INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1

2 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEMÅRSÖVERSIKT 2 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 OMVÄRLDSANALYS 5 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 9 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 12 REDOVISNINGSPRINCIPER 17 DRIFTREDOVISNING 20 INVESTERINGSREDOVISNING 21 RESULTATRÄKNING 22 KASSAFLÖDESANALYS 22 BALANSRÄKNING 23 NOTER 25 PERSONALREDOVISNING 33 MILJÖREDOVISNING 38 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 40 KOMMUNENS ORGANISATION 42 KOMMUNSTYRELSEN 44 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 46 UTBILDNINGUTSKOTT 50 SOCIALT UTSKOTT 54 MYNDIGHETSNÄMND 57 REVISION 59 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 60 LÖNESAMVERKAN - HUL 64 BILAGA ÅRSREDOVISNING ÖSK 65 1

3 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal anställda med månadslön Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 33:47 33:47 33:47 33:47 32:97 varav kommunen* 21:71 21:71 21:71 21:71 21:71 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 389,7 344,2 333,0 319,9 302,8 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 96,3% 97,3% 97,1% 97,1% 96,5% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 21,2 14,9 11,3 13,2 12,9 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 4,3 5,0 0,2 7,5-3,5 Nettoinvesteringar (mkr) 35,6 22,9 6,3 9,5 20,7 Låneskuld (mkr) 84,6 89,6 89,6 127,6 131,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 183,1 183,1 183,1 183,6 153,0 pensionsskuld inklusive löneskatt 151,1 158,2 165,8 176,6 185,9 Emådalens Trygga Hem 117,8 75,0 40,0 40,0 0,0 övrigt 9,5 1,0 3,4 4,5 3,0 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 593,1 567,6 543,3 525,0 475,9 Finansnetto (mkr) 6,8 5,6 1,6 3,9 2,4 varav pensionsförvaltning (mkr) 9,4 8,0 8,6 7,6 6,3 Eget kapital (mkr) 168,2 147,0 132,1 120,8 107,6 Soliditet 28,4% 25,9% 24,3% 23,0% 22,6% Likviditet 161% 162% 156% 201% 168% 2

4 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner, riktade bidrag från staten samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 2% 2% 25% 40% 31% Skatteintäkter Ersättningar och övriga bidrag Avgifter från enskilda Statsbidrag Finansiella intäkter OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER 2017 Vård & omsorg 29,6% Förskola & grundskola 28,6% Gymnasie- och vuxenutbildning 9,8% Kommunövergripande verksamhet 8,9% LSS-verksamhet 7,5% Individ - och familjeomsorg 5,1% Kultur, fritid & turism 3,3% Teknisk verksamhet 3,3% Räddningstjänst 2,1% Politisk verksamhet 1,3% Plan- och bygglovsverksamhet 0,4% Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 0,2% Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 3

5 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Det är många siffror som har gått åt rätt håll de senaste åren. Vi lämnar 2017 med ett överskott på 21,2 miljoner och en minskad låneskuld på 5 miljoner. har fått fler invånare för fjärde året i rad och vid 2017 års utgång var vi 6087 personer. Arbetet med att ställa om vår verksamhet för fler barn och vuxna har krävt en hel del från vår organisation. Det är fantastiskt att uppleva engagemanget från medarbetare, medborgare, företagare och föreningar. Under 2016 avstannade flyktingströmmen men under 2017 fick vi istället många egenbosatta nya invånare till vår kommun. Civilsamhället har fortsatt att bidra till integration och en modifierad arbetsmarknadsenhet har tagit form och skapat bland annat fler extra tjänster än många andra kommuner. Arbetsmarknadsenheten har också skapat ett bra samarbete med arbetsförmedlingen. Ett ihärdigt arbete med resurser satta till arbetsmiljöarbete, anpassade lokaler, kompetens utveckling, företagshälsovård och översyn av rehab rutiner har gett resultat i form av en ökad frisknärvaro. Det är givetvis positivt för både individen och för kommunen i stort. Vi är nöjda men lutar oss inte tillbaka utan arbetar vidare med att skapa en personalpool och införande av Time Care (man sätter sina egna scheman) inom de verksamheter det är möjligt. Vi hoppas att detta ska bidra till att nå målet nittiofem procent frisknärvaro Fullmäktige har fastställt ett nytt bostadsförsörjningsprogram med fokus på att öka möjligheter för nyproduktion av lägenheter. Det kommunala bostadsbolaget har renoverat och tagit i bruk ett litet antal lägenheter och har för avsikt att komma igång med nybyggnation av ytterligare lägenheter under Under våren invigdes den nya förskolan Lillebo med bland annat besök av Duran och Mollan. Vid tidig höst färdigställdes det nya fritidshemmet Kristallen efter renovering och ändamålsanpassningar. En stor satsning på säker trafiklösning för av och påstigning och avlämning av förskolebarn till Fröviskolan är på plats. En roligare och mer lekvänlig skolgård på Fröviskolan har till stora delar tagit form under 2017 och blir klar under våren årsfirandet av Kommunhuset hade sin höjdpunkt den 12 juni med bland annat tårtkalas i Tingshusparken. Dagen bjöd också på tal, musik, bröllop, guidade visningar i huset, Carl Lamm som värderade antikviteter och det första officiella besöket i en kommun av vår nya Landshövding, Thomas Carlzon med mera. Det var en mycket uppskattad dag där alla hade möjlighet att vara med och fira. Trygga hem bygger vidare för våra äldre medborgare etapp två går mot inflyttning. Etapp tre har startat igång och därmed också den fysiska byggnationen av den kommande familjecentralen. Vi har anställt en näringslivssamordnare som under årets tre sista månader inledde arbetet med att strukturera och lägga en handlingsplan för näringslivsarbetet i kommunen. I år har vi även börjat arbeta mer strategiskt och aktivt med marknadsföring och kommunikation via sociala medier och vår kommunikatör planerar att ge vår externa hemsida ett lyft. Nytt för 2017 är också att vi, med hjälp av vår nyanställde miljösamordnare, tagit beslut om att bli medlemmar i Sveriges Ekokommuner, samt om att vi ska ingå i ett kommunsamarbete kring energi- och klimatrådgivningen. Vi har även genomfört flera dialogmöten inom miljö- och hållbarhet. Vi har producerat tjänster och service i en omfattning som är imponerande all ära och ett stort TACK till alla de medarbetare som bidragit till detta. Stihna Johansson Evertsson Kommunstyrelsens Ordförande 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Det kan vara förändringar internationellt när det gäller det ekonomiska läget, konjunkturläget i Sverige, arbetsmarknadens utveckling samt utvecklingen för Sveriges viktiga exportmarknader runt om i världen. Bedömningar av ekonomiska nyckeltal nedan är hämtade från SKL:s cirkulär 17:68, SKL s ekonomirapport från oktober 2017, samt Riksbankens penningpolitiska rapport. INTERNATIONELLA UTVECKLINGEN TAR FART De senaste åren har den ekonomiska utvecklingen i omvärlden varit svag, men den ser nu ut att stärkas. Den amerikanska ekonomin befinner sig i en av de längsta expansionsfaserna sedan efterkrigstiden. Även i euroområdet syns positiva utvecklingstendenser. Sysselsättningen stiger snabbt och arbetslösheten fortsätter att falla, även om den fortfarande är högre än innan finanskrisen. Även i framväxande ekonomier är tillväxten hög. Råvarupriserna har ökat på senaste tiden vilket har gynnat t.ex. Ryssland och Brasilien. SKL är dock försiktiga i sina prognoser gällande omvärldsutvecklingen och betonar att stora osäkerheter är kopplade till dessa. Politiska kriser, hastiga omslag i förväntningar eller motgångar i den europeiska återhämtningen kan snabbt ändra förutsättningarna. HÖGKONJUNKTUR I SVERIGE När det gäller svensk ekonomi är den inne i en högkonjunktur och under 2017 växte BNP med 2,6 %. Även under 2018 förväntas BNP växa med närmare 3 %. Det är den inhemska efterfrågan som har drivit tillväxten i svensk ekonomi de senaste åren då den internationella tillväxten varit svag. Under 2018 kommer fortsatt den inhemska efterfrågan att vara drivande i den svenska ekonomi, men den förväntas försvagas under Då spås tillväxten i investeringarna växla ned, framförallt pga. att bostadsbyggandet nu är på en så pass hög nivå att den inte tros kunna öka mer. Men tack vare en bättre tillväxt i omvärlden så kan exporten istället öka och bidra till att hålla den svenska ekonomin uppe. SKL beräknar ändå att högkonjunkturen når sin kulmen under 2019 och att svensk ekonomi därefter inte växer i samma snabba takt som de senaste åren och återgår till ett konjunkturellt normalläge. Sveriges BNP ökade med 2,6 % 2017 vilket var en minskning jämfört med För 2018 beräknas BNP växa med samma procentsats som för 2017, för att sedan inte växa i samma takt som tidigare. Prognos indikatorer BNP 3,2% 2,6% 2,6% 1,4% 1,7% Sysselsättning 2,0% 1,6% 1,2% -0,4% -0,1% Arbetslöshet 6,9% 6,7% 6,2% 6,4% 6,5% KPI 1,0% 1,8% 1,8% 2,3% 2,8% Reporänta -0,50% -0,50% -0,40% 0,00% 0,60% Källa: SKL samt Riksbanken SYSSELSÄTTNING Arbetslösheten i Sverige uppgår till ca 6,7 % vilket kan tyckas vara en hög siffra för en högkonjunktur. Detta beskriver den tydliga uppdelning som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes födda och utrikes födda. I praktiken råder full sysselsättning för inrikes födda och arbetslösheten kan knappast sjunka mer. Detta kommer på sikt att begränsa den svenska tillväxten. Däremot så finns utrymme att öka sysselsättningen bland utrikes födda. I och med att högkonjunkturen håller i sig även under 2018 kan arbetslösheten minska något ytterligare eftersom det är en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft. Denna starka efterfrågan gör dock att det blir svårare för arbetsgivare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket framförallt drabbar kommuner. INFLATION OCH RÄNTA Inflationen var i genomsnitt 2,0 % under 2017, dvs. helt i linje med Riksbankens inflationsmål. Att inflationen stigit beror dels på att energipriserna har stigit, men till allra största del beror det på att tjänstepriserna har ökat snabbare än tidigare. Förklaringen till det är den starka konjunkturen i Sverige. Tjänstepriserna påverkar i stor utsträckning av inhemsk efterfrågan. De senaste månaderna har tjänstepriserna sjunkit, vilket har lett till att förväntningarna på inflationen för 2018 reviderats ned något. För att inflationen ska stabiliseras nära målet är det viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck på prisutvecklingen. Penningpolitiken behöver då vara fortsatt expansiv och reporäntan behålls därför på -0,5 %. Riksbankens prognos för reporäntan har varit oförändrad sedan april 2017, men ser nu att tidpunkten för en långsam höjning av reporäntan närmar sig. De ser dock att det finns osäkerhetsfaktorer kring inflationsutvecklingen. Dels handlar det om de sjunkande tjänstepriserna som nämns ovan, tillsammans med att lönerna fortsätter att öka ovanligt långsamt och som har lett till att inflationsprognosen har reviderats ned, framför allt för det kommande året. Men även kronans utveckling skapar osäkerhet. I Riksbankens prognos väntas kronan stärkas långsamt. 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Om förstärkningen skulle ske alltför snabbt leder detta till ökade priser för svenska varor och tjänster medan priser på importerade varor och tjänster inte ökar lika snabbt, vilket i sin tur inte gynnar svensk export. Ränteläget är fortsatt lågt i Europa och USA. Men den globala ekonomin ser allt starkare ut och förväntningarna har ökat på att amerikanska centralbanken nu gör fler räntehöjningar. Även den europeiska centralbanken förväntas göra räntehöjningar i början av Riksbankens egen prognos på reporäntan är att den ligger fortsatt kvar på -0,5 % under 2018 för att sedan höjas prognostiserar de att reporäntan ligger runt 1 %. SKL däremot prognostiserar en räntehöjning redan under SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen. Med stöd av konjunkturuppgångens starka tillväxt i sysselsättningen har skatteunderlaget vuxit i snabb takt under 2015 och Även under 2017 var ökningen relativt stark. Utvecklingen bedöms fortsätta även under 2018 men det blir svårigheter att ytterligare öka antal arbetade timmar. När den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans efter 2018 utvecklas arbetade timmar svagare vilket även påverkar skatteunderlagets utveckling. De senaste årens gynnsamma utveckling av skatteunderlaget bedöms nu avta. År 2019 beräknar SKL att skatteunderlaget ökar i långsammare takt än det i genomsnitt har gjort sedan år KOMMUNSEKTORN Under de senaste tio åren har kommunerna i Sverige haft goda resultat med i genomsnitt 2,9 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket överstiger det mått som används som tumregel för god ekonomisk hushållning. De allra flesta kommuner vittnar nu om att verksamheternas kostnader ökat mer än de i genomsnitt gjort tidigare. Detta med anledning av flyktingkrisen under Även kommunkoncernens investeringsvolymer har ökat under en längre tid. Under 2016 ökade investeringsvolymerna med 10 %. SKL tror att dessa höga investeringsnivåer kommer att fortsätta öka under de kommande åren, beroende på att många bostäder och verksamhetsfastigheter byggdes under och 1970-talen och att dessa nu behöver renoveras eller ersättas. Andra förklaringar är att Sveriges befolkning ökar snabbt, samt urbaniseringen. En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar. Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt och under den kommande tioårsperioden beräknas befolkningen öka med ytterligare ca 1 miljon invånare, vilket skulle innebära ett stort tryck på att bygga ut verksamheter inom kommuner och landsting. Befolkningen växer också särskilt snabbt i yngre och äldre åldrar, dvs. de åldrar som har särskilt stora behov av både kommunernas och landstingets verksamheter. Samtidigt växer antalet personer i yrkesverksam ålder väsentligt långsammare vilket leder till att vi får ett gap mellan det demografiska behovet och befolkning i yrkesverksam ålder som ju är de som ska bidra till finansieringen av de offentliga verksamheterna. Detta tillsammans med en försvagning av skatteunderlagsökningen ställer kommunerna inför svåra problem att finansiera sina verksamheter. Åtgärder krävs både på kostnads- som intäktssidan. SKL nämner vikten av integration av flyktingar på arbetsmarknaden såväl som att börja använda smartare metoder och arbetssätt i verksamheten. De strukturella utmaningar som SKL nämner i sin ekonomirapport är större än de som setts under den senaste femtioårsperioden och de menar att staten måste hjälpa kommunerna och landstingen både med finansiering och med att underlätta det fortsatta arbetet med effektiviseringar och nya arbetssätt. För att klara finansiering av verksamheterna behöver välfärden utföras på ett nytt sätt. Det krävs nytänkande om hur verksamheten kan utvecklas och utformas. KOMMUNALSKATT Inför 2017 behölls kommunalskatten oförändrad i samtliga tolv kommuner i Kalmar län. Den genomsnittliga kommunalskatten 2017 i riket är oförändrad jämfört med 2016 och ligger på 20,75 %. Den genomsnittliga kommunalskatten i Kalmar län uppgår till 21,76 % för Kommun Kommunalskatt 2017, Kalmar län Kommun Västervik 21,16 Högsby 21,71 Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81 Mörbylånga 21,41 Hultsfred 21,91 Torsås 21,43 Oskarshamn 22,26 Borgholm 21,58 Nybro 22,33 Emmaboda 21,71 Vimmerby 22,36 KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1,0% 3,5 mkr 1,0% 2,6 mkr 1,0% 0,23 mkr 1,0% 2,2 mkr 10 öre 1,0 mkr NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ca 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till. I kommunen finns 631 företag registrerade. Under året har 34 nya företag startats. Av dessa är 29,4 % företag inom handel och restaurang och 20,6 % är inom jord, skog och energi. Det finns även företag som flyttat sin verksamhet till kommunen under året. Dessa är sex stycken. Nettoförändringen för företagandet är dock negativt med sex företag. Detta pga. att 46 företag upphört, gått i konkurs eller flyttat sin verksamhet härifrån. Av de juridiska formerna så är 63 % av bolagen enskilda företag, vilket skiljer sig från riket i genomsnitt, där 42,3 % är enskilda företag. De allra flesta företag i kommunen är enmansbolag, vilket återspeglas i de flesta branscher. Det är dock mest tydligt inom jord, skog och energi-branschen. Arbetslösheten i uppgår till 14,9 % av befolkningen mellan år. Detta är en ökning sedan förra året då arbetslösheten var 13,8 %. Det är bland de utrikes födda som arbetslösheten är störst. Högsby och Hultsfred är fortsatt de kommuner som har den största arbetslösheten i länet. Gemensamt för båda dessa kommuner är att en stor del av de arbetslösa utrikesfödda. Den lägsta arbetslösheten finns i Mörbylånga och Oskarshamn. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 8,3 % och för riket till 7,5 %, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Sedan 2014 har befolkningen i kommunen ökat årligen. Mellan 2015 och 2016 var ökningen så stor som 223 personer, vilket berodde på den stora invandring som var under denna tid. Under 2017 har kommunen också ökat sin totala befolkning, men endast med sju personer Befolkningsutveckling Under året har det fötts 56 (68) barn i medan 92 (98) personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 36 (30) personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har under 2017 varit fortsatt positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Vad gäller medelåldern så har legat över rikssnittet och snittet i Kalmar län tidigare år. De siffror som hittills finns publicerade avser 2016 och då är medelåldern i 44,3 (45,6) år. Siffran för Kalmar län är 44,7 ( 45,1) och för riket som helhet 43,2 (43,3). Att trenden gentemot länet har brutits beror antagligen på den stora invandringen de senaste åren som lett till en föryngring av vår befolkning. Befolkningsfördelningen i har länge utmärkt sig jämfört med andra kommuner framför allt när det gäller den stora andel personer som är över 60 år samt att det är förhållandevis få personer inom åldersgrupperna år. I samband med invandringen under de senaste åren så har förhållandena delvis förändrats. Under perioden så har befolkningen i ålder 65 och uppåt legat kvar på i stort sett samma antal, medan befolkningen i ålderskategorin 0-19 år ökat med 280 personer. Ålderskategorin år har ökat med 142 personer. BEFOLKNING En av de viktigaste planeringsförutsättningarna för kommunens ekonomi är befolkningsutvecklingen samt hur fördelningen mellan olika åldersgrupper ser ut, det vill säga kommunens demografi. 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. har uppvisat positiva resultat sedan 2009, och så även 2017, vilket innebär att det inte finns något negativt balanskravsresultat att hantera. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat 21,4 14,9 11,3 13,2 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0 Ett stort projekt för att bygga om skolgården vid Fröviskolan påbörjades under året. I anslutning till detta byggdes även trafiklösningen om till en säkrare sådan. Till detta projekt har kommunen även beviljats bidrag från Tillväxtverket vilket kommer att utgöra halva den totala investeringen. Den omdiskuterade överföringsledningen till Ruda har påbörjats under året. Projektet kommer att fortlöpa under flera år framöver. Även under året har det inom vissa yrkeskategorier varit svårt att hitta personal. Detta har också märkts vad gäller vikarietillsättningen som har varit problematisk både inom skola och vård och omsorg. BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I november 2016 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2017, plan Resultatnivåerna budgeterades till 9,5 mkr för 2017, 10,0 mkr för 2018 och -34 tkr för Under året har prognostiserat resultat varierat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetunderskott på totalt 0,2 mkr, där resultatet förväntades bli 9,3 mkr. Utbildningsutskottet visade ett underskott på -3,5 mkr medan övriga utskott och nämnder prognostiserade nollavvikelser. Finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 3,3 mkr. I delårsbokslutet för augusti prognostiserades ett resultat på 18,8 mkr, vilket motsvarade en positiv budgetavvikelse om 9,3 mkr. Verksamheterna visade då ett prognostiserat överskott på 1,4 mkr. Utbildningsutskottets prognos sedan april låg kvar medan övriga utskott och nämnder hade förbättrat sina prognoser. Finansredovisningen hade även den förbättrats och prognostiserades ge ett överskott om 7,9 mkr. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har varierat under året. I april var prognosen +4,8 mkr jämfört med budget, i augusti +5,2 mkr och vid bokslutet hamnade resultatet till sist på +5,6 mkr. SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Skolans lokaler har varit fortsatt trångbodda och därför planerades för att sätta upp ytterligare moduler på Fröviskolans område. Bygglov för detta godkändes dock inte varför modulerna istället sattes upp i anslutning till HUC och istället nyttjas för SFIundervisning. Ombyggnationen av äldreboenden i kommunen fortskrider enligt plan. Under året har ombyggnation av ytterligare etapp vid Mogården genomförts som kommer att slutföras under

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga s vision. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5% skatteintäkter och statsbidrag % 6 Utfall 5 Finansiellt mål

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2017 har 96,3 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag har därmed uppnåtts. Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till 1,8 % under 2017, vilket innebär att en ökning av det egna kapitalet med ca 2,7 mkr krävs för att nå målet. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 21,4 mkr och kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 4,7 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2017 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 10 %, vilket innebär att målet på 4,7 % avkastning uppnåtts för Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget beräknas i normalfallet utifrån ovanstående två mål, men med anledning av beslutade investeringar samt de kommande årens stora investeringar frångås målen tillfälligt vid beslut om volymer på investeringarna. Vid uppföljningar gör vi ändå en bedömning av målnivåerna. att inget av de uppsatta investeringsmålen uppnås för kommunen. ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet s soliditet uppgår i bokslutet 2017 till 28,4 %. I bokslut 2016 uppgick soliditeten till 25,9 %. Målet får därmed anses som uppnått för Fyra av sex finansiella mål uppnås därmed under 2017, vilket innebär 66 % måluppfyllelse. Måluppfyllelsen under 2017 är därmed något sämre än 2016 då den var 83%. VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 42. Samtliga av de fem övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 28 inriktningsmål har 27 av målen eller 96 % uppfyllts under året, vilket innebär en förbättring jämfört med Under respektive verksamhetsberättelse (sida 42-65) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I tabellen nedan sammanfattas samtliga mål. Skattefinansierade investeringar uppgick i 2017 års budget till 8,0 % av skatteintäkter och statsbidrag och avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 8,7 % av skatteintäkter och statsbidrag. Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 6,3 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 2,8 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär 10

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 5 0 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 5 0 Myndighetsnämnde 5 0 Revision 1 0 Överförmyndare i HUL Lönesamverkan Den totala måluppfyllelsen för 2017 är bättre jämfört med Det är både verksamhetsperspektivet och verksamhetsmålen som har förbättrats. Samtliga mål inom verksamhetsperspektivet är uppfyllda. Verksamhetsmålen visar en förbättring av måluppfyllelsen jämfört med föregående år, där utbildningsutskottets negativa avvikelse påverkar att ekonomiperspektivet inte uppnås inom utskottet. Övriga mål är uppfyllda för samtliga utskott och nämnder. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2016) Finansiella perspektivet 4 av 6 67% (83%) Verksamhetsperspektivet 5 av 5 100% (80%) Verksamhetsmål 27 av 28 96% (75%) Total måluppfyllelse 36 av 39 92% (74% ) 11

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT Även för 2017 visar ett starkt resultat. Årets resultat är 21,2 mkr, vilket kan jämföras med det budgeterade resultatet på 9,5 mkr. Kommunen gör därmed ett resultat som är 11,7 mkr högre än det budgeterade. Verksamheterna redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 4,3 mkr medan finansverksamheten redovisar ett budgetöverskott på 7,3 mkr. 25,0 Årets resultat (mkr) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Under de senaste nio åren har redovisat positiva resultat. För att klara kraven kring god ekonomisk hushållning har kommunen under denna period budgeterat med resultat runt 8-10 mkr, vilket också har lyckats uppnås. Orsakerna till kommunens starka resultat de senaste åren beror på orsaker som kommunen inte har kunnat påverka. AFA har återbetalat premier flertalet år som förbättrat kommunens resultat kraftigt och även avkastningen på KLP-placeringarna är en orsak till de goda resultaten. De senaste åren har befolkningen i kommunen ökat, vilket har lett till ökade skatteintäkter men främst ökade statsbidrag. Detta beror på satsningar från staten till de kommuner som tagit emot mycket flyktingar under krisen. Men för dessa medel har vi också startat nya verksamheter vilket har genererat kostnader. Mellan 2016 och 2017 har kommunens nettokostnader ökat med 10,8 %. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med totalt 11,7 % Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet 1,4 0,0-0,3 2,1 0,3 Utbildningsutskottet -5,4-1,5-1,8 0,8-4,3 Sociala utskottet 5,1 4,3 0,1-0,4-0,3 ÖSK 2,8 1,4 1,0 4,2 0,5 Myndighetsnämnden 0,4 0,8 1,2 0,5 0,4 Revision 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 Summa 4,3 5,0 0,2 7,5-3,4 Utskottens och nämndernas verksamheter uppvisar ett överskott på 4,3 mkr, enligt sammanställning ovan. Utbildningsutskottet är det utskott som uppvisar en negativ budgetavvikelse, och en kraftig sådan. Övriga utskott redovisar positiva avvikelser. En mer detaljerad redovisning av driftbudgeten finns på s. 20. FINANSREDOVISNING (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Kostnader arbetskraft Pensionskostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Summa Finansbudgeten för 2017 visar ett överskott på 7,3 mkr. Semesterlöneskulden har ökat med ca 1,5 mkr vilket är en avvikelse om ca 1,0 mkr mot budget. Löneökningspotten överskreds med ca 200 tkr för Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 5,6 mkr. Anledningen är till största delen beroende på att ett extra stöd med anledning av flyktingmottagningen de senaste åren lades in som en del av statsbidraget. Denna del blev högre än vad vi budgeterat med. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 8,2 mkr. Även för 2017 beror budgetavvikelsen i stort sett på högre avkastning på KLP-placeringarna än budgeterat. Kommunen har också fått återbäring från Kommuninvest och Skandia under året. Finansiella kostnader visar en negativ avvikelse om 1,8 mkr. Avvikelsen beror på att en förlusttäckning till Emåbygdens Vind AB betalades ut under Kommunens räntekostnader har varit lägre än budgeterat under Avskrivningarna visar ett underskott vilket beror på att nedskrivningar av anläggningar har gjorts i samband med bokslutet. Posten övrigt visar ett överskott jämfört mot budget, vilket till största delen beror på försäljning av fastigheter, mark och inventarier under året som gett reavinster. Det handlar bl.a. om mark kommunen sålde till bussbolag för att kunna etablera sig här, samt att kommunens totala bilpark har bytts ut under året. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige i fattade i januari 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att 12

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE täcka underskott i samband med framtida lågkonjunkturer. Hittills under åren har avsatt ca 15,9 mkr till RUR. Dessa redovisas som en delpost under kommunens egna kapital. Årets resultat, som uppgår till 5,4 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning efter balanskravsjusteringar, innebär att det även för 2017 finns möjlighet att göra en avsättning till resultatutjämningsreserven. Enligt riktlinjerna får den del av årets resultat som överstiger 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag reserveras till RUR. Den totala avsättningen får dock maximalt uppgå till 5 % av fem års genomsnittliga skatteintäkter och statsbidrag. Detta gör att vi för 2017 maximalt kan göra en avsättning om ytterligare 1,0 mkr. Den totala avsättningen till RUR uppgår i och med denna avsättning till 16,9 mkr, vilket motsvarar maxtaket efter beräkning av åren BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. in maximal insats och återbäringen kan resultatföras. För 2017 fick kommunen en återbäring om 428 tkr. Hos Skandia har kommunen en överskottsfond som per uppgår till 730 tkr. Denna fond får resultatföras i sin helhet. Dessa poster har därmed också påverkat finansnettot positivt Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto (mkr) EGET KAPITAL De senaste årens positiva resultat har stärkt kommunens egna kapital avsevärt. I och med årets resultat så har det egna kapitalet sedan 2008 ökat med 117,9 mkr. Kommunens egna kapital behöver dock fortsatt stärkas för att stärka kommunens ekonomiska ställning. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat 21,2 14,9 11,3 13,2 12,9 Realisationsvinster (-) -0,8 0,0-0,2-2,5 0,0 Rea.vinster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rea.förluster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återf. orealiserade förluster i värdepapper (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 20,4 14,9 11,1 10,7 12,9 Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) -1,0-0,5-3,6-2,7-9,1 Balanskravsresultat 19,4 14,4 7,5 8,0 3,8 Sedan 2010 har balanskravsresultaten varit positiva och har inte haft några krav på återställning under perioden Årets positiva resultat innebär att det inte heller finns något krav inför budgetåret FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till 6,9 mkr. Budgeterat finansnetto är 450 tkr vilket betyder en positiv avvikelse om 6,4 mkr. Den positiva avvikelsen beror på att KLPplaceringarna genererar större avkastning än budgeterat. Total avkastning för KLP-placeringarna för 2017 är 9,4 mkr. Kommuninvest betalar årligen ut återbäring då bolaget redovisar överskott. I de fall medlemskommunerna betalat in maximal medlemsinsats får återbäringen resultatföras som intäkt. har betalat LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra omsättningstillgångar exklusive varulager med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 161 % vilket innebär en marginell försämring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 162 %. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. 13

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vid bokslutet 2017 uppgick s soliditet till 28,4 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 25,9 % vid bokslutet Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger dock fortfarande långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 48,6 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 71,6 %. Jämfört med 2016, då skuldsättningsgraden uppgick till 74,1 %, har kommunens skuldsättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna. Skuldsättningsgraden påverkas av att kommunen agerar internbank åt de kommunala bolagen. Om bolagens lån exkluderas från kommunens balansräkning når vi en skuldsättningsgrad på 59,6 %. LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 84,6 mkr, vilket innebär en sänkning av låneskulden med 5 mkr jämfört med föregående år. Då kommunen även lånar upp åt bolagen står som låntagare för hela koncernens lån. Dessa uppgår totalt till 261,1 mkr. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 1,44 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 1,48 %. Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Per har kommunen 27,2 % av lånen med kortfristig räntebindning. Anledningen till avvikelsen från finanspolicyn beror på att vi amorterat lån under året och att låneförfallen inte hunnit anpassa sig till nya finanspolicyn som antogs under Vid nästa omsättning av lån kommer dessa att justeras för att passa in i finanspolicyn. För koncernen är andelen kortfristig räntebindning 44,1 %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 27,2 % medan 72,8 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 29,3 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 70,7 %. Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande: Förfall av låneskuld Kommun Koncern Inom ett år 27% 43% 1-4 år 67% 55% 5-10 år 6% 2% INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten utifrån de finansiella målen för 2017 skulle uppgått till 9,5 mkr. Pga. fortsatt stora behov i verksamheterna och i kommunen för övrigt har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget som överstiger detta mål. Investeringsbudgeten för 2017 uppgick därför till 47,4 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har investeringsmedel gällande ej utförda investeringar tidigare år överförts till 2017, vilket ger en total investeringsbudget om 65,4 mkr. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 21. BORGENSÅTAGANDEN Borgensåtaganden innefattar pensionsskuld inklusive löneskatt, leasingåtaganden, samt att kommunen beslutat att såsom för egen skuld ingå borgen för Emådalens Trygga Hem och Emåbygdens Vind AB. Kommunens totala borgensåtaganden under 2017 uppgår till 285,0 mkr. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 44,2 mkr. Anledningen till ökningen beror främst på att ytterligare en etapp av ombyggnationen av äldreboendet är klart och därmed har Emådalens Trygga hem har ökat upp sin låneskuld. Det totala borgensåtagandet för Emådalens Trygga Hem är 240 mkr, men den del som tas upp som borgensåtagande i årsredovisningen är den faktiskt upplånade summan. Hittills har Emådalens Trygga Hem 117,8 mkr i skuld, avseende lån samt nyttjad byggkredit. I takt med att byggnationerna ökar, så kommer detta åtagande att växa. Kommunen har också under året bytt ut sin bilpark och leasingperioderna har därmed förnyats vilket leder till ett högre borgensåtagande. De lån som Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB har, ses inte här som ett borgensåtagande då det är kommunen som lånar upp dessa och i sin tur lånar ut till bolagen. För Emåbygdens Vind AB borgar Högsby kommun för 6,6 mkr av deras totala låneskuld. 14

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,087 %. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 4,5 5,0 0,2 7,5-3,5 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 6,6 6,6 6,6 6,6 0,0 pensionsskuld inkl. löneskatt 151,1 158,2 165,8 176,6 185,9 Emådalens Trygga Hem ek.för. 117,8 75,0 40,0 40,0 0,0 övrigt 9,5 1,0 3,2 4,5 3,0 Låneskuld kommun (mkr) 84,6 89,6 89,6 127,6 131,6 Låneskuld inkl bolag (mkr) 261,1 266,1 266,1 304,6 284,6 Soliditet 28% 26% 24% 23% 23% RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 230 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. I den sammanställda redovisningen ingår även s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 23,0 mkr, vilket är bättre än föregående års resultat på 14,2 mkr. För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID De senaste åren har kommunen gjort väldigt goda resultat. Dels har budgeterade resultat varit bra, men vi har även fått tillskott som har bättrat på dessa, vilket har stärkt kommunens ekonomi. Årets resultat är bättre än någonsin. Budgeterat resultat var 9,5 mkr och vi lämnar i bokslutet ett resultat på 21,4 mkr. Anledningarna till det höga resultatet beror dock främst på tillfälligheter. Bl.a. så har vi fått osäkra återsökningar från Migrationsverket beviljade som härstammar från tidigare år. Detta är sådana intäkter som vi inte kan räkna med framöver. Likaså har skatteintäkter och statsbidrag ökat mer än budgeterat, vilket beror på att de så kallade välfärdsmiljarder som staten beslutade tillföra kommunerna under 2016 blev högre än budgeterat. Dessa beräknas delvis på antal mottagna flyktingar. Beräkningsgrunderna för denna del förändras över tid och kommer att minska årligen. När det gäller befolkningssiffrorna så har vi en blygsam ökning mellan 2016 och 2017, med sju personer. Detta föranleder att tro att kurvan nu har planat ut och att den stora befolkningsökning som vi sett tidigare år nu har avtagit. Vågar vi hoppas att de som är här stannar kvar? Verksamheternas nettokostnader har mellan 2016 och 2017 ökat med 10,7 % vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Skatteintäkter och statsbidrag har i sin tur ökat med 11,7 %. Det är framförallt statsbidragen som ökat och gör att vi fått täckning för de kostnader vi dragit på oss. Vi är sedan tidigare beroende av utjämningssystemet och detta beroende har inte minskat. Det vi vet nu är att statens bidrag kommer att minskas inför kommande budgetår vilket betyder att vi måste minska vår kostnadsmassa. Det demografiska tryck som SKL nämner i sina analyser, ser vi även i. Antal invånare i de lägre åldrarna har ökat markant, samtidigt som vi vet att antal invånare i de äldre åldrarna inom en snar framtid också kommer att öka. Detta betyder ökade kostnader inom både utbildningsverksamheterna såväl som äldreomsorgen. Befolkningen i arbetsför ålder ser dock inte ut att öka lika mycket, vilket innebär att det gap mellan demografi och finansiering som SKL nämner även 15

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE uppstår här om vi inte kan hitta nya sätt att bedriva vår verksamhet på. Den minskade tillväxten i skatteunderlaget i kombination med att kommunen har den högsta arbetslösheten i länet tar problemet till en annan dimension. Arbetslösheten är högst bland utrikesfödda varför det krävs fortsatta satsningar på att få dessa människor i sysselsättning. Investeringsbehoven är fortsatt stora i kommunen. Om alla investeringar genomförs leder detta till ökade avskrivningar. Än så länge har kommunen kunnat finansiera investeringarna utan nyupplåning, men i takt med att statsbidragen minskar desto större sannolikhet att nyupplåning kommer krävas för att finansiera investeringar kommande år, vilket kommer att påverka kommunens räntekostnader. Kommunens räntekostnader kommer att stiga framöver oavsett nyupplåning eller ej, då det gynnsamma ränteläget som varit de senaste åren nu väntas förändras. Med ökade avskrivnings- och räntekostnader minskar det ekonomiska utrymmet för att göra kommunal verksamhet. Poängteras bör också svårigheten i att planera budget med den framförhållning som staten har. När arbetet påbörjas utgår vi ifrån de förutsättningar vi fått presenterade från staten- Verksamheterna får göra konsekvensbeskrivningar utifrån detta. Eventuella åtgärder behöver ofta vidtas direkt för att de ska få effekt under budgetåret. Staten kan därefter fatta beslut om tillskott till kommunerna som förbättrar våra förutsättningar avsevärt, med stora resultat till följd. Det är en pedagogisk svårhet att förklara detta som kan göra att trovärdigheten för systemet sjunker. För att få balans i kommunens ekonomi de kommande åren krävs sannolikt en gemensam satsning på att utveckla våra verksamheter och hitta nya effektiva arbetsmetoder, bl.a. med hjälp av digitalisering. Annars kan kvalitetsförsämringar eller skattehöjningar bli verklighet. Goda resultat är en nödvändighet för att stärka kommunens ekonomi över tid. Där har kommunen ett fortsatt arbete med att få utskottens ekonomi i balans, så att budgetföljsamhet kan uppnås av samtliga verksamheter. Anna Emrin Ekonomichef 16

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer i redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt för kommunsektorns redovisning. s årsredovisning innehåller resultatoch balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. För kommunens interna redovisning tillkommer drift- och investeringsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar de bolag i vilka har ett betydande inflytande. Vidare upptas s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund i den sammanställda redovisningen. Koncernens årsredovisning innehåller resultat- och balansräkning samt noter. Samtliga koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående bolag saknas. För de bolag som ingår i koncernen gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Med anledning av ovanstående finns det skillnader i redovisningssätt mellan de i koncernen ingående enheterna och någon exakt avstämning är därmed inte möjlig att göra. I sammanhanget bedöms skillnaderna dock som marginella och bedöms inte påverka den rättvisande bilden av koncernens ekonomiska resultat och ställning. periodiserats. Detta innebär att i bokslutet för 2017 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2016 samt en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2016 uppgår till -153 kr per invånare Vid bokslutet 2016 bokfördes en preliminär slutavräkning på -206 kr per invånare, vilket innebär att en korrigering med 53 kr per invånare har påverkat resultatet för Den preliminära slutavräkningen för år 2017 uppgår till -204 kr per invånare Beräkningen utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. Enligt RKR: s rekommendation nr 4.2 ska den prognos som presenteras i december ligga till grund för uppbokning i bokslut. AVSÄTTNING DEPONI Nya krav gällande deponeringsanläggningar innebär att all deponi i princip upphört efter år Under 2008 gjordes en avsättning för sluttäckning av deponeringsanläggning. Därefter har kalkylen för avsättningen uppdaterats årligen gjordes en ny beräkning av kostnaden vilket visade att avsättningen inte skulle täcka hela kostnaden, varför ytterligare medel avsattes till detta. Under 2017 har ingen del av avsättningen tagits i anspråk. Per har en uppdaterad nuvärdesberäkning gjorts och avsättningen har totalt justerats med 657 tkr under året. Eftersom avsättningen gjorts direkt mot eget kapital och inte belastat den berörda verksamheten har inte heller justeringen gjorts mot verksamheten utan redovisas som en finansiell kostnad. PENSIONSSKULD RKR: s rekommendationer nr 7.1 samt nr 17 angående upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser tillämpas. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS17. Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensionsförpliktelser redovisas dels som avsättning och dels som kortfristig skuld. De individuella medlen redovisas som en kortfristig skuld. Beräkning av kommunens pensionsskuld bygger på Skandias beräkningar per samt de förutsättningar som anges i RIPS regelverk. Pensionsåtagandena inkluderar löneskatt med 24,26 %. Sedan 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som en ansvarsförbindelse. REDOVISNING AV KOMMUNALSKATT I enlighet med RKR: s rekommendation nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter har kommunalskatten 17

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVTALS- OCH VISSTIDSPENSION För ett fåtal av de förtroendevalda följer Högsby kommun PBF, som reglerar avgångsersättning till förtroendevalda. Avtalet ger rätt till pension för förtroendevald som fyllt 50 år men inte 65 år samt varit politiker med en tjänstgöring på minst 40 %. Hela detta åtagande finns sedan 2016 med i pensionsavsättningen. I juni 2014 antog Kommunfullmäktige bestämmelserna i OPF-KL att gälla från förtroendevalda som nytillträdde efter valet Dessa specificeras i separat avsättning i balansräkningen. PLACERADE PENSIONSMEDEL (KLP) s finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en omsättningstillgång och värderingen är gjord enligt lägsta värdets princip samt enligt portföljmetoden. TILLGÅNGAR Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt basbelopp exklusive moms och som har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar. Färdigexploaterade områden värderas till marknadsvärde medan exploateringsområden med pågående planarbeten värderas till anskaffningsvärde. AVSKRIVNINGSMETOD Komponentredovisning tillämpas på fastigheter och anläggningar som rör gata/park Anläggningar vi tagit med i denna redovisning är anläggningar med ett bokfört värde per på över 1,0 mkr. Nyinvesteringar gällande fastigheter och gata/park har under 2017 fördelats enligt komponentredovisning. På övriga anläggningstillgångar görs avskrivningar med linjär avskrivning på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och beräknas på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är beräknad enligt RKR:s rekommendation. Inga avskrivningar sker på tillgångar i form av mark och pågående arbete. Aktivering av investeringar sker årsvis. KOMPONENTREDOVISNING I komponentredovisningen har följande komponenter och avskrivningstider valts på fastigheter: Stomme inkl. grund 75 år Fasad 60 år Fönster, dörrar 40 år Tak 35 år Våtutrymmen 20 år Värme och sanitet 20 år Ventilation 20 år El 25 år Transportsystem, hiss 33 år Ytskikt, lokaler 10 år Övrigt 10 år Följande komponenter och avskrivningstider har valts på gata/park-anläggningar: Vägkropp (mark) Ingen avskrivning Slitlager/topp år Grundläggning (belysning) Ingen avskrivning Stolpe (belysning) 20 år Armatur 10 år Övrig konstruktion 10 år AVSKRIVNINGSTIDER På övriga anläggningar tillämpas följande avskrivningstider inom : Markanläggningar Tekniska anläggningar Maskiner Övriga inventarier år år 5-10 år 5-10 år I vissa fall kan en mer individuell bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) göras, vilket kan leda till avvikelse från kommunens normala avskrivningstider enligt ovan. Följande avskrivningstider tillämpas inom de kommunala bolagen: Högsby Energi AB Fjärrvärmeledning Byggnader Högsby Bostad AB Byggnadsinventarier UER-investeringar Maskiner och inventarier 25 år 20 år 10 år 10 år 5 år Samtliga fastigheter i Högsby Bostads bestånd skrivs från och med 2012 av med 2,0 % per år. KAPITALKOSTNADER I den interna redovisningen beräknas kapitalkostnader enligt nominell metod. Avskrivningar och internränta specificeras separat i den interna redovisningen från och med Avskrivning beräknas på respektive tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde. 18

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGSBIDRAG Investeringsbidrag har redovisats som en skuld i balansräkningen. Skulden kommer att minskas i samma takt som avskrivningstiden för investeringen. SEMESTERLÖNESKULD Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter på 38,33 %. Semesterlöneskulden uppgår till 18,0 mkr. LEASINGAVTAL Leasingavgifter har redovisats som operationella leasingavtal enligt RKR: s rekommendation nr Upplysningar angående framtida förfallobelopp lämnas i not. Inga framtida förfallobelopp ligger senare än fem år. Beloppen är inte nuvärdesberäknade. Kommunen blockförhyr två äldreboenden av en ekonomisk förening. Detta är enligt vår tolkning en form av operationell leasing då Emådalens Trygga hem ek.för. har ansvar för byggnaden under leasingperioden. Förvaltning och kostnader som hör direkt till byggnaden finansieras av föreningen och kommunen betalar en fastställd hyra. REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt RKR:s rekommendation nr 20. Långfristiga skulder som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas i bokslutet som långfristig skuld då den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och denna avsikt stöds av en överenskommelse som träffats innan årsredovisningen avlämnats. ÖVERSKOTTSFOND SKANDIA Kommunen har tryggat delar av pensionsförpliktelsen med pensionsförsäkring. För detta betalas en premie som bygger på antaganden. Verkligt utfall blir därför normalt bättre än dessa antaganden, vilket leder till att kommunen har betalat för mycket. Ett överskott uppstår därmed som Skandia har benämnt överskottsfond. Redovisning av dessa överskjutande medel görs enligt RKR s ställningstagande från maj LÅNEKOSTNADER Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR: s rekommendation nr Lånekostnaderna belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. LÖNEKOSTNADER Periodisering av lön i december för timanställda genomförs inte utan kontantprincipen tillämpas. FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har skrivits ner utifrån principen att ett år gamla fordringar tas upp till 75 % av ursprungligt värde, två år gamla fordringar till 50 % och tre år gamla fordringar till 25 %. ÅTERBÄRING KOMMUNINVEST Återbäring från Kommuninvest har tidigare behandlats enligt RKR: s yttrande (december, 2012) och har inte påverkat kommunens resultaträkning. I och med att nya krav angående bankers kapitalbehov kommit så har Kommuninvest gjort en plan för kapitalförstärkning. Detta innebär att Kommuninvest har olika nivåer för medlemsinsats. När maximal medlemsinsats uppnåtts får medlemmarna resultatföra sin återbäring. har uppnått maximal medlemsinsats. Årets återbäring från Kommuninvest har förbättrats årets resultat med 427,9 tkr. 19

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Utskott och nämnder uppvisar ett överskott på 4,3 mkr för 2017, vilket är i stort sett lika som föregående år. Under de senaste åren har verksamheterna lyckats att skapa bättre balans i budgeten, trots att det varierar mellan de olika utskotten. Nämnas bör att där underskott uppvisas tenderar kostnaderna att löpa på, medan där överskotten finns beror på tillfälligheter och således inget att räkna med framöver. 9 Driftbudgetutfall (mkr) Precis som föregående år så är det utbildningsutskottet som uppvisar ett underskott i årets bokslut.. Anledningen till underskottet är att platser till förskola och barnomsorg har behövt köpas in pga. fler antal barn. Inom asylverksamheten har intäkterna minskat, men då dessa var budgeterade har en avvikelse uppstått. Sociala utskottet har den största positiva avvikelsen. Den beror på att Migrationsverket har beviljat och utbetalat återsökningar som hör till föregående år. Inom IFO s område har färre placeringar behövt köpas till. För kommunledningsutskottet så beror överskottet på att budget för utvecklingspott inte nyttjats under året, samt att statsbidrag för ökat bostadsbyggande beviljats och utbetalats. Myndighetsnämnden lämnar också överskott, beroende på ökade intäkter och lägre personalkostnader. ÖSK s överskott beror främst på en mild vinter samt att asfaltsbeläggningar numer tas på investeringsbudgeten, men budget för detta låg kvar i driften och behövde därmed inte nyttjas. VAverksamheten lämnade ett överskott på 7,2 mkr som är överfört till kommunens avsättning i balansräkningen. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet 1,4 0,0-0,3 2,1 0,3 Utbildningsutskottet -5,4-1,5-1,8 0,8-4,3 Sociala utskottet 5,1 4,3 0,1-0,4-0,3 ÖSK 2,8 1,4 1,0 4,2 0,5 Myndighetsnämnden 0,4 0,8 1,2 0,5 0,4 Revision 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 Summa 4,3 5,0 0,2 7,5-3,4 De största budgetavvikelserna för verksamhetsåret 2017 kan sammanfattas i följande punkter; Gata/Park, + 2,8 mkr Gymnasie- och vuxenutbildning, -1,9 mkr Förskola, -1,2 mkr LSS, 1,9 mkr Äldreomsorg, -1,7 mkr Flykting/ensamkommande, + 4,1 mkr IFO, +1,0 mkr Fysisk planering, +0,6 mkr Arbetsmarknad och integration, -0,9 mkr Gemensam administration, +0,8 mkr För ytterligare information om respektive utskotts verksamhet och utfall för 2017, se sidorna

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudgetens omslutning ska enligt de finansiella målen bestämmas utifrån andel av skatteintäkter och statsbidrag. Enligt målet skulle för 2017 investeringsbudgeten gällande avgiftsfinansierade investeringar uppgått till 3,2 mkr och skattefinansierade investeringar till 6,2 mkr. Pga. ett omfattande behov av investeringar i verksamheten så kommunfullmäktige beslutat om att frångå dessa mål under en period. Den totala investeringsbudgeten för 2017 uppgick till 47,4 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen beslutat om en överföring av investeringsmedel avseende ej genomförda investeringar under Summan av överförda investeringsmedel uppgick till 18,0 mkr, vilket gav en total investeringsbudget för 2017 på 65,4 mkr. Under 2017 har investeringar motsvarande 35,5 mkr genomförts, vilket innebär att 54,3 % av den totala investeringsbudgeten förbrukats under året. Av redovisningen framgår att det är främst avgiftsfinansierade investeringar som inte har genomförts under året. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Budget Utfall Avvikelse Avgiftsfinansierade investeringar ÖSK - VA ÖSK - Renhållning Skattefinansierade investeringar Maskiner och inventarier Kommunledningsutskott Socialt utskott Utbildningsutskott ÖSK Bygg & anläggningar ÖSK Fastighet ÖSK Gata/Park Total investeringsbudget AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR På avgiftsfinansierade delen så var de enskilt största projekten i budget överföringsledningen till Ruda samt byte av hushållsavfallssystem. Projektet kring överföringsledningen startades upp under året och kommer att fortsätta åren framöver. Mellan april till juni infördes det nya avfallssystemet, vilket innebär en fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall. Villor och fritidshus är nu anslutna till nya systemet, kvarstår gör flerfamiljshus. Övriga projekt inom den avgiftsfinansierade delen som inte har utförts under 2017 är bl.a. råvattentäkter i Långemåla, Fågelfors och Trånshult, ombyggnation av Trånshults vattenverk samt lakvattenhantering. Även budget för inköp av diverse VA-utrustning lämnar ett överskott på avgiftsfinansierade sidan. SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR De skattefinansierade investeringarna delas i budget upp mellan Maskiner och inventarier, samt Bygg och anläggningar. Investeringarna gällande maskiner och inventarier har till största delen använts till just inventarier, bl.a. inköp till de nya färdigställda äldreboendena. Ytterligare projekt som medlen nyttjats till under 2017 är ny serverhall, laddstolpar, IT-utveckling inom samtliga utskott, samt informationsskylt. Dessa har inte färdigställts under året utan löper vidare under På fastighetssidan har det hänt en hel del. Lillebo är nu helt färdigställt, där även ombyggnationen av de äldre avdelningarna har genomförts. Ruda sporthall och Fågelfors sporthall har fått uppfräschningar, på Fröviskolan har ytterligare tak lagts om, syslöjdssalen har fått ny ventilation, ett nytt fritids har etablerats och i matsalen har brand- och utrymningsåtgärder gjorts för att kunna öka antalet elever. Även i sporthallen har utrymningsvägar byggts till för att kunna ta in fler besökare. I samband med 100-årsjubileet av kommunhuset gjordes en del upprustning av huset. Projektering av ny fritidsgård är inledd under året, men kommer att fortsätta under När det gäller Gata/Park så är det enskilt största projektet trafiklösningen vid Fröviskolan och ombyggnationen av dess skolgård. Trafiklösningen är avslutad och åtgärderna på skolgården är i princip klara, delar kvarstår som färdigställs under våren Till detta projekt blev kommunen beviljad bidrag av Boverket som kommer att täcka ungefär halva investeringskostnaden. Övriga projekt som genomförts är bl.a. byggväg till Mogården, projektering av gång- och cykelväg till konstgräsplanen och förprojektering av Storgatan. 21

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING Kommunen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Budget Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande kostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Skattekostnad Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen (tkr) Not Löpande verksamhet Årets resultat efter finansnetto Justering av eget kapital Avskrivningar Förändring pensionsavsättning Förändring övriga avsättningar Reaförlust / reavinst Förändring kortfr. fordringar Förändring förråd mm Förändring kortfristiga skulder Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar 14, Omföring exploateringsmark Försäljning anläggningstillgångar 14, Erhållna investeringsbidrag 14, Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagande/omsättning av lån Amortering av lån Förändring av långfr. fordringar Finansieringsverksamhet Summa årets kassaflöde

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (TKR) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter, fjärrvärmeutbyggnad Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & anläggningar Pågående nyanläggningar & förskott Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper mm 16, Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, Kalmar Läns Pension Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER (TKR) Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Borgens- och ansvarsförbindelser (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Egna hem och statligt reglerade bostadslån Borgensåtagande inom koncernen Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Emådalens Trygga Hem Ek. för Avgångsersättning enl. PBF Leasingavtal Summa borgens- och ansvarsförbindelse

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BORGENSFÖRBINDELSE KOMMUNINVEST Sedan januari 1997 har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten för s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB: s totala förpliktelse till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 298 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 304 mkr. 24

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER (tkr) Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Interna poster Summa Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Personalförsäkring & pension Kalkylerade kapitalkostnader Kalkylerade personalkostnader Summa Jämförelsestörande poster AFA Försäkring, återbetalning för Summa Skatteintäkter & generella statsbidrag Kommunalskatt Slutavräkning föregående år Prel. slutavräkning innevarande år Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämningsbidrag/avgift LSS Regleringsavgift Fastighetsavgift Slutavräkn. fastighetsavg, föregående år Stöd m a a flyktingsituationen Generella statsbidrag Summa generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Utdelning kommunala bolag Ränta på likvida medel inkl. oblig Ränta/inkasso på fordringar Ränta från koncernbolag Värdeökn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Ränta på långfristiga lån Värdesänkn. avsatta pensionsmedel Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Årets resultat Budgeterat resultat Budgetmässig avvikelse Finansiellt resultat Pensionsavsättningar IB Pensionsavsättning Årets pensionsavsättning Försäkringstekniska grunder 0 0 Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning IB Pensionsavsättning till politiker Årets pensionsavsättning Visstidspension Ingående löneskatt Årets löneskatt Summa pensionsavsättning Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl.pension Ålderspension Visstidspension Pension till efterlevande Pensionsbehållning Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Övriga avsättningar IB Sluttäckning deponi Årets avsättning Årets ianspråktagande Nuvärdesjustering Summa avsättning deponi Plan för upplösning av deponianläggning innebär fyra utbetalningar på vardera 4,3 mkr under respektive år , för att avsättningen ska vara helt återställd IB Avsättning VA Årets avsättning Summa avsättning VA IB Avsättning div. saneringar Årets avsättning Årets ianspråktagande Summa avsättning div. saneringar IB avsättning uppskjuten skatt Årets avsättning Effekt förändrad skattesats

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Kortfristiga fordringar & placeringar Kundfordringar Interimsfordringar Mervärdesskatt Övrigt (avräkningskonto) Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Summa Kalmar Läns Pensionsförvaltn. AB Bokfört värde Marknadsvärde Förråd, exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter Råvaror & förnödenheter Gatukontoret, förråd Centralförrådet Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Amorteringar nästa år, Skulder till kommunala bolag Interimsskulder (kto ) Upplupen pensionskostnad Upplupen särskild löneskatt Mervärdesskatt Avstämning internbank Övrigt Summa Långfristiga skulder Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Östra Smålands Kommunalteknikförbund Emådalens Vind AB Investeringsbidrag Summa

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommune n Konce rne n Kommune n Konce rne n Likvida medel Postgiro, kassa Handkassor Bank Summa Mark, byggnader och anläggning Markreserv Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulade avskrivningar Utågende bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulade avskrivningar Utågende bokfört värde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulade avskrivningar Utågende bokfört värde s 28

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen , forts. Mark, byggnader och anläggning Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets omklassificeringar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Summa Mark, byggnader & anläggning Maskiner & inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets återförda avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Långfristiga fordringar Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Andelar i Högsbynät AB Förlagsbevis Kommuninvest Förskottering Trafikverket Förskottering Stångådalsbanan Värdepapper, spec i not Summa Värdepapper Högsby Bostad AB Högsby Energi AB Högsbynät AB Emådalens Vind AB Kommuninvest ek.förening Övrigt Summa

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Eget kapital Ingående eget kapital Andel i Högsbynät AB Årets resultat Utgående eget kapital varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital Borgensåtagande inom koncernen Emådalens Vind AB Summa Pensionsförpliktelser, intjänade tom KAP-KL och PFA aktiva KAP-KL och PFA pensionärer PA-KL aktiva PA-KL pensionärer PBF aktiva PBF pensionärer Särskild löneskatt på pensioner Summa Förändring av pensionsförpliktelser, tom Ingående ansvarsförbindelse Årets utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Personalförändringar Nyintjänande Försäkringstekniska grunder Ändrad status Övrig förändring Särskild löneskatt på pensioner Utgående ansvarsförbindelse Andel av pensionsförpliktelsens som tryggats genom försäkring Ansvarsförbindelse (intjänad före 1998) Pensionsavsättning (intjänad from 1998) Totalt Utredningsgrad (aktualiseringsgrad) 98% 98% 21. Avgångsersättning förtroendevalda Avgångsersättning enligt PBF Leasingavgifter Inventarier - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Bilar - framtida leasingavgifter varav förfall inom ett år varav förfall inom 1-3 år varav förfall inom 3-5 år Totala framtida leasingavgifter

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET - VA RESULTATRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET Verksamhetens intäkter VA-avgifter varav brukningsavgifter varav anslutningsavgifter Övriga intäkter Avsättning till framtida investeringar Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader varav interna kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansiella poster 0 0 Internränta Resultat efter finansnetto Extraordinära poster 0 0 Resultat efter extraordinära poster Skattefinansiering enligt budget 0 0 Årets resultat Det negativa resultatet för VA-verksamheten tidigare år är skattefinansierade till 100 %. BALANSRÄKNING AFFÄRSVERKSAMHET TILLGÅNGAR 2017 Förändring 2016 Förändring 2015 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier Övriga materiella anläggningstillg Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Avsättningar Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utgiftsrester Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Ytterligare information om VA-verksamheten i finns i särskild VA-redovisning som presenteras av ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund. 31

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per till 112,2 mkr, vilket kan jämföras med föregående år då marknadsvärdet uppgick till 105,7 mkr. En värdeökning av marknadsvärdet på 6,5 mkr eller 6,1 % har skett under året. Marknadsvärdet ligger betydligt högre än det bokförda värdet på kommunens KLP-placeringar. Pensionsmedelsförvaltning (tkr) Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Totala förpliktelser Finansiell placering (bokfört värde) varav aktiedel varav räntebärande del Finansiell placering (marknadsvärde) Marknadsvärde -Bokfört värde KLP-placeringarna har stigit i värde under 2017 och avkastningen för året uppgår till 9,4 mkr (bokfört värde enligt lägsta värdets princip). Detta innebär att avkastningen för året uppgår till 10,0 %. Kommunens finansiella mål avseende avkastning på pensionsplaceringarna uppgår till 4,4 % för Återlåningen i verksamheten har minskat under året från 69,9 mkr till 53,7 mkr, vilket innebär att pensionsplaceringarna ökat mer i värde än pensionsförpliktelserna. Per uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 42,4 %, medan aktiedelen uppgick till 57,6 %. Under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 4,3 mkr medan aktiedelen ökat med 2,2 mkr. Den räntebärande delen av s portfölj har ökat och uppgår per till 43,8 %, medan aktiedelen minskat och uppgår till 56,2 %. KLP: s totala portföljvärde uppgår per till mkr, vilket innebär en ökning med mkr sedan Insättning under året har skett på totalt 50 mkr. Det är Landstinget i Kalmar län som satt in 50 mkr. Det innebär att den verkliga värdeökningen uppgår till mkr. Aktieandelen uppgår till 56,2 % av de totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan % av de totala tillgångarna. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 3,06 % per

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen. Det kvarstår en del brister från lönesystembytet i maj 2016 som gör att det fortfarande kan finnas en del ekonomiska jämförelsetal framtagna ur statistiksystemet där tillförlitligheten inte fullt ut går att garantera. Detta gör också att en del jämförelsetal mot 2016 saknas och att vi då får jämföra med PERSONALSTRUKTUR I tabellen nedan redovisas antalet anställda per anställningsform i 31 december 2017 samt vid samma tidpunkt åren dessförinnan. Anställningsform Tillsvidareanställda Visstidsanställda m månadslön Deltidsanställda brandmän Anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Antalet tillsvidareanställda har under 2017 minskat med 2 medarbetare medan antalet visstidsanställda under året har ökat med 34 medarbetare. Ökningen av antalet visstidsanställda har främst skett på barn- och utbildningsförvaltningen (19 medarbetare) men även inom socialförvaltningen (10 medarbetare). Anställda i arbetsmarknadsåtgärder innefattar extratjänsterna på arbetsmarknadsenheten. Extratjänster är en arbetsmarknadspolitisk insats och ska vara tjänster utöver ordinarie verksamhet, där syftet är att stärka individens återgång till arbetsmarknaden samtidigt som arbetet bidrar till något extra utöver ordinarie uppgifter på arbetsplatsen. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 90 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda skiljer sig åt mellan könen där kvinnor i genomsnitt har en sysselsättningsgrad på 89 % och män 94 %. För 2016 var motsvarande siffror 89 % för kvinnor och 97 % för män. Av kommunens tillsvidareanställda medarbetare är det 62 % som har tjänst motsvarande heltid. Detta är en liten ökning i jämförelse med 2016 då andelen var 60,9 %. Att arbeta med höjda sysselsättningsgrader är en strategiskt viktig fråga för att kunna rekrytera nya medarbetare på sikt och för att kunna bemanna verksamheterna. 62 % av de tillsvidare- och visstidsanställda har heltid. Av de tillsvidareanställda är 86,34 % kvinnor, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46,7 år, en föryngring med 2,2 år i jämförelse med föregående år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor är 47,71 år vilket är en minskning med drygt ett år och för män 41,86 år och det är en minskning med sju år. Av kommunens tillsvidareanställda är 54 % över 50 år. Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året arbetat i kommunen. Antalet timmar de timavlönade arbetat motsvarar totalt 72,8 årsarbetare (en årsarbetare motsvarar timmar/år) för hela kommunen. Flest timavlönade finns inom socialförvaltningen. Jämförelser visar att timavlönade fortfarande ökar. Exakta jämförelsetal går inte att få fram för 2016 med anledning av lönesystembytet var det 70,3 och ,7 årsarbetare. Den största ökningen har skett inom kommunledningsförvaltningen. Detta beror på att arbetsmarknadsenheten under 2017 flyttades till kommunledningsförvaltningen och att man där anställt 36 personer på extratjänst och dessa avlönas med timlön. LÖN Medellönen för tillsvidareanställda har vid årsskiftet ökat med totalt 3,9 % jämfört med medellönen vid samma period Tillsvidareanställda kvinnors medellön har ökat med 4,1 % och männens med 3,9 %. Sammanställningen efter löneöversynen 2017 visade att kommunens löner för tillsvidareanställda höjts med 3,58 %. Resultatet av lönerevision lägger grunden för justering av politikernas arvoden varje år enligt beslut i kommunfullmäktige. PERSONALKOSTNADER Lönekostnaderna för 2017 uppgår till 299,3 mkr. I detta ingår löner och arvoden på 215,9 mkr, pensioner på 18,1 mkr samt arbetsgivaravgifter på 66,4 mkr. Semesterlöneskulden har ökat sedan föregående år med ca 1,5 mkr och uppgår till närmare 18 mkr. I semesterlöneskulden ingår innestående komptid, semesterdagar samt arbetsgivaravgifter. Kostnaderna för timavlönade uppgick till 18,25 mkr exklusive personalomkostnader under 2017 (motsvarande kostnad för 2016 var 17,9 mkr). 33

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MERTID Mertid Fyllnadslön i timmar x Övertid i timmar x Mertid (fyllnadstid eller övertid) är den tid som en deltidsanställd medarbetare arbetar utöver sin ordinarie arbetstid upp till heltid. Ersättningsnivån för fyllnadstid uppgår till 120 %. Övertid är den tid en heleller deltidsanställd medarbetare arbetar utöver heltid. Ersättningsnivån för enkel övertid uppgår till 180 % och för kvalificerad övertid till 240 %. Delar av denna tid redovisas inte som mertid eller övertid utan registreras som flexibel arbetstid, vilket tillämpas inom främst administrationen. Antalet övertidstimmar under 2017 var vilket motsvarar 3,86 årsarbetare (2015 var motsvarande siffra 3 995). Kostnaderna för övertiden 2017 uppgick till drygt 2,15 mkr exklusive personalomkostnader, en minskning med 50 tkr mot Fyllnadslönen omfattade totalt timmar, vilket motsvarar drygt 6,79 årsarbetare. Det är en minskning med drygt en årsarbetare i jämförelse med 2015 (15 505). Kostnaderna för mertid uppgick till drygt 1,7 mkr exklusive personalomkostnader, vilket är en marginell minskning i kostnad mot Personalomkostnader, det vill säga arbetsgivaravgifter, är för ,33% och innefattar även försäkringar och pension. PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO Sedan 2016 mäts sjukfrånvaron omvänt, det vill säga, vi mäter istället den totala närvarotiden och använder då termen frisknärvaro. I samband med det beslutades om ett nytt resultatmål för medarbetarperspektivet, att till 2019 nå en frisknärvaro på 95 %. Den totala frisknärvaron för 2017 är nu uppe i 93,38 %. Det är en förbättring av frisknärvaron med 0,78 procentenheter i jämförelse med 2016 som då låg på 92,6 %. Frisknärvaro 2017 Total ordinarie arbetstid i timmar Total frisknärvaro i timmar Total frisknärvaro 93,38% 92,6% Sjukfrånvaro 1-59 dgr av total sjukfrånvaro 57,90% 44,6% Sjukfrånvaro över 60 dgr av total sjukfrånvaro 42,10% 55,4% Frisknärvaron bland kvinnor 92,95% Frisknärvaron bland män 95,17% 2016 Frisknärvaron i åldersgruppen 1-29 år 94,1 94,3% Frisknärvaron i åldersgruppen år 94,7 93,9% Frisknärvaron i åldersgruppen år 92,2 91,3% rutiner för rehabilitering efterlevs. Under 2017 hade 58 medarbetare fler än sex sjuk-frånvarotillfällen. Det är en ökning jämfört med år 2016 då det var 55 medarbetare Det är viktigt att kartlägga och åtgärda orsaker till upprepad korttidsfrånvaro då den kan vara ingången till en längre sjukskrivning. Arbetsgivaren ska ha ett samtal med medarbetaren redan efter tre frånvarotillfällen under sex månader samt efter sex tillfällen på en tolvmånaders period göra en rehabiliteringsutredning. Personalavdelningen erbjuder löpande råd och stöd till alla chefer i rehabiliteringsarbetet och med rutinerna. Av kommunens medarbetare har 34,7 % inte varit sjuka någon gång under Motsvarande siffra för 2016 var 33,2% och för 2015, 30 %. Kostnaderna för sjuklön uppgår till 3,5 mkr exklusive personalomkostnader. En ökning med drygt i jämförelse med Att kostnaderna för sjuklön ökat under samma period som frisknärvaron ökat beror till största delen på att korttidsfrånvaron ökat under året. Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14 och 10 % under dag Arbetsgivaren betalar också utfyllnad enligt kollektivavtal till medarbetare som tjänar över 62,5% av prisbasbeloppet. PERSONAL- OCH KOMPETENSPLANERING Under 2017 har 16 medarbetare avgått med pension. Av s anställda medarbetare beräknas 95 medarbetare gå i pension de närmaste fem åren ( ). Med pensionsavgångar menas i detta sammanhang det år arbetstagaren fyller 65 år. En medarbetare har dock möjlighet att kvarstå i anställning till 67 års ålder. Det innebär att 18,8 % av kommunens tillsvidareanställda medarbetare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Under året har 126 annonser publicerats för lediga tjänster, 96 av dessa är tillsvidaretjänster. Detta är exklusive annonser där kommunen annonserar semestervikariat. 6 av dessa tjänster har bara annonserats internt. Det är färre vakanser som blivit annonserade under 2017 jämfört med 2016 men fler än ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Första halvåret (våren 2017) var det 87 medarbetare som nyttjade förmånen med friskvårdsbidraget och andra halvåret (hösten 2017) var det 92 medarbetare som nyttjade förmånen. Det är något fler än under Personalavdelningen har även under 2017 arbetat mycket med att följa upp hur kommunens riktlinjer och 34

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPFÖLJNING AV HÖGSBY KOMMUNS SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETE Alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. I s årsplan för planering av det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske fortlöpande under året utefter en fastställd plan. Planen ska sedan överlämnas till närmaste chef tillsammans med de arbetsmiljöproblem som inte kan åtgärdas i verksamheten. Årsplanen kan med fördel användas för planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Alla medarbetare ska delta i arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personalavdelningen från respektive förvaltning. Socialförvaltningen Socialförvaltningen uppges arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet helt enligt föreskriften AFS 2001:1. Riskbedömningar har genomförts och handlingsplaner har tagits fram i flera delar av verksamheterna, bland annat hemtjänst, kök och städ. Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen finns en del förbättringsområden när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det gäller främst den skriftliga dokumentationen där det saknas en del skriftligt dokumenterade rutiner och skriftlig uppgiftsfördelning. Till det hör också att se över om arbetsuppgifter, befogenheter och resurser är korrekt fördelade. Genomförda åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet enligt 10 uppges att dessa inte kontrolleras. Barn- och utbildningsförvaltningen Föregående år saknades en del rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Under 2016 beslutades också om nya rutiner och uppföljningar. Inom barn- och utbildningsförvaltningen uppges att det sker ett stort integrerat arbetsmiljöarbete inom förvaltningen, särskilt rörande psykisk belastning. Brister finns när det gäller dokumentation. Både gällande rutiner, arbetsmiljömål och fördelning av arbetsuppgifter och befogenheter men även gällande uppföljningen av SAM. Någon sammanställning av arbetsskador och tillbud genomförs inte på förvaltningen. Elevernas rätt och behov prioriteras före arbetsmiljön för lärare. Tillbud Totalt 56 tillbud rapporterades under 2017, vilket är en ökning med nio anmälningar mot av dessa är inom socialförvaltningen 7 inom barn- och utbildningsförvaltningen och 5 inom kommunledningsförvaltningen. Det kan tolkas som att medvetenheten och benägenheten att anmäla har ökat. Arbetsskador Under 2017 har 16 arbetsskador rapporterats. 10 av dessa arbetsskador har även rapporterats till AFA. Av dessa tillhör 15 socialförvaltningen och en från utbildningsförvaltningen. ÅRETS VERKSAMHET PERSONAL OCH SERVICE 2017 var första hela kalenderåret med det nya HRsystemet. Implementeringen av HR-systemet kantades framförallt under 2016 av flera motgångar som personalavdelningen inte hade möjlighet att påverka och som medförde mycket merarbete och tog mycket oväntade resurser i anspråk, främst då gällande utdatamodulen. Detta har medfört stor påverkan på personalavdelningen resursmässigt även under 2017 framförallt eftersom statistikmodulen utdata inte fungerar helt felfritt ännu. Projektavslut av införandet av det nya HR-systemet har ännu inte gått att verkställa då det fortfarande finns brister och delar i avtalet som inte är uppfyllda, bland annat flera skallkrav. Detta är en process som pågått under hela 2017 och ännu inte är avslutad. Ledningsgruppen för lönesamverkan HUL har här tagit hjälp av en av SKLs förbundsjurister för rådgivning i processen mot Visma. I HR-systemet ingår flera olika moduler utöver lönesystemet. Personalavdelningen har här haft utbildning med alla chefer i förhandlingsmodulen. Leverantören av systemet har även under 2017 haft utbildning för personalavdelningarna inom HUL i utdata eftersom den första utbildningsomgången under 2016 ej godkändes. Införandet av Time Care Planering, ett behovs- och bemanningsplaneringsverktyg som också är en del i 35

37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nya HR-systemet, har genomförts som ett pilotprojekt vid Välengården. Detta utvärderades 2017 och personalutskottet beslutade härefter att ställa sig positiva till fortsatt genomförande i resterande delar i kommunen. Personalavdelningen har tillsammans med ITavdelningen påbörjat ett arbete med övergång till en mer automatiserad process för hantering av inloggningskonto för personal. Ett flertal överläggningar har under våren genomförts med BRF gällande konsekvenserna av avtalet RiB 17 för deltidsbrandmännen. Parterna har här lokalt, med stöd i kollektivavtalet, gjort en överenskommelse om olika ersättningar utöver kollektivavtalet. En förstudie av servicen till medborgare och medarbetare pågår tillsammans med verksamhetsutvecklarna inom H2O. Syftet är att enklare ärenden ska kunna avslutas direkt i kommunens växel och reception. På så sätt frigörs tid för handläggarna i verksamheterna och servicen ökar för våra kommuninvånare. En översyn av samverkansavtalet med de fackliga organisationerna påbörjades i mars men fick avbrytas eftersom merparten av deltagarna i arbetsgruppen nu avslutade sin anställning i kommunen under Kommunens pensionärer och medarbetare som arbetat i 25 år i kommunen uppvaktades i april och den kommungemensamma introduktionen för nya medarbetare genomfördes i april och i oktober. Personalavdelningen har under våren haft en praktikant på avdelningen under fem veckor och under semesterperioden hade avdelningen även en feriearbetare under tre veckor. Personalutskottet har utsett och uppmärksammat Årets arbetsplats. För 2016 utsågs Berga hemtjänstgrupp till årets arbetsplats. Tillsammans med 9 andra kommuner genomför ett ledarutvecklingsprogram för framtida chefer. I juni var det avslutning för programmet från det gångna utbildningsåret där två medarbetare deltagit från. I augusti blev det klart med rekryteringen till nästa utbildningsomgång Det var fler sökande i år mot tidigare år till ledarutbildningen Ledarutveckling över gränserna. Frisknärvaron är fortfarande på en för låg nivå för att nå målet, långtidsfrånvaron har minskat medan korttidsfrånvaron har ökat. Detta i kombination med ett fortsatt arbete att få alla chefer att arbeta enligt riktlinjerna för rehabilitering gör att en stor del av personalavdelningens resurser fortfarande går åt till just råd och stöd till chefer i verksamheterna i rehabiliteringsarbete. I november genomfördes en repetitionsutbildning i kommunens rehabiliteringsrutiner för nya chefer och chefer som inte deltagit i utbildningen föregående år. Ledningsgruppen för HUL driver en process med Visma gällande införandet av det nya HR-systemet då det fortfarande finns brister och skallkrav i avtalet som ej är uppfyllda. Arbetsgivaren, representerad av personalavdelningen, håller tillsammans med representanter från arbetstagarorganisationerna en arbetsmiljöutbildning där chefer tillsammans med arbetsplatsens skyddsombud deltar. Utbildningen består av sex delar där deltagarna är uppdelade i sex grupper. Utbildningen påbörjades i maj 2017 och beräknas fortgå till december Samtliga chefer och skyddsombud i kommunen ska gå denna arbetsmiljöutbildning. Under året har kommunledningskontoret genomfört den kommunövergripande introduktionen för alla medarbetare som anställts under de senaste tolv månaderna, en introduktion i april och en i oktober. Kommunledningskontoret har även haft en uppvaktning av de som fått 25-års gåvor och avtackning av kommunens pensionärer. Arbetsplatserna i kommunen har under året arbetat vidare med resultaten från medarbetarenkäten från föregående år. Tillsammans med 9 andra kommuner genomför ett ledarutvecklingsprogram för framtida chefer, två medarbetare från Högsby kommun deltar. I år var det fler sökande till programmet än det varit de senaste åren års löner utbetalades i juni för samtliga kollektivavtalsområden. Som ett led i fortsättningen på ledarskapsutbildningen i kommunen genomfördes i november en utbildningsdag i beslutsfattning för kommunens alla chefer. Del två i denna utbildning fortsätter nästa år. Implementeringen av vårt nya telefoniavtal har fortsatt under året. s telefoniansvarige har här en fortsatt nyckelroll för länets kommuner i samband med implementeringen av det nya avtalet. I januari uppgraderade vi vårt hänvisningssystem, Trio till ny version. Under hösten har vi migrerat till en ny modern teknikplattform. Då de flesta anknytningar nu är mobila gör att vi står väl rustade när kopparnätet succesivt avvecklas. Med ny modern teknik får vi möjlighet att bygga vidare med nya tjänster och funktioner som ska underlätta och förbättra för våra verksamheter. Rekryteringen av en ny medarbetare på personalavdelningen är klar, den nya 36

38 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE personalhandläggaren började sin anställning i december. Nuvarande personalhandläggare slutar sin anställning i kommunen i januari 2018 efter 44 års anställning i kommunen. I februari 2017 började en ny HR-samordnare på en visstidsanställning. Personalavdelningen påbörjade tillsammans med övriga kommuner i länet påbörjat 2016 ett arbete kring SKL:s avsiktsförklaring kring hälsosamma arbetsplatser. Som ett led i detta genomfördes under hösten 2017 en utbildning med Stefan Blomberg, psykolog och organisationskonsult vid arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Linköping. Vid utbildningen deltog medarbetare från olika personalavdelningar i länet och Landstinget. Under hösten arbetade arbetsgivare och arbetsplatsombud från Kommunal tillsammans i en arbetsgrupp med att ta fram förslag på handlingsplan för Heltid som norm enligt överenskommelse i det centrala kollektivavtalet för parterna. Efter att handlingsplanen samverkats med övriga fackliga i central samverkan antog kommunstyrelsen i november förslaget till handlingsplan. Under hösten genomfördes en lönekartläggning av kommunens samtliga anställda. Enligt diskrimineringslagen skall samtliga arbetsgivare, med minst tio anställda genomföra en lönekartläggning. Frn och med 2017 ska lönekartläggning genomföras varje år. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Kartläggningen genomfördes av personalchef tillsammans med en utomstående konsult. Som en del i kartläggningen togs också förslag på handlingsplan för identifierade osakliga löneskillnader fram. I november genomfördes för första gången en introduktionsdag för nya chefer i kommunen. Utbildningsdagen genomfördes tillsammans med Mönsterås kommun. Det stora spektra av varierade arbets- och ansvarsområden inom personal och service tar tid och påverkar utvecklingstakten i dess egna verksamhetsområden. MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål 95 % frisknärvaro år 2019 De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen. Frisknärvaron har totalt ökat men vi ser samtidigt en ökning av korttidsfrånvaron vilket är vår nya utmaning. Mikael Jonnerby(c), Ordförande i personalutskottet Christina O. Axelsson, Personalchef 37

39 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖREDOVISNING Sedan december 2017 är kommunen efter beslut av kommunfullmäktige medlemmar i föreningen Sveriges Ekokommuner. Att vara en ekokommun innebär att kommunen beslutat att styra mot en hållbar utveckling och att kommunen ställer sig bakom de fyra hållbarhetsprinciperna som utgör den vetenskapliga definitionen av hållbarhet. Ett medlemskap i föreningen anses vara helt i enlighet med kommunens vision om att vara en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka. Syftet med medlemskapet var att stärka kommunens strategiska miljö- och hållbarhetsarbete genom bland annat kunskapsspridning och erfarenhetsutbyten med andra medlemskommuner. Medlemmar i föreningen strrävar mot att vara förebilder och föregångare för landets övriga kommuner i arbetet för en hållbar utveckling. Från och med 2018 kommer kommunen kunna följa upp sitt miljöarbete genom de gröna nyckeltal som sammanställs av föreningen. Lokala målformuleringar för miljö- och hållbarhet återfinns bland annat i kommunens översiktsplan, miljöprogrammet Agenda 21, energi- och klimatstrategi och kommunens miljöhandbok. Kommunstyrelsen beslutade i mars att Energi- och klimatstrategin, miljöprogrammet Agenda 21 samt miljöhandboken inklusive de lokala miljömålen ska revideras och att miljöarbetet ska årligen följas upp. Kommunen har genomfört medborgardialoger samt driver och deltar i projekt kopplade till miljö- och hållbarhet. Några exempel för 2017 är ett naturvårdsprojekt för att ta fram en naturguide över kommunen, en informationskampanj för att spara vatten, möten om utveckling av kommunens fiskevatten, biogas, en energikväll med fokus på solenergi samt föreläsning av miljösamordnaren på kommunbiblioteket. Samverkan sker med övriga kommuner i regionen och Högsby deltar aktivt i bland annat miljömålsnätverket, klimatsamverkan Kalmar län och nätverket för klimatanpassning. Under året har kommunen även deltagit i Energikontor Sydosts nätverk för fossilfria drivmedel och Regionförbundet Kalmar läns möten för en hållbar besöksnäring i Kalmar län. Under året har personal från kommunledningskontoret, Östra Smålands Kommunalteknikförbund samt inköpscentralen i Västervik ökat sina kunskaper om hur kommunen kan göra inköp och upphandlingar för en giftfri miljö. Detta genom deltagande på en konferens anordnad av Upphandlingsmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Länsstyrelsen Kalmar län. I tidningen Aktuell Hållbarhets årliga miljöranking placerade sig på plats 3 i länet och plats 55 i landet Det är en tydlig förbättring jämfört med plats 99 i förra årets ranking. Rankingen tas fram av Aktuell Hållbarhet genom en enkät med frågor om kommunernas arbete med miljö-, klimatoch hållbarhetsfrågor. Uppgifter hämtades också in från Vattenmyndigheten, Boverket, SCB, Miljöfordon Syd och Ekomatcentrum Placering i kommunernas miljöranking IVL Svenska Miljöinstitutet presenterade rapporten Klimatanpassning 2017 Så långt har Sveriges kommuner kommit. Rapporten visar att nästan alla (201 av 202 svarande) tror att de kommer påverkas av ökad nederbörd, förändrade flöden i sjöar och vattendrag samt ökade temperaturer. En annan slutsats var att mindre kommuner generellt har haft mindre resurser till att driva denna typ av frågor. Högsby kommuns placering i denna ranking blev 2017 på plats 170 av 202 svarande kommuner. Kommunen har fortsatt det systematiska arbetet med energieffektiviseringar inom fastigheter och transporter. All uppvärmning med olja har ersatts med förnybara alternativ. Vid reparation och byte av belysning väljs energisnål LED-beslysning. Kommunen har två elbilar och en offentlig snabbladdare kommer placeras vid Taxitorget i Högsby. KLT har under året ställt om all busstrafik i länet till att köra med 100% fossilbränslefria drivmedel. Kalkningsverksamheten fortsätter i kommunens försurningskänsliga sjöar och vattendrag. Under våren infördes det insamling av fastighetsnära avfall i enlighet med Hultsfreds och s gemensamma avfallsplan. Det erbjuds möjlighet att sortera avfall i fraktionerna tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, ofärgade glasförpackningar, färgade glasförpackningar, matavfall, brännbart restavfall samt att behållare för batterier och lampor erbjuds som tillval. Matavfallet tas tillvara på och används för produktion av biogas. Det finns även möjlighet att lämna förpackningar och tidningar för återvinning i samtliga tätorter. Kommunen är fortsatt medlemmar i Håll Sverige Rents kommunnätverk för ett skräpfritt Sverige. Medlemskapet ger kommunen stöd i det lokala arbetet

40 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE mot nedskräpning och visar även att det aktivt arbetas för en skräpfri kommun. Att vara en Håll Sverige Rentkommun möjliggör även för kommuninvånare och besökare att de på ett enkelt sätt kan rapportera in skräp direkt till miljö- och byggkontoret genom en app i sin smartphone. Högsby har för två år i rad haft högst andel deltagare i Kalmar län i den årliga skräpplockarkampanjen Vi Håller Rent. Kampanjen anordnas nationellt för både barn och ungdomar i förskola- och skola och andra engagerade skräpplockare. mg/kg Kvicksilverhalt i avloppsslam 0,34 0,3 0,25 0,25 0,4 0,32 0, Nedan visas ett urval av de kommunfullmäktige fastställt. miljömål som Kvicksilverhalt Gränsvärde för spridning på åkermark UPPHANDLING Andel ekologiska livsmedel Mål: En övergripande miljöhänsyn ska beaktas vid inköp av livsmedel, där målsättningen är att andelen ekologiska varor i kommunens kök på sikt ska vara 25% av det ekonomiska värdet. mg/l Rening från avloppsreningsverk (BOD 7 ) ,7 6,5 5 4,7 3,1 3,59 0 Reningsresultat 1,5 UTSLÄPP TILL VATTEN Bly i avloppsslam 100 mg/kg ,3 7,2 7,9 8,9 13,5 5, Blyhalt mg/l Rening från avloppsreningsverk (Totalfosfor) ,5 1,43 1 0,5 0,35 0,082 0,22 0,13 0,1 0 Reningsresultat mg/kg 2 1,5 1 0,5 0 Gränsvärde för spridning på åkermark Kadmium i avloppsslam 1,35 0,62 0,66 0,68 0,7 0,69 0, Kadmiumhalt Gränsvärde för spridning på åkermark Mål: Samtliga avloppsreningsverk och avloppsreningsanläggningar som drivs i kommunal regi ska klara föreskrivna utsläppskrav. Gällande krav för anläggningen i Högsby är 10 mg/l BOD 7 samt 0,3 mg/l Totalfosfor. Gällande krav för övriga anläggningar är 15 mg/l BOD 7 samt 0,5 mg/l Totalfosfor, undantaget Långemåla som har krav på 1 mg/l Totalfosfor. Anläggningen i Långemåla uppfyller inte aktuellt krav, och det har inletts en utrening för att få bukt med de höga fosforvärdena. Dag Hansson, miljösamordnare 39

41 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB. Se även organisationsschema, sida 42. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar, de bolag i vilka Högsby kommun har ett bestämmande inflytande samt Högsby kommuns andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 23,0 mkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat för koncernen, 14,2 mkr. Kommunala bolag Årets resultat (tkr) Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK Högsbynät AB Emåbygdens Vind AB HÖGSBY BOSTAD AB Högsby Bostad AB är ett bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i. Bolaget ägs i sin helhet av. Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort och totala antalet bostäder i bolagets ägo är 297 stycken. Under året har avtalet med bolagets VD sagts upp och ett samarbete med Uppvidingehus har inletts. Bolaget samverkar om VD-tjänsten, samt byggnadsingenjörstjänsten. Två personer är anställda i bolaget. Efterfrågan på lägenheter har varit fortsatt stor i Högsby tätort varför flera projekteringar har genomförts under 2017, bl.a marklägenheter på Balders Väg, samt ombyggnation av den gamla lågstadieskolan. En fastighet på Karlavägen har renoverats, vilket resulterade i att tre nya lägenheter tillskapades. Även fasadrenoveringar av fastigheter på Storgatan har genomförts. Migrationsverket och KLT har omförhandlat sina hyresavtal under året. Högsby Bostads AB har en total låneskuld om 105,5 mkr. Av den totala lånestocken har 75 % lång räntebindning och resterande del av lånen är bundna till kort ränta. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut, hela låneskulden är till bolagets ägare,. Den genomsnittliga räntan för 2017 var 1,28%. Resultatet för verksamhetsåret uppgår till 170 tkr. HÖGSBY ENERGI AB Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar. Högsby Energi AB startade sin verksamhet under 2008 och under de första verksamhetsåren har fokus legat på utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Under 2017 har den begagnade oljepannan som köptes in under 2016 tagits i drift. Panncentralen på Fröviskolan har rivits. Ungefär 3000 m3 lokalproducerad flis från kommunens egna skog, som kommer från de tätortsnära gallringarna i området. Produktionskapaciteten är idag 6,6 MW flis, 1 MW pellets och 7 MW olja. Nuvarande energiproduktion av träbränsle håller mycket hög standard och kapaciteten räcker för en stor utbyggnad av nätet. Bränsleleverantörer var av flis Hanåsa Sågverk och ÖSK kommunflis och av pellets Fågelfors Hyvleri. En verkställande direktör är anställd på deltid. Ingen övrig personal finns i bolaget. Driftsorganisation och jourverksamhet har under 2017 köpts från ÖSK. Högsby Energi AB redovisar en vinst på 973 tkr. Budgeterat resultat var -34 tkr. Orsaken till årets vinst beror på ägarens täckning av förlustresultat för Högsby Energis totala lånestock uppgår till 71,0 mkr. 38 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 62 % har lång räntebindning. Även energibolaget har sin totala låneskuld till bolagets ägare,. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 0,78 %. Under året har också arbetet med Statens Bostasomvandling (SBO) fortsatt för möjlighet till ombyggnation av fastighet till seniorboende. Anbudsinlämning pågår och beslut kring detta kommer att fattas under våren

42 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING HÖGSBYNÄT AB HögsbyNät AB är en heltäckande operatör av Internet, nät- och telefonitjänster och kan tillhandahålla dessa tjänster till nästintill 100 % av s invånare. HögsbyNät AB är öppet för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har även driftsansvaret för s IT-verksamhet. Bolaget är ett dotterföretag till Bergelmer AB, som äger 71 % av aktierna. Resterande aktier, 29 %, ägs av. HögsbyNät AB har brutet räkenskapsår, och resultatet för räkenskapsåret 2016/2017 uppgick till 561 tkr. Den totala omsättningen för bolaget var 19,9 mkr. ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna, fastigheter, VA-verksamhet, avfallshantering, gator, vägar och parker. Ytterligare redovisning om ÖSK finns i Bilaga i årsredovisningen. EMÅBYGDENS VIND AB Under 2014 bildades ett gemensamt bolag tillsammans med Mönsterås kommun och Hultsfreds kommun, vars syfte är att äga och producera vindkraftsel. Högsby kommun äger 20 %, och Mönsterås och Hultsfreds kommun äger 40 % vardera. skulderna, vilket gör att det egna kapitalet utgör en större andel i förhållande till totala tillgångar. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 269,1 mkr vilket är en sänkning med 3,6 mkr jämfört med föregående år. fungerar som internbank inom kommunkoncernen och 176,5 mkr avser egenfinansierad utlåning till koncernbolagen. Anledningen till den egenfinansierade utlåningen är att minska den finansiella risken i koncernen. Särskilda upplysningar avseende koncerninterna engagemang under 2017: Tillskott, bidrag & utdelningar (tkr) Ägar- Koncern- Bolag tillskott bidrag Utdelning Högsby Bostad AB Högsby Energi AB ÖSK Högsbynät AB Emådalens Vind AB De koncerninterna inköpen och försäljningarna (kommunens handel med koncernbolagen) uppgår under 2017 till tkr och de koncerninterna räntorna uppgår under året till tkr. Finansieringen av vindkraftverket sköts i bolaget genom upptaget lån. har gått i borgen för lånet motsvarande kommunens ägarandel. Lånets räntor och amortering betalas via elproduktionen. Under 2017 har en analys av värdet på vindkraftverket gjorts. Styrelsen tog efter detta ett beslut om nedskrivning på ca 7,3 mkr som kom att belasta årets resultat. Detta fick till följd att bolagets ägare fick gå in med totalt 10 mkr. För s del handlade det om ett tillskott om 2 mkr. Omsättning för bolaget under 2017 var 1,3 mkr och resultatet blev -8,5 mkr. NYCKELTAL KONCERNEN Koncernens investeringsvolym för 2017 uppgår till 40,7 mkr jämfört med 23,6 mkr föregående år. Förutom kommunen är det ÖSK som gjort de största investeringarna. Även HBAB och HEAB har gjort mindre investeringar under året. Koncernens soliditet uppgår till 28,6 %, vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten uppgick till 27,0 %. Förbättringen beror på att koncernens egna kapital ökat i större utsträckning än 41

43 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige 35 ledamöter Revision 5 ledamöter Nämnder ÖSK Kommunala bolag Valberedning Gemensam nämnd HUL 3 ledamöter Myndighetsnämnd 3 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Överförmyndare 1 ledamot Valnämnd 5 ledamöter Högsby Bostads AB 100 % ägande Personalutskott 3 ledamöter Kommunledningsutskott 3 ledamöter Högsby Energi AB 100 % ägande Socialt utskott 3 ledamöter Utbildningsutskott 3 ledamöter Högsby Nät AB 29 % ägande Emåbygdens Vind AB 20 % ägande KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige i består av 35 ledamöter. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt eller av principiell beskaffenhet samt ansvarar för och fastställer reglemente för kommunstyrelsens och utskottens uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer budget, inriktningsmål och riktlinjer för kommunens verksamheter samt beslutar om bland annat den kommunala utdebiteringen och om folkomröstningar. REVISION Revisorerna prövar årligen om kommunens verksamheter sköts ändamålsenligt, om verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen inom nämnder och utskott är tillräcklig. VALBEREDNING Valberedningen lämnar förslag till kommunfullmäktige på ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder och utskott. KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens verkställande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen ansvarar för s utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens samtliga verksamheter och angelägenheter med undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen. ÖVRIGA NÄMNDER Gemensam nämnd HUL ansvarar för lönehantering. Myndighetsnämndens uppgifter omfattar bland annat miljö- och hälsoskyddsfrågor, bygglovsverksamhet, livsmedelsfrågor, avfall och renhållning samt naturvård. Valnämndens uppgift är att administrera valen. ÖSK Östra Smålands Kommunalteknikförbund samlar de tekniska verksamheterna i Högsby och Hultsfreds kommun. UTSKOTT Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott; personalutskott, kommunledningsutskott, socialt utskott, samt utbildningsutskott. Respektive utskott består av tre ledamöter och tre ersättare. Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ till utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter samt beslutar i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till respektive utskott. FÖRVALTNING s förvaltning består av socialförvaltning, utbildningsförvaltning samt kommunledningsförvaltning. Kommunchefen är kommunens högste tjänsteman och leder kommunens verksamhet. till sin hjälp har denne en ledningsgrupp 42

44 VERKSAMHETSBERÄTTELSE bestående av personalchef, socialchef, skolchef, förbundschef för ÖSK, samt ekonomichef. BOLAG har två helägda bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, Högsbynät AB och Emåbygdens Vind AB. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I nedanstående verksamhetsberättelse presenteras inledningsvis en totalbedömning av kommunens verksamhet enligt modellen för balanserad styrning baserade på respektive utskotts egen bedömning av sin verksamhet. Av de fem perspektiv som ingår i den balanserade styrningen; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling väger alltid ekonomi och service tyngst i helhetsomdömet. 43

45 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSEN Stihna J Evertsson (C) Ordförande Jonas Erlandsson (S) Vice ordförande KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktiges antagna vision för Högsby kommun lyder: är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, där alla känner sig välkomna En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling Visionen utgör ett fundament för vad kommunen strävar mot att uppnå. Konkretiseringar har gjorts i visionen och kommunfullmäktige har fastställt övergripande inriktningsmål för den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen gör en övergripande sammanvägning av hur utskotten och verksamheterna klarar respektive inriktningsmål och lämnar bedömning till kommunfullmäktige huruvida kommunen uppnår fastställda mål eller inte under budgetåret. BALANSERAD STYRNING För att öka tydligheten i mål- och uppföljningsarbetet används den balanserade styrningens fokusperspektiv. har valt perspektiven ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer samt utveckling/framtid för att gruppera fastställda inriktningsmål och därtill hörande resultatmål från verksamheterna. För att bedöma om kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med god ekonomisk hushållning och övriga fokusperspektiv görs sålunda en helhetsvärdering och en gradering av måluppfyllelsen av de olika inriktningsmålen. Som grund för bedömningen används en femgradig skala där gult som visas i grafen MÅLUPPFYLLELSE Genom att väga samman målen i de fem olika perspektiven enligt modellen för balanserad styrning blir ekonomimålet en del av helheten tillsammans med de övriga fyra perspektiven. När den totala resultatredovisningen för kommunens verksamheter summeras visar denna på ett överskott på 4,3 mkr. Resultatet för som helhet uppgår till 21,2mkr. Den balanserade styrningens perspektivområden och resultatmål uppvisar överlag positiva målbilder som innebär att den övergripande måluppfyllelsen för KS blir godkänd. EKONOMI ska ha en god förvaltning och ett effektivt nyttjande av befintliga resurser och tillgångar s soliditet ska förbättras över tid Kommunala investeringar ska över tid generera lägre driftskostnader och högre kvalitet DRIFTBUDGET (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen Kommunledningsutskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet ÖSK Myndighetsnämnd Revision Valnämnd Totalt Det samlade resultatet för 2017 visar att utskottens verksamheter gör ett överskott om 4,3 mkr. Utbildningsutskottet redovisar en negativ avvikelse medan övriga redovisar nära nog ingen avvikelse eller en positiv sådan. är ett godkänt resultat. Slutligen görs en totalbedömning av kommunens måluppfyllelse där KF:s balanserade styrkort, det vill säga fullmäktiges inriktningsmål grupperade enligt de fem perspektiven; ekonomi, service/medborgare, medarbetare, processer och framtid/utveckling, vägts samman i en övergripande helhetsbedömning kallad måluppfyllelse. Verksamheternas resultatmål som beskrivs under respektive utskott är de politiska inriktningsmålen omsatta i konkreta uppföljningsbara mål. 44

46 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FINANSIELLA MÅL Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 96,5 % av skatteintäkter och statsbidrag Inflationssäkrad förmögenhet Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning på 4,7 % per år Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag Soliditeten ska stärkas De finansiella målen följs upp i kapitlet Ekonomisk översikt och analys i början av årsredovisningen. SERVICE/MEDBORGARE ska verka för goda kommunikationer och en utvecklad infrastruktur ska tillhandahålla tjänster för medborgare, företag och besökare med en hög servicenivå av god kvalité och ett gott bemötande PROCESSER ska utvecklas långsiktigt hållbart och verka för en effektiv utveckling inom respektive verskamhet Som helhet är många processer under utveckling. Nytänkande på flera nivåer pågår som kan leda till bättre service och effektivare verksamheter, bl.a. genom digitalisering. FRAMTID/UTVECKLING ska vara en attraktiv kommun för människor och företag Bedömningen är att målen kring utveckling/framtid uppnås. Fokusering på att utveckla verksamheterna med hjälp av IT har blivit tydligare under året. Den samlade bedömningen av utskottens verksamheter under året är att service- och kvalitetsmålen uppnås. Äldreomsorgen får även i år mycket bra betyg i brukarundersökningar, samverkan har utökats ytterligare och digitaliseringsprojekt har startats. Allt för att säkra servicen till våra medborgare. Förskola, fritidshem och gymnasieplats har snabbt kunnat lösas under året. MEDARBETARE Alla anställda i ska känna sig delaktiga och ges möjlighet till påverkan Alla anställda i ska ges möjlighet till kompetensutveckling s ka verka för ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö, fysisk och psykosocial, för alla anställda För medarbetarperspektivet finns ett mål om att frisknärvaron till 2019 ska nå 95 %. För 2017 hamnar detta nyckeltal på 93,4 %. I jämförelse med 2016 är detta ytterligare ett steg i rätt riktning. 45

47 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT Stihna J Evertsson (C) Ordförande Anders Johansson Kommunchef Statliga medel för extratjänster ska enligt SKL rekommendation tillföras 2018 års resultat. VERKSAMHETSOMRÅDE Kommunledningsutskottet har ansvar för kommunövergripande frågor och policy, ska planera kommunstyrelsens verksamhet samt har ansvar för ekonomiska ramar, budget och bokslut. Utöver detta arbetar utskottet med näringslivsfrågor och kommunikationer, EUfrågor, fysisk planering och samhällsbyggnad, byutveckling och lokal service, miljö- och naturvård, räddningstjänst, köp och försäljning av fastigheter, arkivfrågor samt egna lokalers hantering. Kansli, IT, ekonomi, personal, växel, vaktmästeri, miljö, bygg, räddningstjänst, ÖIS, integration och arbetsmarknadsfrågor samt kultur, fritid och turism. SÄRSKILDA HÄNDELSER En tvåårig samverkan om chefstjänster inom Kultur, Fritid och Turism är påbörjad. Verksamheten är flyttad från Utbildningsutskottet till Kommunledningsutskottet. En ny enhet, Arbetsmarknad Integration har bildats. Samverkan med Mönsterås har utökats med en gemensam folkhälsosamordnare. Migrationsverkets avisering om avveckling av kontoret i Högsby har avbrutits. Kommunhusets 100 årsfirande har uppmärksammats. Nytt system för soptömning är infört. Införandet har medfört vissa komplikationer. EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är att följa budget, alternativt att redovisa ett budgetöverskott. Rambudgetering gäller fortfarande för kommunledningsutskottets verksamhet. Den ekonomiska uppföljningen visar ett överskott på 1,4 mkr vid årets slut. Överskott finns inom; Nämndsoch styrelsearbete 300 tkr, Strategiskt arbete 600 tkr. Statsbidrag på 900 tkr inkom i december. Kultur, fritid och turism 300 tkr. Räddningstjänst 200 tkr och Gemensam administration 825 tkr. I huvudsak kvarvarande medel i utvecklingspotten. Underskott redovisas i Arbetsmarknad och integration med 933 tkr. Systemet Budget och prognos har implementerats och medför en effektivisering i budgetarbetet. Kommunledningsutskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse Nämnds- & styrelseverksamhet Nämnds- & styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig verksamhet Kansli Överförmynderiverksamhet Medlemsavgifter Konsumentvägledning Totalt Nämnds- & styrelseverksamhet Strategiskt arbete 0 Fysisk planering Bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtgärder Gator och vägar. Övrigt Markförsörjning Krisberedskap Övrig gemensam verksamhet Totalt Strategiskt arbete Kultur, fritid, turism Turistverksamhet Besöks- och inflyttarservice Allmän fritidsverksamhet Stöd till föreningar Allmän kulturverksamhet Stöd till kulturella för Utställningar, teater Stöd till studieorg Bibliotek Sporthallar Friluftsanläggningar Fritidsgårdar Badplatser Totalt Kultur, fritid, turism Arbetsmarknad, flykting Beredskapsarbeten Lönebidrag Sysselsättn.befrämjande åtgärder Integration & Arbetsmarknad Totalt Arbetsmarknad, flykting Kommunikation, skog Skolskjutsar Skogsverksamhet Exploatering bostadsområde Buss-, bil- & spårbunden trafik Fjärrvärmeförsörjning Totalt Kommunikation, skog Räddningstjänst Räddningstjänst Totalt Räddningstjänst Gemensamma administration Arbetsområde och lokaler Övrig fastighetsförvaltning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Växel ADB Övrig gemensam verksamhet Totalt Gemensamma administration Totalt KLU

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Förbättra och utveckla kommunens näringslivspolitik Utveckla boendefrågor och inflyttarverksamhet för en positiv befolkningsutveckling Förbättra och utveckla kommunikationer och infrastruktur Förbättrad medborgardialog Utveckla de centrala stödfunktionerna, såsom ekonomi, personal, IT med flera att bättre matcha verksamheternas behov av styrning och verktyg för verksamhetsutveckling Fortsatt samverkan med andra kommuner för att minska sårbarhet och säkerställa kompetensförsörjning Resultatmål Näringsliv Utveckla och konkretisera s nya näringslivsstrategi med målet att förbättra den kommunala servicen till näringslivet Kommunstyrelsens ledamöter har genomfört sju företagsbesök. Näringslivsråd med Företagarna har diskuterat kommande näringslivsstrategi. Samarbete med bussbolag som övertar trafiken i höst har medfört försäljning av mark för etablering av bussdepå. Årets entreprenör har utdelats i gala med Högsby Sparbank och Företagarna. Rekrytering av näringslivssamordnare har genomförts vilken har genomfört 25 företagsbesök, etablerat regionala kontakter, träffar med arbetsmarknadsenheten, utveckla samarbete med miljöoch byggkontoret, julmarknad, starta-eget, näringslivsdag, e-post register, broa över, kartläggning av handläggningstider på miljö- och bygg, statat två utvecklingsprojekt. Boende Tillskapa attraktiva boendemiljöer och boendeförutsättningar för nybyggnation både för permanentboende och fritidsboende. Migrationsverket har ersatt kommunen för nedlagda kostnader gällande det avbrutna byggandet av boende för asylsökande. En bostadsförsörjningsplan har antagits. Dialog har hållits med HBAB om nyproduktion av lägenheter. Planarbeten och förberedelser för avyttring av mark för byggande av bostäder till HBAB har genomförts. Emådalens Trygga Hem har fortsatt byggande av 20 lägenheter för särskilt boende. Kommunen har möjliggjort en omställningsperiod på fem år för landstinget att planera nyproduktion av hälsocentral, folktandvård och samrehab. Konkretisera strategier för nettoinflyttning Inom parentes varde vid ingången av Vid årets början var folkmängden invånare, den 30 november var den 6 130, en ökning med 50 (223) sedan årsskiftet. Invandringsöverskottet är 290 (398), inrikes flyttnetto på -211 (-147) personer. Födelseunderskottet är 32 (30). I december hade kommunen 256 (401) personer boende i Migrationsverkets boenden och 454 (407) invånare i etableringen (mottagna enligt ersättningsförordningen den senaste 24 månaderna) Infrastruktur Bevaka och bidra till genomförandet av den övergripande regionala infrastrukturstrategi som finns för Kalmar län, ur s perspektiv Nuvarande avtal om infrastrukturkansliet gäller tom Beslut om förlängning har tagits i kommunen då det är viktigt att ha en kunskapsbas och enighet mellan kommunerna för att kunna utgöra en påverkande part. Analys av den åtgärdsvalsstudie gällande Stångådalsbanan som är framtagen. Följa upp den regionala transportplanen för Kalmar län Kommunen har beslutat om bredbandsstrategi Laddstolpar för el-bilar planeras av ÖSK i samverkan med Miljökontor Sydost. Kommunikationer Ökade möjligheter till arbetspendling samt förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen KLT genomför en intern trafikutredning för att utveckla närtrafiken på landsbygden. Nytt regelverk för vägsamfälligheter har införts. Tillämpningen har inneburit förbättringar av vägnätet. Parkeringsplatser har upprättats vid Tåg- och bussterminalen i Högsby. Medborgardialog Genomföra ett antal åtgärder för förbättrad dialog och kommunikation med kommunens medborgare Kommunbygderåd, Kommunalt pensionärsråd, Funktionshinderråd och näringslivsråd har hållits. Ungdomsråd är under bildande. Verksamhetsstöd Utveckla de centrala stödfunktionerna, såsom ekonomi, personal, IT med flera att bättre matcha verksamheternas behov av styrning och verktyg för verksamhetsutveckling Samarbetet i H2O tillsammans med Hultsfred och Oskarshamns kommuner har bl.a. mynnat ut i en länsövergripande samverkan kring e-tjänsteplattform. Mina sidor ska etableras och blanketter ska flyttas in i den nya plattformen. E-hälsa är ett prioriterat område. Socialcheferna i de tre kommunerna deltar i detta utvecklingsarbete. En modell för kostnadsfördelning för IT-stöd har tagits fram för att underlätta val av ambitionsnivå för verksamheterna. 47

49 VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÄDDNINGSTJÄNST En operativ ledningssamverkan mellan Oskarshamn, Mönsterås och s räddningstjänster har förankrats. Det innebär att de tre kommunerna gemensamt svarar för funktionerna räddningschef/tjänsteman i beredskap, inre befäl och yttre befäl. En fördjupad samverkan inom den förebyggande verksamheten kommer att startas upp under Lösning har processats med personalavdelning och fackliga företrädare om avtalet för deltidsbrandmän. Räddningschefen har tvingats sänka beredskapen i Högsby till 1+3 pga bemanningsbrist. Utökning till normal bemanning 1+4 ska genomföras skyndsamt. Samverkan Fortsatt samverkan med andra kommuner för att minska sårbarhet och säkerställa kompetensförsörjning Samverkan med landstinget har genomförts gällande lokaler för familjecentral och samrehab. Tillsammans med Emådalens Trygga Hem har hyreskontrakt upprättats för dessa verksamheter. Samverkan med Mönsterås inom Räddningstjänst, miljö- och bygg har omförhandlas och utökats. Samverkan med Hultsfreds kommun gällande Kultur, Fritid och Turism har beslutats. Detta innebär att verksamheten flyttas från Utbildningsutskottet till Kommunledningsutskottet. MILJÖ En miljösamordnare har påbörjat arbete med kommunens styrdokument inom miljöområdet. Tjänsten delas med Mönsterås kommun. ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION Under perioden har 370 nyanlända bosatt sig i kommunen. Prognosen för året var 323. Arbetslösheten riskerar öka och behov av integrationsaktiviteter likaså. Samarbete med Arbetsförmedlingen är viktigt. Lokaler har hyrts vid Tegelbruket. 36 extratjänster har införts vilket är sjätte högsta i landet i förhållande till folkmängd. KULTUR FRITID TURISM Chef för Kultur, fritid, turism och bibliotekschef ingår i samverkan med Hultsfreds kommun. En musik- och kulturledare har anställts. Projektering av fritidsgård har påbörjats i samarbete med ÖSK. Gösjöbadet drevs i år av Arbetsmarknad Integration. Folkhälsosamordnare har installerat sig och påbörjat uppdatering av handlingsplan. MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95% Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Resultatmål Frisknärvaron ska öka. De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Kommunledningsutskottets verksamhet har haft en frisknärvaro på 96,37 (Hela kommunen 93,38%) Resultaten av höstens medarbetarenkät har bearbetats i personalgrupperna. Förslag till åtgärder för förbättringar har tagits fram. En arbetsmiljöutbildning med chefer och fackliga företrädare genomförs 2017 och Introduktion för nya chefer har genomförts i samverkan med Mönsterås kommun. PROCESSER Inriktningsmål Effektivt resursutnyttjande, bedriva ändamålsenlig verksamhet Resultatmål Kvalitetssäkra kommunens rutiner för intern-kontroll i samtliga kommunala verksamheter Ekonomikontoret har genomfört ekonomiutbildning för kommunens alla chefer. Den höga andelen nyanlända i kommunen har medfört att en ny arbetsmarknad- och integrationsenhet har bildats. Verksamheten flyttas från Sociala utskottet till kommunledningsutskottet. Syftet är att vidta arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen. Ökad samverkan med Hultsfreds kommun har planerats för Kultur, fritid och turism. Två chefstjänster delas mellan kommunerna och en organisationsöverföring till Kommunledningsutskottet är genomförd. Strategi för e-hälsa är framtagen. Tre e-tjänster planeras införas med Cesam H E-utvecklingskontor. Identitetshantering har genomförts i samband med nytt HR-system. KLASSA och risk- och sårbarhetsanalys har genomförts. Ny telefoniplattform har införts. 48

50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utvärdering av kommunens digitala serviceförmåga har inletts med SKL verktyg e-blomlådan. FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål Säkra ett effektivt resursutnyttjande samt en god kvalitet i kärnverksamheten över tid Resultatmål Verksamheterna Skapa en helhetssyn för utvecklingen av kommunens respektive verksamheter Kommunens förmåga att anpassas efter demografin är viktig. SKL analys påvisar en omfördelning av resurser för att möta en äldre befolkning. Den befolkningsökning som flyktingvågen medförde ställer oss i en osäkerhet inför framtiden. Kommunen har en hög andel utlandsfödda medborgare. Att klara integration och självförsörjning för dessa är en viktig framtidsfråga. Kommunens attraktivitet är viktig i flera aspekter. Att behålla kommuninvånare, att attrahera företag till etablering, att kunna rekrytera personal till privat och offentlig sektor. Digitalisering kommer att innebära ett paradigmskifte. Nya strukturer för verksamhetsutveckling ställer utmaningar och möjligheter. Samverkan för att tillsammans med andra skapa bättre förutsättningar för den lilla kommunen kommer att öka i betydelse. Ledarutvecklingsprogram har genomförts tillsammans med sex andra kommuner. En kommungemensam introduktion för nyanställda har genomförts. Arbeta med ständiga förbättringar i dialog och samverkan och där kommunens medarbetare ges möjligheter till aktivt delta. E-faktura mot kund ska påbörjas under Utvecklingsarbete för att stärka kommunens egenkontroll ska genomföras 49

51 VERKSAMHETSBERÄTTELSE UTBILDNINGUTSKOTT Tuva Bojstedt (kd) Ordförande Bengt Bobeck Skolchef Roger Petersson Tf. skolchef VERKSAMHETSOMRÅDE Utbildningsutskottet ansvarar för barnomsorg, fritidshem, utbildning av barn och ungdom, utbildning av vuxna och invandrare. SÄRSKILDA HÄNDELSER Året har präglats av fortsatt hög elevökning till våra verksamheter. Prognosen att minskningen på riksnivå skulle nå vår kommun fick ändras. Vi har haft kö till grundskola och SFI under hela året. Elever från inskolningsenheten har slussats ut till ordinarie verksamhet men övergången har inte varit problemfri. Rekryteringssvårigheter har funnits vid samtliga verksamheter. Lillebo förskola öppnade två nya avdelningar vilket var ett stort lyft för verksamheten. Renovering av befintliga ytor verkställdes. Det finns nu ytor som är godkända för nattomsorg. Fritidshemmet Kristallen I Högsby togs i bruk. Då vi nu är ca. 110 elever i verksamheten så var detta ett guldkorn arbetsmiljömässigt. Vår bygglovsansökan för en modul vid Frövisklans sporthall överklagades och vi blev akut trångbodda. Samarbete och effektiviseringar gjorde att vi klarade vårt uppdrag med visst besvär. Modulen från stycket ovan blev istället placerad vid grusparkeringen nära Kommunhuset. Dåliga lokaler kunde sägas upp. SFI kunde särskiljas från gymnasiedelen. Utemiljön vid Fröviområdet fick en ordentlig ansiktslyftning under året. Denna förändring kommer även att pågå under Ny asfaltsbeläggning, ny lekplats, ny grönyta samt annan trafiklösning har verkställts. Boverket ansåg att vår ansökan och våra ideer var så bra att de gav ett bidrag på nära 4 mkr. Framtiden för gymnasial verksamhet vid HUC har satts under lupp i samband med ekonomiska rapporter om underskott. Intensivt arbete som måste slutföras i slutet på februari om ev. förändring skall kunna verkställas till starten av ht-18. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser Kommunen ska höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheterna ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. Jämförande prestationsvolymer Förändrade kundunderlag ska kunna följas upp månadsvis. Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. görs i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner. Utbildningsutskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse Barnomsorg Förskola Familjedaghem Totalt Barnomsorg Skolbarnomsorg Skolbarnomsorg Totalt Skolbarnomsorg Grundskola Grundskola Obligatorisk särskola Totalt Grundskola Kostnader för Asyl BO & Grundsk Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildn Gymnasial vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Totalt Gymnasieskola Totalt UU t U Utfallet visar ett kraftigt underskott för utbildningsutskottet, totalt 5,4 mkr. Avvikelserna inom förskola och skolbarnomsorg beror på att köpta platser i enskild verksamhet ökat. Inom grundskolan beror underskottet på att fler elever ger ökade kostnader för måltider, serviceavtal, städning, m.m. Inom asylverksamheten har antalet asylelever minskat och därmed även intäkterna. Intäkterna var 50

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE budgeterade, vilket leder till en negativ avvikelse. Under hösten blev det även ett avslag på en ansökan till Migrationsverket. HUC visar ett totalt underskott om 1,9 mkr. Underskottet var känt sedan tidigare och kostnaderna uppstod under vårterminen, då framförallt personalkostnader steg kraftigt. Under hösten har dessa kostnader planats ut. Avvikelser beror också på att en plats i enskild verksamhet har behövt köpas in som inte var känd vid budgetering. SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Det dagliga mötet i skolan skall präglas av glädje, respekt, empati, ansvar och samhörighet. Förutsättning för detta är att det finns ett levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen Elevernas kunskap skall kontinuerligt förbättras och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov Ett rikt kultur- och fritidsliv ger människor möjlighet till personlig utveckling, skapar god hälsa och goda livsvillkor för kommunens invånare samt främjar lokal service. Detta oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning Verksamheten ska präglas av ett kreativt och hälsofrämjande perspektiv Resultatmål UTBILDNING Varje elev i årskurs tre, sex och nio ska bedömas nå kunskapskraven i alla ämnen och varje elev på gymnasieskolans nationella program ska ta gymnasieexamen inom 3 år. Mätning ska ske 1 gång per läsår i åk 3 och på gymnasiet samt 2 gånger per läsår i åk 6 och åk9. Alla i våra verksamheter ska uppleva att de är trygga och att de trivs samt har ett inflytande i verksamheten. Alla i våra verksamheter ska uppleva att de får tillräckligt med stöd för att klara skolarbetet och kan utvecklas så långt det är möjligt. Mätning sker via enkäter, iakttagelser och intervjuer. Detta görs terminsvis. uppdraget och att vi lyckats rekrytera fler förskollärare är en stor del av framgången. Det finns fortfarande mycket utvecklingspotential inom språkutveckling och skall vi lyckas med läsa, skriva, räkna garantin i grundskolan behöver vi fler års systematiskt arbete med god verksamhet i barnens tidiga ålder. GRUNDSKOLAN Vi har god kontroll på våra elevers färdigheter och förmågor i de tidiga åren. Våra tester ger de svaren. Svårigheten är att hitta stödinsatser som korrigerar problemet. Tyvärr har inte skolverket så mycket jämförbara resultat i de tidiga åren och finns det så är flera av våra enheter som är för små. Vi ser tydligt att problemen befästs i mellanstadieåldern. Där sker utslagningen och eleverna identifierar sig med sin status. Vi kan se i statistik att Fröviskolan har en ganska restriktiv hållning till betyg (åk 6) i förhållande till resultaten på NP. I flera kommuner är resultaten golv för betyg. Vid 7-9 kan vi se resultaten av grundskolans sammanlagda arbete. Här har vi också kommunen nya fördelning av förhållandet svenskfödda/utländsk bakgrund. Vi ligger vid 40% gränsen som forskningen säger försvårar goda resultat för alla grupper i grundskolan. Resultaten kan redovisas på många sätt. Vi väljer att nämna en resultatökning om man mäter kunskaper för elever som varit här under flera år. Detta måste vi glädjas åt. Vi kan inte titta på vissa poängtal då vi har en så stor del som nyss har anlänt. Vi är dock självkritiska till vårt resultat för nyanlända elever. Stora svårigheter råder att hitta utbildad personal som vill tjänstgöra vid dessa enheter. Vid HUC blev årets avgångselever uppmärksammade då de hade högsta meritvärde av länets gymnasieskolor. Elevernas syn genom enkäter på vår verksamhet är positiv. Man trivs oftast med sin lärare och sina kamrater. Vi lyckad dock inte få denna trivsel att fungera som motor i skolarbetet i tillräcklig utsträckning. Arbetet med att hitta elevernas inre drivkraft måste utvecklas. För många elever lägger ribban för lågt och ser ingen motivation till bättre betyg. Vi har haft mycket god möjlighet att erbjuda förskola och fritidshem snabbt för våra invånare. Vi har haft kö till inskolningsenheten och har precis vid årsskiftet klarat av utslussning i den storleksordningen att kön kan avvecklas i början på Vi har med mycket kort varsel tagit emot elever på HUC när de inte önskat gå kvar på de stora gymnasieskolorna i länet. FÖRSKOLAN Förskolan har fortsatt god utveckling inom lärandet. Språk, Matematisk, teknisk och naturvetenskaplig utveckling har tagit stora steg framåt. Fokus på 51

53 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Frisknärvaron ska 2019 uppgå till 95 % Resultatmål Frisknärvaron ska öka De anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö och känna sig mer delaktiga och ta ökat ansvar för antagna mål Kompetensutvecklingen ska vara planerad, strukturerad och leda till utveckling av verksamheten Ledningsorganisationen ska ge möjlighet att skapa delaktighet och ansvar för förbättringar i hela organisationen Upplevelsen är att sjukfrånvaron är låg. I samband med generationsväxling så har vi numera personal som behöver nyttja VAB. Vi har som andra verksamheter svårt att få tag i vikarier. De vi har är ofta mycket unga och de gör vad de kan men ibland är det för tuffa arbetsuppgifter för den erfarenhetsnivån de besitter. Medarbetarenkät har genomförts och det är väldigt olika vad enheterna har prioriterat med utgångspunkt av resultatet. Uppfattningen bland vår personal är att det blir lite tuffare för varje år. Höga krav känns betungande men vi får inte glömma att många fortfarande tycker att de har ett fantastiskt jobb. Vi använder oss av arbetslagsledare inom för och grundskola vilket vi tror på. En ledningsnivå nära verksamheten som skapar förutsättning för god kommunikation samt beslutsberedskap på rätt nivå. Här anser vi att andra kommunal verksamheter kan lära av oss. PROCESSER Inriktningsmål UTBILDNING Verksamheten ska vara flexibel att möta de utmaningar som uppkommer och möta dem effektivt och ändamålsenligt. Resultatmål UTBILDNING Verksamheten ska anpassa sig efter de förutsättningar som finns genom ex fortbildning, resurstilldelning, organisation. Detta beskrivs och mäts genom att se vilka utmaningar verksamheten har stött på under året samt hur man lyckats möta och ta sig an dessa. En modern verksamhet som använder IT på ett funktionellt sätt är vårt mål. Investeringar i infrastruktur har genomförts men vi ligger fortfarande efter vad det gäller elevernas möjlighet att använda dator. Ett projekt har startat i höst med åk 7 där samtliga elever får en egen dator. Detta måste ses som ett genombrott i vår kommun och vi hoppas att detta följs upp med fortsättning under de kommande åren. Ett nytt resursfördelningssystem är beslutat av UU men försenats pga skolchefsbyte. Vi skall övergå till någon form av skolpengssystem som är den vanligaste resursfördelningsformen bland kommuner i vårt län. Nuvarande rektorer är tveksamma till om detta är lösningen. Kvalitetsarbetets struktur kan förbättras då varje skolchefsbyte inneburit en inbromsning i denna utveckling. Hela vår organisation från mottagande till kontroll av nyanlända elevers färdigheter kan förbättras. Det har under året präglats av stress att kunna ta emot och vi har för sällan hamnat i kvalitetstänkande. Vid HUC har stora arbetsmiljöproblem upplevts och handledning skall starta efter terminsstarten. Problematiken gäller elever som blir åldersuppskrivna och därmed utvisningshotade. De vänder sig till personalen i hopp om att de kan hjälpa dem. 52

54 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRAMTID/UTVECKLING Inriktningsmål UTBILDNING Verksamheten ska skapa kreativa barn som är innovativa och har ett utvecklat entreprenörstänkande. Modern teknik ska finnas i alla klassrum för att kunna utveckla pedagogiken så att bättre resultat uppnås. Resultatmål UTBILDNING Alla elever ska möta en verksamhet som använder modern teknik för att stimulera lärandet och innovation. Mätning sker genom beskrivning av skolans förutsättningar. Undervisningen måste utvecklas i grunden nu när förutsättningarna har förändrats radikalt. Många har redan kommit långt inom området. De som inte gillar läget kommer att få det svårt framöver. Även skolledning och huvudman man rannsaka sig och fundera över hur vi på bästa sätt kan stötta lärarna. Att ta kontroll över klassrummet och äga undervisningen är det viktigaste för att skapa arbetsro och skapa inlärningsklimat. Kravet och behovet av arbetsro är betydligt högre än vår förmåga att tillsammans med vårdnadshavarna skapa det. Vår förmåga att kunna rekrytera personal är den allra viktigaste delen i förbättringsarbeten. Planer och ambitioner kommer inte till sin rätt med felrekryteringar. Möjligheten att lyckas finns men vi måste ha hyggliga löner, bra arbetsmiljö och framåtanda om vi skall lyckas. Vårt viktigaste vapen är de signaler våra anställda sprider. 53

55 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SOCIALT UTSKOTT Marcus Schön (M) Ordförande Teresa Tolic Trossmo Verksamhetschef Nyckeltal måltidsverksamheten: VERKSAMHETSOMRÅDE Sociala utskottet ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg, hemsjukvård och bostadsanpassningar, individ- och familjeomsorg, serveringstillstånd för alkoholutskänkning, städ- och måltidsverksamheterna samt egna lokalers hantering. EKONOMI Inriktningsmål God ekonomisk hushållning, budget i balans är ett överordnat mål, samt att verksamheterna ska anpassas efter givna ekonomiska resurser Höja verkningsgraden genom ett optimalt nyttjande av tillgängliga resurser Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Verksamheten ska bedrivas så att ett nollresultat eller ett överskott i förhållande till tilldelad budgetram kan uppnås. Avvikelser mot prognostiserade volymer och á-priser ska redovisas. Jämförande nyckeltal Kostnaden för kommunens verksamhet ska ligga i paritet eller bättre vid jämförelse med liknande kommuner som. Bokslutet 2017 för socialutskottets verksamheter visar ett överskott omfattande 5,2 mkr. Överskottet beror främst på intäkter från Migrationsverket gällande återsökningsmedel och schablonersättning. Det beror även på att vi under året har haft färre externa placeringar inom IFO:s område och att LSSverksamheten har haft lägre kostnader än budgeterat. Även kostnaderna för ombyggnationen på Mogården blev lägre mot bakgrund av att färdigställande av pågående etapp blev förskjutet till Nyckeltal Äldreomsorg kostnad per brukare 2016: Särskilt boende kostnad per dygn 1863 (medel 1899) Hemtjänst timkostnad 472 (medel 475) Korttidsboende kostnad per dygn 2655 (medel 2435) HSL kostnad per inv. över 65 år 1538 (medel 1706) Livsmedelskostnad/portion skola 13 (11, ) Livsmedelskostnad/portion äldreomsorg 24 (22, ) Resultatet av den senaste livsmedelsupphandlingen är ökade livsmedelskostnader som i sin tur leder till ökade portionspriser. Sociala utskottet (kr) Budget Bokslut Avvikelse LSS, omsorgerna Personlig service LSS Omsorg gruppbostäder Totalt LSS, omsorgerna Bostadsanpassning Bostadsanpassningsbidrag Totalt Bostadsanpassning Vård, behandling & service Vård & Omsorg, gemensam Särskilt boende Hemtjänst Hemsjukvård Dagverksamhet Totalt Vård, behandling & service Administration SU Individ- och Familjeomsorg Institutionsvård, vuxna Institutionsvård, barn & ungdom Familjehemsvård, barn Öppen vård & behandling Rådgivning Enskilt bistånd Totalt Individ- och Familjeomsorg ArbEnsamkommande samt admin flykting Flyktingmottagande admin Ensamkommande barn TotaTotal Ensamkommande Måltid- och städverksamhet Måltidsverksamhet Städverksamhet Totalt Måltid- och städverksamhet Totalt SU SERVICE/MEDBORGARE Inriktningsmål Medborgaren är en nöjd kund Medborgaren ska garanteras individuellt utformade insatser genom att verksamheten präglas av god kvalitet, kompetens och flexibilitet Kvalitet på insats samt patientsäkerhet ska främjas genom att verksamheten arbetar systematiskt och förebyggande med kvalitet och patientsäkerhet Medborgare med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva som andra genom att värna självbestämmanderätt och integritet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet Medborgare ska ges möjlighet till egna val av hemtjänstinsatser genom LOV 54

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samverkan ska bidra till ökade möjligheter för medborgaren och minskad sårbarhet i verksamheten Resultatmål Kommunens servicegarantier ska leda till ökad kvalitet och tydlighet för medborgare Den kvalitet som vill uppnå är att ligga lika med eller bättre än medelvärdet för länets kommuner eller liknande kommuner i öppna jämförelser Redovisa förbättringsåtgärder utifrån handikapplanen Redovisa förbättringsåtgärder handlingsplan för den sociala barnavården Enskilda medborgares förmåga till delaktighet i samhällslivet och självförsörjning ska öka Resultat Öppna jämförelser helhet hemtjänst 93 % (medel riket 89 %). Resultat Öppna jämförelser helhet särskilt boende 86 % (medel riket 83 %). Andelen genomförandeplaner ökar och arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert har kommit igång. Behov av revidering av handikapplanen mot bakgrund av kommande nya nationella mål. Beslut om lokal handlingsplan för den sociala barnavården fattades i september. Första redovisningen av förbättringsåtgärder sker efter årsskiftet. Kvalitetssäkring av maten på äldreboenden har startat i samverkan med pensionärsrådet. God utredningskvalitet gällande familjehem. Högsby kommun var den enda kommunen av 22 granskade kommuner som inte fick beslut om åtgärder från IVO. Andelen ekologiska livsmedel har ökat från 25,6% 2016 till 32,6% Städverksamhetens kundundersökning visar att 96 % är nöjda med service och bemötande. MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en modern personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Frisknärvaron ska 2019 uppgå till 95 % Resultatmål Frisknärvaron ska öka Verksamhetens mål ska vara kända och varje medarbetare ska förstå sin roll och uppgift för helheten Medarbetarnas kompetens ska öka Frisknärvaron 2017 har ökat något och var sista december 91,75% ( 91 % 2016). Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för 100 % av tilldelade medel i budget. Arbetsmiljöinsatser har genomförts för 78 % av tilldelade medel i budget. Rekryteringssvårigheter inom hela verksamhetsområdet. PROCESSER Inriktningsmål Utveckla ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med medborgarens behov i centrum Samverka internt och externt med medborgarens behov i centrum Verksamheter ska ha ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation och samtidigt kunna tillgodose kraven på kvalitativa insatser Digital välfärdsteknik ska vara en naturlig del av socialutskottets verksamhetsområde för att förenkla för medborgare och medarbetare samt för att öka kvalitet, trygghet och effektivitet Verka för utveckling inom områdena arbete och kompetens, språk, hälsa, bostad och social sammanhållning som ska leda till individens och lokalsamhällets utveckling Resultatmål Redovisa resultat av processer som leder till utveckling med medborgaren i centrum Redovisa resultat av processer som leder till förbättrad samverkan med medborgarens behov i centrum Redovisa resultat av processer som leder till ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation som också tillgodoser kraven på kvalitativa insatser Redovisa resultat av processer som leder till utveckling av den digitala välfärdstekniken Redovisa resultat av insatser, processer och aktiviteter som leder till medborgarens och lokalsamhällets utveckling utifrån områdena arbete och kompetens, språk, hälsa, bostad och social sammanhållning i ett integrationsperspektiv. Processen med ny- och ombyggnationen av äldreboenden pågår där såväl medarbetare som medborgare involveras. Processledare för IBIC har utbildats. Planering för implementering pågår. Process pågår med medborgaren i centrum för att möta den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i samverkan med landstinget. Policy för anhörigstöd har tagits fram. E-hälsa är ett prioriterat utvecklingsområde inom H2O. Beslut om Strategi för e-hälsa har fattats. Handlingsplan med aktiviteter har tagits fram. Underlag framtaget för att kunna starta en personalpool. Pilotprojekt pågår på Välengården som involverar Laps Care och Timecare planering. Ny boendeform har utvecklats för ensamkommande unga. 55

57 VERKSAMHETSBERÄTTELSE God ordning i fråga om mottagande av nyanlända. Fortsatt arbetet med att minska matsvinnet i skolorna. Måltidsverksamheten har infört digital beställning från hemtjänsten, vilket bidrar till högre effektivitet och bättre kvalitet i fråga om insatsen matdistribution. Städverksamheten har flyttat till nya lokaler. UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Samverkan ska leda till ökad kvalitet för medborgaren och minskad sårbarhet för verksamheten Ökad kvalitet, trygghet och effektivitet samt förenkla för medborgare och medarbetare genom digital välfärdsteknik Kontinuerlig uppföljning, omvärldsanalys och planering för att möta medborgarnas behov av väl utvecklad service samt för att skapa goda förutsättningar för människors utveckling och delaktighet i samhällslivet Ny- och ombyggnation av äldreboende kommer att fortsätta pågå några år framöver. Implementering av IBIC ska genomföras. Utvärdering av e-hälsoprojektet nattillsyn med kamera har genomförts och presenterats i Socialutskottet. Socialutskottet har fattat beslut om att införa insatsen tillsyn med kamera. Fortsatt samverkan inom H2O och medverka i handlingsplanen för e-hälsoutveckling. Fortsätta arbeta med regional samverkan och utveckling t.ex. gemensam familjehemsverksamhet, regional familjerätt m.m. Städverksamheten har flyttat till nya lokaler. 56

58 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MYNDIGHETSNÄMND Lars Elmborg (KD) Ordförande Anneli Nielsen Miljö-, plan- och byggchef MYNDIGHETSNÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande enligt vad som i särskild lagstiftning anges för miljöoch hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken, Livsmedelsfrågor enligt livsmedelslagen, avfall och renhållning enligt miljöbalken och renhållningsordningen, naturvård enligt miljöbalken, räddningstjänsten enligt lag om skydd mot olyckor, bygglovsverksamheten enligt plan- och bygglagen samt kommunens planarbete som regleras i plan- och bygglagen och miljöbalken. Myndighetsnämnden har dessutom ansvar för tillsyn av detaljhandelns tobak-, folköls- och läkemedelsförsäljning. Myndighetsnämnden beslutar, med stöd av lagar och förordningar i ärenden som utgör myndighetsutövning såväl gentemot enskilda som gentemot kommunens verksamheter. Verksamheten som miljöoch byggnadskontoret bedriver har fastställts i reglemente som har antagits av kommunfullmäktige. Myndighetsnämnden har det övergripande ansvaret för att ett konsekvent miljöarbete bedrivs i kommunen. I detta ingår att se till att kommunens övriga verksamheter fullföljer de uppgifter som åläggs dem i detta hänseende. SÄRSKILDA HÄNDELSER Ärendeflödet beträffande miljö och bygg är på ungefär samma nivå som tidigare år. Antalet dispensärende avseende hushållsavfall har ökat i om den nya renhållningsordningen. Detaljplanearbetet fortgår med att omarbeta och förnya gamla inaktuella planer för att tillskapa ytterligare byggrätter samt skapa nya. Chefsfunktionerna omfattar en dag i veckan enligt avtal med Mönsterås kommun. Stadsarkitekt på konsultbasis omfattar 1 dag/vecka enligt avtal som löper vidare. Samarbete med Mönsterås kommun avseende stadsarkitekt har ej genomförts. Nyrekrytering av stadsarkitekt pågår. En miljösamordnare har anställts på halvtid. Miljösamordnaren bekostas av KS. Arbete med två olika naturvårdsprojekt har startats upp. Det är framtagande av en Naturguide och en Översyn av kommunens fiskevatten. Kostnaden för Naturguiden delfinansieras av statliga bidrag och av Högsby Sparbank. EKONOMI Inriktningsmål Kommunen ska ha en sund ekonomi, både på kort och lång sikt Kommunens ska utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt Resultatmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Myndighetsnämndens resultat ligger inom ramen. Miljö- och byggverksamhet (kr) SERVICE/MEDBORGARE Budget Bokslut Avvikelse Plan & Bygg ADB Bygglovsverksamhet Fysisk planering Totalt Plan & Bygg Miljö & hälsoskydd Miljöskydd Kalkning Hållbar utveckling Miljö o Hälsa Tobak, alkohol & livsmedel Hälsoskydd Livsmedel mm Gemensamt Miljö & Byggnad Totalt Miljö & hälsoskydd Totalt Miljö- och byggverksamhet Inriktningsmål Servicen ska hålla hög kvalitet och där den enskilde eller näringsidkaren ska få ett positivt bemötande och känna sig delaktig Kvalitetsmålen utgår från den servicegaranti som kommunstyrelsen beslutat om Resultatmål Miljö- och byggkontorets förhållande gentemot kunderna präglas av kompetens och gott bemötande. All handläggning sker med utgångspunkt från att kunderna ska känna att man blivit bra bemött och fått en god vägledning i sitt ärende samt en god förståelse för de eventuella beslut som fattats av myndighetsnämnden Miljö- och byggkontoret eftersträvar hög tillgänglighet för sina kunder och korta handläggningstider. Behov finns att satsa på detaljplanearbetet i samband med nyetableringar och nybyggnationer. I kommunens servicegaranti beskrivs en minimigräns för den service som ska tillhandahållas gentemot 57

59 VERKSAMHETSBERÄTTELSE medborgare beträffande bygg- miljö- och hälsoskyddsfrågor. Personalsituationen på kontoret är stabilt vilket innebär att ärenden har korta handläggningstider och förutsättningen är god för att uppfylla uppsatta mål. Behov av mer tid för stadsarkitekt finns. MEDARBETARE Inriktningsmål Frisknärvaron ska till 2019 uppgå till 95 % Kommunens medarbetare ska trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap Kommunens medarbetare ska genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål Kommunens medarbetare ska vara stolta över att arbeta i och vara goda ambassadörer för kommunen Resultatmål Frisknärvaron ska öka 90 % av de anställda i ska uppleva en god arbetsmiljö 90 % av de anställda i ska känna sig delaktiga i antagna mål Miljö- och byggkontorets personal är delaktiga i verksamhetens mål, i att upprätta och följa upp myndighetsnämndens verksamhetsplan. Arbetsmiljön har förbättrats med ändamålsenliga redskap, kontorsinredningar och datautrustning. Även en uppsnyggning av kontor och allmänna kontorsutrymmen bidrar till bättre arbetsmiljö och högra frisknärvaro. PROCESSER Inriktningsmål Utveckla det förebyggande arbetssättet inom nämnden Förtydliga preciseringar av nämndens verksamhet mot bakgrund av given resurstillgång Resultatmål Årligen fastställa en verksamhetsplan som följs upp två gånger per år Fortsatt se över huvudprocesser vad som avser avdelningens kapacitet. Nämnden har fastställt Verksamhetsplan för En behovsbedömning avseende miljöbalksarbete kommer att tas fram. Ny lagstiftning innebär ofta att nya arbetsuppgifter läggs på nämnden utan att nya medel tillförs. UTVECKLING/FRAMTID Inriktningsmål Anpassa resurser efter nya förutsättningar med anledning av kommunens utveckling och ändrade omvärldsfaktorer Säkra service och kvalitet i kärnverksamheterna Resultatmål Utvärdera och utveckla samarbetet med Mönsterås kommun, inom miljö, bygg, räddnings- och planfrågor för att stärka nämndens verksamhet. Framtida långsiktig lösning avseende stadsarkitekt kommer att utredas. Service och kärnverksamheten fungerar bra genom tidigare förstärkningar på miljö- och byggkontoret. Samarbete med Mönsterås kommun och inom Miljösamverkan Sydost stärker också kontorets möjlighet att utföra arbetet på ett effektivt och kvalitativt sätt. 58

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE REVISION Margareta Lundgren-Johansson (S) Ordförande REVISIONENS UPPGIFTER Revisionen granskar, på uppdrag av kommunfullmäktige, styrelsens verksamheter samt genom utsedda lekmannarevisorer i Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB även verksamheterna i dessa bolag. Granskningen utgår från bestämmelserna i kommunallagen, revisorernas reglemente samt god revisionssed. Revisionen har fem ledamöter. ÅRETS VERKSAMHET Under år 2017 har tre fördjupande granskningar genomförts, som visade följande resultat: Granskning av överförmyndarverksamheten Granskningen gjordes samtidigt i Hultsfreds, Mönsterås och Oskarshamns kommuner. Bedömningen är att överförmyndaren till stora delar har en ändamålsenlig verksamhet och tillräcklig intern kontroll. Genom samverkan har verksamheten kunnat utvecklas när det gäller kvalité och effektivitet. Verksamheten präglas av en god planering av verksamheten med rutiner för uppföljning. För handläggningen finns en aktiv arbetsplanering med rutinbeskrivningar och checklistor. Detta innebär en kvalitetssäkring och reducerad sårbarhet. Målarbetet kan utvecklas med en ökad grad av mätbarhet för att underlätta uppföljning och utvärdering. Rutiner för rekrytering av ställföreträdare kan utvecklas, bland annat avseende kontroller och riktlinjer. Uppföljning av granskning avseende styrning, uppföljning och kontroll av resurser och resursutnyttjande inom grundskolan Bedömningen är att kommunstyrelsen inte fullt ut har vidtagit ändamålsenliga åtgärder och anpassningar till följd av revisorernas granskning från år Vi konstaterar att det systematiska kvalitetsarbetet inte varit spårbart i utbildningsutskottets protokoll under år 2016 och år 2017 samt att kommunstyrelsen inte vidtagit ändamålsenliga åtgärder vad gäller ett resursfördelningssystem för verksamheten. Vi ställer oss positiva till att kommunstyrelsen fastställt en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har identifierat följande förbättringsområden som kommunstyrelsen bör beakta: Det är viktigt att kommunstyrelsen säkerställer att det systematiska kvalitetsarbetet implementerats fullt ut och genomförs i enlighet med den struktur som tagits fram. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen skyndsamt utvecklar och beslutar om ett resursfördelningssystem som överensstämmer med skollagens krav. Beslutet bör föregås av simuleringar och tester av utfallet för skolorna. Vi anser att det, vid utvärdering av resultatmålen i delårsrapport och årsredovisning, bör framgå vad bedömningen av respektive perspektiv grundas på. Granskning av intern kontroll i processen för ekonomiskt bistånd Bedömningen är att kommunstyrelsen inte helt säkerställer att handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd sker med tillräcklig intern kontroll. Det baserar vi på att det varken finns aktuella dokument avseende normer och riktlinjer för ekonomiskt bistånd eller delegationsordning för sociala utskottet. Vidare saknas en dokumenterad riskanalys samt egenkontroll inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsen. Kommunstyrelsen har inte antagit några särskilda riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska organiseras och genomföras. Bedömningen är vidare att fördelningen av behörigheter inom verksamhetssystemet i allt väsentligt är ändamålsenlig eftersom de utformas med hänsyn till de arbetsuppgifter som ska utföras. Vidare bedömer vi att det finns ett kontrollsystem under handläggningsprocessen, att genomförda stickprov visar att det finns tillräckliga underlag när ekonomiskt bistånd beviljas och utbetalas samt att bevakning av återkrav sker med tillräcklig intern kontroll. Den interna kontrollen vid utbetalning av ekonomiskt bistånd kan stärkas om sammandraget även kontrolleras och signeras av ansvarig chef. EKONOMI Inriktningsmål Rambudgetering med budgetavvikelse som uppföljningsmått Målet är 0 kr eller överskott i budgetavvikelse Revision (kr) Budget Prognos Avvikelse Revision Totalt Revisionen lämnar i år ett litet underskott på ca 1,3 tkr. 59

61 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN Anita Holm Överförmyndare Susanne Ohlsson Ersättare ANSVARSOMRÅDE Överförmyndaren är en kommunal förvaltningsmyndighet som utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare (ställföreträdare med ett gemensamt namn). Lagar och förordningar som styr verksamheten I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Bestämmelserna är tvingande och verksamheten kan inte läggas under annan nämnd. Kommunfullmäktige beslutar om reglemente för överförmyndaren. Utöver vad som föreskrivs i reglementet lyder överförmyndaren som alla myndigheter under förvaltningslagen. Verksamheten regleras i första hand i föräldrabalken (FB) 19 kap. Överförmyndaren ansvarar för att överförmyndarverksamheten i kommunen bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i föräldrabalkens 19 kap, förmynderskapsförordningen (1995:379) samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarens tillsynsverksamhet. Överförmyndaren är också ansvarig för att underlag för kommande budget lämnas till kommunfullmäktige och att information om överförmyndarens verksamhet sprids till allmänheten. Överförmyndaren är registeransvarig för de personregister som myndigheten för i sin verksamhet. Överförmyndaren är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde. Omfattning på verksamheten Kommunerna Högsby, Hultsfred, Oskarshamn och Mönsterås samverkar kring överförmyndarverksamheten. Verksamheten drivs från ett gemensamt kansli i Högsby. Var och en av de samverkande kommunerna har fortfarande en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kansliet. Tjänstemännen är anställda av Högsby kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. Namnet på samverkansorganisationen är Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås. SAMVERKANSMÅL Målen med samverkan är framför allt att säkerställa att kommunerna lever upp till nuvarande och framtida lagkrav, minska sårbarheten för den enskilda kommunen, säkerställa tillgången till erforderlig kompetens, renodla och tydliggöra överförmyndarens uppgift och verksamhet, underlätta rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av medarbetare och ställföreträdare samt minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd, vård/omsorg samt andra samhälleliga kostnader. Benämningen överförmyndaren avser myndigheten, dvs i texten nedan avses överförmyndarkansliet. ÅRETS VERKSAMHET Organisationen har under året omfattat 5,5 heltidstjänster för samtlig handläggning, administration och arbetsledning. Antalet ärenden uppgick vid årsskiftet till 927 (jmf : 1 109) SÄRSKILDA HÄNDELSER Ställföreträdarna lämnar redovisning över det gångna årets förvaltning senast 1 mars varje år. Detta innebär hög arbetsbelastning med granskning av redovisningarna under våren. Inför den årliga granskningen har informationskvällar genomförts i samtliga kommuner. Antalet ensamkommande barn har minskat med nästan 190 ärenden under året. Till skillnad mot övriga ärenden så granskas och arvoderas ärenden avseende ensamkommande barn månadsvis. Ärendeförändringarna de sista åren har inneburit ständiga omprioriteringar av arbetsuppgifter i arbetsgruppen. Överförmyndaren är, till skillnad, mot socialtjänsten, ansvarig för de barn som vistas i kommunen, vilket innebär tillsyn även för barn som placeras av andra kommuner. Vid årets början fanns placeringar gjorda av sju andra kommuner och vid årets slut av sex andra kommuner. Detta har innebär kontakt med sammanlagt elva olika kommuner. Vid årsskiftet uppgick antalet ärenden till 70. Rutiner förändrades i samband med Migrationsverkets omorganisation vilket har inneburit merarbete vid främst återsökning av kostnader. Verksamheten har under året genomgått revision. De föreslagna rekommendationerna har under året införts i organisationen. 60