2013 aug* Folkmängd, per den 31/12 (31/8) Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas)

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 FEMÅRSÖVERSIKT 4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 5 OMVÄRLDSANALYS 6 HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 10 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 13 PENSIONSREDOVISNING 18 PERSONALREDOVISNING 20 KOMMUNALA BOLAG 23 REDOVISNINGSPRINCIPER 25 DRIFTREDOVISNING 27 INVESTERINGSREDOVISNING 28 INVESTERINGSREDOVISNING 28 RESULTATRÄKNING 29 KASSAFLÖDESANALYS 29 BALANSRÄKNING 30 NOTER 31 KOMMUNENS ORGANISATION 37 KOMMUNSTYRELSEN 39 KOMMUNLEDNINGSUTSKOTT 42 ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 47 UTBILDNINGSUTSKOTT 50 SOCIALT UTSKOTT 55 MYNDIGHETSNÄMND 60 VALNÄMND 63 VALNÄMND 63 REVISION 63 ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN 64 LÖNESAMVERKAN - HUL 66 3

4 INLEDNING FEMÅRSÖVERSIKT 2013 aug* Folkmängd, per den 31/12 (31/8) Folkmängd, per den 1/11 (skatteunderlagsbas) Antal anställda med månadslön Utdebitering (exkl. kyrkoavgift) 32:58 32:58 32:33 32:33 32:33 varav kommunen** 21:71 21:71 22:12 22:12 22:12 Skatteintäkter och statsbidrag (mkr) 303,2 293,3 296,3 299,3 287,8 Skatteintäkter och statsbidrag per kommuninvånare (kr) Nettokostnader, andel av skatteintäkter och statsbidrag 97% 98% 97% 94% 97% Nettokostnader per kommuninvånare (kr) Årets resultat (mkr) 8,9 7,1 6,2 16,3 14,7 Årets resultat per kommuninvånare (kr) Driftbudgetutfall (mkr) -6,9-0,8 1,0 0,2 1,5 Nettoinvesteringar (mkr) 23,0 9,0 5,5 4,3 8,6 Låneskuld (mkr) 131,6 131,6 131,6 123,6 139,5 Låneskuld per kommuninvånare (kr) Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 143,5 145,5 145,5 124,5 97,5 pensionsskuld inklusive löneskatt 191,8 174,6 182,9 149,9 156,3 övrigt 3,4 3,9 4,5 3,1 2,0 Borgensåtagande per kommuninvånare (kr) Totala tillgångar (mkr) 477,7 456,5 449,9 410,5 390,2 Finansnetto (mkr) -0,3 0,4-1,9-1,0 4,2 varav pensionsförvaltning (mkr) 4,6 4,4 3,1 3,2 6,2 Eget kapital (mkr) 103,6 94,7 87,6 81,4 65,0 Soliditet 21,7% 20,7% 19,5% 19,8% 16,7% Likviditet 184% 105% 139% 112% 94% * Nyckeltalen för augusti 2013 baseras på helårsprognos för 2013, för att vara jämförbara med föregående år. ** 2012 genomfördes en skatteväxling om 41 öre avseende landstingets övertagande av kollektivtrafiken i Kalmar län. 4

5 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ingemar Svanström (c) Kommunstyrelsens ordförande 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS STÄRKTA FÖRHOPPNINGAR Den ekonomiska utvecklingen har under början av 2013 varit fortsatt svag såväl internationellt som i Sverige. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och konjunkturen förväntas blir starkare under de kommande åren. Efter en turbulent tid på den finansiella marknaden främst i Europa, där osäkerheten runt eurosamarbetet har varit stor, börjar det nu se ut som att en vändning till det bättre är på gång. De europeiska börserna har stigit under sommaren och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att konjunkturen i Europa håller på att bottna och att en försiktig återhämtning inleds under hösten Risken för nya oroligheter på de finansiella marknaderna är dock inte helt undanröjd. INHEMSK EFTERFRÅGAN OCH TILLVÄXT Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi drivs i större utsträckning än normalt av den inhemska efterfrågan. Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Förutsättningarna för svensk exportindustri är därför i hög grad beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. Den svaga tillväxten i omvärlden för med sig en mycket svag utveckling av svensk export. Under innevarande år beräknas den svenska exporten minska med 1,5 %. Tack vare att de offentliga finanserna är goda, statsskulden låg samt att hushåll och företag visar överskott i sina respektive finansiella sparanden ges utrymme för en ökad inhemsk efterfrågan som kan kompensera att tillväxten i omvärlden är fortsatt låg. Den privata sektorns finansiella sparande är högt vilket innebär att det finns en betydande potential för ökad privat konsumtion och företagsinvesteringar. Samtidigt är statens och kommunsektorns finanser i relativt gott skick och i den svenska offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar såsom i många andra länder. Detta innebär att den svenska ekonomin har potential att växa relativt snabbt i takt med att utvecklingen i bland annat euro-området stabiliseras. Prognos indikationer BNP 1,1% 2,4% 3,5% 3,7% Sysselsättningsökning 0,6% 0,3% 1,3% 1,5% Arbetslöshet 8,1% 7,9% 7,4% 6,7% KPI 0,1% 1,1% 1,9% 2,3% Reporänta (vid årets slut) 1,00% 1,50% 2,50% 3,25% Källa: SKL och Riksbanken Konjunkturinstitutet använder barometernindikatorn för att beskriva aktuellt stämningsläge i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av frågor som berör ekonomin för de svenska hushållen samt företag inom olika branscher. Indikatorn har legat långt under det historiska genomsnittet de senaste åren men i början av 2013 vände trenden, vilket tyder på en mer positiv bild av det framtida ekonomiska läget. Hushållens sparande är rekordstort samtidigt som förmögenhetsvärden i form av bostadspriser och aktiekurser fortsätter uppåt. Hushållen har också blivit mer optimistiska om framtiden. I juli 2013 nåddes det högsta värdet på drygt två år angående hushållens förväntningar om svensk ekonomis utveckling på 12 månaders sikt. Även synen på den egna ekonomin har förstärkts, vilket indikerar att hushållens konsumtionsutgifter kommer att växa i snabbare takt framöver. ARBETSMARKNADEN BÄTTRE ÄN BEFARAT Trots en svag tillväxt i svensk ekonomi har sysselsättningen något överraskande fortsatt att växa. Detta gäller både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar. Dock har den totala arbetslösheten ökat, vilket beror på att arbetskraften har ökat snabbare än sysselsättningen. Arbetslösheten beräknas ligga kvar på drygt 8 % under hela 2013 och först under 2014 bedöms en mer påtaglig förbättring ske på arbetsmarknaden. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INFLATION OCH RÄNTA Under 2012 var inflationen i Sverige 0,9 % och för 2013 bedömer Riksbanken att inflationen kommer att vara fortsatt låg. Riksbankens prognos för de kommande åren är att inflationen blir något högre, och att Riksbankens inflationsmål på 2,0 % kommer att uppnås Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. För att understödja konjunkturen och få en inflation i linje med målet på 2,0 % behöver räntenivåerna vara fortsatt låga. Vid Riksbankens reporäntebeslut i juli 2013 gjordes bedömningen att svensk ekonomi är på väg mot en återhämtning men att inflationen kommer att vara låg under ännu en tid. I syfte att ge draghjälp åt svensk ekonomi och för att inflationen ska stiga behöver reporäntan vara fortsatt låg. Med anledning av detta beslutade Riksbankens direktion att behålla nivån för reporäntan på 1,0 %, vilket den legat på sedan slutet av Först under andra halvåret 2014 förväntas reporäntan successivt att höjas. SKATTEUNDERLAG Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen, och då framför allt antalet arbetade timmar. En oväntat bra arbetsmarknad tillsammans med ökade pensionsinkomster bidrog till en betydande real tillväxt av skatteunderlaget Under 2013 ger sysselsättningen ett mycket marginellt bidrag till tillväxten, men fortsatt en ökning av pensionsinkomsterna innebär ändå att skatteunderlaget ökar relativt starkt. I reala termer växer skatteunderlaget i genomsnitt med 1,5 % per år 2012 och 2013, detta trots en tillväxt i BNP på inte mycket mer än 1,0 %. Det kan jämföras med att skatteunderlaget mellan 2001 och 2012 växte med i genomsnitt 1,0 % samtidigt som BNP växte med 2,3 % i genomsnitt årligen. Den blygsamma tillväxten i den svenska ekonomin påverkar de offentliga finanserna negativt gav ett underskott i det offentliga finansiella sparandet motsvarade 0,6 % av BNP. Prognosen för innevarande år är att underskottet kommer att bli 1,6 %. Försvagningen förklaras dels av regeringens expansiva finanspolitik, sänkta skatter och ökade utgifter och dels av den höga arbetslösheten NYTT UTJÄMNINGSSYSTEM I maj 2011 presenterade utjämningskommittén ett nytt förslag på system för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner och landsting att kunna tillhandahålla service till sina invånare, oberoende av nivå på skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Enligt det förslag som utjämningskommittén lämnade ifrån sig var den kommunen med högsta bidragsökningen per invånare. Finansdepartementet presenterade i januari 2013 ett nytt förslag till utjämningssystem utifrån utjämningskommitténs tidigare förslag. Det nya förslaget har varit på remiss hos bland annat Sveriges kommuner och landsting under våren Under remisstiden inkom drygt 200 remissvar som bereddes av Finansdepartementet under våren En proposition kom i samband med budgetpropositionen i september 2013 och Riksdagen förväntas fatta beslut i december Enligt förslaget ska det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet införas från och med KÄNSLIGHETSANALYS Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för i händelse av olika tänkbara förändringar. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring Löneförändring Ränteförändring Prisförändring Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt Påverkan +/- 1% 2,5 mkr 1% 2,2 mkr 1% 0,4 mkr 1% 0,5 mkr 1% 2,0 mkr 10 öre 0,9 mkr KOMMUNALSKATT Inför 2013 valde en stor del av Sveriges kommuner att höja den kommunala skatten. För samtliga kommuner i Kalmar län är den kommunala skatten oförändrad sedan Kommunalskatt 2013, Kalmar län Västervik 21:16 Borgholm 21:58 Emmaboda 21:21 Högsby 21:71 Mönsterås 21:41 Kalmar 21:81 Mörbylånga 21:41 Nybro 21:83 Torsås 21:43 Vimmerby 21:86 Oskarshamn 21:51 Hultsfred 21:91 Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Kalmar län uppgår till 21:59 för Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i riket är 20:62 för 2013, vilket är något lägre jämfört med Lägst kommunalskatt har Solna kommun med 17:12 medan Dorotea kommun har den högsta kommunala utdebiteringen med 23:90. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Arbetsmarknaden i kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling. Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 600 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till. De arbetstillfällen i som innehas av män finns främst inom tillverkningsindustrin medan de arbetstillfällen som innehas av kvinnor främst finns inom sjukvård och socialtjänst samt utbildning. Större andel av de yrkesverksamma männen i kommunen innehar ledningspositioner medan större andel av kvinnorna har yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Av de registrerade arbetsställena i är nästan hälften verksamma inom jord- och skogsbruksnäringarna samt till dessa relaterade verksamheter. Näst störst när det gäller antalet registrerade arbetsställen är handelsnäringen. Arbetslösheten i uppgår till 6,9 % av befolkningen mellan år. Hultsfred, Torsås, Västervik och Emmaboda kommuner är de kommuner som har den högsta arbetslösheten i länet medan den lägsta arbetslösheten finns i Ölands-kommunerna. Den totala arbetslösheten i Kalmar län uppgår till 6,4 % och för riket till 6,7 %, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. BEFOLKNING s befolkning har minskat med drygt 21 % sedan mitten av 1990-talet. Hittills under 2013 har befolkningsminskningen varit 20 personer, vilket är något bättre jämfört med samma period Befolkningsutveckling

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under de första sju månaderna 2013 har det fötts 29 barn i medan 64 personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 35 personer. Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har hittills under 2013 varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt. Medelåldern i är 46,2 år, vilket är betydligt högre än medelåldern i Kalmar län (44,0 år) samt i riket som helhet (41,2 år). Detta speglar det faktum att de äldre åldersgrupperna utgör en stor del av kommunens befolkning. Medelåldern för kvinnor i kommunen är 47,4 år och för män 45,0 år. BALANSKRAV Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunens ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret. s tidigare negativa kapital återställdes i och med de positiva resultaten under 2009 och Detta innebär att det inte funnits något negativt balanskravsresultat att hantera de senaste åren. Prognostiserat resultat för 2013 innebär att det inte heller kommer att finnas något balanskrav att hantera de kommande åren. Balanskravsavstämning (mkr) Årets resultat / prognostiserat 8,9 7,1 6,2 16,3 Att återställa enl. balanskravet 0,0 0,0 0,0 0,0 SÄRSKILDA HÄNDELSER JANUARI-AUGUSTI Det ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer och arbetsledare inom kommunens verksamheter som påbörjades under våren 2012 kommer att avslutas under Som en fortsättning på ledarutvecklings-programmet kommer en medarbetardag för samtlig personal att genomföras under vintern 2013/2014. Stor upprustning och energieffektiviserande åtgärder har genomförts på Fröviskolan. Det handlar om uppvärmning, fönsterbyten samt renovering av matsalen och Mellangården. Vidare har lekplatserna på kommunens skolor och förskolor upprustats. Arbetet med renovering av sporthallens omklädnings-utrymmen med anledning av fuktskador har påbörjats och innebär att sporthallen inte kommer att kunna användas under hösten samarbetar sedan februari 2013 med Riksbyggen angående frågan kring om- och tillbyggnationer av kommunens tre äldreboenden. Ritningsförslag har tagits fram som under hösten 2013 har presenterats för politiker, verksamhets-representanter, pensionärsorganisationer och fackliga representanter. Naturvårdsverket har genom Länsstyrelsen i Kalmar län beviljat projektmedel för sanering av området vid det gamla glasbruket i Björkshult. Projektet har startat genom att en konsult har upphandlats för projekt-ledning samt att dialogmöten har hållits tillsammans med markägarna till de aktuella fastigheterna i Björkshult. Projektet beräknas pågå till hösten har antagit en policy för socialt företagande och ett projekt kring detta har kommit igång utifrån arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Ett flertal utveckling- och effektiviseringsprojekt pågår inom verksamheterna, bland annat ett utvecklingsarbete på Kvillgården samt ett projekt för ruttoptimering inom hemtjänsten. Samverkansdiskussioner har under årets förts med Mönsterås kommun kring samverkan inom miljö- och byggnadskontoret. har tillsammans med Mönsterås, Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Västerviks kommuner startat en gemensam inköpscentral med stationering i Västervik. Inköpscentralen kommer att administrera avtal och upphandlingar för samtliga kommuner. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRNING OCH KONTROLL Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning som kräver kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. s övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn. Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltningsledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska kunna planera och ta ansvar för den kommunala verksamhetens utveckling. Under 2012 reviderades kommunens vision samt övergripande mål och strategier. s vision är en bild av framtidens där möjligheterna att nå dit är beroende av hur väl kommunens styrsystem fungerar samt vad som händer i omvärlden. Det grundläggande syftet med kommunens styrning är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. s strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga visionen. tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt framtid/utveckling. Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter. Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. Nedanstående visare används i uppföljningen av målen för att åskådliggöra om respektive inriktningsmål har uppnåtts eller inte under året. Visarna kan stå på fem olika lägen; Underkänt Varning OK Bra Utmärkt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär att respektive generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om fem finansiella mål för ; Verksamhetens nettokostnader uppgår till maximalt 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE % Utfall Finansiellt mål Prognosen för 2013 innebär att 97,0 % av skatteintäkter och statsbidrag kommer att användas för att finansiera kommunens löpande verksamhet. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnader maximalt får uppgå till 97,5 % av skatteintäkter och statsbidrag beräknas därmed med marginal att uppnås under Inflationssäkrad förmögenhet s resultat ska motsvara en inflationsuppräkning av det egna kapitalet. Riksbankens prognos för 2013 är att inflationstakten i Sverige kommer att vara 0,1 %, vilket innebär att en ökning av s kapital med 95 tkr räcker för att nå måluppfyllelse under Årets prognostiserade ökning av det egna kapitalet uppgår till 8,9 mkr och kommunen beräknas därmed med god marginal uppnå det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet för Pensionsplaceringarna genererar en förväntad avkastning på 5,25 % per år För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. Hittills under 2013 har pensionsplaceringarna genererat en avkastning på 7,2 %. Avkastningen kan förändras under de sista månaderna men bedömning som görs är att målet kommer att uppnås under året. Skattefinansierade investeringar uppgår maximalt till 1,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Prognostiserat utfall under 2013 avseende skattefinansierade investeringarna uppgår till 3,2 %. Prognosen innebär att målet inte kommer att uppnås under året. Avgiftsfinansierade investeringar uppgår maximalt till 0,9 % av skatteintäkter och statsbidrag Prognostiserat utfall för de avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 2,9 %, vilket innebär att målet inte beräknas att kunna uppnås under året. Tre av de fem finansiella mål beräknas att kunna uppnås under 2013, vilket skulle innebära 60 % måluppfyllelse. Det prognostiserade utfallet för de finansiella målen är något sämre än föregående år då fyra av sex finansiella mål uppnåddes. Att målen för investeringsvolymerna inte uppnås beror på beslut om tilläggsbudget för investeringar utan att de finansiella målen har förändrats. Prognosen för hela mandatperioden är att samtliga finansiella mål kommer att uppnås. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsperspektivet i god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att säkerställa detta krävs det att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Verksamheterna ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt De finansiella målen är överordnade de verksamhetsmässiga målen Målen enligt verksamhetsperspektivet redovisas som kommunstyrelsens övergripande inriktningsmål och presenteras som inledning på årsredovisningens verksamhetsberättelse, sida Fyra av de fem övergripande verksamhetsmålen kommer enligt prognosen att uppnås under 2013, vilket innebär samma måluppfyllelse som förra året. Måluppfyllelse av verksamhetens inriktningsmål Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Kommunledningsutskottet 4 1 Teknisk verksamhet/ösk 3 1 Utbildningsutskottet 3 2 Sociala utskottet 4 1 Myndighetsnämnden 5 0 Valnämnden 0 0 Revision 1 0 Överförmyndare i samverkan 3 0 HUL Lönesamverkan 2 0 Utöver de finansiella och verksamhetsmässiga målen enligt perspektiven för god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål brutits ner till inriktningsmål för respektive utskott. I ovanstående tabell redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen för verksamheternas antagna inriktningsmål. Av 30 inriktningsmål bedöms 25 av målen eller 83 % att uppfyllas under året. Under respektive verksamhetsberättelse (sida 33-48) presenteras målen och dess måluppfyllelse mer ingående. I nedanstående tabell sammanfattas samtliga mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelse (2012) Finansiella perspektivet 3 av 5 60% (67%) Verksamhetsperspektivet 4 av 5 80% (80%) Verksamhetsmål 25 av 30 83% (81%) Total måluppfyllelse 32 av 40 80% (79%) Den totala måluppfyllelsen har ökat från 79 % under 2012 till 80 % prognostiserat för Som tabellen ovan visar är det för verksamhetsmålen som måluppfyllelsen har ökat jämfört med

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS RESULTAT OCH RESULTATPROGNOS uppvisar ett prognostiserat positivt resultat på 8,9 mkr för Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 3,3 mkr och innebär en positiv budgetavvikelse på 5,7 mkr. Verksamheterna prognostiserar ett underskott på totalt 6,9 mkr medan finansredovisningen pekar på ett budgetöverskott på 12,6 mkr. 25,0 Årets resultat (mkr) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15, Under den senaste 10-årsperioden har resultaten för varierat kraftigt. Både stora underskott och stora överskott har redovisats. De stora överskotten för åren 2009 och 2010 förklaras av de stora tillskotten till den kommunala sektorn som gjordes med anledning av den finansiella krisen. DRIFTSAVVIKELSER (mkr) Kommunledningsutskottet ÖSK (fd. tekniska utskottet) Utbildningsutskottet Sociala utskottet Myndighetsnämnden Revision Valnämnden Summa ,2-0,4-0,6-0,5-5,0 0,0-1,6 1,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-6,9 0,4 Utskottens verksamheter uppvisar ett underskott på 6,9 mkr, enligt sammanställning ovan. Överskottet innebär en negativ budgetavvikelse på 2,4 %. Jämfört med föregående års utfall uppvisar utskotten betydligt sämre prognostiserade resultat. De största budgetavvikelserna prognostiseras inom utbildningsutskottet samt sociala utskottet. Underskottet inom utbildningsutskottet beror till stora delar på underkompensation i demografimodellen och inom sociala utskottet kan underskottet härledas till nya kostsamma ärenden inom äldreomsorg och IFO-verksamheten. För mer ingående redovisning och analys av verksamheterna hänvisas till sidorna FINANSREDOVISNING (tkr) Budget Prognos Avvikelse Löneökningsmedel Förändring semesterlöneskuld Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Kapitaltjänst, försäkringar Återbetalning AFA-försäkring Övrigt Summa Finansbudgeten för 2013 visar ett prognostiserat överskott på 12,6 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag ger ett överskott på sammanlagt 3,2 mkr, vilket beror på positiva slutavräkningar för tidigare års skatteintäkter. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De finansiella intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 4,2 mkr, vilket beror på högre avkastning på KLPplaceringarna än budgeterat. AFA Försäkring har beslutat att återbetala inbetalda premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och 2006, vilket innebär ett preliminärt tillskott på 6,7 mkr. Med anledning av detta har Kommunfullmäktige fattat beslut om att utöka ÖSK:s driftsbudget med 2,0 mkr för innevarande år för underhåll av kommunala gator och vägar samt kommunala fastigheter. Den interna kapitaltjänsten har negativ effekt på finansbudgetens utfall. Förklaringen till underskottet på kapitaltjänst beror dels på att internräntan har justerats och dels på att lägre investeringsnivåer under tidigare år får till följd att verksamheterna inte debiteras för kapitalkostnad i samma utsträckning som budgeterat. FINANSNETTO s finansnetto, det vill säga skillnaden mellan totala finansiella intäkter och totala finansiella kostnader uppgår enligt årsprognos till -0,3 mkr. Prognosen för finansnettot är bättre än budgeterat vilket uteslutande beror på högre avkastning på KLP-placeringarna Finansnetto (mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader EGET KAPITAL s egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under Under perioden har det egna kapitalet ökat med 44,4 mkr och den positiva prognosen för innevarande år innebär att kapitalet beräknas att öka ytterligare under Eget kapital (mkr) LÅNESKULD OCH RÄNTA s låneskuld uppgår till 131,6 mkr. Nivån på låneskulden har inte förändrats sedan Per låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 2,7 %, vilket kan jämföras med samma tidpunkt föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 3,2 %. Den genomsnittliga räntenivån uppgår till 3,0 % för lån med bunden ränta respektive 1,9 % för lån med rörlig ränta. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Låneskuld (mkr) Enligt s finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan %. Nuvarande andel lån med rörlig ränta är 27 % medan 73 % av låneskulden ligger med bunden ränta. Det totala förfallet ser ut enligt följande; Förfall av låneskuld Inom ett år 27% 1-4 år 57% 5-10 år 16% LIKVIDITET Likviditeten visar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga genom att jämföra likvida medel och kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder. s likviditet uppgår till 184 % vilket innebär en markant förbättring sedan årsskiftet då likviditeten uppgick till 105 %. Förbättringen beror framförallt på lägre kortfristiga skulder, vilket i sin tur har att göra med att två större lån skulle omsättas under 2013 och redovisades därmed som kortfristiga skulder vid bokslutet SOLIDITET Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att räkna fram hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditetsmåttet visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt. Vid bokslutet 2012 uppgick s soliditet till 20,7 %, och vid delårsbokslutet per ligger soliditeten på 21,7 %. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av tillgångsökningen och dels av resultatutvecklingen. Den förbättrade soliditeten beror på att kommunens egna kapital har ökat i större utsträckning än skulder under årets första åtta månader. s soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgår till 53 %. SKULDSÄTTNINGSGRAD Kommunens skuldsättningsgrad, det vill säga skuldernas andel av de totala tillgångarna uppgår till 78,3 %. Jämfört med vid årsskiftet (79,3 %) har kommunens skuldsättningsgrad minskat något genom att skulderna inte ökat i samma takt som de totala tillgångarna. INVESTERINGAR Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån s finansiella mål, som i sin tur baseras på nivån av skatteintäkter och statsbidrag. Omslutningen för ursprunglig investeringsbudget för 2013 uppgick till 7,9 mkr. Utöver detta har kommunstyrelsen fattat beslut om tilläggsbudget för 2013, avseende ej genomförda investeringar under föregående år på totalt 18,3 mkr. Beslut har också tagits om lönsamma investeringar på sammanlagt 6,8 mkr. Detta innebär att den totala investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 33,1 mkr. Hittills under 2013 har investeringar på totalt 10,7 mkr genomförts. Prognostiserade nettoinvesteringar för 2013 uppgår till totalt 23,0 mkr (inklusive lönsamma investeringar). Detta innebär att 70 % av totalt beslutad investeringsbudget kommer att förbrukas under året. Utöver ordinarie investeringsbudget har kommunfullmäktige fattat beslut om lönsamma investeringar avseende vägbelysning och energieffektiviseringsåtgärder, på totalt 6,8 mkr. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ytterligare investeringsredovisning finns på sida 21. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 338,7 mkr, vilket är en ökning med 11,9 mkr sedan årsskiftet. Borgensåtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, PBF förtroendevalda samt leasingåtaganden. Förändringen av borgensåtagandet beror till stor del på en högre pensionsskuld inklusive löneskatt jämfört med vid årsskiftet. Detta med anledning av att RIPS-räntan har förändrats som i sin tur påverkar pensionsskulden. Risk och kontroll Budgetavvikelse, drift (mkr) -6,9-0,8 1,0 0,2 1,5 Borgensåtagande (mkr) inom koncernen 143,5 145,5 145,5 124,5 97,5 pensionsskuld inkl. löneskatt 191,8 174,6 182,9 149,9 156,3 övrigt 3,4 3,9 4,5 3,1 2,0 Låneskuld (mkr) 131,6 131,6 131,6 123,6 139,5 Soliditet 22% 21% 19% 20% 17% Ytterligare nyckeltal finns på sid. 4. Utöver detta har genom sitt medlemskap i Kommuninvest ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. s ägarandel i Kommuninvest uppgår till 0,13 %. RISKANALYS Enligt s finanspolicy får upplåning göras vid behov för långfristiga finansieringar samt för att trygga den kortfristiga betalningsförmågan. Upplåning skall ske med beaktande av kommunens likvida situation, den egna investeringstakten samt aktuellt penningmarknadsläge. Likviditetsplanering skall ligga till grund för bedömning av betalningsförmåga på kort och lång sikt samt vara underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning. Vid placering av likvida medel samt pensionsmedel skall placeringsformer väljas som förväntas ge bästa möjliga förräntning utan att krav på lågt risktagande åsidosätts. har haft en stor andel lån med rörlig ränta vilket påverkat resultatet positivt de senaste åren i och med det rådande ränteläget. Under de senaste åren har dock ett flertal lån bundits till fast ränta vilket gör att kommunen inte längre påverkas lika mycket av ränteförändringar som tidigare. En genomsnittlig ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle för innebära en ökad räntekostnad på 350 tkr per år. Detta kan jämföras med s situation för några år sedan, då en ökning av den rörliga räntan med 1 % -enhet skulle inneburit en ökad årlig räntekostnad på nästan 1,0 mkr. SAMMANFATTNING/FRAMTID Delårsrapporten ska ge en indikation på om antagna mål enligt årsbudgeten kommer att kunna uppnås som planerat under året. Avseende det ekonomiska resultatet lämnas dels ett utfall för årets första åtta månader och dels en helårsprognos för året. har, trots den finansiella oron i omvärlden, haft en god ekonomisk utveckling under de senaste åren. Prognosen för innevarande års resultat är positiv och det är glädjande att kunna konstatera att kommunen återigen beräknas uppnå den rekommenderade gränsen för god ekonomisk hushållning. Målet uppnåddes åren 2009, 2010 och 2011 men inte för Lånevolymen har inte förändrats under året utan ligger kvar på samma nivå. Både soliditeten och likviditeten har förbättrats under året. Bedömningen som görs vid delårsbokslutet är att tre av de fem finansiella målen samt merparten av de verksamhetsmässiga målen kommer att uppnås under innevarande år. De finansiella mål som inte kommer att uppnås är de mål som är kopplade till nivån på investeringsvolymerna och beror på beslut om stor tilläggsbudget. Den totala måluppfyllelsen beräknas bli något högre än utfallet för föregående år. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Sett över tid har s nettokostnader ökat i lägre takt än skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär goda förutsättningar för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Befolkningsantalet i har fortsatt att minska under Befolkningsutvecklingen har direkt påverkan på kommunens verksamheter genom att demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna. Med anledning av de demografiska förändringarna samt befolkningsminskningen i kommunen är det viktigt att verksamheterna anpassas i motsvarande takt. Detta för att det inte ska uppstå obalanser i driftbudgeterna utan istället skapa en budget och ekonomi i balans. s ekonomi har förbättrats under de senaste åren men det kommer att krävas fortsatt arbete för att skapa produktiva och effektiva verksamheter samt budgetdisciplin. Victoria Schön Månsson Ekonomichef, 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PENSIONSREDOVISNING För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som bildades 1996 och har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare. Tio av Kalmar läns tolv kommuner samt Landstinget i Kalmar län är delägare i KLP. s andel i KLP uppgår till 3,3 % per Pensionsmedelsförvaltning (tkr) Avsättning för pensioner Löneskatt på avsättning Pensionsskuld intjänad före Löneskatt på pensionsskuld Finansiell placering (bokfört värde) varav aktiedel varav räntebärande del Totala förpliktelser Finansiell placering (marknadsvärde) Marknadsvärde -Bokfört värde Återlåning i verksamheten KLP-placeringarna har stigit i värde under 2013 och avkastningen för årets åtta första månader uppgår till 4,6 mkr (bokfört värde). Detta innebär att avkastningen hittills under året uppgår till 7,2 %. Återlåningen i verksamheten har minskat med 3,1 mkr sedan samma tidpunkt Sedan årsskiftet har återlåningen ökat med 3,6 mkr, vilket innebär att pensionsförpliktelserna ökat i större utsträckning än pensionsplaceringarna. Ökningen av pensionsförpliktelserna beror i sin tur på en förändring av RIPS-räntan, som är den ränta som används för att beräkna pensionsskulden. s marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per till 76,1 mkr, vilket kan jämföras med årsskiftet då marknadsvärdet uppgick till 70,3 mkr. Detta innebär en värdeökning av marknadsvärdet på 5,8 mkr eller 8,3 % under året (mkr) - Marknadsvärde aug-12 sept okt nov dec-12 jan-13 feb mars april maj juni juli aug-13 Räntebärande del Aktiedel Per uppgick den räntebärande delen av s KLP-portfölj till 47,4 % medan aktiedelen uppgick till 52,6 %. Hittills under året har den räntebärande delen av marknadsvärdet ökat med 10,2 %, vilket motsvarar 3,4 mkr samtidigt som aktiedelen har ökat med 6,5 %, vilket motsvarar 2,4 mkr. Detta innebär att den räntebärande delen av s portfölj per uppgår till 48,2 % medan aktiedelen uppgår till 51,8 %. KLP:s totala portföljvärde uppgår per till mkr, vilket innebär en ökning med 312 mkr sedan årsskiftet. En insättning på 30 mkr har under året gjorts vilket innebär att värdeökningen uppgår till 282 mkr. Aktieandelen uppgår till 51,8 % av totala tillgångarna och följer bolagets placeringspolicy att aktieandelen får variera mellan % av de totala tillgångarna. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål 2013 KLP-portföljstatistik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Personalredovisningen innehåller statistik och uppföljning av nyckeltal som kan användas för att studera trender och som underlag för analyser och personalstrategiska bedömningar. Redovisningen innehåller även analys av medarbetarperspektivet i den balanserade styrningen. I redovisningen framgår också en del av de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målen i medarbetarperspektivet i kommunens balanserade styrkort. ÅRETS VERKSAMHET s ledarutvecklingsprogram som omfattat fem dagar för samtliga chefer och ledare är avslutat. Programmet har behandlat personligt ledarskap, grupputveckling, teamarbete, kultur på arbetsplatsen, frågeställningar som visioner, mål, delaktighet och kommunen som arbetsgivare. Under hösten 2013 är det dags att ta nästa steg och genomföra en medarbetardag för samtliga medarbetare. Målet är att skapa förutsättningar för god kommunikation i arbetsgrupperna, skapa förutsättningar för utveckling i respektive arbetsgrupp och verksamhet, ökat engagemang och delaktighet, förståelse för hur jag påverkar och påverkas av andra samt att gemensamt definiera nuläge och utvecklingsområden. Ledarutveckling över gränserna heter ett projekt som deltar i tillsammans med sju andra kommuner. Projektet har beviljats medel från europeiska socialfonden. Totalt kommer 80 medarbetare att omfattas av utbildningsinsatserna i samtliga medverkande kommuner. Fem medarbetare från deltar i projektet. Projektet syftar till att ta tillvara på goda medarbetares inneboende potential att kompetensutveckla sig för att vara med och aktivt driva utveckling i kommunerna genom att välja ett ledarskap i framtiden. Programmet kommer att utveckla den anställdes förmåga att leda sig själv och andra, vilket är till nytta för de kommunala verksamheterna oavsett om deltagarna blir chefer eller inte. Programmet innebär kompetensutveckling inom ledarskap och garanterar inte en tjänst som ledare. Omfattningen är ungefär 15 % av arbetstiden. Samarbete över kommungränserna syftar till att ge ökad rörlighet att pröva andra tjänster, ge fler karriärmöjligheter och en bredare arbetsmarknad. har deltagit i ytterligare ett projekt, PLUS, som avslutats i augusti Projektet har letts av Kalmar Arbetsgivarring och finansierats av europeiska socialfonden. Den övergripande idén med projekt PLUS var att genom kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och samverkan minska korttidssjukfrånvaron och långsiktigt behålla den låga långtidssjukfrånvaron. Avsikten var dels att ge chefer och ledare insikt i och kunskap om betydelsen av ett hälsofrämjande ledarskap samt verktyg och metoder att utöva ett sådant ledarskap, dels att ge medarbetarna insikt i det egna ansvaret för hälsan och kunskaper om vad som kan göras för att påverka och förändra. Under året har flera interna utbildningar för chefer och i vissa fall skyddsombud erbjudits. Det har bland annat handlat om grundläggande arbetsmiljöutbildning och utbildning för att lära sig mer om problematik kring alkohol och droger och hur arbetsgivare kan och bör förhålla sig till detta. Personalutskottet har utsett och uppmärksammat Årets medarbetare för första gången. vill uppmärksamma medarbetare, enskilda eller arbetslag, som i vardagen gör en insats utöver det vanliga. Syftet med priset är att uppmärksamma och belöna medarbetare eller arbetsplatser som har bidragit med verksamhetsutvecklande förslag, skapat arbetsglädje, entusiasmerat brukare och/eller medarbetare, visat på goda resultat och visat helhetsperspektiv. Arbetet med att förbereda för införande av rökfri arbetstid har fortsatt under året. Beslut fattas av kommunfullmäktige i september Under året har lönekartläggning genomförts i enlighet med diskrimineringslagen. Syftet med åtgärden är att kartlägga och analysera om de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män har sin förklaring i medarbetarnas könstillhörighet eller om det finns andra sakliga förklaringar till varför det skiljer i lön. Om arbetsgivaren inte kan motivera löneskillnaderna som sakliga måste dessa skillnader åtgärdas. Lönekartläggning ska genomföras vart tredje år. I upptäcktes mycket små löneskillnader som inte kunde förklaras och dessa har åtgärdats i årets löneöversyn. deltar via lönesamverkan HUL i upphandling av ett nytt personalsystem tillsammans med kommuner i Kronoberg. Med anledning av detta arbete har kartlagt olika processer för att kunna 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kravställa korrekt. Arbetet med processer och flöden har engagerat många chefer och medarbetare i kommunen. Upphandlingen annonseras under hösten Förutom den friskvård som anställda i kommunen erbjuds sedan flera år har anställda erbjudits subventionerad massage under året. 42 medarbetare har utnyttjat möjligheten under årets första halvår. Det är färre än under motsvarande period föregående år. PERSONALSTRUKTUR I nedanstående tabell redovisas antal anställda i. Anställningar Tillsvidareanställda Visstidsanställda m månadslön Deltidsanställda brandmän BEA månadsavlönade visstid * * Anställningar i syfte att mildra arbetslöshet kan anställas enl. kollektivavtal BEA. Utbildningsutskottet har minskat antalet tillsvidareanställda med fem personer men ökat visstidsanställda med åtta personer. I övrigt är personalstrukturen i princip oförändrad i jämförelse med samma period I nedanstående tabell redovisas åldersfördelning av tillsvidare- och visstidsanställda i. Åldersfördelning år 0,0% 0,0% 0,0% år 6,9% 6,6% 5,1% år 16,3% 16,4% 14,9% år 26,1% 26,8% 27,7% år 32,3% 31,8% 33,6% 60 år och uppåt 18,4% 18,4% 18,7% PERSONALKOSTNADER & SEMESTERLÖNESKULD Den totala personalkostnaden för perioden januari till augusti 2013 uppgår till 161,1 mkr. Motsvarande kostnad för 2012 uppgick till 158,1 mkr. I nedanstående tabell redovisas semesterlöneskulden per samt för samma tidpunkt 2012 och Semesterlöneskuld inkl. PO (tkr) Semesterlöneskuld inkl. PO Semesterlöneskulden består av arbetstagares innestående komptid, sparade semesterdagar samt ej uttagna semesterdagar för innevarande år. I redovisningen ingår även PO-pålägg vilket avser arbetsgivaravgifter, som i sin tur består av både delar som är lagstiftade samt delar som bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivarförbund och fackföreningar. Avgifterna går främst till pensioner samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar. PERSONALENS ARBETADE TID OCH FRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron i kommunen ligger på 8,1 %. Sjukfrånvaron har ökat under året. I jämförelse med apriluppföljningen, då sjukfrånvaron uppgick till 9,1 %, har den dock sjunkit. Den största ökningen finns i åldersgruppen år. Under den senaste 12-månadersperioden har 52 medarbetare haft fler än sex sjukfrånvarotillfällen. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande siffra 43 medarbetare. Av kommunens medarbetare har 36 % inte varit sjuka alls under perioden januari till augusti. Motsvarande siffra för samma period 2012 var 40 %. 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro 8,1% 6,1% Sjukfrånvaro 1-59 dgr av total sjukfrånvaro 44,0% 53,4% Sjukfrånvaro över 60 dgr av total sjukfrånvaro 56,0% 46,6% Kvinnors andel av sjukfrånvaron 91,7% 90,0% Mäns andel av sjukfrånvaron 8,3% 10,0% Sjukfrånvaron i åldersgruppen 1-29 år 6,2% 3,7% Sjukfrånvaron i åldersgruppen år 7,3% 6,0% Sjukfrånvaron i åldersgruppen år 9,0% 6,6% Sjukfrånvaron i åldersgruppen 66 år - 4,7% 2,0% MÅLUPPFYLLELSE MEDARBETARE Inriktningsmål Kommunens medarbetare skall trivas med sitt arbete och kunna utvecklas i detta genom en framsynt personalpolitik och en god arbetsmiljö samt ett professionellt ledarskap. Kommunens medarbetare skall genom en stor delaktighet i sin verksamhet kunna ge en bra och professionell service utifrån uppsatta mål. Kommunens medarbetare skall kunna vara stolta över att arbeta i och kunna vara goda ambassadörer för kommunen. Inriktningsmålen som är kopplade till arbetsmiljö arbetas det med kontinuerligt i de respektive verksamheterna och medarbetarenkäten från hösten 2012 uppvisar en positiv utveckling. En ny medarbetarenkät kommer att göras under hösten Resultatmål Sjukfrånvaron ska minska. Målet för sjukfrånvaron uppnås inte. Sjukfrånvaron ökar i kommunen, från 6,4 % under 2011 till 7,1 % under 2012 och till 8,1 % hittills under En del av förklaringen till den ökade sjukfrånvaron under 2013 tros vara den influensaepidemi som pågick under årets första månader. Trenden att sjukfrånvaron inom framför allt vård och omsorg ökar märks inte bara i utan runt om i landet. Pågående arbetsmiljöarbete och ledarskapsutbildning är dock åtgärder som på lite längre sikt kan komma att vända den negativa trenden. 90 % av de anställda i kommunen ska uppleva en god arbetsmiljö 90 % av de anställda ska känna sig delaktiga i antagna mål I analysen av god arbetsmiljö sammanvägs hela medarbetarenkätens resultat som en utgångspunkt. Resultatet i enkäten som genomfördes 2012 var bättre än En ny undersökning ska genomföras under hösten Förbättra s anseende som arbetsgivare En viktig faktor för möjligheten att rekrytera är att förbättra kommunens anseende som arbetsgivare. En viktig grupp i det arbetet är de redan anställda och det synsätt som dessa känner och förmedlar. Medarbetarna är viktiga ambassadörer för att förändra bilden av Högsby som arbetsgivare. Chefer arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning Carl-Axel Blom (s) Ordförande personalutskottet Pernilla de Vries Personalchef 22

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNALA BOLAG Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostad AB och Högsby Energi AB samt ett delägt bolag, Högsbynät AB. Se även organisationsschema, sida 30. Delårsrapporten avser endast och omfattar inte någon sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Nedan följer dock en kortfattad beskrivning av de kommunala bolagen och deras respektive ekonomiska läge. HÖGSBY BOSTAD AB Högsby Bostad AB är ett bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i. Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort. Migrationsverkets lokaler har färdigställts och var inflyttningsklart den 1 juli Total kostnad för byggnationen av Migrationsverkets lokaler uppgår till ca tkr. Beräknad hyresintäkt uppgår till 712 tkr och beräknad driftskostnad uppgår till 677 tkr. Bolaget har från och med år 2012 beslutat att samtliga byggnader skall skrivas av med en linjär metod om 2 % per år. Högsby Bostads lånestock uppgår till 100,5 mkr. 47 % av lånestocken har lång räntebindning och resterande del av lånen är bundna till kort ränta. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare,. Bolagets resultat efter första tertialet 2013 uppgår till -0,5 mkr. Bolagets bedömning är att det budgeterade resultatet kommer att uppnås vid årets slut. ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna, fastigheter, VA-verksamhet, avfallshantering, gator, vägar och parker. Ytterligare redovisning om ÖSK finns i delårsbokslutets verksamhetsberättelse på sida HÖGSBY ENERGI AB Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar. Högsby Energi AB startade sin verksamhet under 2008 och under perioden har fokus legat på utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Under 2013 har ytterligare kunder anslutit sig till fjärrvärmenätet samt att ytterligare några kunder har fått fjärrvärmen framdragen till den egna fastigheten men ännu inte kopplat in fastigheten på fjärrvärmenätet. Högsby Energis lånestock uppgår till 43 mkr. 28 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 72 % har lång räntebindning. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun. Ett byggkreditiv på 33,5 mkr har upphandlats och bolaget kommer att avropa från detta under hösten 2013 och våren 2014 i takt med utökade investeringar. Högsby Energi AB prognostiserar ett svagt resultat för verksamhetsåret. Det svaga resultatet beror på att bolaget befinner sig i en expansiv fas med mycket investeringar. Även fortsättningsvis står bolaget inför stora investeringar, vilket gör att negativa resultat prognostiseras under ett antal år framöver. HÖGSBYNÄT AB Högsbynät AB är en heltäckande operatör av Internet, nät- och telefonitjänster och kan tillhandahålla dessa tjänster till nästintill 100 % av s invånare. Högsbynät AB är öppet för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har även driftsansvaret för s IT-verksamhet. 23