INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2015

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEMÅRSÖVERSIKT 2 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 OMVÄRLDSANALYS 5 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 9 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 12 REDOVISNINGSPRINCIPER 17 DRIFTREDOVISNING 20 INVESTERINGSREDOVISNING 20 RESULTATRÄKNING 21 KASSAFLÖDESANALYS 21 BALANSRÄKNING 22 NOTER 24 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 30 PERSONALREDOVISNING 32 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 36 KOMMUNENS ORGANISATION 38 KOMMUNSTYRELSEN 40 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 42 UTBILDNINGUTSKOTT 45 SOCIALT UTSKOTT 52 MYNDIGHETSNÄMND 60 REVISION 63 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 64 LÖNESAMVERKAN - HUL 68 BILAGA ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNAL-TEKNIKFÖRBUND (ÖSK) 69 1

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal anställda med månadslön Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 33,47 33,47 32:97 32:58 32:33 varav kommunen* 21:71 21:71 21:71 21:71 22:12 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 333,0 319,9 302,8 293,3 296,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97,1% 97,1% 96,5% 97,7% 97,3% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 11,3 13,2 12,9 7,1 6,2 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 0,2 7,5-3,5-0,8 1,0 Nettoinvesteringar (mkr) 6,3 9,5 20,7 9,0 5,5 Låneskuld (mkr) 89,6 127,6 131,6 131,6 131,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 183,1 183,6 153,0 145,5 145,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 165,8 176,6 185,9 177,4 182,9 Emådalens Trygga Hem 40,0 40,0 0,0 0,0 0,0 övrigt 3,4 4,5 3,0 3,9 4,5 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 543,3 525,0 475,9 456,5 449,9 Finansnetto (mkr) 1,6 3,9 2,4 0,4-1,9 varav pensionsförvaltning (mkr) 8,6 7,6 6,3 4,4 3,1 Eget kapital (mkr) 132,1 120,8 107,6 94,7 87,6 Soliditet 24,3% 23,0% 22,6% 20,7% 19,5% Likviditet 156% 201% 168% 105% 139% 2

5 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER ,7% Vård & omsorg 26,4% Förskola & grundskola 10,1% Gymnasie- och vuxenutbildning 9,1% Individ- och familjeomsorg 8,0% LSS-verksamhet 7,8% Kommunövergripande verksamhet 3,3% Kultur, fritid och turism 3,1% Teknisk verksamhet 1,9% Räddningstjänst 1,1% Politisk verksamhet 0,2% Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 0,2% Plan- och bygglovsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 3

6 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sedan jag valdes till kommunstyrelsens ordförande har det varit mitt mål att ta till vara på den erfarenhet och styrka som finns i en kommuns historia och samtidigt försöka forma något som skall klara 2020-talets utmaningar. De drivkrafter som finns i näringslivet borde kunna kombineras med den samhällsnytta våra invånare skall ha. En attraktiv blandning och ett framgångskoncept rätt använt. I början på ett nytt år är det viktigt att reflektera över det år som gått men också titta framåt blir ett resultatmässigt starkt år för oss, 10 miljoner i positivt resultat, trots den turbulens vi sett i omvärlden. I verksamheterna har vi tuffa utmaningar kring rekrytering av medarbetare med rätt kompetens, frisknärvaro som sjunker och svårt att hitta vikarier. Vi skall genomföra våra investeringar. Det vi inte gjorde 2015 vad gäller tio miljoner på Lillebos två nya avdelningar, kommer att genomföras Visionsarbetet i stort och integrationsstrategin börjar ta form och det är roligt att se den positiva energi som finns inför Det skall finnas en röd tråd i vårt arbete. En viktig fråga är hur vi arbetar med vår ekonomi när vi får stora tillskott (29,3 milj.) men kortsiktiga sådana. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har gjort en genomlysning av vår ekonomi. De tycker att vi sköter oss bra och ska känna gott självförtroende i vårt arbete med ekonomin för framtiden. På det hela taget ser jag ljust på framtiden. Om det är något vi politiker i Högsby särskilt uppskattar så är det lokalsamhällets ideella engagemang och allmänhetens intresse. Kommunen är per definition alla vi som bor här och även de som verkar hos oss som anställda eller företagare är viktiga för oss. Stihna Johansson Evertsson Kommunstyrelsens Ordförande 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Det kan vara förändringar internationellt när det gäller det ekonomiska läget, konjunkturläget i Sverige, arbetsmarknadens utveckling samt utvecklingen för Sveriges viktiga exportmarknader runt om i världen. Bedömningar av ekonomiska nyckeltal nedan är hämtade från SKL:s cirkulär 15:15 och 15:23. LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter ett antal år av långsam tillväxt. Samtidigt som euroområdets BNP-tillväxt beräknas lyfta något så förväntas den relativt starka utvecklingen i USA och Storbritannien fortsätta. Även i Tyskland har arbetslösheten minskat även om tillväxten i produktionen inte ökat i motsvarande takt. Ser man till stora delar av euroområdet är arbetslösheten fortsatt mycket hög och där gör SKL bedömningen att det kommer att ta tid innan en konjunkturell balans nås. Marknaden släppte under sommaren oron för att Grekland ska lämna eurosamarbetet. Dock dök ett nytt orosmoment upp på den internationella marknaden gällande läget för ekonomin i Kina. De devalverade under augusti sin valuta och marknaden tolkade det som att Kinas ekonomi var på väg att bromsa in med lägre tillväxt som följd. Det skapade oro på de finansiella marknaderna under augusti med kraftiga börsfall världen över. En ökad tillväxt i euroområdet i kombination med en fortsatt gynnsam utveckling av den amerikanska och brittiska ekonomin gör att framtiden ser någorlunda ljus ut för svensk del. Ett orosmoln för svensk export är att den norska ekonomin pressas av nedgången i oljepriset. Svensk ekonomis relativt svaga utveckling de senaste åren kan i huvudsak förklaras med en svag utveckling i vår omvärld. Det har lett till att den svenska exporten utvecklats svagt men även utvecklingen av den inhemska efterfrågan har varit dämpad de senaste åren. Enligt SKL så kommer antagligen inte exporten upp i samma nivå som under återhämtningsåren , men trots detta är de svenska industriföretagen positiva enligt statistik från SCB. INHEMSK EFTERFRÅGAN OCH TILLVÄXT Som nämnts ovan så ser utvecklingen i vår omvärld relativt ljus ut, vilket också speglar sig i den svenska ekonomin. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar förväntas öka. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna, vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. SKL gör fortfarande bedömningen att hushållens konsumtionsutgifter kommer att växa, även om utvecklingen varit sämre än väntat hittills i år, i snabbare takt och att nivån på sparandet minskar efterhand. Detta förväntas ge ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sveriges BNP ökade med 3,6 % 2015 och beräknas stiga till 3,8 % 2016 för att sedan sjunka något till 3,3 % år Prognos indikatorer BNP 3,6% 3,8% 3,3% 2,4% 1,6% Sysselsättning 1,0% 2,0% 2,1% 1,2% 0,3% Arbetslöshet 7,4% 6,9% 6,5% 6,5% 6,7% KPI 0,0% 0,9% 2,0% 3,4% 3,5% Reporänta -0,35% -0,25% 0,75% 1,75% 2,75% Källa: SKL samt Konjunkturinstitutet ARBETSMARKNAD OCH SYSSELSÄTTNING De senaste årens tämligen starka utveckling av sysselsättningen och arbetade timmar har medfört att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunkturell balans, successivt har minskat. SKL menar att den allt starkare BNP-tillväxten ger förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning, vilket kommer att pressa ned arbetslösheten mot 6,5 %. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar under SCB har publicerat en ny befolkningsframskrivning som visar på en kraftig ökning av befolkning i arbetsför ålder de närmaste åren. SKL förklarar det med att prognosen för flyktinginvandringen har reviderats upp, vilket gör att SKL gör en upprevidering av arbetade timmar från och med Prognosen för arbetade timmar beräknas stiga från 1,0 % 2015 till 1,6 % Enligt SCB:s rapport i juli låg arbetslösheten på 6,5 %. Arbetslösheten vid årets slut hade stigit till 7,5 %, trots ökad sysselsättning. Anledningen förklaras av ökad invandring. 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INFLATION OCH RÄNTA Inflationstakten, d.v.s. förändringen i KPI under 2015, var 0,0 %, vilket var en uppgång sedan juli då den var -0,1 %. Detta kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 %. Det är den svaga konjunkturen i Sverige och omvärlden som har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att inflationen kommer att hamna på 1 % under 2016 och att inflationsmålet på 2 % kommer att nås först Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2,0 % behöver räntenivåerna vara fortsatt låga. Vid Riksbankens reporäntebeslut i juli 2015 sänktes reporäntan från -0,25 % till -0,35 %. På denna nivå har reporäntan sedan legat resterande del av Konjunkturinstitutet bedömer att i slutet av 2017 kommer konjunkturläget vara stabiliserat och reporäntan vara 0,75 %. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen, och då framför allt antalet arbetade timmar. I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med Det beror på en ökning av antalet arbetade timmar i förhållande till BNP-tillväxten. Skatteunderlaget påverkas även positivt av större löneökningar och bättre pensionsutbetalningar än vad som förutsågs tidigare. Skatteunderlaget påverkas även av ändrade avdragsregler för t.ex. pensionssparande. SKL reviderade i slutet av 2015 upp sina skatteunderlagsprognoser för de nästkommande åren. Förändringen förklaras till stor del av att de nu förutsätter en fortsatt ökning av sysselsättningen efter att arbetsmarknaden nått balans under 2016 och att balansen dessutom nås på en högre sysselsättningsnivå än de tidigare räknat med. SKL gör bedömningen att skatteunderlaget i faktiska termer växer med 5,6 % 2016 och 2017, 5,2 % under 2018 för att sedan falla ned till 4,4 % under I takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också prisoch löneökningstakten. För 2016 beräknas löneökningstakten ligga runt 3,2 % och för 2017 beräknas lönerna i genomsnitt att stiga med 3,4 %. För 2018 och 2019 har löneökningstakten beräknats till 3,6 % respektive 3,7 %. Den svenska ekonomin har under 2015 växt i en snabb takt. BNP uppgick för 2015 till 3,6 % och förväntas växa minst lika mycket under 2016, enligt SKL. De demografiska behoven ökar kraftigt, vilket gör att kommunerna inte förväntas förbättra sina resultat trots ökade skatteintäkter. SKL menar att det förutsätts att statsbidragen ökar i samma takt som skatteunderlaget för att resultaten ska utvecklas positivt. Annars blir skattehöjningar eller lägre ambitionsnivå i verksamheterna konsekvenser av detta. NYTT UTJÄMNINGSSYSTEM I maj 2011 presenterade utjämningskommittén ett nytt förslag på system för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner och landsting att kunna tillhandahålla service till sina invånare, oberoende av nivå på skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Enligt det förslag som utjämningskommittén lämnade ifrån sig var den kommunen med högsta bidragsökningen per invånare. Finansdepartementet presenterade i januari 2013 ett nytt förslag till utjämningssystem. Förslaget utgick från utjämningskommitténs tidigare förslag, men med mildrande omständigheter för de stora marginaleffekter som skulle uppstå i vissa kommuner. I slutet av november 2013 fattade Riksdagen beslut om reviderat system för kommunalekonomisk utjämning. Beslutet följde regeringens förslag i budgetpropositionen och lagrådsremissen. Därmed sänktes avgifter för de avgiftspliktiga kommunerna respektive landstinget i inkomstutjämningen. Ändringar i kostnadsutjämningen blev i enlighet med utjämningskommitténs förslag. För innebar detta ökade statsbidrag om ca 13 mkr per år. KOMMUNSEKTORN Under de senaste åren har kommunernas resultat varit goda, vilket till stor del berott på tillfälliga intäkter såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring samt tillfälliga konjunkturstöd. Under 2015 har kommunsektorn fått intäkter i form av återbetalning av premier från AFA Försäkring samt intäkter från staten i form av en engångsersättning för att underlätta och förbättra integrationen i kommunerna. Under kommande år spår SKL stora utmaningar för kommunerna. De demografiska förändringarna innebär ett fortsatt ökat tryck på att kunna omprioritera mellan verksamheter samt att det ökade asylmottagandet leder till ökat tryck på integrationsarbetet. Många kommuner står också inför stora investeringar under kommande år. Ytterligare ett dilemma som SKL nämner är det stora antalet statliga reformer som leder till försämrade planeringsförutsättningar. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNALSKATT Inför 2015 har den kommunala skatten behållits oförändrad för samtliga kommuner i Kalmar län i förhållande till föregående års utdebitering bortsett från Emmaboda, där de höjt skatten med 50 öre. Kommunalskatt 2015, Kalmar län Kommun Kommun Västervik 21,16 Borgholm 21,58 Emmaboda 21,71 Högsby 21,71 Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81 Mörbylånga 21,41 Nybro 21,83 Torsås 21,43 Vimmerby 21,86 Oskarshamn 21,51 Hultsfred 21,91 Den genomsnittliga kommunalskatten i riket har ökat något, från 20,65 % för 2014 till 20,7 % för Den genomsnittliga kommunalskatten i Kalmar län uppgår till 21,61 % (21,57 %) för KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Påverkan +/- Befolkningsförändring 1,0 % 3,2 mkr Löneförändring 1,0 % 2,4 mkr Ränteförändring 1,0 % 0,4 mkr Förändrade skatteintäkter 1,0 % 2,1 mkr Förändrad kommunalskatt 10 öre 1,0 mkr NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till. arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård, socialtjänst samt utbildning. Större andel av de yrkesverksamma männen i kommunen innehar ledningspositioner medan större andel av kvinnorna har yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Av de registrerade arbetsställena i är nästan hälften verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Arbetslösheten i uppgår till 11,6 % av befolkningen mellan år. Hultsfred, Högsby, Torsås och Nybro är de kommuner som har den största arbetslösheten i länet medan den lägsta arbetslösheten finns i Ölandskommunerna. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 7,0 % och för riket till 7,6 %, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 18 % sedan mitten av 1990-talet. Under 2015 ökade dock s befolkning med 75 personer. Under året har det fötts 40 barn i medan 84 personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 44 personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Den ökade befolkningen under året beror alltså enbart på invandringen. Medelåldern i är 45,9 (46,1) år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (44,1 år) samt i riket som helhet (41,2 år). Detta speglar det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I oktoberuppföljningen prognostiserades sedan ett budgetöverskott på 7,8 mkr. Verksamheterna visade då ett underskott på -1,1 mkr, där de största förändringarna jämfört med delårsbokslutet låg i att sociala utskottets prognos försämrats. Finansredovisningen i oktober beräknades ge ett överskott på 8,9 mkr, vilket var en förbättring med 2,0 mkr jämfört med delårsbokslutet. BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. s tidigare negativa kapital återställdes i och med de positiva resultaten under 2009 och Detta innebär att det inte funnits något negativt balanskravsresultat att hantera de senaste åren. Resultatet för 2015 innebär att det inte heller kommer att finnas något balanskrav att hantera de kommande åren. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat 11,3 13,2 12,9 7,1 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0 BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I november 2014 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2015, plan Resultatnivåerna budgeterades till 10,7 mkr för 2015, 10,1 mkr för 2016 och 13,0 mkr för Delårsrapporter och ekonomiska uppföljningar har under året visat på avvikelser från budgeterat resultat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetöverskott på totalt 2,4 mkr. Verksamheterna visade ett underskott på -0,1 mkr medan finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 2,5 mkr. I delårsbokslutet för augusti prognostiserades ett resultat på 20,7 mkr, vilket motsvarade en positiv budgetavvikelse om ca 10,0 mkr. Verksamheterna visade ett överskott på 3,8 mkr och den största förändringen jämfört med apriluppföljningen var att utbildningsutskottets prognos förbättrats med 1,7 mkr. Myndighetsnämndens och ÖSK:s prognoser för helåret hade även de förbättrats något. Finansredovisningen beräknades i augustiuppföljningen ge ett överskott på 6,9 mkr. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har inte genomgått några större förändringar under året. I april var prognosen jämfört med budget -0,1 mkr, i augusti +1,5 mkr och vid bokslutet hamnade resultatet till sist på +3,5 mkr. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Under 2015 har kommunens verksamheter varit hårt pressade med anledning av den stora flyktingströmmen. Ett anläggningsboende öppnade i Berga, kommunen har blivit tilldelade 75 ensamkommande barn under året, samt att många egenbosatta flyktingar kommit till kommunen. Under året har kommunen även öppnat två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Med anledning av det höga trycket på ensamkommande barn, togs i november ett beslut om ett tillfälligt stopp i mottagandet av just ensamkommande barn utan anknytning. Rekryteringsfrågan har varit ett dilemma under året. Flyktingströmmen har lett till att fler tjänster har behövt tillsättas, men vi har inte lyckats att rekrytera i full utsträckning. Skolan stod redan inför detta vid höstterminens start, då en skolklass stod utan lärare. Lösningen blev att eleverna fick bussas in till Högsby och Fröviskolan. Förutom lärare har även sjuksköterskor och socialsekreterare varit svårrekryterade. Det ökade elev- och invånarantalet har lett till att lokalerna inom skolan, men även inom vissa övriga verksamheter har blivit trångbodda, varför stor energi har fått läggas på att hitta nya alternativa lokaler. På grund av stor efterfrågan på barnomsorgsplatser har moduler för två förskoleavdelningar satts upp på Fröviskolan. Utbyggnationen av Lillebo förskola har under året projekterats klart och byggarbetet kommer igång i början av Den första etappen av ny- och ombyggnationen av våra äldreboenden startades under senare delen av året. Det är en nybyggnadsdel på Mogården som är först ut. En minskad volym av assistansärenden har inneburit uppsägningsprocesser av personliga assistenter inom LSS-verksamheten. 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga s vision. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 96,5% skatteintäkter och statsbidrag % 8 Utfall 7 Finansiellt mål

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2015 har 97,1 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag har således inte uppnåtts för 2015, vilket beror på att extra medel tillsköts till avsättningen för sluttäckning av deponin. Under perioden har uppnått målet med undantag för 2012 då kostnaderna var något större än erhållna skatteintäkter och statsbidrag. Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 0,0 % under 2015, vilket innebär att ett oförändrat eget kapital leder till måluppfyllelse för. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 11,3 mkr och kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 4,7 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2015 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 11,0 %, vilket innebär att målet på 4,7 % avkastning uppnåtts för Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget beräknas i normalfallet utifrån ovanstående två mål, men med anledning av beslutade investeringar samt kommande årens stora investeringar frångås målen tillfälligt vid beslut om volymer på investeringarna. Vid uppföljningar gör vi ändå en bedömning av målnivåerna. avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 5,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 1,65 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,2 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att kommunen trots allt uppnår båda dessa mål. ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet s soliditet uppgår i bokslutet 2015 till 24,3 %. I bokslut 2014 uppgick soliditeten till 23,0 %. Målet får därmed anses som uppnått för Fem av sex finansiella mål uppnås därmed under 2015, vilket innebär 83 % måluppfyllelse. Måluppfyllelsen under 2015 är därmed lika hög som under VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 41. Tre av fem, eller 60 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 5 0 Utbildningsutskottet 1 4 Sociala utskottet 4 1 Myndighetsnämnden 3 2 Revision 1 0 Överförmyndare i samverkan HUL Lönesamverkan Skattefinansierade investeringar uppgick i 2015 års budget till 8,2 % av skatteintäkter och statsbidrag och 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 28 inriktningsmål har 21 av målen eller 75 % uppfyllts under året, vilket innebär en försämring jämfört med Under respektive verksamhetsberättelse (sida 43-69) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I tabellen till höger sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2014) Finansiella perspektivet 5 av 6 83% (83%) Verksamhetsperspektivet 3 av 5 60% (80%) Verksamhetsmål 21 av 28 75% (85%) Total måluppfyllelse 29 av 39 74% (84% ) Den totala måluppfyllelsen för 2015 är sämre jämfört med Det är verksamhetens inriktningsmål som under året har försämrats. För verksamhetsperspektivet är det den fortsatt höga sjukfrånvaron som gör att medarbetarperspektivet inte uppfylls, samt att utskotten, förutom sociala utskottet, inte lyckats hålla sin budgetram under Sedan 2010 har måluppfyllelsen förbättrats årligen, men nu faller den alltså tillbaka. 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 11,3 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 10,7 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 590 tkr. Verksamheterna redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 236 tkr medan finansverksamheten redovisar ett budgetöverskott på 354 tkr. 25,0 Årets resultat (mkr) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De senaste sju åren har resultaten varit positiva. Under 2012 och 2013 har återbetalning av AFApengar skett, vilket till stor del förklarar överskottet. Under 2014 berodde överskottet dels på vakanser i organisationen och överskott inom VA- och renhållningsverksamheten. Även under 2015 har vi fått återbetalning av AFA-medel, avkastningen på KLP-placeringarna har varit större än förväntat och statsbidragen har varit högre än budgeterat. Vi har även tillskjutit medel till deponiavsättningen, samt gett kapitaltillskott till HEAB. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet ÖSK (fd. tekniska utskottet) Myndighetsnämnden Revision Valnämnden Summa ,3 2,1 0,3 0,6-0,6-1,8 0,8-4,3-1,2 3,4 0,1-0,4-0,3 0,6-1,3 1,0 4,2 0,5-1,0-0,6 1,2 0,5 0,4 0,2 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 7,5-3,5-0,8 1,0 Utskottens och nämndernas verksamheter uppvisar ett överskott på 236 tkr, enligt sammanställning ovan. Negativa budgetavvikelser finns hos utbildningsutskottet och kommunledningsutskottet medan sociala utskottet samt övriga nämnder gör positiva avvikelser. FINANSREDOVISNING (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Summa Finansbudgeten för 2015 visar ett överskott på 0,4 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 0,1 mkr medan förändringen av semesterlöneskulden ger ett underskott på 0,8 mkr, då semesterlöneskulden ökat under Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 3,5 mkr, där 2,3 mkr avser en trettondel av det tillfälliga statsbidrag som kommunen i slutet av 2015 erhöll för mottagning av flyktingar. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 10,5 mkr. Totalt sett beror budgetavvikelsen på högre avkastning på KLPplaceringarna än budgeterat. Finansiella kostnader visar en negativ avvikelse om 5,2 mkr. Avvikelsen beror på att HEAB har fått tillskjutande kapital för att täcka upp förluster för 2014 och 2015 under året. Kommunen har också skrivit ned aktievärdet på aktier i HEAB som påverkar finansiella kostnader. Avskrivningarna visar ett underskott vilket beror på att kommunen gått över till komponentredovisning för anläggningstillgångar som avser fastigheter. Underskottet från kapitaltjänst beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat under tidigare år, vilket får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitaltjänstkostnad i den utsträckning som budgeterats. Posten övrigt visar ett överskott, vilket avser återbetalning av AFA-medel avseende 2004, men även ökade kostnader för löneskatt, samt att en avsättning för politikers pensioner har gjorts under året. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige i fattade i januari 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att täcka underskott i samband med framtida lågkonjunkturer. 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hittills under åren har avsatt ca 11,9 mkr till RUR. Dessa redovisas som en delpost under kommunens egna kapital. 15 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto (mkr) Årets resultat, som uppgår till 3,4 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning efter balanskravsjusteringar, innebär att det även för 2015 finns möjlighet att göra en avsättning till resultatutjämningsreserven. Enligt riktlinjerna får den del av årets resultat som överstiger 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag reserveras till RUR. Det finns dock begränsningar i riktlinjerna gällande storleken på den totala avsättningen. Den får maximalt uppgå till 5 % av fem års genomsnittliga skatteintäkter och statsbidrag. Detta gör för 2015 att vi maximalt kan göra en avsättning om ytterligare 3,5 mkr. Den totala avsättningen till RUR uppgår i och med denna avsättning till 15,4 mkr, vilket motsvarar maxtaket efter beräkning av åren BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under De senaste årens positiva resultat har stärkt kommunens egna kapital. Under perioden har det egna kapitalet ökat med 55,8 mkr och genom 2015 års positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare och uppgår till 132,1 mkr. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat 11,3 13,2 12,9 7,1 6,2 Realisationsvinster (-) -0,2-2,5 0,0-0,1 0,0 Rea.vinster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rea.förluster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återf. orealiserade förluster i värdepapper (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 11,1 10,7 12,9 7,0 6,2 Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) -3,5-2,7-6,2 0,0 0,0 Balanskravsresultat 7,6 8,0 6,7 7,0 6,2 Sedan 2010 har balanskravsresultaten varit positiva och har inte haft några krav på återställning under perioden Årets positiva resultat innebär att det inte heller finns något krav inför budgetåret FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till 1,6 mkr. Budgeterat finansnetto är -3,6 mkr vilket betyder en positiv avvikelse om 5,2 mkr. LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra omsättningstillgångar exklusive varulager med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 156 % vilket innebär en försämring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 201 %. Den stora skillnaden beror på att kommunen har amorterat på lån under SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2015 uppgick s soliditet till 24,3 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 23,0 % vid bokslutet Utvecklingen 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger dock fortfarande långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 47,7 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 75,7 %. Jämfört med 2014, då skuldsättningsgraden uppgick till 77,0 %, har kommunens skuldsättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 89,6 mkr, vilket innebär en lägre låneskuld jämfört med föregående år. Under 2015 har 29 mkr amorterats av på lånen och ytterligare 13 mkr kommer att amorteras under Dessa är i bokslutet omförda till kortsiktig del av kommunens långfristiga skuld och påverkar total låneskuld med motsvarande belopp. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 1,92 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 2,57 %. INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten utifrån de finansiella målen för 2015 skulle uppgått till 8,7 mkr. Pga. stora behov i verksamheterna har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget som överstiger detta mål. Investeringsbudgeten för 2015 uppgick därför till 30,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har investeringsmedel gällande ej utförda investeringar tidigare år överförts till 2015, vilket ger en total investeringsbudget om 45,0 mkr. Bruttoinvesteringarna för 2015 uppgår till 6,3 mkr, vilket innebär att 14 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De enskilt största investeringarna under året avser investeringar i fastigheter, där takomläggning på delar av Fröviskolan, uppgradering av kommunens IT-teknik, och inventarieinköp under utbildningsutskottet i samband med inflytt av elever till Fröviskolan, är de största posterna. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 21. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden under 2015 uppgår till 215,8 mkr. Jämfört med föregående år är detta en minskning med 12,0 mkr som beror på att pensionsskulden har minskat. Borgensåtaganden innefattar pensionsskuld inklusive löneskatt, PBF förtroendevalda, leasingåtaganden, samt att kommunen beslutat att såsom för egen skuld ingå borgen för Emådalens Trygga Hem och Emåbygdens Vind AB. Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 34,1 % medan 65,9 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 37,8 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 62,2 %. Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande: Förfall av låneskuld Kommun Koncern Inom ett år 55% 51% 1-4 år 33% 44% 5-10 år 13% 4% Det totala borgensåtagandet för Emådalens Trygga Hem är 240 mkr, men den del som tas upp som borgensåtagande i årsredovisningen är den faktiskt upplånade summan. I takt med att byggnationerna ökar, så kommer detta åtagande att växa. De lån som Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB har, ses inte här som ett borgensåtagande då det är kommunen som lånar upp dessa och i sin tur lånar ut till bolagen. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,12 %. 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 0,2 7,5-3,5-0,8 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 6,6 6,6 0,0 0,0 pensionsskuld inkl. löneskatt 165,8 176,6 185,9 177,4 Emådalens Trygga Hem ek.för. 40,0 40,0 0,0 0,0 övrigt 3,2 4,5 3,0 3,9 Låneskuld kommun (mkr) 89,6 127,6 131,6 131,6 Låneskuld inkl bolag (mkr) 266,1 304,6 284,6 239,1 Soliditet 24% 23% 23% 21% RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. I den sammanställda redovisningen ingår även s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 12,1 mkr, vilket är något bättre än föregående års resultat på 11,1 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Bolag Högsby Bostad AB 61 tkr 180 tkr Högsby Energi AB tkr tkr ÖSK - - HögsbyNät AB 186 tkr 74 tkr Emåbygdens Vind AB -354 tkr 0 tkr För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID Under 2015 stabiliserades det finansiella läget något och tillväxten tog fart. Detta ser ut att pågå under 2016 också. har även under 2015 haft en god ekonomisk utveckling. Årets resultat är positivt med 11,3 mkr. Den totala måluppfyllelsen ser något sämre ut i år jämfört med föregående år. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten följa upp respektive verksamhet utifrån de övriga fyra perspektiven; medarbetare, service/medborgare, processer samt framtid/utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har försämrats jämfört med föregående år. Målformuleringarna kan på vissa håll behöva konkretiseras för att lättare kunna följas upp och förankras i verksamheten. Kommunens soliditet har under året förbättrats något genom att en större andel av de totala tillgångarna finansieras med eget kapital. Under året har kommunen amorterat av delar av lånen. Totalt har 25,0 mkr amorterats under 2015 och ytterligare 13,0 mkr kommer att amorteras under De senaste åren har andelen lån med rörlig ränta minskat till förmån för bunden ränta, vilket gör att Högsby kommun lättare kan budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. Med dagens ränteläge gör detta dock att vi på dessa lån har förhållandevis hög ränta. har en svag balansräkning, som visas då soliditeten beräknas. Största delen av kommunens tillgångar är finansierade med lånade medel istället för eget kapital. Detta behöver kommunen rätta upp för att kunna hålla en god ekonomisk hushållning i framtiden. Därför kommer stora resultat krävas även i framtiden, så att vi bygger upp det egna kapitalet. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2015 har verksamheternas nettokostnader ökat med 3,9 % jämfört med kostnaderna 2014, och skatteintäkter och statsbidrag har ökat med lika mycket. Att verksamheternas nettokostnader har ökat lika mycket som skatteintäkter och statsbidrag beror på att en 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utökning av avsättningen för sluttäckning av deponin gjordes under Då en ny kostnadsberäkning av denna sluttäckning togs fram behövdes ytterligare medel sättas av till denna. Under 2015 fanns utrymme att göra denna extra avsättning på 4,9 mkr varför detta beslut togs. Detta medför att inte kommer att uppnå det finansiella målet som gäller verksamhetens nettokostnader för år Befolkningsantalet i har ökat de två senaste åren ökade befolkningen med 64 personer och under 2015 ökade den med 75 personer. Ökningen härrör enbart från invandring. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser orsakar resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Under året har organisationen varit hårt ansträngd med anledning av den stora flyktingströmmen och vi har stått inför problem som vi inte mött på ett tag; att våra lokaler inte räcker till. Det svåra i sammanhanget är att göra bedömningen om situationen kommer att hålla i sig och att verksamhetsutökningar behöver permanentas. stora utmaningar framför oss. Enligt analyser från SKL kommer resursförskjutningar mellan verksamheterna att behövas inom de närmsta åren och det är då främst SU som kommer att behöva tillskott då den äldre befolkningen blir allt fler. Skatteunderlaget ser de närmsta åren bättre ut för kommunen, men kostnadsutvecklingen är svår att förutspå. SKL menar att den offentliga konsumtionen kommer att öka inom de närmsta åren, med anledning av årets stora invandring. Kommunerna förväntas inte klara dessa ökade kostnadsnivåer utan skattehöjningar. Även om man kan se en ljusning i svensk ekonomi med minskad arbetslöshet och löneökningar som inom den närmaste framtiden genererar ett starkare skatteunderlag, så påverkar ändå befolkningsutvecklingen i nivån på skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att det fortsatt kommer att krävas arbete för att skapa effektiva och flexibla verksamheter som kan förändras utifrån ständigt nya förutsättningar. Anna Emrin Ekonomichef I slutet av 2015 fick kommunerna ett tillskott för att kunna göra extra insatser i och med flyktingmottagandet. var en av de kommuner som fick mest per invånare och totalt fick vi 29,3 mkr. Inga särskilda direktiv medföljde statsbidraget. Pengarna skulle användas för att täcka kostnader som redan uppstått under 2015 och resterande del användas under I Högsby kommuns fall har vi behov av nyanställningar, men då pengarna är ett engångsbelopp är det näst intill omöjligt att anställa personal då finansiering efter 2016 inte finns. Vi kommer därför att fördela pengarna på tre år, för att kunna planera bättre. Problematiken med rekryteringar kvarstår dock. Nu finns medel för att tillsätta personal, men då det är brist på behörig personal i, i stort sett, hela landet så finns ingen personal att få tag i. Integrationsfrågan har under året varit det stora diskussionämnet i kommunen och kommer antagligen att få stort fokus fortsättningsvis också. Kommunen behöver den folkökning vi sett under de två senaste åren, men för att få folket att vilja stanna i vår kommun så krävs en väl fungerande integration där samverkan mellan kommunens verksamheter, men även den ideella sektorn, måste fungera. SKL har gjort en analys av kommunens ekonomi, där de berömde de senaste årens arbete då vi uppvisat goda resultat och där verksamheterna har visat god budgetdisciplin. De framhävde dock att vi inte skulle slå oss till ro nu, utan fortsätta i samma anda, då vi har 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Vidare upptas s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. REDOVISNING AV KOMMUNALSKATT I enlighet med RKR: s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2015 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2014 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2014 uppgår till -70 kr per invånare Vid bokslutet 2014 bokfördes en preliminär slutavräkning på 7 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med -77 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för 2015 uppgår till 43 kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. I februari 2016 reviderade SKL prognosen för slutavräkning 2015 till 40 kr per invånare, vilket innebär en korrigering med 3 kr per invånare. Enligt RKR: s rekommendation nr 4.2 ska dock uppbokning ske utifrån den prognos som presenterades i december STATSBIDRAG Under 2015 fick kommunen tillfälligt statsbidrag som avsåg att täcka kostnader som uppstått i samband med flyktingmottagandet. Statsbidraget fick användas under 2015 och Enligt rekommendation från RKR skulle minst en trettondel av statsbidraget fördelas på 2015, vilket är gjort och ca 2,3 mkr har förbättrat årets resultat. AVSÄTTNING DEPONI Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen. Under 2015 har ingen del av avsättningen tagits i anspråk men per har en uppdaterad nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har justerats upp med 329 tkr. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. En ny beräkning av kostnaden för sluttäckningen har tagits fram. Denna visade att ytterligare medel behöver avsättas för att kunna täcka kostnaderna. I bokslutet 2015 har ytterligare avsättning gjorts med 4,9 mkr. PENSIONSSKULD RKR: s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. 17

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar per samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. Sveriges kommuner och landsting beslutade under 2013 att sänka diskonteringsräntan i RIPS från och med 2014, vilket innebar effekter för 2013 på kommunens avsättning till pensioner samt för ansvarsförbindelsen. Effekterna redovisas som försäkringstekniska grunder i noterna till dessa poster. AVTALS- OCH VISSTIDSPENSION följer PBF som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Vid bokslutet 2015 beräknas kommunens åtagande för eventuell avtalspension till 1,2 mkr. Under 2015 har en omföring mellan PBF och politikeravsättning gjorts. I juni 2014 antog Kommunfullmäktige bestämmelserna i OPF-KL att gälla från förtroendevalda som nytillträdde efter valet I balansräkningen har en avsättning upprättats gällande denna avsättning. PLACERADE PENSIONSMEDEL (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. TILLGÅNGAR Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. AVSKRIVNINGSMETOD Under 2015 har komponentredovisning införts gällande fastigheter. Fastigheter som tagits med i komponentberäkningarna är fastigheter som vid hade ett bokfört värde på över 1,0 mkr. Vi inkluderade ytterligare en fastighet där det bokförda värdet understeg 1,0 mkr, men där investeringar har påbörjats under 2015 som kommer föranleda till ett bokfört värde över 1,0 mkr. På övriga anläggningstillgångar görs avskrivningar med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker årsvis. KOMPONENTREDOVISNING I komponentredovisningen har följande komponenter och avskrivningstider valts på fastigheter: Stomme inkl. grund 75 år Fasad 60 år Fönster, dörrar 40 år Tak 35 år Våtutrymmen 20 år Värme och sanitet 20 år Ventilation 20 år El 25 år Transportsystem, hiss 33 år Ytskikt, lokaler 10 år Övrigt 10 år AVSKRIVNINGSTIDER På övriga anläggningar tillämpas följande avskrivningstider inom : Markanläggningar Tekniska anläggningar Maskiner Övriga inventarier år år 5-10 år 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen: Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning Byggnader Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier UER-investeringar Maskiner och inventarier 25 år 20 år 10 år 10 år 5 år Samtliga fastigheter i Högsby Bostads bestånd skrivs från och med 2012 av med 2,0 % per år. KAPITALKOSTNADER I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar ingår tillsammans med internränta i den totala kapitalkostnaden. Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. Nyinvesteringar gällande fastigheter har under 2015 fördelats enligt komponentredovisning. 18

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SEMESTERLÖNESKULD Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,46 %. Semesterlöneskulden uppgår till 14,1 mkr. LEASINGAVTAL Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR: s rekommendation nr Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Kommunen blockförhyr två äldreboenden av en ekonomisk förening. Detta är enligt vår tolkning en form av operationell leasing då Emådalens Trygga hem ek.för. har ansvar för byggnaden under leasingperioden. Förvaltning och kostnader som hör direkt till byggnaden finansieras av föreningen och kommunen betalar en fastställd hyra. LÅNEKOSTNADER Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR: s rekommendation nr Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. LÖNEKOSTNADER Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. ÅTERBÄRING KOMMUNINVEST Återbäring från Kommuninvest har behandlats enligt RKR: s yttrande (december, 2012) och har inte påverkat kommunens resultaträkning. REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt RKR:s rekommendation nr 20. Långfristiga skulder som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas i bokslutet som långfristig skuld då den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och denna avsikt stöds av en överenskommelse som träffats innan årsredovisningen avlämnats. NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Aktievärdet i HEAB har skrivits ned under 2015, då värdet upptaget i kommunens balansräkning ej är rimligt marknadsvärde. Nedskrivningen påverkar resultaträkningen i form av en finansiell kostnad. 19

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 0,2 mkr för Detta kan jämföras med utfallet för 2014 då verksamheterna redovisade ett överskott på 7,5 mkr. Under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa bättre balans i budgeten. 9 Driftbudgetutfall (mkr) Utbildningsutskottet är det utskott som har den största negativa avvikelsen i år. Detta förklaras med att det varit fler barn i verksamheten än vad man kompenserats för i demografimodellen. Övriga utskott har klarat sin totala ram, trots att det finns stora variationer inom utskottens verksamheter. ÖSK och Myndighetsnämnden lämnar överskott, där ÖSK s överskott till största delen förklaras med en mild vinter och lägre elkostnader för gatubelysning. Myndighetsnämnden har haft ökade intäkter för bygglovsärenden. Driftsammandrag (mkr) Kommunledningsutskott Utbildningsutskott Socialt utskott Totalt ÖSK (fd. tekniskt utskott) Myndighetsnämnden Revision Valnämnd Driftresultat Finansiella poster Verksamhetens nettokostnader Budget Bokslut Diff Budget Bokslut Diff ,1 33,4-0,3 37,3 35,2 2,1 123,8 125,6-1,8 114,3 113,6 0,8 145,7 145,6 0,1 140,7 141,1-0,4 302,6 304,6-2,0 292,4 289,9 2,5 10,9 9,9 1,0 9,7 5,5 4,2 2,6 1,4 1,2 2,5 2,0 0,5 0,4 0,3 0,0 0,4 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,4 0,2 0,2 316,5 316,3 0,2 305,3 297,9 7,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 316,5 316,3 0,2 305,3 297,9 7,5 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2015 kan sammanfattas i följande punkter; Gemensam administration, tkr Familjehemsvård - barn, tkr Institutionsvård vuxna, tkr Kontaktgruppen, tkr LSS, Förskola, tkr SFI, -872 tkr Gator och vägar, tkr Avfallshantering, tkr Bygglovsverksamhet, tkr. För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2015, se sidorna INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål avseende volymerna på avgiftsfinansierade investeringar respektive skattefinansierade investeringar. Omslutningen för 2015 uppgick till totalt 8,7 mkr. Pga. stora behov inom verksamheterna har det beslutats om större investeringar än inom ramarna för de finansiella målen. Investeringsbudgeten uppgick för 2015 till 30,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen beslutat om en överföring av investeringsmedel avseende ej genomförda investeringar under Summan av överförda investeringsmedel uppgår till 14,9 mkr. Total investeringsbudget för 2015 uppgick därmed till 45,0 mkr. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar Socialt utskott Utbildningsutskott ÖSK Kommunledningsutskott Investering byggnader & anläggn. 0 Omstruktureringar Omläggning elledningar vägbelysn Mindre investeringar fastighet Bredbandsutbyggnad Räddningstjänst Utbyggnad Lillebo förskola Ombyggnation Ruda skola Övrigt Total investeringsbudget Överförda investeringsmedel från Totalt Under 2015 har investeringar på 6,3 mkr genomförts, vilket innebär att 14 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats under året. De största investeringarna under året består av takomläggning av delar av Fröviskolan, uppgradering av vår IT-plattform och inventarieinköp till utbildningsutskottet i samband med inflytt av elever från Berga skola. Investeringssammandrag (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut Budget Bokslut Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar varav löpande investeringar varav byggnader & anläggn Total investeringsbudget Budget 2015 inkluderar överförda investeringsmedel från 2014 Förbrukad investeringsvolym för 2015 innebär att klarar målet för både de avgiftsfinansierade och skattefinansierade investeringarna. 20

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Budget Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande kostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Skattekostnad Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Löpande verksamhet Årets resultat efter finansnetto Justering av eget kapital Avskrivningar Förändring pensionsavsättning Förändring övriga avsättningar Reaförlust / reavinst Förändring kortfr. fordringar Förändring förråd mm Förändring kortfristiga skulder Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 14, Omföring exploateringsmark Försäljning anläggningstillgångar 14, Erhållna investeringsbidrag 14, Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagande/omsättning av lån Amortering av lån Förändring av långfr. fordringar Finansieringsverksamhet Summa årets kassaflöde

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (TKR) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & anläggningar Pågående nyanläggningar & förskott Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm 16, Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pension Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER (TKR) Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Borgens- och ansvarsförbindelser (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Egna hem och statligt reglerade bostadslån Borgensåtagande inom koncernen Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Emådalens Trygga Hem Ek. för Avgångsersättning enl. PBF Leasingavtal Summa borgens- och ansvarsförbindelse

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BORGENSFÖRBINDELSE KOMMUNINVEST har i januari 1997 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB: s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten för s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB: s totala förpliktelse till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 328 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 322 mkr. 23

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Interna poster Summa Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Personalförsäkring & pension Kalkylerade kapitalkostnader Kalkylerade personalkostnader Summa Jämförelsestörande poster AFA Försäkring, återbetalning för Summa Skatteintäkter & generella statsbidrag Kommunalskatt Slutavräkning föregående år Prel. slutavräkning innevarande år Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämningsbidrag/avgift LSS Regleringsavgift Fastighetsavgift Slutavräkn. fastighetsavg, föregående år Strukturbidrag Kompensation höjda soc. avg Generella statsbidrag (ändringsbudget) Summa generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Utdelning kommunala bolag Ränta på likvida medel inkl. oblig. Ränta/inkasso på fordringar Ränta från koncernbolag Värdeökn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Ränta på långfristiga lån Värdesänkn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Årets resultat Budgeterat resultat Budgetmässig avvikelse Finansiellt resultat Pensionsavsättningar IB Pensionsavsättning Årets pensionsavsättning Försäkringstekniska grunder Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning IB Pensionsavsättning till politiker Årets pensionsavsättning Visstidspension Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl.pension Ålderspension Visstidspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Övriga avsättningar IB Sluttäckning deponi Årets avsättning Årets ianspråktagande Nuvärdesjustering Summa avsättning deponi Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 4,3 mkr under respektive år , för att avsättningen ska vara helt återställd IB Avsättning VA Årets avsättning Summa avsättning VA IB avsättning uppskjuten skatt Årets avsättning Effekt förändrad skattesats Summa avsättning uppskj. skatt Summa övriga avsättningar

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kortfristiga fordringar & placeringar Kundfordringar Interimsfordringar Mervärdesskatt Övrigt (avräkningskonto) Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Summa Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Bokfört värde Marknadsvärde Förråd, exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter Råvaror & förnödenheter Gatukontoret, förråd Centralförrådet Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Amorteringar nästa år, Skulder till kommunala bolag Interimsskulder (kto ) Upplupen pensionskostnad Upplupen särskild löneskatt Mervärdesskatt Avstämning internbank Övrigt Summa Långfristiga skulder Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Östra Smålands Kommunalteknikförbund Emådalens Vind AB Summa

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Likvida medel Postgiro, kassa Handkassor Bank Summa Mark, byggnader och anläggning Markreserv Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets omföring till exploatering Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen , forts. Mark, byggnader och anläggning Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets omklassificeringar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Summa Mark, byggnader & anläggning Maskiner & inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Långfristiga fordringar Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Andelar i Högsbynät AB Förlagsbevis Kommuninvest Förskottering Trafikverket Förskottering Stångådalsbanan Värdepapper, spec i not Summa Värdepapper Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Högsbynät AB Emådalens Vind AB Kommuninvest ek.förening Övrigt Summa

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Eget kapital Ingående eget kapital Andel i Högsbynät AB Årets resultat Utgående eget kapital varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital Borgensåtagande inom koncernen 1 Emådalens Vind AB Summa Pensionsförpliktelser, intjänade tom KAP-KL och PFA aktiva KAP-KL och PFA pensionärer PA-KL aktiva PA-KL pensionärer Särskild löneskatt på pensioner Summa Förändring av pensionsförpliktelser, tom Ingående ansvarsförbindelse Årets utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Personalförändringar Nyintjänande Försäkringstekniska grunder Ändrad status Övrig förändring Särskild löneskatt på pensioner Utgående ansvarsförbindelse Andel av pensionsförpliktelsens som tryggats genom försäkring Ansvarsförbindelse (intjänad före 1998) Pensionsavsättning (intjänad from 1998) Totalt Utredningsgrad (aktualiseringsgrad) 97% 95% 21. Avgångsersättning förtroendevalda Avgångsersättning enligt PBF Leasingavgifter Inventarier - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Bilar - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Totala framtida leasingavgifter Lån till koncernbolag har tidigare redovisats i denna not. Dessa finns redan upptagna i kommunens balansräkning och ska därför inte ses som ett borgensåtagande. 29

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET Verksamhetens intäkter VA-avgifter varav brukningsavgifter varav anslutningsavgifter 0 0 Övriga intäkter Avsättning till framtida investeringar Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader varav interna kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella poster 0 0 Internränta Resultat efter finansnetto Extraordinära poster 0 0 Resultat efter extraordinära poster Skattefinansiering enligt budget 34 0 Årets resultat Det negativa resultatet för VA-verksamheten tidigare år är skattefinansierade till 100 %. BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET TILLGÅNGAR 2015 Förändring 2014 Förändring 2013 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier Övriga materiella anläggningstillg Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Avsättningar Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utgiftsrester Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Ytterligare information om VA-verksamheten i finns i särskild VA-redovisning som presenteras av ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund. 30

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per till 95 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 90,0 mkr. En värdeökning av marknadsvärdet på 5,0 mkr eller 5,6 % har skett under året. Marknadsvärdet ligger betydligt högre än det bokförda värdet på kommunens KLP-placeringar. Pensionsmedelsförvaltning (tkr) Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Totala förpliktelser Finansiell placering (bokfört värde) varav aktiedel varav räntebärande del Finansiell placering (marknadsvärde) Marknadsvärde -Bokfört värde KLP-placeringarna har stigit i värde under 2015 och avkastningen för året uppgår till 8,6 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 11,0 %. Kommunens finansiella mål avseende avkastning på pensionsplaceringarna uppgår till 4,7 % per år. Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 90,5 mkr till 77,2 mkr, vilket innebär att pensionsplaceringarna ökat mer i värde än pensionsförpliktelserna. Per uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 43,5 %, medan aktiedelen uppgick till 56,5 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet minskat med 0,8 mkr medan aktiedelen ökat med 5,8 mkr. Den räntebärande delen av s portfölj har minskat något och uppgick per till 40,4 %, medan aktiedelen uppgick till 59,6 %. KLP: s totala portföljvärde uppgår per till mkr, vilket innebär en ökning med 604 mkr sedan Insättning under året har skett på totalt 115 mkr. Det är Oskarshamns kommun och Landstinget i Kalmar län som satt in 65 mkr, respektive 50 mkr. Det innebär att den verkliga värdeökningen uppgår till 489 mkr. Aktieandelen uppgår till 59,6 % av de totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan % av de totala tillgångarna. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 3,15 % per

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen. PERSONALSTRUKTUR I tabellen nedan redovisas antalet anställda per anställningsform i 31 december 2015, samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan. 32 Anställningsform Tillsvidareanställda Visstidsanställda m månadslön Deltidsanställda brandmän Anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har 476 tillsvidareanställda medarbetare. Antalet tillsvidareanställda har minskat med fem medarbetare medan antalet visstidsanställda har ökat med 44 medarbetare. Ökningen har främst skett på barn- och utbildningsförvaltningen (25 medarbetare) och socialförvaltningen (18 medarbetare). 60,7 % av de tillsvidare- och visstidsanställda har heltid. Av de tillsvidareanställda är 87,6 % kvinnor. Detta är en marginell minskning jämfört med föregående år. Timtid Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Övriga (KLK, Miljö- o bygg överförmynderi) Totalt Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året arbetat i kommunen. Flest timavlönade finns inom socialförvaltningen. Antalet timmar de timavlönade arbetat motsvarar totalt 70,3 årsarbetare (en årsarbetare motsvarar timmar/år) för hela kommunen. Jämförelse visar att timavlönade fortfarande ökar var det 62,7, 2013 var det 58,4 och 2012 var det 57,5 årsarbetare. Den största ökningen har skett inom socialförvaltningen där ökningen av timavlönade motsvarar drygt sex årsarbetare, men även på barn- och utbildningsförvaltningen har det ökat mycket. En del av förklaringen till ökat behov av timavlönade inom socialförvaltningen är framför allt den ökade sjukfrånvaron men också att bemanningen inom äldreomsorgen har förstärkts mot bakgrund av regeringens satsning på förstärkt bemanning inom äldreomsorgen. Den främsta orsaken till ökat antal timavlönade på utbildningsförvaltningen beror främst på bristen på legitimerade lärare. Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 48,3 år, vilket är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 48,3 år och för män 48,2 år, vilket är en liten sänkning mot föregående år. Av kommunens tillsvidareanställda är 51 % av kvinnorna och 53 % av männen över 50 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön är 89,6% (oförändrat sedan 2014). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda skiljer sig åt mellan könen där kvinnor i genomsnitt har en sysselsättningsgrad på 89,5% och män 97 %. För 2014 var motsvarande siffror 89,1% för kvinnor och 95,8 % för män. Av kommunens samtliga medarbetare (tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier) är det 60,71 % som har tjänst motsvarande heltid. Detta är en minskning i jämförelse med 2014 då andelen var 61,41 %. Att arbeta med höjda sysselsättningsgrader är en strategiskt viktig fråga för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt. LÖN Medellönen för tillsvidareanställda har vid årsskiftet ökat med totalt 2,62 % jämfört med medellönen vid samma period Tillsvidareanställda kvinnors medellön har ökat med 2,7 % och männens med 1,3 %. En sammanställning efter löneöversyn i april visade att kommunens löner för tillsvidare- och visstidsanställda höjts med 3 %. Resultatet av lönerevision lägger grunden för justering av politikernas arvoden varje år enligt beslut i kommunfullmäktige. PERSONALKOSTNADER Lönekostnaderna för 2015 uppgår till 252,2 mkr. I detta ingår löner och arvoden på 176,1 mkr, pensioner på 16,5 mkr samt arbetsgivaravgifter på 57,2 mkr. Semesterlöneskulden har ökat sedan föregående år med ca 1,2 mkr och uppgår till 14,1 mkr. I semesterlöneskulden ingår innestående komptid, semesterdagar samt arbetsgivaravgifter.

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kostnaderna för timavlönade uppgick till 16,4 mkr exklusive personalomkostnader under 2015 (motsvarande kostnad för 2014 var 14 mkr). Mertid Fyllnadslön i timmar Övertid i timmar Mertid (fyllnadslön) är den tid som en deltidsanställd medarbetare arbetar utöver sin ordinarie arbetstid upp till heltid. Ersättningsnivån för mertid uppgår till 120 %. Övertid är den tid en hel- eller deltidsanställd medarbetare arbetar utöver heltid. Ersättningsnivån för enkel övertid uppgår till 180 % och för kvalificerad övertid till 240 %. Delar av denna tid redovisas inte som mertid eller övertid utan registreras som flexibel arbetstid, vilket tillämpas inom främst administrationen. Antalet övertidstimmar under 2015 var vilket motsvarar 2,02 årsarbetare (2014 var motsvarande siffra 3 461). Kostnaderna för övertiden uppgick till drygt 1,2 mkr exklusive personalomkostnader. Mertiden omfattade timmar, vilket motsvarar drygt 7,8 årsarbetare. Det är en ökning med nästan en årsarbetare i jämförelse med 2014 (14 122). Kostnaderna för mertid uppgick till drygt 1,8 mkr exklusive personalomkostnader. Personalomkostnader, det vill säga arbetsgivaravgifter, är 38,46% och innefattar exempelvis försäkringar och pension. PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron för 2015 är 9,2 %. Sjukfrånvaron har ökat en procentenhet i jämförelse med Personalavdelningen har under året tagit fram nya riktlinjer och rutiner för att förebygga ohälsa och agera snabbare vid sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro 9,2% 8,2% Sjukfrånvaro 1-59 dgr av total sjukfrånvaro 38,4% 40,3% Sjukfrånvaro över 60 dgr av total sjukfrånvaro 61,6% 59,7% Kvinnors andel av sjukfrånvaron 88,2% 90,7% Mäns andel av sjukfrånvaron 11,8% 9,3% Sjukfrånvaron i åldersgruppen 1-29 år 7,4% 5,9% Sjukfrånvaron i åldersgruppen år 8,0% 6,0% Sjukfrånvaron i åldersgruppen år 10,6% 10,4% Sjukfrånvaron i åldersgruppen 66 år - 1,8% 5,9% Under 2015 hade 49 medarbetare fler än sex sjukfrånvarotillfällen. Det är en minskning jämfört med år 2014 då det var 58 medarbetare Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då den kan vara ingången till en längre sjukskrivning. För att vi snabbare ska kunna uppmärksamma dessa och förhindra att de övergår i en längre sjukskrivning har vi under andra halvåret av 2015 förändrat arbetssättet och rutinerna för medarbetare som har mycket upprepad korttidsfrånvaro. Arbetsgivaren har numera för avsikt att ha ett samtal med medarbetaren redan efter tre frånvarotillfällen under sex månader istället för som idag efter sex tillfällen på en tolvmånaders period. Företagshälsovården kontaktar även de chefer som enligt uppgift från personalavdelningen har medarbetare med mycket upprepad korttidsfrånvaro. Vid den kontakten erbjuder företagshälsovården råd och stöd till chefen om hur chefen kan agera för att minska på korttidsfrånvaron för medarbetaren. Av kommunens medarbetare har 30,5 % inte varit sjuka någon gång under Motsvarande siffra för 2014 var drygt 34 %. Kostnaderna för sjuklön uppgår till tre mkr exklusive personalomkostnader. En ökning med drygt i jämförelse med Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14 och 10 % under dag Arbetsgivaren betalar också utfyllnad enligt kollektivavtal till medarbetare som tjänar över 62,5% av prisbasbeloppet. 33

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING Under 2015 har 20 medarbetare avgått med pension. Av s anställda medarbetare beräknas 80 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren ( ). Med pensionsavgångar menas i detta sammanhang det år arbetstagaren fyller 65 år. En medarbetare har dock möjlighet att kvarstå i anställning till 67 års ålder. Ovanstående innebär att 17 % av kommunens tillsvidareanställda medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Under året har 108 annonser publicerats för lediga tjänster. Detta är exklusive annonser där kommunen annonserar semestervikariat. 10 av dessa tjänster har bara annonserats internt. Det är fler vakanser som blivit annonserade under 2015 jämfört med 2014 och ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 2015 är första hela året med de nya friskvårdsreglerna. De nya reglerna innebär att friskvårdskorten har tagits bort och istället ersatts med ett bidrag som följer skatteverkets regler för skattefri motion. Syftet med regeländringen är att underlätta användandet av friskvård då det inte längre begränsar sig till något specifikt företag eller någon specifik ort. Dessutom är utbudet av tillåtna aktiviteter avsevärt större än tidigare. Förmånen inkluderar även massage. Målet är att öka nyttjandet av friskvård. Regeländringen infördes på prov i ett år och utvärderades under andra halvåret. I utvärderingen framkom att många tycker det är svårt att nyttja friskvårdbidraget på grund av arbetstiderna och att medarbetarna inte riktigt vet vad friskvårdbidraget innebär och att det upplevs komplicerat att få bidraget utbetalt. De som inte nyttjar bidraget anger som orsak bland annat att bidraget är för litet och att reglerna är krångliga. Första halvåret (hösten 2014) var det 93 medarbetare som nyttjade förmånen och andra halvåret (våren 2015) var det 73 medarbetare som nyttjade förmånen. Personalutskottet beslutade hösten 2015 om en fortsättning av förmånen. UPPFÖLJNING AV HÖGSBY KOMMUNS SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETE Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. I s årsplan för planering av det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske fortlöpande under året utefter en fastställd plan. Planen ska sedan överlämnas till närmaste chef tillsammans med de arbetsmiljöproblem som inte kan åtgärdas i verksamheten. Årsplanen kan med fördel användas för planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Alla medarbetare ska delta i arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personalavdelningen från respektive förvaltning. Kommunledningskontoret Förvaltningen uppger att de i stort sett följer rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det saknas dock konkreta arbetsmiljömål som är skriftligt dokumenterade. Det anses också oklart om kraven gällande uppgiftsfördelning av arbetsuppgifter uppfylls. På förvaltningen kontrolleras inte heller om genomförda åtgärder som behövs för att förebygga arbetsrelaterade skador genomförs. Barn- och utbildningsförvaltningen På barn- och utbildningsförvaltningen saknas konkreta arbetsmiljömål som är skriftligt dokumenterade. På förvaltningen saknas också uppgifter om kraven gällande uppgiftsfördelning av arbetsuppgifter uppfylls. Likaså om uppgiftsfördelningen är skriftligt dokumenterad. Förvaltningen ställer sig också frågande till om medarbetarnas kunskaper är tillräckliga enligt de krav som ställs. Tillbud Totalt 26 rapporterade tillbud under Av dessa 26 är 19 tillbud från äldreomsorg och LSS, 5 från städverksamheten och 2 tillbud från skolan. 34

37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetsskador Under 2015 har 23 arbetsskador rapporterats till Försäkringskassan. Tio av dessa arbetsskador har även rapporterats till AFA. Av dessa 23 är 2 inom skolan, 1 i städverksamheten, 19 inom äldreomsorg och LSS, samt 1 arbetsskada från räddningstjänsten (deltidsbrandman). ÅRETS VERKSAMHET Inledningen av 2015 ägnades åt att uppdatera fördelning av arbetsmiljöuppgifter i och med organisationsförändringarna Personalavdelningen har under året arbetat med att införa en chefshandbok digitalt som ett stöd till chefer. Handboken innehåller arbetsrättsliga regler och riktlinjer. Årets löneöversyn är klar och nya löner utbetalades i april. Upphandlingen tillsammans med Uppvidinge och Lessebo avseende HR-system slutfördes under 2015, avtal undertecknades med Aditro i januari. En förstudie inför övergången till HR-systemet har pågått under andra halvåret. Driftsstart är planerad till maj Flera medarbetare i kommunen har deltagit och varit berörda av arbetet med förstudien. vill uppmärksamma medarbetare, enskilda eller arbetslag, som i vardagen gör en insats utöver det vanliga. Syftet med priset är att uppmärksamma och belöna medarbetare eller arbetsplatser som har bidragit med verksamhetsutvecklande förslag, skapat arbetsglädje, entusiasmerat brukare och/eller medarbetare, visat på goda resultat och visat helhetsperspektiv. Personalutskottet har utsett och uppmärksammat Årets arbetsplats under året. För 2014 utsågs Lindens förskola som årets arbetsplats. Upphandlingen av företagshälsovård blev klar under året. Nytt avtal ingicks med Previa första april. Personalavdelningen har härefter tillsammans med företagshälsovården arbetat fram nya rutiner för att stödja cheferna i rehabiliteringsarbetet, främst för medarbetare som har upprepad korttidsfrånvaro. Främst under andra halvåret har mycket tid ägnats åt sjukfrånvaron där personalavdelningen har stöttat cheferna i rehabiliteringsarbetet. En ny rehabiliteringspolicy med nya riktlinjer och rutiner har tagits fram under året. En rehabiliteringsutbildning med bland annat en genomgång av de nya riktlinjerna genomfördes i september som en del av arbetsmiljöutbildningen. En grundläggande arbetsmiljöutbildning på fyra halvdagar genomfördes i september för kommunens alla chefer. En utvärdering av hur policyn för rökfri arbetstid efterlevs genomfördes under hösten. Av utvärderingen framkom att det finns arbetsplatser där policyn om rökfri arbetstid inte efterlevs. Enligt policyn är det respektive chefs ansvar att se till så att policyn efterlevs på arbetsplatsen. har i år två medarbetare som deltar i ledarutvecklingsprogrammet Ledarutveckling över gränserna. Utbildningen genomförs tillsammans med 10 andra kommuner från Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. I vissa delar av kommunen har det varit stor omsättning av personal under perioden. Rekryteringar och personalomsättning samt sjukfrånvaro tar tid och påverkar utvecklingstakten i organisationen. MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål Förbättrad hälsa De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen. Varning Mikael Jonnerby(c), Ordförande i personalutskottet Christina O. Axelsson, Personalchef 35

38 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. Se även organisationsschema, sida 39. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar, de bolag i vilka Högsby kommun har ett bestämmande inflytande samt Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 12,1 mkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat för koncernen, 11,1 mkr. Kommunala bolag Årets resultat (tkr) Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK Högsbynät AB Emåbygdens Vind AB HÖGSBY BOSTAD AB Högsby Bostad AB är ett bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i. Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort. Från 1998 till våren 2010 var bolagets verksamhet under styrelsen organiserad genom ett samverkansavtal med Bygge Bo i Oskarshamn AB. Sedan maj 2010 sköter dock Högsby Bostad AB själva administrationen. Bolaget har två personer anställda på totalt 1,2 tjänst och en VD som arbetar på konsultbasis. Skötsel av bolagets fastigheter utförs av Östra Smålands kommunalteknikförbund. Under året har det varit hög efterfrågan på lägenheter i centrala Högsby som kan härledas till flyktingströmmen. Det totala antalet bostäder uppgår till 291 stycken. Utöver lägenheter har bolaget 15 lokaler samt 42 garage och bilplatser i sin ägo. Två av bolagets fastigheter har under året rivits. Då renovering av dessa två fastigheter skulle blivit mycket kostsamt, valde man att riva dem. Nyproduktion har skett av två nya lägenheter och en avsiktsförklaring med SBO, Statens Bostadsomvandling, har tecknats. SBO kommer att köpa två hyreshus av HBAB för att bygga om dem till bostäder för äldre. Bolaget kommer sedan att blockförhyra dessa fastigheter. En fastighet på Storgatan har under året byggts om för att HBAB under våren 2016 ska flytta sitt kontor dit. I fastigheten finns ytterligare en affärslokal, samt två lägenheter. Avskrivningskostnaderna för fastigheterna har ökat de senaste åren med anledning av styrelsens beslut att från och med 2012 göra avskrivning på 2,0 % per år för samtliga fastigheter i biståndet. I förhållande till föregående år är avskrivningskostnaden lika stor. Av den totala lånestocken har 62 % lång räntebindning och resterande del av lånen är bundna till kort ränta. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Under året har ett nytt lån om 3 mkr upptagits. Den genomsnittliga räntan var vid årsskiftet 1,5 %. Den kan jämföras med den genomsnittliga räntan vid föregående årsskifte som var 2,1 %. Resultatet för verksamhetsåret uppgår till 61 tkr. HÖGSBY ENERGI AB Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar. Högsby Energi AB startade sin verksamhet under 2008 och under de första verksamhetsåren har fokus legat på utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Bolaget har under 2015 mest fokuserat på att sänka kostnaderna, då resultaten ännu inte visat positiva siffror. I och med 2014 års negativa resultat fick bolaget ett aktieägartillskott av under 2015 och ytterligare ett kommer att betalas ut under Produktionen i nya pannan har fungerat bra och kostnader för bränsle, jourtimmar och reparationer har minskat som det var tänkt. Ingen utbyggnad av fjärrvärmenätet är genomförd under 2015 och ingen större utbyggnad är planerad under 2016 heller. Produktionskapaciteten är idag 6,6 MW flis, 1 MW pellets och 5,5 MW olja. Nuvarande energiproduktion av trädbränsle håller mycket hög standard och kapaciteten räcker för en stor utbyggnad av nätet. Den totala försäljningen uppgick under 2014 till MWh. Av förbrukningen avser 95 % flis, 4 % pellets och 1 % olja. Detta kan jämföras med föregående år då förbrukningen var 80 % flis, 13 % pellets och 1 % olja. 36

39 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING En verkställande direktör är anställd på deltid, motsvarande en dag per vecka. Ingen övrig personal finns i bolaget. Driftsorganisation och jourverksamhet har under 2015 köpts från ÖSK. Högsby Energi AB redovisar en förlust på -1,5 mkr. Även 2015 har varit ett ovanligt varmt år, vilket slår hårt mot bolaget. Jämfört med ett normalår har bolaget haft 14 % mindre energiförsäljning, vilket motsvarar ca 0,5 mkr. Högsby Energis totala lånestock uppgår till 73,0 mkr. 44 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 56 % har lång räntebindning. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare,. Under året har bolaget amorterat totalt 3,5 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 1,4 %, vilken kan jämföras med 1,9 % som genomsnittliga räntan uppgick till HÖGSBYNÄT AB HögsbyNät AB är en heltäckande operatör av Internet, nät- och telefonitjänster och kan tillhandahålla dessa tjänster till nästintill 100 % av s invånare. HögsbyNät AB är öppet för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har även driftsansvaret för s IT-verksamhet. Under 2015 har dotterbolaget Hem-El i Högsby AB upplösts genom en fusion och uppgår nu i moderbolaget Högsbynät AB. Bolaget ägs gemensamt av Bergelmer AB, Högsby kommun samt Högsby sparbanks näringslivsstiftelse. s andel är 29 % och Högsby sparbanks näringslivsstiftelses andel är 10 % medan resterande del ägs av Bergelmer AB. HögsbyNät AB har brutet räkenskapsår, och resultatet för räkenskapsåret 2014/2015 uppgick till 186 tkr. ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna, fastigheter, VA-verksamhet, avfallshantering, gator, vägar och parker. Ytterligare redovisning om ÖSK finns i Bilaga i årsredovisningen. EMÅBYGDENS VIND AB Under 2014 bildades ett gemensamt bolag tillsammans med Mönsterås kommun och Hultsfreds kommun, vars syfte är att äga och producera vindkraftsel. Högsby kommun äger 20 %, och Mönsterås och Hultsfreds kommun äger 40 % vardera. Ett vindkraftverk har under året upphandlats till en kostnad av totalt 33,1 mkr. Produktionen av vindkraftsel startades i december 2014 och produktionen uppgick under denna första månad till 600 MWh. Finansieringen av vindkraftverket sköts i bolaget genom upptaget lån. har gått i borgen för lånet motsvarande kommunens ägarandel. Lånets räntor och amortering betalas via elproduktionen. Inga skattemedel används som finansiering. Bolagets vinster kommer dock att gå tillbaka till ägarkommunerna på sikt. Omsättning för bolaget under 2015 var 2,2 mkr och resultatet blev -354 tkr. NYCKELTAL KONCERNEN Koncernens investeringsvolym för 2015 uppgår till 8,0 mkr jämfört med 21,7 mkr föregående år. Bolagen uppvisar följande investeringsnivåer; Högsby Bostad AB 3,1 mkr, Högsby Energi AB 2,0 mkr och Östra Smålands kommunalteknikförbund 0,5 mkr. Koncernens soliditet uppgår till 25,5 %, vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten uppgick till 23,0 %. Förbättringen beror på att koncernens skulder har minskat under året och därmed utgör egna kapitalet större andel i förhållande till totala tillgångar. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 272,7 mkr vilket innebär en minskning med 42,5 mkr sedan föregående år. Minskningen beror på att kommunen under året amorterat på låneskulden. fungerar som internbank inom kommunkoncernen och 176,5 mkr avser egenfinansierad utlåning till koncernbolagen. Anledningen till den egenfinansierade utlåningen är att minska den finansiella risken i koncernen. Särskilda upplysningar avseende koncerninterna engagemang under 2015: Tillskott, bidrag & utdelningar (tkr) Ägar- Koncern- Bolag tillskott bidrag Utdelning Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK Högsbynät AB Emåbygdens Vind AB Lån & borgen (tkr) Bolag Lån Borgen Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK 0 0 Högsbynät AB 0 0 Emåbygdens Vind AB De koncerninterna inköpen och försäljningarna (kommunens handel med koncernbolagen) uppgår under 2015 till tkr och de koncerninterna räntorna uppgår under året till tkr. 37

40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige 35 ledamöter Revision 5 ledamöter Nämnder ÖSK Kommunala bolag Valberedning Gemensam nämnd HUL 3 ledamöter Myndighetsnämnd 3 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Överförmyndare 1 ledamot Valnämnd 5 ledamöter Högsby Bostads AB 100 % ägande Personalutskott 3 ledamöter Kommunledningsutskot t 3 ledamöter Högsby Energi AB 100 % ägande Socialt utskott 3 ledamöter Utbildningsutskott 3 ledamöter Högsby Nät AB 29 % ägande Emåbygdens Vind AB 20 % ägande KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige i består av 35 ledamöter. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt eller av principiell beskaffenhet samt ansvarar för och fastställer reglemente för kommunstyrelsens och utskottens uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer budget, inriktningsmål och riktlinjer för kommunens verksamheter samt beslutar om bland annat den kommunala utdebiteringen och om folkomröstningar. REVISION Revisorerna prövar årligen om kommunens verksamheter sköts ändamålsenligt, om verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen inom nämnder och utskott är tillräcklig. VALBEREDNING Valberedningen lämnar förslag till kommunfullmäktige på ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och utskott. KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens verkställande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ansvarar för s utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens samtliga verksamheter och angelägenheter med undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen. ÖVRIGA NÄMNDER Gemensam nämnd HUL ansvarar för lönehantering. Myndighetsnämndens uppgifter omfattar bland annat miljö- och hälsoskyddsfrågor, bygglovsverksamhet, livsmedelsfrågor, avfall och renhållning samt naturvård. Valnämndens uppgift är att administrera valen. UTSKOTT Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott; personalutskott, kommunledningsutskott, socialt utskott, samt utbildningsutskott. Respektive utskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Från och med 2011 ingår kommunens tekniska verksamheter tillsammans med Hultsfreds kommuns tekniska verksamheter i Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK. Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ till utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter samt beslutar i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till respektive utskott. 38

41 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖRVALTNING s förvaltning har tidigare bestått av två sektorer; en mjuk sektor som omfattar skola och omsorg samt en hård sektor som omfattat teknisk verksamhet. Utöver mjuk sektor finns ett kommunledningskontor som bedrivs under ledning av kommunchefen. BOLAG har två helägda bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, Högsbynät AB och Emåbygdens Vind AB. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I nedanstående verksamhetsberättelse presenteras inledningsvis en totalbedömning av kommunens verksamhet enligt modellen för balanserad styrning baserade på respektive utskotts egen bedömning av sin verksamhet. Av de fem perspektiv som ingår i den balanserade styrningen; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling väger alltid ekonomi och service tyngst i helhetsomdömet. 39

42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSEN Stihna J Evertsson (C) Ordförande Jonas Erlandsson (S) Vice ordförande KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktiges antagna vision för Högsby kommun lyder: Vi vill bevara och utveckla den lilla kommunens fördelar såsom närhet, engagemang, trygghet och småskalighet Vi vill att alla skall känna som mycket trivsam, där medborgarna bryr sig om sin bygd och sina medmänniskor och där invånarna och den kommunala servicen står i fokus. Vi vill bli den gröna miljökommunen som brukar utan att förbruka. Visionen utgör ett fundament för vad kommunen strävar mot att uppnå. Konkretiseringar har gjorts i visionen och kommunfullmäktige har fastställt övergripande inriktningsmål för den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen gör en övergripande sammanvägning av hur utskotten och verksamheterna klarar respektive inriktningsmål och lämnar bedömning till kommunfullmäktige huruvida kommunen uppnår fastställda mål eller inte under budgetåret. Kommunens slogan är kulturbygd, vildmark och småländsk gästfrihet. BALANSERAD STYRNING För att öka tydligheten i mål- och uppföljningsarbetet används den balanserade styrningens fokusperspektiv. har valt perspektiven ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer samt utveckling/framtid för att gruppera fastställda inriktningsmål och därtill hörande resultatmål från verksamheterna. För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med god ekonomisk hushållning och övriga fokusperspektiv görs sålunda en helhetsvärdering och en gradering av måluppfyllelsen av de olika inriktningsmålen. Som grund för bedömningen används en femgradig skala där gult som visas i grafen samman i en övergripande helhetsbedömning kallad måluppfyllelse. Verksamheternas resultatmål som beskrivs under respektive utskott är de politiska inriktningsmålen omsatta i konkreta uppföljningsbara mål. MÅLUPPFYLLELSE Genom att väga samman målen i de fem olika perspektiven enligt modellen för balanserad styrning blir ekonomimålet en del av helheten tillsammans med de övriga fyra perspektiven. När den totala resultatredovisningen för kommunens verksamheter summeras visar denna på ett överskott på 236 tkr. Resultatet för som helhet uppgår till 11,3 mkr. Den balanserade styrningens perspektivområden och resultatmål uppvisar överlag positiva målbilder som innebär att den övergripande måluppfyllelsen för KS blir godkänd. EKONOMI Hållbar budget Effektivt resursutnyttjande God förvaltning av kommunens anläggningstillgångar DRIFTBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen Kommunledningsutskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet Totalt Kommunstyrelsen Det samlade resultatet för 2015 visar att utskottens verksamheter gör ett underskott på -2,0 mkr. Kommunledningsutskottet och utbildningsutskottet redovisar negativa avvikelser medan sociala utskottet redovisar positiv budgetavvikelse. är ett godkänt resultat. Slutligen görs en totalbedömningen av kommunens måluppfyllelse där KF:s balanserade styrkort, det vill säga fullmäktiges inriktningsmål grupperade enligt de fem perspektiven; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling, vägts 40

43 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FINANSIELLA MÅL Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag Inflationssäkrad förmögenhet Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning på 4,7 % per år Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag Soliditeten ska stärkas De finansiella målen följs upp i kapitlet Ekonomisk översikt och analys i början av årsredovisningen. SERVICE/MEDBORGARE Kommunens kärnverksamheter skall hålla en god kvalitet Infrastrukturen och kommunikationerna måste utvecklas för att möjliggöra flexibilitet kring arbetsliv och utbildning och bättre möjligheter till in- och utpendling och där hänsyn tas till miljö- och säkerhetsaspekter samt äldres behov Kommunen skall stimulera och öka rörligheten på bostadsmarknaden och inflyttningen till kommunen genom att satsa på olika boendeformer Kommunen skall bedriva en aktiv näringspolitik PROCESSER Kommunen skall ha en effektiv organisation med klara och tydligt interna och externa rutiner för sin politiska beredning och för sina verksamheter Som helhet är processarbetet stadd i utveckling och nytänkande på flera nivåer pågår som kan leda till bättre service och en effektivare verksamheter. UTVECKLING/FRAMTID Säkra servicen i kärnverksamheterna utifrån en förändrad kund- och behovsutveckling Samma bedömning som kommunens processer görs också för frågorna kring utveckling/framtid vilket innebär att måluppfyllelsen blir godkänd. Den samlade bedömningen av utskottens verksamheter under året är att service- och kvalitetsmålen uppnås, men med tveksamhet eftersom resultaten i grundskolan ännu inte är helt tillfyllest. MEDARBETARE Framsynt personalpolitik och god arbetsmiljö Verksamhetens mål ska vara väl kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten Den totala sjukfrånvaron för år 2015 ligger på 9,2 %, vilket innebär en ökning med en procentenhet under året. Under året har förändrade rutiner kring hantering av korttidsfrånvaro införts för att snabbare kunna sätta in åtgärder för att förhindra långtidssjukskrivning. Även ny företagshälsovård är upphandlad som ett led i att minska sjukfrånvaron. 41

44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT Stihna J Evertsson (C) Ordförande Anders Johansson Kommunchef VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunledningsutskottet har ansvar för kommunövergripande frågor och policys, ska planera kommunstyrelsens verksamhet samt har ansvar för ekonomiska ramar, budget och bokslut. Utöver detta arbetar utskottet med näringslivsfrågor och kommunikationer, EU-frågor, fysisk planering och samhällsbyggnad, byutveckling och lokal service, miljö- och naturvård, räddningstjänst, köp och försäljning av fastigheter, arkivfrågor samt egna lokalers hantering. Kansli, IT, ekonomi, personal, växel, vaktmästeri, miljö, bygg, räddningstjänst, ÖIS. SÄRSKILDA HÄNDELSER Mönsterås kommun och har utvärderat samverkan inom Miljö- bygg, räddningstjänst och krisberedskap. Avtalen löper vidare med vissa utökningar av tid för chefer i. Ett program för fördjupad samverkan kring ITverksamhet har drivits tillsammans med Hultsfred och Oskarshamn kommun. Förberedande planering av införande av nytt ekonomisystem har genomförts. Likaså för nytt HR-system tillsammans med HUL och Växjö kommun. Upphandlingen slutfördes under Mittpunkt har upphört vid årsskiftet. Uppgifter som utförts där är fördelade. Avsiktsförklaring om omfattande renovering av bostäder för äldre har tecknats med Statens Bostadsomvandling Arbete med att ta fram underlag för avsiktsförklaring om förstärkt asylboende i kommunen har genomförts i samverkan med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen Integrationsfrågorna har genomsyrat kommunledningsutskottets verksamhet på olika sätt. Anläggningsboende vid Solhöjden i Berga har öppnats. 75 Ensamkommande barn har tilldelats kommunen. Kommunen har tvingats ta ett lagvidrigt beslut om att stoppa mottagningen av ensamkommande barn enligt steg 4. En integrationssamordnare har rekryterats EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i avvikelse. Rambudgetering gäller fortfarande för kommunledningsutskottets verksamhet. Jämförande prestationsvolymer Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer sker i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som Högsby. Målet är att ligga i paritet eller bättre än dessa kommuner. Ständiga förbättringar och processkartläggningar med delaktig personal Utveckla modeller (LEAN-metoden, systemtänkande etc.) för förbättringar och initiera på samtliga nivåer i verksamheterna Kommunledningsutskottet (kr) Budget Prognos Avvikelse Nämnds- & styrelseverksamhet Nämnds- & styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig verksamhet Överförmynderiverksamhet Medlemsavgifter Konsumentvägledning Totalt Nämnds- & styrelseverksamhet Strategiskt arbete Fysisk planering Bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtgärder Gator och vägar. Övrigt Markförsörjning Krisberedskap Övrig gemensam verksamhet Totalt Strategiskt arbete Kommunikation, skog Skogsverksamhet Exploatering bostadsområde Buss-, bil- & spårbunden trafik Fjärrvärmeförsörjning Totalt Kommunikation, skog Räddningstjänst Räddningstjänst Totalt Räddningstjänst Gemensamma administration Arbetsområde och lokaler Övrig fastighetsförvaltning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Växel ADB Övrig gemensam verksamhet Totalt Gemensamma administration Totalt KLU Kommunledningsutskottet gör ett underskott på ca 283 tkr på årsbasis. Anledningen till avvikelsen är dels en ökad kostnad för insatser från företagshälsovården. Detta har en naturlig koppling till de höga sjukskrivningstalen. Intäkterna för kommunens skog har varit lägre än budgeterat. Kostnader för fysisk 42

45 VERKSAMHETSBERÄTTELSE planering har varit högre. Uppgraderingen av ekonomisystemet har varit högre än budgeterade medel. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Förbättra och utveckla kommunens näringslivspolitik Utveckla boendefrågor och inflyttarverksamhet för en positiv befolkningsutveckling Förbättra och utveckla kommunikationer och infrastruktur Förbättrad medborgardialog Resultatmål NÄRINGSLIV Utveckla och konkretisera s nya näringslivsstrategi med målet att förbättra den kommunala servicen till näringslivet Huruvida målet uppnås mäts i officiella rankinglistor från Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting (SKL). De aktiviteter som kommer att företas utifrån näringslivsstrategin ska resultera i att nuvarande värde på rankinglistorna ska förbättras årligen under kommande år. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet avancerade Högsby 12 placeringar jämfört med tidigare år. Den sammanfattande bedömningen och nyföretagandet har fått de högsta omdömena. Föreningen Mittpunkt har avslutat sin verksamhet. Kommunens näringslivsråd har beslutat att hålla sina sammanträden tillsammans med företagarorganisationen Företagarna. Uppgifter som utförts av Mittpunkt har fördelats till representanter från Företagarna, kommunala tjänstemän och samarbetspartners. Kommunen är medlem i Trinova Akademi och Företagsutveckling. Föreningens ändamål är att arbeta för ett mångsidigt näringsliv i den region som utgörs av Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner. BOENDE Tillskapa attraktiva boendemiljöer och boendeförutsättningar för nybyggnation Målet är att färdigställa attraktiva tomter för bebyggelse samt agera i frågan om senior- /mellanboende. Avsiktsförklaring har tecknats med Statens Bostadsomvandling, SBO för renovering av lägenheter för äldre. Samarbete har inletts med Migrationsverket för tecknande av avsiktsförklaring för förstärkt mottagande av asylsökande. Konkretisera strategier för nettoinflyttning Utvärdera det länsövergripande projektet om inflyttning och inflyttarservice till Kalmar län och dess effekter för. Arbeta fram en strategi för inflyttning. De positiva befolkningssiffrorna fortsätter att öka, då kommunen ökat sin befolkning till och med sista oktober med 25 personer. Ökning härrör enbart till invandring då födelseöverskottet visar minus 40. Inrikes flyttöverskott visar minus 109, medan invandringsöverskottet är 172. Totalt har kommunen nu invånare. INFRASTRUKTUR Bevaka och bidra till genomförandet av den övergripande regionala infrastrukturstrategi som finns för Kalmar län, ur s perspektiv Fokus har under året varit Stångådalsbanan. Resandet har ökat bl.a. då asylsökande rest med tåg till Migrationsverket i Högsby. Infrastrukturkansliet har arbetat aktivt för att förmå Trafikverket att genomföra de beslutade investeringarna på 200 miljoner kronor fullt ut. Höghastighetsbanans dragning och dess påverkan på anslutningen i Linköping har diskuterats. Arbete har gjorts för att påverka Åtgärdsvalsstudien som ska vara klar KOMMUNIKATIONER Ökade möjligheter till arbetspendling samt förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen Arbeta för att möjliggöra arbetspendling med kollektiva färdmedel, dels till kommunens största arbetsplatser och inom kommunen samt arbeta för att förbättra kollektiva kommunikationer västerut mot Kronobergs län. Mäta volymer av in- och utpendling till kommunen. Marknadsföring av närtrafiken pågår. MEDBORGARDIALOG Genomföra ett antal åtgärder för förbättrad dialog och kommunikation med kommunens medborgare Göra ett förtydligande avseende kommunens inriktning samt vilka åtgärder som behövs för att förbättra medborgardialogen. Exempel härvidlag kan vara förbättring av kommunens hemsida, dialogmöten med medborgarna i respektive kommundel, lokalradion samt ungdomsfrågor. Följa upp den medborgarenkät som genomfördes under 2011 och ta fram en handlingsplan med åtgärder kopplat till de negativa attityder som framkom i undersökningen. Målet är att hamna på ett värde lika eller bättre än genomsnittskommunen i landet. Ett förbättringsarbete av hemsidan och kommunens Facebook sida pågår kontinuerligt. En revidering av 43

46 VERKSAMHETSBERÄTTELSE kommunens vision har genomförts med deltagande av kommunbygderådet, näringslivsrådet, pensionärsrådet och funktionshinderrådet. MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron ligger redan lågt inom utskottets verksamheter och det generella målet är därför att bibehålla denna låga nivå. Sjukfrånvaron under året är 2,8% ( 3,1 %). 90 % av de anställda i ska uppleva en god arbetsmiljö 90 % av de anställda i ska känna sig delaktiga i antagna mål Upphandling av företagshälsovård blev klar under året med Previa. I samverkan med Previa har personalkontoret arbetat fram rutiner för att stödja cheferna. Ny rehabiliteringspolicy har tagits fram. Grundläggande arbetsmiljöutbildning i fyra halvdagar är genomförd med alla chefer. PROCESSER Inriktningsmål Effektivt resursutnyttjande, bedriva ändamålsenlig verksamhet Resultatmål Utvärdering av friskvårdsrutiner och rökfri arbetstid har genomförts. Stor omsättning av personal i vissa delar av kommunen. Rekryteringar, introduktion och sjukskrivningar tar tid och påverkar utvecklingstakten i kommunen. Triotjänst för IT Helpdesk har skapats. Förstudie inför upphandling av telefonifunktion tillsammans med länets kommuner har påbörjats. Kommunens teleadministratör har en central funktion. UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna ur ett framtidsperspektiv Resultatmål VERKSAMHETERNA Skapa en helhetssyn för utvecklingen av kommunens respektive verksamheter Under året har en process med framtagande av en vision för kommunen bedrivits med stort inflytande från medborgare. Arbeta med ständiga förbättringar i dialog och samverkan och där kommunens anställda ges möjligheter till aktivt deltagande Personalutskottet har utsett och uppmärksammat årets arbetsplats Lindens förskola. Två medarbetare deltar i ledarutveckling över gränserna tillsammans med 10 andra kommuner från Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. Kommunledningskontoret har behov av personalförstärkningar t.ex. inom ekonomi, personal, IT, växel och arkiv. Samverkan med Mönsterås kommun gällande Räddningstjänst, miljö- och byggverksamheten och krisledning har utvärderats. En del justeringar har genomförts med anledning av det. Uppdatering av fördelning av arbetsmiljöuppgifter har genomförts. Digital chefshandbok som stöd till chefer har införts. Handboken innehåller arbetsrättsliga regler och riktlinjer. Årets löneöversyn genomfördes tidigt och nya löner utbetalades i april. 44

47 VERKSAMHETSBERÄTTELSE UTBILDNINGUTSKOTT Tuva Bojstedt (kd) Ordförande Magnus Bengtsson Skolchef Stellan Lindeberg Vik Skolchef VERKSAMHETSOMRÅDE Utbildningsutskottet ansvarar för barnomsorg, fritidshem, utbildning av barn och ungdom, utbildning av vuxna och invandrare, kulturskola, kultur och turism, biblioteksverksamhet, fritidsfrågor, simskola samt stöd till studieförbund och ideella föreningar. SÄRSKILDA HÄNDELSER Under hösten 2015 skulle den politiska diskussionen om kommunens framtida skolorganisation påbörjas. Detta hade föregåtts av ett remissarbete bland de politiska partierna i kommunen. Utbildningsutskottet hade också en studiedag med samtlig personal där dessa frågeställningar dryftades och hur vi skulle kunna åstadkomma förbättringar i skolan. Denna diskussion finns också redovisad skriftligen. Men på grund av den stora tillströmningen av nya nyanlända elever, kom diskussionen av sig helt då kommunen plötsligt stod med överfulla skolor. Diskussionen kom istället att handla om behov av nya lokaler, fler lärare, mer administration och skolledning. Kommunstyrelsen och utbildningsutskottet beslutade i november om omfattande åtgärder för att lösa uppkommen situation, med utökning av rektorstjänst, IKTpedagog, förstärkningar av elevhälsan med kurator, utökning av administrativ personal och fritidsledare, inrättandet av förberedelseskola för nyanlända elever i Berga, samt efter behov tillsätta pedagogisk personal. Detta arbete påbörjades i slutet av året för att kunna starta till nästkommande termin 2015 har generellt präglats av ansenliga svårigheter med att rekrytera lärare. Något som kulminerade till höstterminens skolstart då en skolklass ifrån Fagerhult skulle behöva flyttas till skolan i Fågelfors, just på grund av en akut lärarbrist. Lyckligtvis kunde situationen lösas genom stora rekryteringsansträngningar ifrån skolledningens sida. Rekryteringsstrateg och åtgärder för att kunna säkra lärartillgång har därför påbörjats under året i utbildningsutskott och med skolledning och personalorganisationerna. Några konkreta resultat har inte uppvisats ännu och frågan har också lagts över på kommunens personalutskott. Svårigheter att rekrytera behörig personal finns även inom förskolan där endast ett fåtal utlysta tjänster kan besättas med utbildade förskollärare. På grund av stor efterfrågan på platser inom barnomsorgen har två förskolemoduler med två avdelningar satts på plats på Fröviskolan för att ta emot ökningen av antalet barn. Projekteringen av utökningen av två avdelningar på Lillebo har slutförts och byggarbetet kommer igång efter årsskiftet. Byggnaden skall stå klar till ht I projekteringen har ingått att förbereda för nattdagis om så skulle behövas. Ett omfattande renoveringsarbete av gamla Lillebo kommer också att göras. Skyttebo förskola i Berga skall efter renoveringsarbete också återöppnas efter nyår för asylsökande barn. SFI undervisningen har fått utökade lokaler i Lions lokaler i Högsby tätort på grund av det ökande antalet elever. Under året har skolan behövt ha fokus på lokalfrågor i allmänt utifrån ökade behov och för att särskilt kunna möte de behov som förväntas uppkomma till höstterminen 2017 på grund av asylsituationen. Förutom att verksamheterna behövt mer lokaler har också under året investeringar gjorts i utrustning av lokaler, särskilt sporthallar och gymnastiklokaler Ett omfattande logistikarbete är påbörjat för att lösa situation kring utökade lokalbehov och det är ett arbete som inbegriper samverkan i stort sett mellan alla verksamheter i kommunen. Skolinspektionen besökte skolorna under våren och innan sommaren fick kommunen deras beslut. Dessa beslut lyfter fram ett antal områden som kommunen behöver arbeta vidare med. Det har handlat om att skolan måste kunna erbjuda mer elevhälsa, bli bättre på att anmäla och dokumentera kränkande yttringar, förbättra vissa lokaler, säkra hemspråksundervisning, säkra kvalitets- & ledningssystem. Kommunens svar till inspektionen har godkänts. Vissa påpekanden är redan åtgärdade medan för några av synpunkterna ifrån skolinspektionen behöver budgetmedel för 2016 tas i anspråk. Det kan handla om förstärkningar av t ex elevhälsan Årskurserna 4-6 i Berga, 15 elever, har från ht flyttats över till befintliga klasser på Fröviskolan på grund av lärarbrist. Denna flytt bedöms ha fallit väl ut. Statliga medel för att minska barngrupper inom förskolan och fler lärare i grundskolan samt särskilda medel till gymnasieskolan och komvux har sökts och erhållits. Projektmedel ifrån Tillväxtverket har också erhållits för gymnasieskolans svetsutbildning. Tanken är här att nyanlända skall kunna kombinera svenskundervisning och svetsutbildning för att snabbare kunna etablera sig på arbetsmarknaden eftersom det finns stor efterfrågan på kompetenta svetsare i regionen. Tidigare förslag om samverkan med Hultsfred kring kultur och fritid har inte kunnat verkställas. 45

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Däremot har kommunerna nu en gemensam bibliotekschef. Generellt gäller för all verksamhet inom utbildningsutskottets ansvar att den har utsatts för stora påfrestningar under året genom det stora antalet nyanlända. I skolan är detta särskilt påtagligt med många elever med olika modersmål och skiftande bakgrundskunskaper. Det finns forskning som visar att det finns ett läge när undervisningen inte går att upprätthållas längre om klasserna blir alltför heterogena. I en nyligen presenterad OECD-rapport visas det dessutom att det skett en dramatisk ökning av andel lågpresterande i Sverige. I denna rapport har man fokus på de elever som inte klarar mer än de enklaste uppgifterna i läsning, matematik och naturkunskap. I Sverige som är sämre än genomsnittet är det 34 procent eller var tredje elev som inte klarar baskraven. Gäller detta Högsby kommun också, kommer det att ställa oerhörda krav på organisation, ledning och personal framöver. Har kommunen beredskap för en sådan uppgift? EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser Kommunens ska höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheterna ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. Jämförande prestationsvolymer Förändrade kundunderlag ska kunna följas upp månadsvis. Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. görs i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner Utbildningsutskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse Kultur, fritid, turism Turistverksamhet Besöks- och inflyttarservice Allmän fritidsverksamhet Stöd till föreningar Allmän kulturverksamhet Stöd till kulturella för Utställningar, teater Stöd till studieorg Bibliotek Sporthallar Friluftsanläggningar Fritidsgårdar Badplatser Totalt Kultur, fritid, turism Barnomsorg Förskola Familjedaghem Totalt Barnomsorg Skolbarnomsorg Skolbarnomsorg Totalt Skolbarnomsorg Grundskola Grundskola Obligatorisk särskola Totalt Grundskola Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildn Gymnasial vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Totalt Gymnasieskola Totalt UU Totalt UU Måluppfyllelse Totalt gör utbildningsutskottet ett underskott i förhållande till sin budgetram på -1,8 mkr I augustiuppföljningen konstaterades att det skulle bli ett underskott på -0,3 mkr. Försämringen beror till stor del på att ett flertal elever som man tidigare hade bedömts som ersättningsberättigade inte är det enligt gällande schablonintäkt. Man har också haft mycket högre kostnader för reparationer av lokaler än förväntat under höstterminen i grundskolan. Dessa kostnader skulle egentligen ha bokförts som investeringskostnader men har istället bokförts på driften då investeringsmedlen varit slut. Personalkostnaderna och kostnaderna för undervisningsmaterial har också ökat under sista kvartalet 2015, samt att kommunen fått fler elever med interkommunal ersättning under höstterminen. BARNOMSORG Barnomsorgen gör ett underskott på -1,9 mkr. Detta underskott innehåller ett ofördelat sparbeting på 1,3 mkr som inte kunnat genomföras, kostnader för Paviljongen på Fröviskolan samt att det under november och december tillkommit kostnader för Asylförskolan Skyttebo. Dessa kostnader har inte kunnat prognostiseras. I sammanhanget är det värt att notera att den fördelningsmetod som används för att fastställa utskottets budgetram i den s.k. demografimodellen visar att verksamheten borde ha 46

49 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ytterligare 3,5 mkr, då fler barn är inskrivna i verkligheten än vad modellen visar. Förskolans underskott beror som konstaterats ovan på avvikelse i demografimodellen samt att ytterligare fler barn tillkommit till verksamheten. SKOLBARNOMSORG Skolbarnomsorgen (fritidshem) gör ett mindre överskott på ca 250 tkr. Verksamheten har dock haft ökade kostnader för fler elever med interkommunal ersättning. GRUNDSKOLA Grundskolan gör ett litet överskott på 65 tkr men verksamheten har dock fått högre kostnader än vad som förväntades under höstterminen. Man har tvingats till reparationer i byggnaderna och behövt bokföra dessa kostnader på driften då investeringsmedlen varit slut. Man har också haft ökade personalkostnader sista kvartalet Kostnader för undervisningsmaterial och fler interkommunala elever har också haft sin del i de ökade kostnaderna för grundskolan. Sammantaget ger detta ett sämre utfall än som tidigare prognostiserats. Särskolans lägre kostnader uppväger dock ovanstående negativa utfall för grundskolan. GYMNASIESKOLA Totalt sett går gymnasieskolan med ett underskott på - 0,6 mkr i delårsbokslutet hade det prognostiserats med ett överskott på ca 1 mkr. Vad som upptäckts under höstens budgetarbete var att många av de elever som pluggade på SFI d.v.s. inte flyktingar, hade klassats som ersättningsberättigade enligt den schablon för ersättningar som kommunen får för personer som fått permanent uppehållstillstånd. Verksamheten fick således för stora ersättningar och detta har nu rättats till. Även felbokföringar av personal har nu korrigerats. Detta gör att verksamheten får en negativ budgetavvikelse på - 0,9 mkr medan övrig del av gymnasieskolan går med plus. KULTUR, FRITID OCH TURISM Kultur, fritid och turism verksamheten lämnar ett överskott på 0,4 mkr beroende främst på att det funnits en del personalvakanser under året. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Det dagliga mötet i skolan skall präglas av glädje, respekt, empati, ansvar och samhörighet. Förutsättning för detta är att det finns ett levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen Elevernas kunskap skall kontinuerligt förbättras och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov Ett rikt kultur- och fritidsliv ger människor möjlighet till personlig utveckling, skapar god hälsa och goda livsvillkor för kommunens invånare samt främjar lokal service. Detta oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning Verksamheten ska präglas av ett kreativt och hälsofrämjande perspektiv Resultatmål UTBILDNING Barns och elevers hälsa såväl fysiskt som mentalt ska förbättras Normer och värden mäts bl.a. genom trygghetsaspekter och möjlighet till arbetsro i skolan samt om åtgärderna för att motverka mobbning ger resultat Ansvar och inflytande beskriver elevernas delaktighet och ansvarstagande Alla elever ska få den hjälp och det stöd de behöver utifrån sina behov Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar. Jämförelsevärde för kunskapsmålen är att elevernas kunskaper ligger som lägst på samma nivå som genomsnittet av landets landsbygdskommuner. Mätningar presenteras varje höst av Skolverket. Måluppfyllelse BARNOMSORG I förskolan ca har tjugosju procent av de inskriva barnen i verksamheten minst en förälder med annat modersmål. Detta medför stora utmaningar för pedagogerna, både att kunna få till en fungerade kommunikation med föräldrar och barn och att hinna med att arbeta med fokus på språkutveckling med barnen. Forskning visar att barn med annat modersmål tar större resurser i anspråk. Ett memento är här att detta faktum borde påverka resurstilldelningen vilket det inte gör idag. Alla förskolor upplever dock att de har en bra vardaglig kontakt med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Den mest nödvändiga informationen kring barnets vardag hinner man utbyta här. Dock framkommer även här svårigheter att kommunicera med vårdnadshavare med annat modersmål. Alla föräldrar erbjuds ett utvecklingssamtal varje år eller oftare om vårdnadshavarna så önskar. Samtliga förskolor arbetar med teknik, språk, matematik, och naturkunskap. Man gör en nulägesanalys på var barnen befinner sig och en målformulering utifrån läroplanen vart man vill komma med arbetet. För att se att man är på väg åt rätt håll tar man hjälp av pedagogisk dokumentation och reflektioner. Att använda sig av pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna, men ett bra sätt att få syn på vilket lärande som sker i verksamheten. Man bedömer aldrig 47

50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE barnens kunskaper, utan tittar på vad förskolan gör för att erbjuda barnen att ta del av det läroplanen innehåller. Pedagogerna tittar också på hur miljön är anpassad, hur de själva agerar och vilket förhållningssätt de har. Flera av förskolornas lokaler är inte anpassade för förskoleverksamhet. Det är stora f.d. klassrum utan möjlighet till delning av grupper och det finns inga smårum där barnen kan leka ostört. I stort sett alla förskolor har slitna lokaler i stort behov av renovering. Kalla golv och kalla rum är också ett stort problem. Sammantaget visar föräldrarnas uppfattningar i barnomsorgsenkäten genomgående goda eller mycket goda värden kring barnens trivsel och personalens engagemang. Vissa frågetecken finns kring övergripande information och omsorgens öppettider ifrån föräldrarna. GRUNDSKOLA De allra flesta av kommunens elever tycks trivas i skolan vilket är mycket glädjande. Det är också, jämfört med förra året, en något större andel som anser att de trivs. Det är dock inte bra att det är ca 20 elever som anser att de trivs sämre i skolan. En viktig förutsättning för att kunna utvecklas och lära i skolan är att man känner sig trygg, vilket vår elevenkät pekar på att de allra flesta av våra elever gör. Vi kan se att vi jämfört med förra året också har något fler elever som anser sig trygga i skolan. När det gäller huruvida eleverna anser sig få arbetsro i skolan så har vi redan förra året skrivit fram den som ett viktigt utvecklingsområde. Vår elevenkät pekar på att det fortfarande är ett angeläget område. Som helhet kan årets resultat vara något sämre jämfört med förra året. Elever som anser att arbetsron inte är tillräckligt bra finns på såväl mellanstadiet som högstadiet. På mellanstadiet är det någon skola där fler anser att arbetsron kunde vara bättre. Frågan behöver diskuteras i klasserna, vad arbetsro betyder för var och en och hur man kan uppnå det för individen. Skolan måste också tänka på agerandet när det gäller pojkar och flickor så att skolan upplevs som mer rättvis. Majoriteten av våra elever anser att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att vi gör tillräckligt för att förhindra mobbing. Trots detta är det ett arbete som måste utvecklas på alla våra enheter och på någon enhet är det särskilt angeläget. Mycket görs dock, men det är inte synligt för alla. Det kan också konstateras att likabehandlingsplanen inte uppfylls på högstadiet när det gäller inköp av utrustning för rastaktiviteter. Detta kommer att framöver diskuteras i elevrådet för att man ska få veta vad eleverna önskar, så att inköp kan göras därefter. Inte heller uppfylls det som står i likabehandlingsplanen om Att arbeta aktivt med värdegrundens viktiga begrepp genom rollspel, moral och etikdiskussioner, värderingsövningar till fullo. Tydligare rutiner skall utarbetas och en plan för detta arbete skall tas fram. En stor andel av våra elever anser att de är nöjda med ordningsregler/trivselregler på skolan. Det är glädjande och sannolikt även viktigt för såväl elevers trivsel som deras motivation att följa dessa regler. Vi kan dock se elever som inte alls är nöjda. Dessa återfinns i två-tre av våra mellanstadieklasser. Barns och elevers möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningens planering och genomförande är en viktig faktor vid skapandet av en undervisning som kan leda till goda resultat. Det är en stor andel av våra elever som tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Det är också jämfört med förra året en ökad andel. De flesta eleverna anser även att lärare och elever diskuterar tillsammans hur undervisningen ska utformas. De allra flesta av våra elever anser att de får hjälp av lärarna om de behöver det. Oroande är dock att det är elever som anser att påståendet stämmer ganska dåligt eller inte alls. Det är några fler jämfört med förra året. Detta är elever i 2-3 klasser på mellanstadiet samt även några elever på högstadiet. Det finns all anledning att analysera vad detta beror på samt åtgärda. GYMNASIESKOLA Elevenkät ifrån HUC uppvisar i sin helhet goda värden kring trivsel och bemötande. På detaljnivå finns det flera frågor att arbeta vidare, något som redan tagits tag i genom skolinspektions påpekande. Resultatmål kring kunskaper GRUNDSKOLAN De sammanställningar som vi gjort kring meritvärde i årskurs nio visar att kommunens meritvärde ökat samt och att det framförallt är flickornas meritvärden som ökat. Vi ligger dock fortfarande under såväl ett rikssnitt som under, enligt SCB, jämförbara kommuner. Meritvärde för åk 9 VT 2015 (SALSA-beräknat) 219 svenskfödda 142 utlandsfödda 2014 (SALSA-beräknat) (SALSA-beräknat) (SALSA-beräknat) (SALSA-beräknat) (utan SALSA) 193, (utan SALSA) 199,8, Grundskolan är bra på att få eleverna att trivas i skolan, men är mindre bra på att omvandla denna trivsel till motivation att arbeta och anstränga sig. Det är särskilt tydligt när det gäller pojkars resultat. Många 48

51 VERKSAMHETSBERÄTTELSE nyanlända tas emot varje läsår och skolan är inte bra på att kartlägga deras kunskaper i enskilda ämnen på grund av bristande kompetens inom området. Kompetens som dessutom är svår att hitta i närområdet. Pedagogerna sätter i ganska stor utsträckning högre slutbetyg än vad resultaten på de nationella proven visar. Det kan bero på att vissa elever upplever en stor stress och ett obehag inför proven och därför gör sämre ifrån sig än vad de brukar göra. För att förbättra resultaten behöver skolan mer tydlighet, struktur, direkt feedback, samarbete mellan ämnen och goda relationer. Detta är framgångsfaktorer pedagogerna själva lyfter fram då de utvärderat och analyserat resultaten. Förbättringsmöjligheter som lyfts fram är; mer samplanering och individanpassad undervisning. Skolan ska bli ännu bättre på att vara en lärande organisation, d v s lära av varandra genom kollegialt samarbete. Syftet är att skolan ska hitta en gemensam grundsyn och bli medvetna om och bättre på vad som kan göra i och utanför klassrummet för att eleverna ska nå längre GYMNASIESKOLA Gymnasieelever från ligger bättre till jämfört med riket när det gäller andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning såväl inom tre år som inom fyra år med introduktionsprogrammet inräknat. Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till högskolan samt elevernas genomsnittliga betygsvärden ligger på ett rikssnitt. Betygsvärdena för de gymnasieelever som går på HUC ligger dock under ett rikssnitt. Avslutningsvis kan konstateras att grundskolan har en alltför hög andel elever som inte når målen i alla ämnen. Nyanlända elever utgör en stor andel av dessa. Det finns också en tendens att andelen elever i behov av särskilt stöd, didaktiskt såväl som socialt ökar. Detta är något vi märker av i alla stadier. Skolan behöver arbeta mer för att motivera våra elever och här behöver vi kompetenshöjningar för att lyckas med detta. Detta arbete har nu påbörjats och omfattar även gymnasieskolans fortbildningssatsningar. FRITID, KULTUR OCH TURISM Kommunen ska stödja föreningar så att deras verksamheter leder till god hälsa, goda livsvillkor och lokal service Skapa arenor/mötesplatser för besöksnäringen Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning Måluppfyllelse Särskild uppmärksamhet ägnas åt funktionshindrade och invandrare genom att bl.a. erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Under årets första månader har vi genomfört en mängd aktiviteter och arrangemang i egen regi samt tillsammans med andra aktörer såsom studieförbund, förenings- och näringsliv samt andra kommunala verksamheter. Som exempel kan nämnas: -Kulturprogram för alla åldrar på biblioteket Misteln - Kulturbruket frivilliga kulturaktiviteter för barn och unga på fritiden - Sommarsimskola - Lägerverksamhet - Olika föreningsträffar - Information - prova på olika digitala hjälpmedel - Stöd och hjälp till invandrare - Läsfrämjande projekt för barn och vuxna Många av dessa aktiviteter utgör ett led i måluppfyllelsen för fritid, kultur och turism och är som sådana mycket positiva, men på grund av att målen är oprecisa är det svårt att yttra sig över om verksamheterna sammantaget når adekvata resultat. En översyn av målen bör därför ske och att de görs uppföljningsbara för verksamheterna till nästkommande år. I lärarförbundets rapport (sept. 2015) som handlar om elevresultat, likvärdighet, resursanvändning, löner och behörighet hösten 2015 hamnar Högsby på 225 plats av landets 290 kommuner. Beträffande resurser och resultat hamnar vi på 266 plats respektive 200 plats. Utbildningsutskottet har framöver stora utmaningar att ta sig an. 49

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Resultatmål Förbättrad hälsa De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen Måluppfyllelse Sjukfrånvaron är 6,70 % totalt inom UU. Den varierar något mellan enheterna, men de är samtidigt så små att statistiken kan bli missvisande. Däremot är det oroväckande att sjukfrånvaron nu totalt ökat de senaste två åren med ca två procentenheter. Detta behöver analyseras. Under året har många nyanlända kommit till kommunens skolor och barnomsorg. De flesta pedagogernas arbetssituation har därför varit ansträngd vilket ytterligare har accentuerats genom att det dessutom har varit och är svårt att rekrytera behörig personal till alla poster. Särskilt svårt är det att rekrytera lärare i SvA, lärare till inskolningsklass, modersmål och studie- handledning. Undervisningen och resultaten vid 7-9 utvecklas och går framåt, men vi måste inom hela kommunen bli bättre på att ta tillvara de kunskaper de nyanlända eleverna har med sig och se till att alla pedagoger får ordentlig fortbildning inom språkutvecklande arbetssätt. Kompetensutvecklingen som har varit inriktad på att nå en högre måluppfyllelse har sett lite olika ut på olika enheter. Vi har haft de pedagogiska samtalen i fokus och försökt att utveckla och prioritera dessa. Områden som varit i fokus på dessa samtal är exempelvis den formativa bedömningen. Vi har även på förskolor och skolor på olika sätt främst arbetat med att skapa gemensam tid till reflektion, planering och utveckling samt arbetslagsarbete. På ytterskolorna har tillfällen för gemensamma träffar med förskola, fritidshem och skola ökat efter önskemål från personalen på några av skolorna. Detta för att öka samsyn och pedagogiska diskussioner som ska utveckla verksamheterna. På 50 förskolorna har gemensamma arbetsplatsträffar genomförts. På grund av den stora tillströmningen av nyanlända är lokalfrågorna akuta. Platsbrist på någon av våra skolor kan leda till stress och oro i arbetslaget då mycket tid går åt till att hitta lösningar på schemat och lokaler vilket tar tid från de pedagogiska diskussionerna och arbetet med eleverna. Även klasser i c-form och stor in- och utflytt av elever påverkar lärarnas arbetsmiljö. Detta diskuteras och man försöker hitta lösningar på för att skapa en så trygg och bra verksamhet som möjligt. Från flera enheter kommer signaler om en allmänt ökad stressnivå. Vi har även någon förskola som inte fullt ut är anpassad till förskoleverksamhet vilket kan leda till att ljudnivån ökar med risk för stress. Sammanfattningsvis behöver stora ansträngningar göras framöver kring rekrytering och arbetsmiljö för utskottets personal. PROCESSER Inriktningsmål UTBILDNING Vara en lärande organisation, vilket innebär en vilja att hela tiden utvecklas, att pröva nya tankemodeller, att föra kontinuerliga diskussioner om skolans gemensamma visioner, utvecklas tillsammans och att arbetet präglas av en helhetssyn på individen och lärandet Arbetet ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt FRITID, KULTUR OCH TURISM Utveckla plattformar för samverkan för att skapa gynnsamma förutsättningar för hur kommunövergripande frågor kan hanteras inom ramen för kultur-, fritids- och turismfrågorna Att ge föreningar mål och medel är en framgångsfaktor för en positiv utveckling Resultatmål UTBILDNING Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen Andelen elever som når målen ska öka. Resultat som elever uppnår ska analyseras, åtgärder ska vidtas och resultaten ska mätas Kunskapsmålen följs upp genom nationella prov och betygssammanställningar. Måluppfyllelse Förskolans arbete har handlat mycket om språk och matematik och vi har till stor del arbetat tematiskt och strävat mot att synliggöra barnens lärprocesser. Vi har i temat vävt in barns delaktighet och reflekterat över pedagogernas roll för en bra måluppfyllelse. Våra pedagogiska dokumentationer samt reflektioner i arbetslagen pekar på att vi på många håll har en hög

53 VERKSAMHETSBERÄTTELSE måluppfyllelse. Vi har under 2015 försökt tydliggöra angelägna utvecklingsområden. I årskurs sex klarar ungefär 80 % av våra elever de lägsta kunskapskraven i alla ämnen men variationen mellan skolorna är stor. Generellt är det i matematikämnet som flest elever har svårigheter, men på några enheter är det även många elever som har svårigheter med svenska/svenska som andra språk. Det är i årskurs sex få elever som når kunskaper motsvarande de högsta betygen. Vi har 19 A-betyg och 361 E-betyg. Detta är ett faktum som vi måste agera kring. FRITID, KULTUR OCH TURISM Resultatmål Bygga upp nätverk av olika intressenter i kommunen för samverkan kring kultur-, fritidoch turismfrågorna Resultat från föreningars aktiviteter ska redovisas. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder Stödja såväl självstudier som formell utbildning Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling Stimulera barn och ungas fantasi och kreativitet Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald Måluppfyllelse Målformuleringarna behöver utvecklas för att bli mätbara vilket de inte är idag, utan här redovisas enbart de nätverk som verksamheterna är deltagande i. Lokala nätverk; grundskola gymnasieskola, barnomsorg, miljö/bygg, äldreomsorg, socialtjänst, förenings- och näringsliv, studieförbund, kyrka och polis. Externa nätverk; Regionförbund, Regionbibliotek, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Landsting, Länsstyrelse, länets kulturinstitutioner, Kungliga biblioteket, Kulturrådet, Folkhälsocentrum, Emåförbundet, Smålandsidrotten, föreningen Astrid Lindgrens Hembygd samt länets kommuner. FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Kommunens utveckling kommer framöver att ställa stora krav på förändringar. Resurser måste snabbt kunna anpassas till nya förutsättningar och förhållanden, inte minst ses det i perspektivet av alla nyanländas behov. Teknik och IT är ämnen och funktioner som ska utveckla pedagogiken så att bättre resultat uppnås. Allmänt behöver målformuleringarna också bli tydliga och konkreta om verksamheterna skall ta till sig framtidsfrågorna. Detta behöver göras under UTBILDNING Verksamheterna skall präglas av en entreprenörsanda Ett hälsoperspektiv ska finnas i verksamheterna där hänsyn tas till hela människan FRITID, KULTUR OCH TURISM Mistelns roll som kunskapsnav för information och utveckling ska stärkas Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning Resultatmål UTBILDNING Förmågan att kommunicera krav och förväntningar på teknik och IT ska utvecklas. Här har inte hänt mycket under året. Rekrytering av IKT-pedagog har startat i slutet av året. FRITID, KULTUR OCH TURISM Lyfta fram de strategiska frågorna för kunskapsutveckling och som kan gynna bygden Måluppfyllelse Nya förslag till målformuleringar för 2016 har tagits fram. Översyn av föreningsbidragen pågår och blir klar under En del i utvecklandet av verksamheten finns i de frågor som verksamheten arbetar kontinuerligt med. Exempelvis: -Digidel, riktade insatser för digital delaktighet -Läsfrämjande insatser för barn och ungdom -Språk- och läsfrämjande insatser för invandrare -Läsprojekt inom RELÄ (regionen läser) -Stöd till nyanlända i form av service vad gäller scanning, kopiering, mejling m. m -Utbildningsinsatser för besöksnäringen inom länsövergripande projekt -Det Goda Mötet länsomfattande värdegrundsarbete för fritidsledare -Utbildningar för föreningslivet i samarbete med SISU -Föreläsningar med olika teman -Digitala plattformar för allmänheten, Arena inom bibliotek, Visit Småland inom turism, FRI för bokning av sporthallar samt inflyttardatabas. Se även under rubriken service och kvalitet 51

54 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SOCIALT UTSKOTT Marcus Schön (M) Ordförande 52 Teresa Tolic Trossmo Verksamhetschef VERKSAMHETSOMRÅDE Sociala utskottet ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg, hemsjukvård och bostadsanpassningar, individ- och familjeomsorg, flyktingverksamhet, arbetsmarknadsverksamhet, serveringstillstånd för alkoholutskänkning, bemanningscentra, städ- och måltidsverksamheterna samt egna lokalers hantering. SÄRSKILDA HÄNDELSER Byggnationen av äldreboenden i kom igång i november. Invigning av ny- och ombyggnationen skedde den 2 november. En värdegrund inom äldreomsorgen har tagits fram. Projekt pågår för införande av värdegrunden. Ett resursfördelningssystem inom äldreomsorgens alla verksamheter kommer att vara i hamn i samband med att det nya personalsystemet införs. I det nya systemet finns verktyg för resursfördelning. Minskad volym av assistansärenden inom LSSverksamheten har inneburit uppsägningsprocesser av personliga assistenter. Utbyggnation av 2 gruppbostadslägenheter på Konvaljegränd går mot färdigställande. Stora svårigheter att rekrytera inom vissa områden som sjuksköterskor och socialsekreterare. Två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn har öppnats under året. Många egenbosatta nyanlända flyktingar. Asylboende har öppnats på Solhöjden. Sammantaget har det inneburit extremt hög arbetsbelastning inom individ- och familjeomsorgen. Under november beslutades om tillfälligt stopp i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn utan anknytning med anledning av platsbrist på HVBhem och familjehem samt av arbetsmiljöskäl för socialsekreterare. Måltidsverksamheten är först i landet med att nyttja IT-tjänsten Måltidsoptimering via grundskolans lärplattform InfoMentor. Genom att fånga upp elevernas frånvaro vid dagens första lektion har tusentals portioner lyckats omdirigeras från överproduktion. EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. Jämförande prestationsvolymer Göra uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner som. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än liknande kommuner. Socialutskottet har under året prognostiserats att gå med ett större underskott Osäkerhet har varit stor då det varit svårt att beräkna intäkter från Migrationsverket, kostnader för införande av digitala larm, antalet insatser inom individ- och familjeomsorg som pågår över tid m.m. Bokslutet visar dock ett litet överskott på 90,3 tkr. Arbete har lagts ner på återsökning av medel hos Migrationsverket och även andra omständigheter i verksamheten har bidragit till att det till slut blir ett litet överskott. Administrationen inom socialutskottet visar ett överskott till största del mot bakgrund av demografimodellen. Sociala utskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse LSS, omsorgerna Personlig service LSS Omsorg gruppbostäder Totalt LSS, omsorgerna Bostadsanpassning Bostadsanpassningsbidrag Totalt Bostadsanpassning Vård, behandling & service Vård, behandling & service Hemtjänst Hemsjukvård Dagverksamhet Administration SU Övrig gemensam verksamhet Totalt Vård, behandling & service Individ- och Familjeomsorg Institutionsvård, vuxna Institutionsvård, barn & ungdom Familjehemsvård, barn Öppen vård & behandling Kontaktgruppen Rådgivning Enskilt bistånd Totalt Individ- och Familjeomsorg Arbetsmarknad, flykting Flyktingmottagande admin Ensamkommande barn Beredskapsarbeten Offentligt skyddade anställningar Lönebidrag Sysselsättn.befrämjande åtgärder Totalt Arbetsmarknad, flykting Måltid- och städverksamhet Måltidsverksamhet Städverksamhet Totalt Måltid- och städverksamhet Totalt SU

55 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÄLDREOMSORG Grundbemanningen inom våra särskilda boenden och hemtjänsten har inte förändrats under de senaste åren. De som får bistånd i form av boende på särskilt boende idag har större behov av stöd och hjälp än för några år sedan. Det innebär att insatserna hos varje individ blir mer resurskrävande. Under året har det därför skett en personalförstärkning vilket har inneburit ökade lönekostnader. Detta har kompenserats genom statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Hemtjänstens budget har belastats särskilt av två ärenden, där assistansbolag utför SoL-insatser. Båda ärendena har under året avslutats, varför resultatet har förbättrats. Dessutom blev kostnaden för införande av digitala larm mindre än vad som budgeterats. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN Hälso- och sjukvårdsverksamheten har de senaste åren redovisat ständiga underskott varav en stor del går till övertidsersättning, så även Verksamheten beräknas vara underbemannad med 1,5 årsarbetare utifrån genomförd vårdtyngdsmätning. Prognosen visade på ett större underskott än tidigare år men det uteblev p.g.a. vikariebrist, vakanta tjänster och flera avslag på tekniska hjälpmedel. LSS-VERKSAMHETEN Trots viss övertalighet inom personlig assistans under större delen av året, p.g.a. avgående ärenden, visas ett stort överskott. Det förklaras av demografi, obesatta tjänster inom poolen och att verksamheten har budgeterade medel kvar för ärenden som avslutats. BOSTADSANPASSNING Visar ett litet överskott mot bakgrund av att färre ärenden kom till avslut än beräknat innan årsskiftet. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Inom individ- och familjeomsorgen finns flera ärenden för behandling av vuxna missbrukare, insatser till barn och ungdomar och familjehem som beräknas pågå över tid. Kostnaderna för insatserna är större än budgeterade medel. Även kostnaderna för enskilt bistånd har ökat. Det finns i högre omfattning än tidigare nyanlända med permanent uppehållstillstånd som går ur etableringsersättningen. Det bedöms bli ännu fler under Bokslutet totalt visar ett stort underskott 2015, - 4,2 mkr. FLYKTINGMOTTAGANDE OCH ARBETSMARKNADS- INSATSER Underskottet som befarades i prognosen uteblev eftersom budgeterade medel för arbetslösa ungdomar inte nyttjades. Uppstartskostnaderna för HVB har varit högre än budgeterade medel och ersättningen från Migrationsverket täcker inte kostnaderna. MÅLTIDS- OCH STÄDVERKSAMHETEN Måltidsverksamheten går med ett stort underskott. Det beror delvis på ökade vikariekostnader p.g.a. hög sjukfrånvaro men framför allt beroende på ökade livsmedelskostnader med anledning av ökat elevantal i skolorna. Jämförande prestationsvolymer och kostnader 2015: Måltid skola, personalkostnad/port 18,5 Måltid skola, livsmedelskostnad/port 10,12 Måltid skola, kostnad/port 28,62 Andel ekologiskt inköp, nationellt mål 25%. Andel ekologiskt inköp totalt kommunen 30,93% Städverksamheten går med ett litet överskott. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Brukaren är en nöjd kund och som har en kompetent och flexibel socialtjänst Arbetar förebyggande och målinriktat utifrån en gemensam värdegrund och ett helhetsperspektiv Hänsyn tas till den enskildes integritet Verksamheten skall präglas av god kvalitet där den enskilde garanteras en individuellt utformad vård och omsorg Personer med funktionsnedsättning ska genom stöd, hjälp och service ges möjlighet att leva som andra. Med respekt för självbestämmanderätt och integritet ska ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet främjas Städ- och måltidsverksamheterna ska ha nöjda kunder Resultatmål ÄLDREOMSORG Den kvalitet som vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner Kvalitet mäts dels genom att mäta aktiviteter utförda i omsorgstagarnas genomförandeplaner som ska uppgå till minst 95 % av beslutade aktiviteter. Dels sker jämförelse med landets deltagande kommuner i SKL:s öppna jämförelser, där nöjdkundindex mäts. 53

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Servicegarantier för äldreomsorgen är framtagna och ska efterlevas. Nyckeltal från Kolada 2014: - Brukarbedömning hemtjänst helhetssyn 2014, 95% (2013, 95%), i jämförelse med snitt för Kalmar län 92%. - Personalkontinuitet hemtjänst 13,86, i jämförelse med snitt i Kalmar län Brukarbedömning särskilt boende helhetssyn 2014, 92% (2013, 87%), jämförelse med snitt i Kalmar län 83%. Resultat av andra målinriktade insatser: - 100% av alla som bor i särskilt boende har bistånd i form av insatser i särskilt boende. - En värdegrund för äldreomsorgen är framtagen. Värdegrundsombud har utsetts inom respektive enhet samt inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. Ett värdegrundsprojekt har påbörjats med titeln Värdig äldreomsorg i. - Hemtjänsten har under året arbetat med ett nytt planeringsverktyg för att förbättra personalkontinuitet, effektivitet samt säkerställande att brukarna får beslutade insatser. - Möjligheten att välja utförare av hemtjänst upphörde under hösten då den privata hemtjänstaktören sa upp avtalet med kommunen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN Nuvarande bemanning innebär förvaltande arbete på daglig basis gentemot medborgarna. Förebyggande och utvecklande arbete uteblir till stora delar. Prioriteringar har tagits fram utifrån patientsäkerhetsarbetet. I verksamheten har även fokus funnits på att få arbetet att fungera med nationella kvalitetsregister och samverkan med andra verksamheter. I slutet av 2015 återupptogs arbetet med senior alert. Arbetet ska leda till att patientsäkerheten förbättras. Kvalitet mäts dels genom att mäta aktiviteter utförda i omsorgstagarnas genomförandeplaner som ska uppgå till minst 95 % av beslutade aktiviteter. Dels sker jämförelse med landets deltagande kommuner i SKL:s öppna jämförelser, där nöjdkundindex mäts. SKL:s öppna jämförelser inom området har de senaste åren förändrats. Några reella tal i jämförelse med andra kommuner kan inte redovisas eftersom undersökningen presenteras utifrån uppfyllelse av givna kvalitetsområden med ja/nej-svar. Resultat av jämförelsen sammanfattas enligt följande: Kommunen uppfyller målen vad gäller kunskapsbaserad verksamheten i fråga om handläggares kompetens, trygghet och säkerhet i fråga om uppföljning av beslut gällande bostad med särskild service och ledsagarservice samt helhetssyn och samordning i fråga om extern samverkan och då i förhållande till landstinget där vi har samordnad individuell plan som verktyg. Kommunens utvecklingsområden är tillgänglighet i fråga om tillgänglig information på webbplats, trygghet och säkerhet i fråga om uppföljning av beslut gällande daglig verksamhet, självbestämmande och integritet i fråga om brukarundersökningar, habiliteringsersättning och arbetsmarknad samt helhetssyn och samordning i fråga om samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan. Resultat av andra målinriktade insatser: Alla upprättade genomförandeplaner är uppdaterade. Svårigheter att verkställa viss beslut om insats p.g.a. svårigheter att rekrytera personer till uppdragen. Handikapplan för är under revidering. Funktionshinderrådet har haft fyra möten under Tillbyggnad av 2 platser inom särskilt boende på Konvaljegränd är under färdigställande. Patientsäkerhetsberättelse för 2014 redovisades för första gången i kommunen. Det stärker möjligheten till kontinuerligt förbättringsarbete framöver. LSS-VERKSAMHET Den kvalitet som vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner 54

57 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Nyckeltal för kvalitet Resultat av insatser utifrån inriktningsmål: Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse om hälsoundersökning och munhälsoundersökning avseende de barn och unga som med stöd av Socialtjänstlagen eller med stöd av Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga utreds och placeras eller är placerade i familjehem, jourhem eller hem för vård och boende. Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse om att gemensamt förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer, 1976:511). Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse om barnpsykiatri för att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för barn och ungdomar 0-17 år. Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län har undertecknat en överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet är bl.a. att ge förutsättningar för god kvalitet i vård och omsorg och förbättrad hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Utbildning för familjehem har startat i samverkan regionalt. Samverkan mellan IFO, elevhälsan, gymnasium, arbetsförmedling och försäkringskassa inleddes under hösten för att fånga elever med behov av extra stöd och meningsfull sysselsättning. Start av två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Psynksamverkan (barn och ungas psykiska hälsa) mellan IFO, elevhälsa, BUP, HAB, MHV, BHV, hälsocentral och tandvård har fortsatt under året och där bl.a. en gemensam utbildning hölls om SIP (Samordnad Individuell Plan). STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Målet för städ- och måltidsverksamheterna är att ha 90 % nöjda kunder Målet följs upp i kundenkäter. Kundundersökning av städverksamhetens kunder visar att 93,55 % av dessa är nöjda med den service och bemötande de får. Frukost erbjuds till alla elever på Fröviskolan till självkostnadspris. Prov på införande av två rätter på Mogården har genomförts. Utvärdering visar negativt resultat av kundernas nöjdhet. MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska 90 % av de anställda i ska uppleva en god arbetsmiljö 90 % av de anställda i ska känna sig delaktiga i antagna mål Den totala sjukfrånvaron inom socialtjänsten samt måltid- och städverksamheten var vid årsskiftet ,58%. Vid uppföljning i april 2015 hade sjukfrånvaron ökat till 12,87%. I augusti hade frånvaron sjunkit något till 11,41%. Vid årets slut var talet 10,9%. Totalt sett en ökning från föregående år. De arbetsmiljöproblem som framträder utifrån de skyddsronder som genomfördes under hösten 2014 handlar om hög arbetsbelastning, lokal- och konflikthanteringsfrågor. Nya rehabiliteringsrutiner infördes 2015 och arbete med dessa pågår. Arbetsmiljöutbildning för alla chefer har genomförts. En krisberedskapsplan har tagits fram inom äldreomsorg, hälso- och sjukvårdsverksamhet och LSS-verksamhet som stöd till medarbetarna. ÄLDREOMSORG Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har gjort en inspektion hos kommunens biståndshandläggare. Där framkom att varje biståndshandläggare har ca 200 ärenden var och de hinner inte med uppföljningar på ett adekvat sätt. Arbetsbelastningen konstateras vara för hög. Snittet i landet på antal ärenden hos varje handläggare ligger på ca 160 ärenden. En tillfällig förstärkning på handläggarsidan infördes från och med maj 2015 som 2016 övergår i en fast tjänst. 55

58 VERKSAMHETSBERÄTTELSE De förebyggande och hälsofrämjande insatser som har genomförts inom äldreomsorgen är: Arbete med årssnurra för systematisk uppföljning av bl.a. arbetsmiljöarbetet och kvalitetsarbetet. Processinriktad handledning inom några enheter med anledning av samarbets- och konfliktproblematik. Brandombudsutbildning samt utrymningsövningar har genomförts. Framtagande av en krispärm för att stärka tryggheten för medarbetarna i agerandet av krissituationer. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN Sjukfrånvaron har under året minskat. Psykosocial skyddsrond har genomförts som visar att medarbetarna upplever att arbetsbelastningen är för hög. En handlingsplan har tagits fram och som man sedan har arbetat med. Det är stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor vilket under året har inneburit att man inte har kunnat rekrytera i takt med behovet. Det har bl.a. visat sig i den höga övertidsersättningen som har betalats ut inom verksamheten. Kartläggning av vårdtyngd har genomfört och visar att verksamheten är underbemannad med motsvarande 1,5 årsarbetare, vilket även visar sig i utbetalning av övertidsersättning. En krispärm har tagits fram för tryggheten att veta hur man som medarbetare ska agera i olika krissituationer. LSS-VERKSAMHET Hög sjukfrånvaro p.g.a. långtidssjukskrivningar. Fysisk arbetsmiljöproblematik på en enhet där extra insatser från företagshälsovården har beställts. Förebyggande och hälsofrämjande insatser som har genomfört inom LSS-verksamheten är: Uppföljning av medarbetardagarna från 2014 har fortsatt i arbetsgrupperna. Medarbetare på vissa enheter har haft handledning. Brandombudsutbildning har genomförts. En krispärm har tagits fram för tryggheten att veta hur man som medarbetare ska agera i olika situationer. Arbetsmiljöarbetet har följts upp med hjälp av en årsplan i respektive enhet. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Personalsituationen inom individ- och familjeomsorgen är oerhört ansträngd med anledning av flyktingsituationen och arbetsbelastningen är mycket hög. Flera medarbetare har varit sjukskrivna. Personalomsättning har förekommit vilket medför ökad arbetsbelastning i samband med introduktion av nyanställda för dem som har arbetat längre i verksamheten. Det är mycket svårt att rekrytera medarbetare till verksamheten som är utbildade socionomer. Omstruktureringar av personalresurser har gjorts inom ramen för verksamheten för att möta den ökade ärendemängden och ökad administration. Konsult från bemanningsföretag har fått anlitats för att till viss del täcka personalbehovet. Förebyggande och hälsofrämjande insatser som har genomförts inom IFO är: Förebyggande samtal för medarbetare hos företagshälsovården. Tillfälligt stopp i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn utan anknytning. Kompetensutveckling. STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Städ- och måltidsverksamheten har under året emellanåt haft en ansträngd personalsituation med anledning av ökad sjukfrånvaro och svårigheter att få vikarier. Vid Fröviskolans kök ökade arbetsbelastningen när höstterminen började med anledning av ökat elevantal inom skolan. Tillfällig personalförstärkning sattes in som en förebyggande åtgärd. Hygienkörkort har förnyats för alla medarbetare inom kök Brandskyddsutbildning har genomförts för alla medarbetare. PROCESSER Inriktningsmål Utskottets verksamheter skall ha en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation med klara och tydliga interna och externa rutiner men samtidigt kunna tillgodose kraven på kvalitet och integritet Utveckla ett flexibelt arbetssätt utifrån varierande behov I samband med förändrade förutsättningar för enskilda ska samverkan ske för att ge stöd av god kvalitet på mest kostnadseffektivt sätt Rutiner kring försörjningsstödet samt åtgärder för att öka människors förutsättningar till självförsörjning genom arbetsmarknadsåtgärder ska utvecklas 56

59 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultatmål Antalet igångsatta utvecklingsarbeten samt processanalyser under budgetåret. Bedömning kommer att ske inom respektive verksamhetsområde huruvida inriktningsmålet för processperspektivet uppnås. I verksamheterna skall finnas ett utrymme för ständiga förbättringar och där uppnådda resultat beskrivs inleddes med en organisationsförändring inom socialtjänsten. Fyra områdeschefer blev två. En för äldreomsorg, LSS, och HSL-verksamhet samt en för individ- och familjeomsorgen. Enhetschefsledet utökades med två enhetschefer, en för HSL samt en inom äldreomsorg. Ett utvecklingsarbete har startat för att möta den nya lagstiftningen om samverkan vid utskrivning från slutenvården, då betalningsansvarslagen upphör. Den tillsatta utvecklingsgruppen består av representanter från organisationens alla nivåer för att få ett helhetsperspektiv. Rekryteringsprocesser av enhetschefer i olika omgångar under året. Medverkan i regionalt utvecklingsarbete i fråga om införande av ÄBIC (Äldres Behov I Centrum). Arbete har pågått för att ta fram ett resursfördelningssystem. Det förväntas vara klart till sommaren ÄLDREOMSORG Resultat av igångsatta utvecklingsarbeten och processer: Ny- och ombyggnation av kommunens äldreboenden startade i november. Planering av byggandet har pågått i olika arbetsgrupper. En projektsamordnare har börjat arbeta som mellanhand mellan kommunen och entreprenörerna som arbetar med ny- och ombyggnationen. Projektsamordnaren har även påbörjat arbete med att sätta ihop arbetsgrupper med baspersonal som tittar på olika områden för planering och delaktighet i byggandet. Fortsatt arbete med systemtänkande processutveckling har fortgått i olika takt på enheterna. Arbete med att utveckla genomförandeplanerna för samtliga medborgare som har biståndsbedömda insatser inleddes och kommer att fortgå under Hemtjänsten har infört ett planeringsverktyg som skall förbättra personalkontinuiteten, effektiviteten samt säkerställa att brukarna får beslutade insatser. Det nya planeringsverktyget kan utvecklas och förfinas i fråga om olika typer av statistik. Möjligheten finns att bl.a. följa upp att brukare får de insatser som de är beviljade. Förstärkningen av biståndshandläggare har bidragit till att alla som bor på särskilt boende nu har fått insatsbeslut i särskilt boende. Digitala trygghetslarm har införts. Projekt nattfrid pågår gällande test av digitala stödinsatsen nattillsyn via kamera. Utvecklingsarbete har genomförts mellan bemanningscentra och enhetschefer för att förtydliga roller och uppdrag. Ett värdegrundsprojekt startades under hösten och kommer att pågå till och med april HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN Resultat av igångsatta utvecklingsarbeten och processer: Vårdtyngdsmätning är genomförd. Arbete med att uppföra rutiner och riktlinjer pågår. Införande av mentorskap för studenter och nyanställda. Omfattande rekryteringsprocess gällande sjuksköterskor. LSS-VERKSAMHETEN Resultat av igångsatta utvecklingsarbeten och processer: Arbete med delaktighet genom årsplan och kontinuerlig uppföljning samt fokus på arbete med genomförandeplaner. Uppsägningsprocesser av personliga assistenter fortsatte till och med september Tillbyggnationen av två lägenheter på Konvaljegränd påbörjades och förväntas var färdigställda under början av LSS-verksamheten har gått in i bemanningscentra när det gäller vikarietillsättning och har inneburit en utvecklingsprocess i fråga om riktlinjer och rutiner. Arbete enligt handlingsplan gällande fysisk arbetsmiljöproblematik inom en enhet. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Verksamheten har under det senaste året involverats i en stor och ständigt pågående förändringsprocess med anledning av tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända flyktingar. Nya utmaningar och ställningstaganden har tillkommit varje vecka vilket har inneburit att verksamheten har fått hitta nya arbetssätt. Utvecklingsarbete pågick inom verksamheten under årets första del tillsammans med konsult för att 57

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE kartlägga processer, kvalitetssäkra arbetssätt och utveckla system för systematisk kvalitetsledning. Arbetet har inte kunnat slutföras. Resultat av andra utvecklingsarbeten och processer: Ökad användning av tekniska lösningar och mobilitet. Införande av tjänstemannaberedskap. Start av två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Deltagande i arbete med regionala överenskommelser i Kalmar län mellan socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård inom en rad områden. STÄD OCH MÅLTIDSVERKSAMHET Under budgetåret utvärdera den verksamhetsförändring som genomförts sedan 2012, då verksamheterna blev självständiga resultatenheter Måltidsverksamheten är först i landet med att nyttja IT-tjänsten Måltidsoptimering via grundskolans lärplattform InfoMentor. Det har inneburit att de har lyckats omdirigera tusentals portioner och tillika avfall genom att fånga upp elevernas frånvaro redan vid dagens första skollektion. Städverksamheten rapporterar avvikelser på daglig basis som sedan tas upp på arbetsplatsträffar och som sammanställs i slutet av året. Försök att införa två rätter på Mogården har genomförts. En utvärdering visar negativt resultat. Redovisning av resultat utifrån mål: Ny- och ombyggnation av kommunens äldreboenden kommer att pågå under fem år. Utvecklingsprocesser har påbörjats och kommer att pågå under hela byggprocessen för att säkra service och kvalitet i verksamheten. Projekt Nattfrid, nattkameror, har fallit väl ut. Under 2016 behöver beslut tas om permanent införande av insatsen. Digitala trygghetslarm har införts. Kompetenskartläggning pågår mot bakgrund av Socialstyrelsens allmänna råd i fråga om kompetens i verksamheten. En kompetensutvecklingsplan kommer att sammanställas under 2016 som ett led i att säkra kvaliteten i verksamheten samt som en möjlig åtgärd i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förbättra frisknärvaron. Hemtjänsten har infört planeringsverktyget Laps Care för att förbättra personalkontinuiteten, effektiviteten samt säkerställa att brukarna får beslutade insatser. Utvecklingsarbete med verktyget kommer att fortsätta. Ett regionalt utvecklingsarbete har inletts i fråga om ÄBIC där kommunen har medverkat. Under 2016 kommer ett utvecklingsarbete att inledas i kommunen. Implementering av ÄBIC kommer att pågå ett par år framöver, förhoppningsvis inklusive mobilitet och digitala verktyg. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHETEN Redovisning av resultat utifrån mål: UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Övergripande Samverkan ska leda till ökad kvalitet för kunden och minskad sårbarhet för verksamheten. ÄLDREOMSORG Teknik och IT ska öka kundernas möjlighet och förmåga till självständighet. Lokalerna ska utvecklas så att de understöder ett modernt arbetssätt. Psykosocial skyddsrond och vårdtyngdsmätning visar att arbetsbelastningen är hög och att enheten är underbemannad. Ställningstagande behövs gällande utökning av resurser till verksamheten för att stärka patientsäkerhet och arbetsmiljö. På Tema Hälso- och sjukvård på ett sammanträde för Socialutskottet lyftes frågan om APO-dosinförande när det gäller läkemedelshanteringen som en viktig utvecklingsfråga för patientsäkerheten, vilket utskottets ledamöter ställde sig positiva till. Arbete med frågan kommer att fortgå under Ta upp och fortsätta arbetet med Senior alert på särskilda boenden. 58

61 VERKSAMHETSBERÄTTELSE HANDIKAPPOMSORG Personer med funktionsnedsättning ska på ett naturligt sätt delta i samhällslivet i högre utsträckning. Måtten i ovanstående mål är att redovisa vidtagna åtgärder, utredningar, etc. som utvärderas. En nära dialog med sociala utskottet är en förutsättning för att uppnå målen. Redovisning av resultat utifrån mål: Revidering av handikapplanen har inletts och kommer att färdigställas under våren Funktionshinderrådet har under året haft 4 sammanträden. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har en planeringsdag genomförts för att kartlägga kommunens behov av LSS-insatser ett par år framöver. Utbyggnationen av Konvaljegränd har pågått under 2015 och är under färdigställande i början av INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Redovisning av resultat utifrån mål: Flera regionala överenskommelser i Kalmar län mellan socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård inom en rad områden som berör målgrupper inom IFO:s verksamhet. Arbete med kartläggning av processer, kvalitetssäkra arbetssätt och utveckling av ett system för systematisk kvalitetsledning påbörjades men kunde inte slutföras. Arbetet kommer att fortgå under Ett analysarbete har genomförts för att belysa behov av resurser i verksamheten mot bakgrund av den aktuella flyktingsituationen med anledning av de medel som kommunen tilldelats från Riksdagens beslut om extra ändringsbudget. STÄD- OCH MÅLTIDSVERKSAMHETEN Fortsatt arbete med måltidsoptimering inom Fröviskolans kök. Diskussion pågår om städverksamhetens lokaler och lokalisering mot bakgrund av att nuvarande lokaler är i dåligt skick. Verksamheten planerar att genomföra utbildning i kost, hälsa och sömn för all personal i början av 2016 som ett led i förebyggande insatser för en högre frisknärvaro. 59

62 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MYNDIGHETSNÄMND Lars Elmborg (KD) Ordförande Anneli Nielsen Miljöchef Anders Andersson Plan- Byggchef MYNDIGHETSNÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande enligt vad som i särskild lagstiftning anges för miljöoch hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken, Livsmedelsfrågor enligt livsmedelslagen, avfall och renhållning enligt miljöbalken och renhållningsordningen, naturvård enligt miljöbalken, räddningstjänsten enligt lag om skydd mot olyckor, bygglovsverksamheten enligt plan- och bygglagen samt kommunens planarbete som regleras i plan- och bygglagen och miljöbalken. Myndighetsnämnden har dessutom ansvar för tillsyn av detaljhandeln tobaks-, folköls- och läkemedelsförsäljning. Myndighetsnämnden beslutar, med stöd av lagar och förordningar i ärenden som utgör myndighetsutövning såväl gentemot enskilda som gentemot kommunens verksamheter. Verksamheten som miljö- och bygglovskontoret bedriver har fastställts i reglemente som har antagits av kommunfullmäktige. Myndighetsnämnden har det övergripande ansvaret för att ett konsekvent miljöarbete bedrivs i kommunen. I detta ingår att se till att kommunens övriga verksamheter fullföljer de uppgifter som åläggs dem i detta hänseende. Tillsyn har utförts inom Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt om integrerat växtskydd. Handläggning av ärenden avseende äldre enskilda avloppsanläggningar har prioriterats. Tillsyn av rökfria miljöer och skolgårdar. Uppföljning Handläggning av dispensansökningar, ca 100 st., utifrån nya renhållningsordningen har tillkommit jämfört med tidigare år. Ärenden Miljö- och bygglovskontoret Nya ärenden Varav delegationsärenden Beslut i myndighetsnämnd MÅLUPPFYLLELSE I sin helhet räcker inte de personella resurserna inom miljö- och bygglovskontoret till för att uppfylla de ambitioner som centrala organ ställer på verksamheten kring kommunens övergripande arbete. Under året har detta legat nere och någon miljöredovisning har inte heller tagits fram till bokslutet. Däremot har verksamheterna klarat sina löpande åligganden förtjänstfullt även om processfrågorna inte kunnat få något större fokus under året. SÄRSKILDA HÄNDELSER Ärendeflödet beträffande bygglov håller samma nivå som tidigare år. Detaljplanearbetet fortgår med att omarbeta och förnya gamla inaktuella planer för att tillskapa ytterligare byggrätter samt skapa nya. Det övergripande arbetet för miljön och en hållbar utveckling i kommunen, på uppdrag av KLU har fått tonas ned i årets budget på grund av resursbrist. Arbetet med geografiska informationssystem (GIS) fortsätter att utvecklas och ny information arbetas in i systemen. Den stadsarkitekt som delades med Mönsterås kommun har ersatts av konsult en dag i veckan. Tillsynsarbetet avseende miljöverksamheten går i enlighet med upprättade planer. En miljöhandläggare med inriktning på livsmedel, 60% tjänst delas med Mönsterås kommun. Saneringsarbetet i Björkshults glasbruk är avslutat. Efterkontroll och rapportskrivning är kvar. Myndighetsnämnden har deltagit i Miljösamverkan sydost, projekt/temadagar skärvätskor i verkstadsindustrin, buller förorenade massor och kontrollprojekt om livsmedelsinformation. 60

63 VERKSAMHETSBERÄTTELSE EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått. Miljö- och byggverksamhet (kr) Verksamheterna under myndighetsnämnden redovisar ett överskott för 2015 på ca 1,2 mkr, vilket innebär en budgetavvikelse med ca 46 % Största överskottet finns på plan- och bygglovssidan med 419 tkr. Det nya taxesystemet och en ökad ärendemängd har medfört ökade intäkter där. På miljö- och hälsoskyddssidan finns också ökade intäkter i tillsynsverksamheten på ca 200 tkr. Det har även genererats ett betydande överskott beroende på lägre personalkostnader. Nämnden har sålt GIS-samordnartjänst till Mönsterås kommun och tjänster har inte ersatts fullt ut vid sjukdom och förändringar i personalgruppen. SERVICE/MEDBORGARE Budget Bokslut Avvikelse Plan & Bygg ADB Bygglovsverksamhet Fysisk planering Totalt Plan & Bygg Miljö & hälsoskydd Miljöskydd Kalkning Tobak, alkohol & livsmedel Hälsoskydd Livsmedel mm Gemensamt Miljö & Byggnad Totalt Miljö & hälsoskydd Totalt Miljö- och byggverksamhet Inriktningsmål Servicen ska hålla hög kvalitet och där den enskilde eller näringsidkaren ska få ett positivt bemötande och känna sig delaktig. Kvalitetsmålen utgår från den servicegaranti som kommunstyrelsen beslutat om. för de eventuella beslut som fattats av myndighetsnämnden. Verksamhetsuppföljning av antal ärenden och uppgifter lämnas i verksamhetsplanen en gång per år. I kommunens servicegarantier beskrivs en minimigräns för den service som ska tillhandahållas gentemot medborgare beträffande bygg-, miljö- och hälsoskyddsfrågor. MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron ligger högt beroende på långtidssjukdom Sjukfrånvaron inom verksamheterna ligger på 15,4 %. 90 % av de anställda i ska uppleva en god arbetsmiljö 90 % av de anställda i ska känna sig delaktiga i antagna mål Arbetsplatsmöten hålls regelbundet på kontoret Myndighetsnämndens verksamhetsplan tas fram i samarbete med personalen PROCESSER Inriktningsmål Utveckla det förebyggande arbetssättet inom nämnden Förtydliga preciseringar av nämndens verksamhet mot bakgrund av given resurstillgång Resultatmål Utarbeta en plan för hur miljöarbetet skall utvecklas Fortsatt se över sina huvudprocesser vad som avser avdelningens kapacitet. Resultatmål Miljö- och bygglovskontorets förhållande gentemot kunderna präglas av kompetens och professionalism. All handläggning sker med utgångspunkt från att kunderna ska känna att man blivit bra bemött och fått en god vägledning i sitt ärende samt en god förståelse 61

64 VERKSAMHETSBERÄTTELSE UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Samverkan med Mönsterås kommun omfattar gemensamma tjänster; plan- och byggchef, miljöchef, GIS-samordnare, miljöinspektör och kalkningshandläggare. Utveckla samarbetet med Mönsterås kommun ytterligare, med andra arbetsuppgifter. Ska godkännas av KLU. 62

65 VERKSAMHETSBERÄTTELSE REVISION Margareta Lundgren-Johansson (S) Ordförande REVISIONENS UPPGIFTER Revisionen ska granska kommunens, styrelsens och nämnders verksamhet samt genom utsedd lekmannarevisor i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. Granskningen utgår från bestämmelserna i kommunallagen, revisorernas reglemente samt god revisionssed. Revisionen har fem ledamöter. ÅRETS VERKSAMHET Under år 2015 har tre fördjupande granskningar genomförts, som visade följande resultat: Granskning av lönehanteringen Granskningen gjordes gemensamt med de förtroendevalda revisorerna i Lessebo kommun och i Uppvidinge kommun. Bedömningen är att lönehanteringen i stort sett är säker och tillförlitlig. Det baseras på att det finns ett personal- och lönesystem som stödjer lönehanteringen, att det finns dokumenterade rutiner och stödjande dokument i form av manualer samt att det utförs kontroller av inrapporterade värden i lönesystemet. För att stärka den interna kontrollen ytterligare har ett antal förbättringsområden identifierats. Granskning av kommunstyrelsens hantering av sjukfrånvaron Bedömningen är att kommunstyrelsen till stora delar arbetar ändamålsenligt för att reducera sjukfrånvaron. Det baseras på att det finns övergripande policys och strategier som stöd för en låg sjukfrånvaro, det finns mål för att minska sjukfrånvaron, vissa åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron har vidtagits och första linjens chefer har huvudsakligen ett tillräckligt stöd att arbeta med både kort- och långsiktig sjukfrånvaro. Vi anser dock att en kartläggning och analys av orsakerna till sjukfrånvaron är en förutsättning för att formulera ändamålsenliga övergripande mål, aktiviteter och insatser för att sänka sjukfrånvaron. Likaså bedömer vi att en kontinuerlig uppföljning av efterlevnaden av gällande styrdokument, såsom policy och handlingsplan för rehabilitering och det personalpolitiska programmet, bör göras inom ramen för kommunstyrelsen interna kontrollarbete. Granskning av informationssäkerhet Bedömningen är att kommunstyrelsen till viss del har ändamålsenliga rutiner och processer för att hantera informationssäkerhet. Det grundar vi på det arbete som sker med informationssäkerhet tillsammans med Regionförbundet samt kommunerna Hultsfred och Oskarshamn. Vi har även funnit att det på senare tid vidtagits olika åtgärder för att förstärka informationssäkerheten. Vi bedömer vidare att det finns ett flertal brister som behöver åtgärdas för att informationssäkerheten ska nå en tillfredsställande nivå: Det saknas en utpekad funktion för arbetet med informationssäkerhet. Funktionen bör tillförsäkras möjligheten att arbeta med informationssäkerhet när det gäller mandat, budget, arbetstid och kompetens. Det saknas en klassning av information och system som utgår från den egna verksamhetens behov och externa krav. Klassningen bör ske avseende informationens tillgänglighet, integritet, spårbarhet och konfidentialitet. En utgångspunkt för klassningen bör vara systematiska riskanalyser som genomförs för kritiska verksamhetsprocesser, tjänster och system. Med klassningen av information som grund bör det upprättas ett kommunövergripande register över skyddsvärd information som visar informationens ägare, lokalisering samt krav på säkerhet och kontroller. Det bör genomföras en regelbunden översyn av framtagna styrdokument och krav för att säkerställa att dessa efterlevs. Informationssäkerhetspolicyn har inte uppdaterats sedan den antogs år Det saknas formaliserade krav på leverantörer när det gäller informationssäkerhet, vilket kan leda till att risker kopplade till leverantörens hantering av kommunens information inte upptäcks och åtgärdas inom rimlig tid. Det saknas en IT-strategi baserad på verksamhetens behov och prioriteringar. Strategin bör stödja den planerade verksamhetsutvecklingen och tydliggöra vilka projekt och aktiviteter som ska genomföras inom IT-området. EKONOMI Inriktningsmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse Revision (kr) Budget Bokslut Avvikelse Revision Totalt Revisionen lämnar i år ett överskott på ca 4,2 tkr. 63

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN Anita Holm Överförmyndare Susanne Ohlsson Ersättare ANSVARSOMRÅDE Överförmyndaren är en kommunal förvaltningsmyndighet som utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare (ställföreträdare med ett gemensamt namn). Lagar och förordningar som styr verksamheten Kommunfullmäktige beslutar om reglemente för överförmyndaren. Utöver vad som föreskrivs i reglementet lyder överförmyndaren som alla myndigheter under förvaltningslagen. Verksamheten regleras i första hand i föräldrabalken (FB) 19 kap. Överförmyndaren ansvarar för att överförmyndarverksamheten i kommunen bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i föräldrabalkens 19 kap, förmynderskapsförordningen (1995:379) samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarens tillsynsverksamhet. Överförmyndaren är också ansvarig för att underlag för kommande budget lämnas till kommunfullmäktige och att information om överförmyndarens verksamhet sprids till allmänheten. Överförmyndaren är registeransvarig för de personregister som myndigheten för i sin verksamhet. Överförmyndaren är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde. Omfattning på verksamheten Kommunerna Högsby, Hultsfred, Oskarshamn och Mönsterås samverkar kring överförmyndarverksamheten. Verksamheten drivs från ett gemensamt kontor i Högsby. Var och en av de samverkande kommunerna har fortfarande en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Tjänstemännen är anställda av Högsby kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. Namnet på samverkansorganisationen är Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås. SAMVERKANSMÅL Kvalitetssäkring. Säkerställa att verksamheten lever upp till nuvarande och framtida lagkrav. Uppfylla kravet enligt 5, förvaltningslagens på två timmars öppettid. Minskad sårbarhet. Kontinuitet. Säkerställa tillgången till erforderlig kompetens. Renodla och tydliggöra överförmyndarens uppgift och verksamhet. Underlätta rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av medarbetare och ställföreträdare. Bidra till att minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd, vård/omsorg samt andra samhälleliga kostnader. Benämningen överförmyndaren avser myndigheten, d.v.s. i texten nedan avses överförmyndarkansliet. ÅRETS VERKSAMHET Organisationen omfattar 5,5 heltidstjänster för samtlig handläggning, administration och arbets-ledning. Antal ärenden SÄRSKILDA HÄNDELSER Ställföreträdarna lämnar redovisning över det gångna årets förvaltning senast 1 mars varje år. Detta innebär en hög arbetsbelastning med granskning av redovisningarna under våren. Inför den årliga granskningen har informationskvällar genomförts i samtliga kommuner. Ärendemängden har ökat med 37 %, varav 28 % avser ensamkommande barn. Den kraftiga ökningen av antalet ärenden har förutom extra arbetade timmar, medfört ständiga omprioriteringar av arbetsuppgifter i arbetsgruppen. Till skillnad mot övriga ärenden så granskas och arvoderas ärenden avseende ensamkommande barn månadsvis. Den stora ärendeökningen har, främst under hösten, medfört hög arbetsbelastning. Samtliga barn har förordnats en god man. Överförmyndaren är, till skillnad, mot socialtjänsten, ansvarig för de barn som vistas i kommunen, vilket innebär tillsyn även för 64