Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas)

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEMÅRSÖVERSIKT 2 FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 OMVÄRLDSANALYS 5 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 10 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 13 REDOVISNINGSPRINCIPER 18 DRIFTREDOVISNING 21 RESULTATRÄKNING 22 KASSAFLÖDESANALYS 22 BALANSRÄKNING 23 NOTER 25 REDOVISNING AV AFFÄRSVERKSAMHET VA 31 PERSONALREDOVISNING 33 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 36 KOMMUNENS ORGANISATION 39 KOMMUNSTYRELSEN 41 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 43 UTBILDNINGSUTSKOTT 47 SOCIALT UTSKOTT 52 MYNDIGHETSNÄMND 57 REVISION 59 VALNÄMND 59 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 60 LÖNESAMVERKAN - HUL 62 BILAGA ÅRSREDOVISNING ÖSK 63 1

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT Folkmängd, per den 31/ Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal anställda med månadslön Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:97 32:97 32:58 32:33 32:33 varav kommunen* 21:71 21:71 21:71 22:12 22:12 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 319,9 302,8 293,3 296,3 299,3 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97,1% 96,5% 97,7% 97,3% 94,4% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 13,2 12,9 7,1 6,2 16,3 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) 7,5-3,5-0,8 1,0 0,2 Nettoinvesteringar (mkr) 9,5 20,7 9,0 5,5 4,3 Låneskuld (mkr) 127,6 131,6 131,6 131,6 123,6 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 183,6 153,0 145,5 145,5 124,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 176,6 185,9 177,4 182,9 149,9 Emådalens Trygga Hem 40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 övrigt 4,5 3,0 3,9 4,5 3,1 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 525,0 475,9 456,5 449,9 410,5 Finansnetto (mkr) 3,9 2,4 0,4-1,9-1,0 varav pensionsförvaltning (mkr) 7,6 6,3 4,4 3,1 3,2 Eget kapital (mkr) 120,8 107,6 94,7 87,6 81,4 Soliditet 23,0% 22,6% 20,7% 19,5% 19,8% Likviditet 201,2% 168% 105% 139% 112% 2

5 INLEDNING FÖRDELNING AV SKATTEPENGARNA Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter. HÄRIFRÅN FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 2% 2% 20% Skatteintäkter Statsbidrag Ersättningar och övriga bidrag Finansiella intäkter Avgifter från enskilda 46% 30% OCH SÅ HÄR ANVÄNDES PENGARNA UNDER ,6% Vård & omsorg 24,0% Förskola & grundskola 10,7% Gymnasie- och vuxenutbildning 9,3% LSS-verksamhet 8,5% Individ- och familjeomsorg 7,1% Kommunövergripande verksamhet 3,4% Kultur, fritid och turism 2,0% Räddningstjänst 1,9% Skolskjuts & kollektivtrafik 1,8% Teknisk verksamhet 1,0% Politisk verksamhet 0,4% Plan och byggverksamhet 0,3% Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Ungefär 80 % av s totala budget går till skola och utbildning samt vård och omsorg. Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % används bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, renhållning, snöröjning och halkbekämpning samt till räddningstjänst och turistinformation. 3

6 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE VINSTER I VÄLFÄRDEN? En kommun som har en god ekonomi, som inte har några skulder och som årligen inom driftbudgeten kan finansiera investeringar och ett bra underhåll, behöver inte göra några stora vinster överskott för att klara sig bra. För en kommun som Högsby som byggt upp en stor låneskuld genom att låna till investeringar, och ibland även till drift, är situationen annorlunda. Dessutom har vi under många år levt på rost och röta i och med att anslagen för underhåll av kommunens tillgångar varit för låga. De senaste årens goda ekonomiska resultat för är därför glädjande och ger oss möjlighet att rätta till kommunens situation. - att finansiera investeringar utan att ta upp nya lån - att öka anslagen för underhåll - att amortera av på låneskulden förbättrar på sikt kommunens soliditet och möjligheter års resultat är det bästa på många år men samtidigt är det bara ca 4 % av kommunens omsättning. Många företag skulle anse att det är en alldeles för låg överskottsmarginal för trygghet och utveckling. Så 2014 års resultat är glädjande. Det kan man tyvärr inte säga om våra ekonomiska prognoser under året. Så sent som i december flaggade flera verksamheter för stora underskott. Under de första månaderna i år förvandlades dessa underskott till jämvikt eller t.o.m. överskott. Vi måste kunna lita på de ekonomiska prognoser vi får för ekonomin, de ligger ju till grund för de beslut som tas av både chefer och politiker. Vi behöver så snabbt som möjligt kvalitetssäkra våra prognoser. Ingemar Svanström (C) Kommunstyrelsens ordförande 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS AVMATTAD ÅTERHÄMTNING De senaste årens internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. Fjolåret avslutades starkt och utsikterna för 2014 ansågs som goda. Men utvecklingen under det gångna året har inte utvecklats i den takt som förutspåddes och den främsta orsaken är en svag internationell utveckling som inte lyckats få fart på den svenska exporten. Den internationella konjunkturen har under året gått i otakt. Medan USA och Storbritannien har lyckats öka tillväxten har utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader gått i motsatt riktning. Våra nordiska grannländer har haft en blandad tillväxt där Finland och Norge visar en försvagad tillväxt och Danmark en marginell tillväxt. Inför 2016 spås dessa tre länder en svag tillväxt som successivt stärks. I euroområdet har det ekonomiska läget försvagats under hösten, vilket har påverkats av krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följde, samt svagare tillväxt i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland har pga. låg aktivitet hos sina handelspartners också tappat fart. Hela euroområdet lider av den låga inhemska efterfrågan. Offentlig och privat konsumtion likväl som investeringar har bara växt marginellt trots tillgång till kapital och låga räntor. I Tyskland, USA och Storbritannien har arbetslösheten backat, men i många andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet ligger den totala arbetslösheten på 12 %. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar vilket gör att inflationen är låg världen över. SKL menar dock att den låga inflationen inte enbart beror på konjunkturen. Det är också en följd av avreglering och ökad konkurrens, där den tekniska utvecklingen med Internet har bidragit till ändrade handelsmönster. Inflationen har under de senaste decennierna avmattats gradvis. Den låga inflationen globalt sett bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsätter att vara mycket låga. Den amerikanska centralbanken förväntas höja styrräntan tidigast i mitten av 2015, medan det troligtvis får vänta till efter 2016 för den europeiska centralbankens del. OTAKT ÄVEN I DEN SVENSKA EKONOMIN Tillväxten i den svenska ekonomin hade ett uppsving under andra halvåret 2013, men därefter har den mattats av. Trots detta så fortsätter sysselsättningen att öka, vilket gör att produktiviteten utvecklas svagt. Arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 % som en följd av att även arbetskraften växer snabbt. I slutet av 2013 vände industrins orderingång och produktion uppåt och det såg i början av året ut som att utrikeshandeln kunde bidra till återhämtningen i den svenska ekonomin, men istället har tillväxten på viktiga europeiska exportmarknader saktat in då efterfrågan på svenska varor och tjänster är svag. Även prognosen för 2015 ser ut att bli svag och SKL har reviderat ner sin exportprognos jämfört med den prognos de gav i augusti. Fortfarande är det den inhemska efterfrågan som förblir viktig för att stärka den svenska ekonomin. Den har under de senaste åren hållits uppe genom expansiv penningpolitik och lägre räntor, vilket har lett till att hushållen har ökat sin konsumtion. Samtidigt har hushållen även ökat sparandet som enligt konjunkturinstitutet stigit till rekordhöga 15 % under Orsakerna till sparandet tros vara den fortsatt höga arbetslösheten, oron kring den ekonomiska utvecklingen, samt att hushållen agerar försiktigare då ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna har urholkats. I samband med att arbetslösheten förbättras under 2015 och 2016 spår Konjunkturinstitutet att konsumtionen ökar och sparandet krymper. ARBETSMARKNAD OCH SYSSELSÄTTNING Även utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Den svaga tillväxten till trots så har sysselsättningen utvecklats förvånansvärt bra. Arbetslösheten har dock inte minskat utan ligger kvar på runt 8 %, vilket beror på att arbetskraften har ökat i samma takt som sysselsättningen. Orsakerna till arbetskraftsökningen är dels invandringen, men även ekonomiska drivkrafter att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Invandringen har även bidragit till att sysselsättningen har ökat i den utsträckning som den gjort enligt SKL. Under de kommande åren spår Konjunkturinstitutet att arbetskraften växer långsammare än sysselsättningen, vilket då kommer att leda till en minskad arbetslöshet. Arbetslöshetsnivån beräknas hamna runt 6,5 %

8 INLEDNING Prognos indikatorer BNP 2,3% 2,9% 3,1% 2,5% 1,8% Sysselsättning 1,4% 1,4% 1,4% 1,5% 0,9% Arbetslöshet 7,9% 7,8% 7,4% 6,8% 6,7% KPI -0,2% 0,2% 1,1% 2,8% 3,1% Reporänta 0,0% -0,4% 0,25% 0,75% 1,25% Källa: Konjunkturinstitutet INFLATION OCH RÄNTA Den svaga konjunkturen i världen de senaste åren har gjort att inflationen har varit mycket låg. Under 2014 uppgår inflationen till -0,2 %. Riksbankens inflationsmål är 2 %. Den fortsatt låga inflationen i Sverige har lett till att förväntningarna på att inflationen stiger har försvagats. Tidigare under året gjorde konjunkturinstitutet bedömningen att inflationsmålet skulle vara uppnått under Denna prognos är nu reviderad och först 2017 spås inflationen nå 2 %. Det är Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2,0 % behöver räntenivåerna vara fortsatt låga. De nu låga förväntningarna på inflationen ledde till att Riksbanken under 2014 sänkte reporäntan till 0 %. Riksbanken gjorde då bedömningen att räntan bör ligga kvar på 0 % under en längre tid för att inflationen ska stiga mot målet snabbare. Ytterligare en justering av reporäntan gjordes i början av 2015 och den blev då negativ, -0,1 %. Anledningen till detta var oron i världen och att inflationen i och med detta inte skulle stiga tillräckligt snabbt. Riksbanken ansåg därför att penningpolitiken behövde bli ännu mer expansiv och bedömer även att räntan kommer att behöva ligga kvar på denna negativa nivå tills dess att inflationen är nära 2 %. Enligt Riksbanken sker detta troligtvis under andra halvåret SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen, och då framför allt antalet arbetade timmar. Under 2014 steg antalet arbetade timmar betydligt mer än under 2013, men då pensionsinkomsterna hölls tillbaka resulterade detta i att skatteunderlaget totalt sett växte i samma takt som föregående år. De närmsta åren spår SKL att skatteunderlagstillväxten skjuter fart, tack vare tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna. Den ekonomiska tillväxten förväntas bli bättre under 2015 och BNP förväntas växa med 2,9 % enligt SKL. De demografiska behoven ökar kraftigt, vilket gör att kommunerna inte förväntas förbättra sina resultat trots ökade skatteintäkter. SKL menar att det förutsätts att statsbidragen ökar i samma takt som skatteunderlaget för att resultaten ska utvecklas positivt. Annars blir skattehöjningar eller lägre ambitionsnivå i verksamheterna konsekvenser av detta. NYTT UTJÄMNINGSSYSTEM I maj 2011 presenterade utjämningskommittén ett nytt förslag på system för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner och landsting att kunna tillhandahålla service till sina invånare, oberoende av nivå på skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Enligt det förslag som utjämningskommittén lämnade ifrån sig var den kommunen med högsta bidragsökningen per invånare. Finansdepartementet presenterade i januari 2013 ett nytt förslag till utjämningssystem. Förslaget utgick från utjämningskommitténs tidigare förslag, men med mildrande omständigheter för de stora marginaleffekter som skulle uppstå i vissa kommuner. I slutet av november 2013 fattade Riksdagen beslut om reviderat system för kommunalekonomisk utjämning. Beslutet följde regeringens förslag i budgetpropositionen och lagrådsremissen. Därmed sänktes avgifter för de avgiftspliktiga kommunerna respektive landstinget i inkomstutjämningen. Ändringar i kostnadsutjämningen blev i enlighet med utjämningskommitténs förslag. För innebar detta ökade statsbidrag om ca 13 mkr per år. KOMMUNSEKTORN Under de senaste åren har kommunernas resultat varit goda, vilket till stor del berott på tillfälliga intäkter såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring samt tillfälliga konjunkturstöd. Under 2014 har inga extra tillskott kommit kommunsektorn tillgodo och enligt SKL väntas detta märkas på kommunernas resultat. Det sammanlagda resultatet för Sveriges kommuner väntas bli 10 miljarder sämre än förra året, vilket i stort motsvarar återbetalningen från AFA Försäkring under förra året. Under kommande år spår SKL stora utmaningar för kommunerna. De demografiska förändringarna innebär ett fortsatt ökat tryck på att kunna omprioritera mellan verksamheter samt att det ökade asylmottagandet leder till ökat tryck på integrationsarbetet. Många kommuner står också inför stora investeringar under kommande år. Ytterligare ett dilemma som SKL nämner är det stora antalet statliga reformer som leder till försämrade planeringsförutsättningar. KOMMUNALSKATT Inför 2014 har den kommunala skatten behållits oförändrad för samtliga kommuner i Kalmar län i förhållande till föregående års utdebitering. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunalskatt 2014, Kalmar län Västervik 21,16 Borgholm 21,58 Emmaboda 21,21 Högsby 21,71 Mönsterås 21,41 Kalmar 21,81 Mörbylånga 21,41 Nybro 21,83 Torsås 21,43 Vimmerby 21,86 Oskarshamn 21,51 Hultsfred 21,91 Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Kalmar län uppgår till 21:57 för Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i riket är 20:65 för 2014, vilket är något högre jämfört med KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. Känslighetsanalys Av de registrerade arbetsställena i är nästan hälften verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Under 2014 tillkom 57 nya företag till Högsby kommun, varav 48 var nystartade och 9 inflyttade företag. Totalt upphörde 40 företag under 2014, vilket gör att förändringen av antal företag blev +17 st under året. 72,5 % av företagen i har inga anställda, medan 18,1% har 1-4 anställda, 7,6 % har 5-19 anställda och 1,9 % har över 20 anställda. I den första kategorin ligger på en större andel jämfört med riket som ligger på 64,3 %. I resterande kategorier ligger under riksgenomsnittet. Arbetslösheten i uppgår till 11,7 %. Hultsfred, Högsby och Torsås är de kommuner som har den största arbetslösheten i länet medan den lägsta arbetslösheten finns i Mörbylånga. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 8,1 % samma som för hela riket, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 21 % sedan mitten av 1990-talet. Under 2014 ökade dock s befolkning med 64 personer. Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 3,2 mkr 1% 2,4 mkr 1% 0,4 mkr 1% 2,2 mkr 10 öre 1,0 mkr Befolkningsutveckling NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård, socialtjänst samt utbildning. Större andel av de yrkesverksamma männen i kommunen innehar ledningspositioner medan större andel av kvinnorna har yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Under året har det fötts 49 barn i medan 80 personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 31 personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Den ökade befolkningen under året beror alltså enbart på invandringen. Medelåldern i är 46,1 år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (44,1 år) samt i riket som helhet (41,2 år). Detta speglar det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 47 år och för män 45,3 år. 7

10 INLEDNING förändringarna jämfört med delårsbokslutet låg i att utbildningsutskottets prognos förbättrats. Finansredovisningen i oktober beräknades ge ett överskott på 4,9 mkr, vilket var en förbättring med 1,9 mkr jämfört med delårsbokslutet. Prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag har inte genomgått några större förändringar under året. I april var prognosen jämfört med budget +3,0 mkr, i augusti +3,6 mkr och vid bokslutet hamnade resultatet till sist på +2,5 mkr. BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. s tidigare negativa kapital återställdes i och med de positiva resultaten under 2009 och Detta innebär att det inte funnits något negativt balanskravsresultat att hantera de senaste åren. Prognostiserat resultat för 2014 innebär att det inte heller kommer att finnas något balanskrav att hantera de kommande åren. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat 13,2 12,9 7,1 6,2 Kvar att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0 BUDGETUPPFÖLJNING UNDER ÅRET I oktober 2013 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2014, plan Resultatnivåerna budgeterades till 5,2 mkr för 2014, 4,5 mkr för 2015 och 4,5 mkr för Delårsrapporter och ekonomiska uppföljningar har under året visat på avvikelser från budgeterat resultat. Apriluppföljningen visade ett prognostiserat budgetöverskott på totalt 1,4 mkr. Verksamheterna visade ett underskott på -3,3 mkr medan finansredovisningen beräknades ge ett överskott på 4,7 mkr. I delårsbokslutet efter augusti prognostiserades ett budgetunderskott på 1,8 mkr. Verksamheterna visade ett underskott på -4,7 mkr och den största förändringen jämfört med apriluppföljningen var att utbildningsutskottets prognos försämrats med 2,1 mkr. Kommunledningsutskottets och ÖSK s prognoser för helåret hade förbättrats något. Finansredovisningen beräknades i augustiuppföljningen ge ett överskott på 3,0 mkr. I oktoberuppföljningen prognostiserades sedan ett budgetöverskott på 1,4 mkr. Verksamheterna visade då ett underskott på 3,5 mkr, där de största 8 SÄRSKILDA HÄNDELSER UNDER ÅRET Det ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer och arbetsledare inom kommunens verksamheter som påbörjades under våren 2012 har nu mynnat ut i en medarbetarutbildning. Under året har samtliga arbetslag genomfört utbildningen och gensvaren har varit i huvudsak positiva. Cheferna har också fått återkoppling på var svagheter och utvecklingsområden inom organisationen finns. Ledningsgruppen kommer att arbeta fram ett program för att fortsatt utveckla ledarskapet. samarbetar sedan februari 2013 med Riksbyggen angående frågan kring om- och tillbyggnationer av kommunens äldreboenden. En ekonomisk förening med styrelse har bildats under året och i november såldes Mogården och Välengården till föreningen. Byggnadsprojektet startade till viss del under slutet av Projektet med att sanera det gamla glasbruksområdet i Björkshult har fortsatt. Flera upphandlingar kring saneringen har gjorts och projektet beräknas pågå till hösten På miljö- och byggsidan har samverkan inletts mellan och Mönsterås kommun vad gäller chefstjänster, stadsarkitekt och livsmedelsinspektör. Ett program för gemensam IT-samverkan har intitierats tillsammans med Oskarhamn och Hultsfred. Under året har tillströmningen av asylsökande elever varit stor. Det tillsammans med att det varit brist på modersmålslärare har satt skolan under stor press. Även gymnasiet har känt av detta då SFIundervisningen fått tre gånger så många studerande jämfört med budget. En omfattande händelse vid en förskola i kommunen med misstänkta grova sexuella övergrepp har påverkat hela organisationen. Ett massivt medietryck har ställt stora krav på alla verksamheter. Ledningsorganisationen har gjorts om på sina håll i organisationen. Under hösten gjordes verksamhetschefstjänsten om, med anledning av att verksamhetschef för mjuk sektor förordnats till

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunchef. Verksamhetschefstjänsten delades i samband med detta upp till två tjänster; socialchef, tillika verksamhetschef, och skolchef, tillika biträdande verksamhetschef. De nya cheferna har tillträtt under hösten. Inom förskola och grundskola finns finns nu tre rektorer och en förskolechef, istället för två rektorer som det var tidigare. Inom vård och omsorg har tre områdeschefer blivit en, samtidigt som sex enhetschefer blivit åtta. Under året har tillsammans med Hultsfred och Mönsterås kommuner startat ett bolag för producera vindkraft, Emådalens Vind AB. s ägarandel uppgår till 20 %. 9

12 INLEDNING HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning. Det grundläggande syftet med styrningen är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. De övergripande strategierna och målen för kommunkoncernens arbete är framtagna i syfte att förverkliga s vision. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. I bokslutet bedöms måluppfyllelse för varje enskilt inriktningsmål. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag % 8 Utfall 7 Finansiellt mål GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2014 har 97,1 % av skatteintäkter och statsbidrag använts för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag har således uppnåtts för Under perioden har uppnått målet med undantag för 2012 då kostnaderna var något större än erhållna skatteintäkter och statsbidrag. Målet har även uppnåtts under mandatperioden , då den genomsnittliga nivån på verksamhetens kostnader av skatteintäkter och statsbidrag hamnar på 97,2 %. Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Inflationstakten i Sverige uppgick till -0,2 % under 2014, vilket innebär att ett oförändrat eller t o m minskat eget kapital med 215 tkr innebär måluppfyllelse för. Årets ökning av det egna kapitalet uppgår till 13,2 mkr och kommunen uppnår därför med god marginal det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 4,35 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Under 2014 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 10,8 %, vilket innebär att målet på 4,35 % avkastning uppnåtts för Utfallet av de skattefinansierade investeringarna uppgår till 2,3 % medan utfallet av de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 0,7 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att kommunen trots allt uppnår ett av dessa två mål. ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet s soliditet uppgår i bokslutet 2014 till 23,0 %. I bokslut 2013 uppgick soliditeten till 22,6 %. Målet får därmed anses som uppnått för Fem av sex finansiella mål uppnås under 2014, vilket innebär 83 % måluppfyllelse. Måluppfyllelsen under 2014 är lika stor som under VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida 39. Fyra av fem, eller 80 % av de övergripande verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllda. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,90 % av skatteintäkter och statsbidrag s investeringsbudget beräknas i normalfallet utifrån ovanstående två mål, men med anledning av de kommande årens stora investeringar frångås målen tillfälligt vid beslut om volymer på investeringarna. Skattefinansierade investeringar uppgick i 2014 års budget till 3,5 % av skatteintäkter och statsbidrag och avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 4,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 5 0 Utbildningsutskottet 4 1 Sociala utskottet 3 2 Myndighetsnämnden 4 1 Revision 1 0 Valnämnden Överförmyndare i samverkan HUL Lönesamverkan

14 INLEDNING Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 27 inriktningsmål har 23 av målen eller 85 % uppfyllts under året, vilket innebär en förbättring jämfört med Under respektive verksamhetsberättelse (sida 42-62) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I tabellen till höger sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2013) Finansiella perspektivet 5 av 6 83% (83%) Verksamhetsperspektivet 4 av 5 80% (80%) Verksamhetsmål 23 av 27 85% (84%) Total måluppfyllelse 32 av 38 84% (83% ) Den totala måluppfyllelsen för 2014 är något bättre jämfört med 2013 tack vare att verksamheternas inriktningsmål fortsätter att förbättras. För verksamhetsperspektivet är det den fortsatt höga sjukfrånvaron som gör att medarbetarperspektivet inte uppfylls. Den totala måluppfyllelsen har ökat varje år sedan

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS ÅRETS RESULTAT uppvisar ett positivt resultat på 13,2 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 5,2 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 8,0 mkr. Verksamheterna redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 7,5 mkr medan finansverksamheten redovisar ett budgetöverskott på 0,5 mkr. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15, Årets resultat (mkr) Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De senaste sex åren har resultaten varit positiva. Under åren 2009 och 2010 gjordes stora tillskott till den kommunala sektorn med anledning av den finansiella krisen. Tillskotten gjorde att Högsby kommun kunde redovisa stora överskott under dessa år. Under 2012 och 2013 har återbetalning av AFApengar skett, vilket till stor del förklarar överskottet. Under 2014 beror överskottet dels på att tjänster inom utbildningsutskottet av olika anledningar inte kunnat tillsättas i den utsträckning som man velat, vakanser på kommunledningskontoret, outnyttjade bredbandspengar och överskott inom VA och renhållningsverksamheten. Driftsavvikelser (mkr) Kommunledningsutskottet Utbildningsutskottet Sociala utskottet ÖSK (fd. tekniska utskottet) Myndighetsnämnden Revision Valnämnden Summa ,1 0,3 0,6-0,6-0,8 0,8-4,3-1,2 3,4 3,7-0,4-0,3 0,6-1,3-0,8 4,2 0,0-1,0-0,6-1,9 0,5 0,4 0,2 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 7,5-4,0-0,8 1,0 0,2 Utskottens verksamheter uppvisar ett överskott på 7,5 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en positiv budgetavvikelse på 2,5 %. Den negativa budgetavvikelsen finns hos sociala utskottet medan resterande utskott gör positiva avvikelser. Den största avvikelsen finns hos ÖSK. FINANSREDOVISNING (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst Övrigt Summa Finansbudgeten för 2014 visar ett överskott på 0,5 mkr. Budgeterade löneökningsmedel ger ett överskott på 2,4 mkr medan förändringen av semesterlöneskulden ger ett överskott på 587 tkr, då semesterlöneskulden minskat under Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 2,5 mkr. De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 10,7 mkr. Finansiella intäkter och kostnader ser ut att ha stora avvikelser och detta beror på att intäkter och kostnader för koncernutlåning tidigare inte redovisats här. Totalt sett beror budgetavvikelsen på högre avkastning på KLPplaceringarna än budgeterat. Avskrivningar visar ett underskott som beror på att nedskrivningar av kommunens anläggningstillgångar har gjorts. Underskottet från kapitaltjänst beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat under tidigare år, vilket får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitaltjänstkostnad i den utsträckning som budgeterats. Posten övrigt visar ett underskott, vilket avser kostnad för löneskatt på inlösen av pensionsskulden som gjordes under Löneskatten belastar årets resultat, men är således en engångskostnad. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige i fattade i januari 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att täcka underskott i samband med framtida lågkonjunkturer. Hittills under åren har avsatt ca 9,1 mkr till RUR. Dessa redovisas som en delpost under kommunens egna kapital. Årets resultat, som uppgår till 3,36 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning efter balanskravsjusteringar, innebär att det även för 2014 finns möjlighet att göra en avsättning till 13

16 INLEDNING resultatutjämningsreserven. Enligt riktlinjerna får den del av årets resultat som överstiger 2,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag reserveras till RUR, varför ytterligare en avsättning om 2,7 mkr till RUR för innevarande år kan göras. Den totala avsättningen till RUR uppgår i och med denna avsättning till 11,9 mkr. Enligt riktlinjerna för RUR finns ett maxtak för hur hög avsättningen till RUR får vara och det motsvarar 5 % av fem års genomsnittliga skatteintäkter och statsbidrag. För s del blir detta maxtak ca 15,1 mkr, vilket innebär att avsättningen närmar sig den maximala gränsen. BALANSKRAV Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat 13,2 12,9 7,1 6,2 16,3 Realisationsvinster (-) -2,5 0,0-0,1 0,0-0,2 Rea.vinster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rea.förluster enl. undantagsmöjlighet (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återf. orealiserade förluster i värdepapper (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0-5,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 10,7 12,9 7,0 6,2 10,2 Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) -2,7-6,2 0,0 0,0-2,9 Balanskravsresultat 8,0 6,7 7,0 6,2 7,3 Sedan 2010 har balanskravsresultaten varit positiva och har inte haft några krav på återställning under perioden Årets positiva resultat innebär att det inte heller finns något krav inför budgetåret FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår till +3,9 mkr. Finansnettot är betydligt bättre än budgeterat vilket framförallt beror på högre avkastning på pensionsplaceringarna än budgeterat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto (mkr) EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under Under perioden har det egna kapitalet ökat med 42,6 mkr och genom 2014 års positiva resultat har det egna kapitalet förbättrats ytterligare och uppgår till 120,8 mkr Eget kapital (mkr) LIKVIDITET Likviditet visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 211 % vilket innebär en förbättring sedan föregående år då likviditeten uppgick till 168 %. Den stora skillnaden beror på att kommunens likvida medel har förbättrats avsevärt, bl.a. tack vare försäljningen av äldreboendena Mogården och Välengården. SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2014 uppgick s soliditet till 23,0 %, vilket kan jämföras med en soliditet på 22,6 % vid bokslutet Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att det egna kapitalet har ökat i snabbare takt än kommunens skulder. Högsby kommuns soliditet ligger dock fortfarande långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 49,6 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 76,9 %. Jämfört med 2013, då skuldsättningsgraden uppgick till 77,4 %, har kommunens skuldsättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som tillgångarna.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LÅNESKULD/RÄNTA Vid årsskiftet uppgick s låneskuld till 127,6 mkr, vilket innebär en lägre låneskuld jämfört med föregående år. kommer att amortera 4 mkr under 2015 och dessa är i bokslutet omförda till kortsiktigt del av kommunens långfristiga skuld. Den genomsnittliga räntenivån under 2014 har varit 2,57%, vilket är lägre än föregående års nivå på 3,0 %. Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 2,25 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 2,7 % Låneskuld (mkr) Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 26,6 % medan 73,4 % av låneskulden ligger med bunden ränta. För koncernen gäller att 40,2 % av låneskulden ligger med rörlig ränta medan andelen lån med bunden ränta är 59,9 %. Det totala låneförfallet för kommunen respektive kommunkoncernen ser ut enligt följande: Förfall av låneskuld Kommun Koncern Inom ett år 49% 44% 1-4 år 16% 34% 5-10 år 35% 22% INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på omfattningen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 8,1 mkr. Utöver ursprunglig investeringsbudget har kommunstyrelsen under året fattat beslut om en tilläggsbudget på 18,5 mkr. Nettoinvesteringarna för 2014 uppgår till 9,5 mkr, vilket innebär att 35 % av beslutad investeringsbudget har förbrukats. De enskilt största investeringarna under året avser investeringar i fastigheter, där ventilationsbyte i Fröviskolans matsal utgör den största delen, men även VA-investeringar står för en ansenlig del av de nyttjade investeringsmedlen. Utöver investeringsbudget med tillägg har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar på 1,4 mkr avseende energieffektiviseringsåtgärder samt vägbelysning. Under året har 1,3 mkr av dessa medel förbrukats. En mer omfattande investeringsredovisning finns på sida 21. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 586,3 mkr, vilket är en ökning med 244,4 mkr jämfört med Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, PBF förtroendevalda, leasingåtaganden, samt att kommunen beslutat att såsom för egen skuld ingå borgen för Emådalens Trygga Hem och Emådalens Vind AB. Förändringen av borgensåtagandet beror till största delen av det sistnämnda, men även att utlåningen till Högsby Energi AB har ökat samt att nya leasingavtal tillkommit. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,13 %. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) 7,5-3,5-0,8 1,0 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 183,6 153,0 145,5 145,5 pensionsskuld inkl. löneskatt 176,6 185,9 177,4 182,9 Emådalens Trygga Hem ek.för. 40,0 232,0 0,0 0,0 övrigt 4,5 3,0 3,9 4,5 Låneskuld (mkr) 131,6 131,6 131,6 131,6 Soliditet 23% 23% 21% 19% RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. har tidigare haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket gjort att kommunens resultat i 15

18 INLEDNING stor utsträckning påverkats av ränteförändringar. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 %-enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 %-enhet skulle innebära en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Kommunkoncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt två delägda bolag, HögsbyNät AB och Emådalens Vind AB. I den sammanställda redovisningen ingår även s andel av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Årets resultat för koncernen uppgår till 11,1 mkr, vilket är likvärdigt med föregående års resultat på 11,0 mkr. Bolagens verksamheter uppvisar följande resultat efter finansiella poster; Bolag Högsby Bostad AB 180 tkr 85 tkr Högsby Energi AB tkr tkr ÖSK - - HögsbyNät AB 74 tkr- 63 tkr Emådelens Vind AB 0 tkr - För utförligare beskrivning och analys av respektive bolags verksamhet och resultat, se sidorna SAMMANFATTNING/FRAMTID Den finansiella oron har ännu inte lagt sig, men tecknen tyder på att ekonomin är på gång att stabiliseras. har även under 2014 haft en god ekonomisk utveckling. Årets resultat är positivt med 13,2 mkr och den totala måluppfyllelsen är något bättre än föregående år och de finansiella målen uppnås, förutom målet som gäller maximala skattefinansierade investeringar. Arbetet med uppföljning utifrån balanserad styrning fortsätter. Uppföljningen innebär en större helhetsbild av de respektive verksamheterna genom att förutom de ekonomiska måtten följa upp respektive verksamhet utifrån de övriga fyra perspektiven; medarbetare, service/medborgare, processer samt framtid/utveckling. Måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna har förbättrats ytterligare något jämfört med föregående år. Kvaliteten på den kommunala servicen håller en godkänd nivå och verksamheterna fortsätter utvecklingen av processarbetet. Kommunens soliditet har under året förbättrats något genom att en större andel av de totala tillgångarna finansieras med eget kapital. Några amorteringar av låneskulden har inte gjorts men de senaste åren har andelen lån med rörlig ränta minskat till förmån för bunden ränta, vilket gör att lättare kan budgetera framtida räntekostnader och blir mindre känslig för ränteförändringar. En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 har verksamheternas nettokostnader ökat med 5,9 % jämfört med kostnaderna 2013, samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 5,3 %. Att verksamheternas nettokostnader har ökat i större utsträckning än intäkterna beror på att Högsby kommun gjort stora nedskrivningar under året. Detta innebär ändå att det finansiella målet avseende verksamheternas nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppnås under året. Den 1 januari 2014 trädde förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning i kraft. För innebär detta stora ekonomiska tillskott som skapar en stabilare tillvaro och möjliggör en långsiktigt positiv utveckling av verksamheterna. har en svag balansräkning, som visas då soliditeten beräknas. Största delen av kommunens tillgångar är finansierade med lånade medel istället för eget kapital. Detta behöver kommunen rätta upp för att kunna hålla en god ekonomisk hushållning i framtiden. Därför kommer stora resultat krävas även i framtiden, så att vi bygger upp det egna kapitalet. Pga. detta har de finansiella målen för justerats inför nästkommande år. Befolkningsantalet i har för första gången sedan 2003 ökat under året med totalt 64 personer. Ökningen härrör enbart från invandring. Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser orsakar resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Resursbehovet inom grundskola och gymnasieskola har under flera år minskat samtidigt som den äldre befolkningen ökat. Under det senaste året har förutsättningarna förändrats något, då invandringen har ökat och även bidragit till ökat antal elever i våra skolor. I t.ex. förskola och grundskola har vi haft fler elever än vad som beräknats i budget. Den ökade befolkningen är naturligtvis positiv, men då våra verksamheter inom främst utbildningsutskottet under flera års tid anpassat sig efter ett minskat 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE elevunderlag är detta en stor och inte helt enkel omställning. Även den prognostiserade ökningen av asylsökande kommer att ställa stora krav på kommunens verksamheter, särskilt om det planerade boendet i kommunen blir verklighet. Förskolor och skolor måste snabbt kunna ställa om efter nya förutsättningar och förändrat elevunderlag. Detta gäller även inom de sociala verksamheterna. Det gäller för kommunen att bygga upp en organisation kring asylhanteringen, där en fungerande integrering är en av de viktigaste punkterna, men även återsökning av kostnader från staten för att vi ska få så stor kostnadstäckning som möjligt. Under flera års tid har elevunderlaget i kommunen minskat, medan de äldre invånarna blivit allt fler. Detta har fått till följd att resursbehovet inom äldreomsorgen ökat samtidigt som utbildningsverksamheterna fått en lägre tilldelning av budgeterade medel. Problemet har dock för verksamheterna varit att inte samtliga driftskostnader är rörliga, vilket inneburit att vissa kostnader inte förändrats i samma takt som antalet elever eller inskrivna barn förändrats. Under 2014 har, som nämnts tidigare, elevantalet ökat. Om detta är ett trendbrott är svårt att sia om, men det gäller för att noga hålla koll på de demografiska förändringarna framöver för att verksamheterna ska få rätt tillskott av budgetmedel. Trots tidigare osäkra prognoser kring den ekonomiska utvecklingen, verkar den ekonomiska oron i omvärlden lägga sig något, vilket också skapar förutsättningar för en ökad tillväxt. Då tillväxten tar fart kan också arbetsmarknaden återhämta sig, vilket leder till ökad sysselsättning och därmed också ett starkare skatteunderlag som i sin tur genererar ökade skatteintäkter till kommunen. Även om man kan se en ljusning i svensk ekonomi med minskad arbetslöshet och löneökningar som inom den närmaste framtiden genererar ett starkare skatteunderlag, så påverkar ändå befolkningsutvecklingen i nivån på skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att det fortsatt kommer att krävas arbete för att skapa effektiva och flexibla verksamheter som kan förändras utifrån ständigt nya förutsättningar. Anna Emrin Ekonomiansvarig 17