB LesseboHus. Verksamheten är placerad i Åseda och består av fem ordinarie medarbetare. Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge kommun är ordförande och övriga ledamöter är Ingemar Svanström (C) samt Monica Widnemark (S) Lessebo kommun. Lönesamverkan HUL har deltagit i en gemensam upphandling av personalsystem tillsammans med övriga kommuner i Kronobergs län kom tilldelningsbeslut i upphandlingen, som gick till Visma Enterprise AB (tidigare Aditro Public AB) med personalsystemet Personec P. Tredjepartsleverantörer var Time Care AB och Winlas AB. Time Care Planering är ett avancerat behovs- och bemanningssystem som kan integreras med andra system. Time Care Pool är ett vikariehanteringssystem som underlättar administrationen vid vakanser. WinLas integrerar till övriga system. Rekryteringsmodulen Visma Recruit ingår också i avtalet. Detta innebar byte av personalsystem fr o m den 1 maj Införandeprojektet med Visma startade i september Projektorganisationen har bestått av en styrgrupp med personalcheferna i kommunerna samt representanter från Visma. Projektledare för införandet av det nya personalsystemet har varit lönechefen. Projektgruppen har bestått av delprojektledare från kommunerna inom områdena Lön, Teknik, Las, Resurshantering, Ekonomi/ Utdata, Schema, Förhandling, Rekrytering samt Utbildning. Förstudier av arbetssätt inom olika områden har genomförts och konverteringsarbetet har spelat en stor roll för det fortsatta projektarbetet. Avstämningsmöten med delprojektledarna har skett varannan vecka. Testkonverteringen från Visma drog ut på tiden, vilket medförde att det blev väldigt hög arbetsbelastning inför produktionsstart. Första leveransen av testkonverteringen var planerad till mitten av december Leveransen försenades till den 9 februari 2016 och den innehöll inte samtliga kommuner och bolag. 1 april 2016 levererades ytterligare en försenad testkonvertering från Visma, som innehöll alla kommuner och bolag, men som saknade en del uppgifter, vilket ledde till att teskonverteringen inte kunde godkännas. Produktionskonverteringen levererades av Visma den 25 april Den innebar en stor mängd manuella registreringar av Lönesamverkan HUL och resurspersoner i kommunerna. Det nya personalsystemet har inneburit ett mycket högt arbetsklimat för både Lönesamverkan HUL såsom för chefer, administratörer och personalavdelningarna i kommunerna. Systemförvaltningen av Personec P är omfattande och kräver mycket av HUL:s organisation. Den största skillnaden jämfört med tidigare personalsystem är att alla moment inom systemförvaltningen måste utföras individuellt per juridisk person. 1 maj 2016 startade det nya personalsystemet inom Lönesamverkan HUL. Veckan innan produktionsstarten genomförde Visma 15 medarbetarvisningar i Högsby, Åseda och Hovmantorp. Manualer till Självservice (Visma Window) delades ut vid visningarna och fanns även tillgängliga på kommunernas intranät. Utbildning till chefer och administratörer genomfördes av kommunernas resurspersoner under april månad. Vid driftsstarten av Personec P fanns det en stor mängd rapporter som skulle kontrolleras efter produktionskonverteringen. Varje medarbetares användaruppgifter till kommunens datanät skulle kopplas samman med behörighetssystemet till Personec P. Kommunernas resurspersoner och dess schemagrupper skulle koppla scheman, utvärderingsuppgifter och tidsregistrering till samtliga anställningar. Lönesamverkan HUL har en decentraliserad lönehantering och i och med att samtliga inblandade aktörer hjälptes åt, blev driftsstarten av Personec P lyckad. I juni utbildades Lönesamverkan HUL och kommunernas personalavdelningar av Visma i modulen Personec P Förhandling. Ett nytt arbetssätt för löneöversyn introducerades för cheferna under hösten, då förhandlingen ägde rum i webbgränssnittet Visma Window. Under slutet av augusti påbörjades utbildningen av Visma i modulen Personec P Utdata för Lönesamverkan HUL och kommunernas personalavdelningar. Varje chef kommer att få 66

69 VERKSAMHETSBERÄTTELSE tillgång till ett antal utvalda rapporter för sin organisation i Visma Window. Arbetsbelastningen ökade avsevärt under införandet av det nya personalsystemet, vilket har lett till att Lönesamverkan HUL förstärkte sin organisation t o m maj med en heltidsanställning. På grund av längre tids sjukfrånvaro i ordinarie personalstyrka, har även en vikarie blivit tillsvidareanställd fr o m december Internkontrollplanen för 2016 innebar granskning av manuella underlag och behörigheter. Dessa har utförts av lönekonsulterna/systemförvaltaren och rapportering har skett till lönechefen. EKONOMI Lönenämnden genererar ett underskott på 400 tkr Underskottet finansieras av tidigare års upparbetade överskott, vilket innebär att nämnden redovisar ett nollresultat. Det upparbetade överskottet per sista december 2016 uppgår till 594 tkr och kommer att användas för fortsatta kostnader till följd av införande av det nya personalsystemet, bland annat återstår en del utbildningsinsatser. Organisationen har också förstärkts med en medarbetare under en period Det är lönenämnden som beslutar hur över- eller underskott hanteras. Underskottet 2016 beror på införandekostnader, såsom utbildning och förstärkt bemanning. Kostnaden per lönespecifikation har minskat med 6,3 procent i jämförelse med föregående år. Antalet lönespecifikationer har ökat med cirka sju procent i jämförelse med föregående år. Driftredovisning, tkr Budget Bokslut Avvikelse Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Totalt FRAMTID Kronor per lönespecifikation ,70 107,51 100,60 HUL kommer att arbeta vidare med olika processer för att effektivisera och säkerställa personalsystemet. HUL kommer att arbeta vidare mot målet att samla all kunskap och bygga upp en spetskompetens inom verksamheten. 67