Givare/sensorer. Mätteknik Ville Jalkanen.
|
|
- Thomas Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Givare/sensorer Mätteknik Ville Jalkanen 1
2 Introduktion I mättekniska sammanhang finns ett stort behov av att mäta icke-elektriska storheter med elektroniska instrument Ex. Meterologisk väderstation Temperatur, Lufttryck, Vindhastighet, Vindriktning, Luftfuktighet Mekaniska mätinstrument T.ex. Kvicksilvertermometer Nackdel: manuell avläsning, dyra, skrymmande, dålig noggrannhet Givare/sensor Omvandlar fysikalisk storhet till elektronisk storhet Passiva (kräver drivspänning): t.ex. ändring i R pga T Aktiva: t.ex. generar spänning relaterat till T ville.jalkanen@umu.se 2
3 Exempel Fysikalisk storhet Givare Elektrisk storhet Temperatur Kraft Termistor Termoelement Töjningsgivare Piezokristall Resistans Spänning Resistans Laddning Ljud Mikrofon Kapacitans Ljus Fotomotstånd Fotodiod Resistans Ström Magnetfält Hallprobe Spänning Många fler... T.ex. Kemiska, optiska, nukleära mätmetoder... 3
4 Mätning av RESISTANS 4
5 Resistiva givare och resistansmätning Den elektriska storheten som ändras är resistansen Detekteras med en likspänningsmatad Wheatstonebrygga R 2 R 3 Bryggans utspänning är U b = U A U B = U + - A U b B = R 1 R 1 + R 2 U R 4 R 4 + R 3 U R 1 R 4 Bryggan är i balans om U b = 0 Resistiv givare Måste vara lika Balansvillkoret blir då R 1 R 1 +R 2 = R 4 R 4 +R 3 R 1 R 4 + R 1 R 3 = R 1 R 4 + R 2 R 4 R 1 R 2 = R 4 R 3 R 2 kan trimmas så att U b = 0 för något referensvärde hos givaren. Detta kallas för nollkompensering. ville.jalkanen@umu.se 5
6 Om givarens värde ändras med dr till R 1 + dr (pga att den fysikaliska storheten ändras) U b = R 1 + dr R 1 + dr + R 2 R 4 R 4 + R 3 U = = R 1R 4 + R 1 R 3 + R 4 dr + R 3 dr R 1 R 4 R 4 dr R 2 R 4 R 1 + dr + R 2 R 4 + R 3 U = = R 3 dr R 1 + dr + R 2 R 4 + R 3 U U 4R dr R 1 + R 2 Antar att R 1 = R 2 = R 3 = R 4 = R dr Givarkonstanten är k = dr dx där x är en fysikalisk storhet. dr = kdx ville.jalkanen@umu.se 6
7 Trimma R 2 enligt tidigare Nollkompensering + B A Vanligaste sättet Shuntkalibrering Två eller fler resisitiva givare Givaren färdigmonterad i brygga Tryckknapp + B A Shuntresistor Trycks in då bryggan är i balans. Ub>0 motsvarar ett värde på Den fysikaliska storheten. ville.jalkanen@umu.se 7
8 Resistiva givare och resistansmätning Ohm-meter Skicka ström, mäta spänning, och Ohms lag ger resistansen kallas också 2-trådsmetoden Två trådar till givaren Nackdel: Mäter också ledningsresistansen (litet men temperaturberoende! svårt att kompensera för) R I U 4-trådsmetoden (4-polsmätning) Fyra trådar till givaren Voltmeterns inimpedans är mycket stor ingen ström i spänningsledningarna (inget spänningsfall) mäter endast över givaren ville.jalkanen@umu.se 8
9 TRÅDTÖJNINGSPRINCIPEN 9
10 Trådtöjningsprincipen Många givare baseras på trådtöjningsprincipen (folietöjningsprincipen) vanlig mätprincip! Ledarens resistans ändras pga att dess fysiska dimensioner ändras R = ρ l A ρ = resistivteten (ändras inte) l =längden A =tvärsnittsarean Trådtöjningsgivare Fysikalisk storhet: l (och A) Elektrisk storhet: R Givarkonstanten har enheten Ω/m Givarfaktor (relativa ändringen): drτr k = dlτl = Δ ε där ε är töjningen (strain) ville.jalkanen@umu.se 10
11 Trådtöjningsgivare Motståndstråd eller folie av konstantan eller halvledare Täckfolie anslutningskontakter Lång och smal (=hög resitans) Kort och tjock (=låg resitans) verkar i längdriktning kräver rätt orientering vid applicering (limmas på mätobjektet) Dimensioner: Trådtjocklek < 40 μm Givarens tjocklek 1 mm Givarens bredd och längd i storleksordningen centimeter Val av trådmaterial viktigt! Hög givarfaktor (hög känslighet) Temperaturkoefficienten, T-beroende Ändring i T påverkar givaren och mätobjektet olika skenbar töjning mätfel! ville.jalkanen@umu.se 11
12 Trådtöjningsgivare i brygga Applikation: mäta belastningen i en inspänd balk Två givare i Wheatstonebrygga ger temperaturkompensering tänjs ut = R ökar U b = R R R R 1 2R 1 U = trycks ihop = R minskar Obelastade har givarna R 0 Vid belastning R = R där = drτr 0 R U + A U b R 1 B = U = 1 2 U Temperaturen ger resistansändring i båda 1 = 2 U b = 0 (temperaturkompensering) Belastningen ger resistansändring i motsatt riktning 1 = 2 = U b = U 2 R R 1 Två givare ger dubbelt så stor bryggspänning! ville.jalkanen@umu.se 12
13 PIEZO- INDUKTIVA-, KAPACITIVA GIVARE DIFFERENTIALTRANSFORMATORN MAGNETFÄLTSENSOR 13
14 Piezoelektriska givare Piezoelektriska material Alstrar laddning när den deformeras (trycks ihop/töjs ut) Kvarts, keramiska material (PZT),... Kristallen belastas laddningsförskjutning Q x = kf x i = dq x dt U x = Q x ΤC x U t = U x e tτr xc x = k df x dt laddas ur! (konstant belastning kan inte ge konstant laddning) Kiseldioxid (kvarts) Si O Förenklad modell Mäta statiska/långsamt varierande laster med en laddningsförstärkare Piezokristallen bäst lämpad för dynamiska belastningar Återkoppling, resonans R x ville.jalkanen@umu.se 14 i C x
15 Piezoresistiva material Piezoresistiva givare Ändrar resistansen när den deformeras (dragning/komprimering) Liknar trådtöjningsprincipen, men det är resistiviteten (ρ) som ändras Givare Kan göras av halvledarmaterial och diffunderas in i ett kiselmembran (enklare tillverkningsprocess fördel jfr med trådtöjningsgivare) Kopplas i brygga ville.jalkanen@umu.se 15
16 Induktiva och kapacitiva givare Induktansen/kapacitansen ändras pga en fysikalisk storhet Givare Induktiv: positionen av en järnkärna i en spole ändrar induktansen Kapacitiv: plattavståndet eller dielektricitetskonstanten ändrar kapacitansen Signalen detekteras med växelströmsbrygga eller oscillator Ex. Induktiv givare i växelströmsbrygga jωl R u ~ A u b B jω L + dl R = Induktiv givare = u b = jω L + dl jω L + dl + jωl R 2R u = 2jωL + 2jωdL jωl jωdl jωl 2jω 2L + dl jωdl u jω 2L + dl 2 u dl 4 L u ville.jalkanen@umu.se 16
17 Differentialtransformator Linear variable differential transformator (LVDT) Vanlig mätprincip! En spole matas med växelspänning som via en järnkärna inducerar en spänning i två andra spolar u ut är proportionell mot järnkärnans position (x) u ut = 0 V då järnkärnan är i mittläge (x = 0) Amplituden prop mot förskjutningen från mittläget, fasen (0 eller 180) anger positionens riktningen Detekteras med faskänslig likriktare mätobjekt ~ u in x u ut ville.jalkanen@umu.se 17
18 Magnetfältsensorer Vanligaste magnetfältsensorerna bygger på Halleffekten En elektrisk laddad partikel med laddning q och hastighet v kommer in i ett magnetfält B (vinkelrätt mot v) påverkas den av en kraft F v B q F Partikelns bana kröks Detta uttnyttjas i Hallelementet: Laddningar i en ledare böjs av mot ena sidan pga magnetfältet potentialskillnad prop mot magnetfältsstyrkan B U = kib I U k en konstant som beror på materialet och plattans tjocklek ville.jalkanen@umu.se 18
19 Mätning av LÄGE, HASTIGHET, ACCELERATION 19
20 Läges/Positionsgivare Trådtöjningsgivare En rörelse hos ett mätobjekt ger upphov till en böjning av en balk som töjer töjningsgivarna Potentiometer Differentialtransformator (LVDT) Är i grunden en lägesgivare. Se tidigare. U ut = kx U x x Induktiv lägesgivare Mäta induktansen (L) i en spole med rörlig järnkärna Växelströmsbrygga eller oscillator Linjär i begränsad område L ville.jalkanen@umu.se 20 x x L = L x
21 Hastighetsgivare Derivering av lägessignalen v = dx dt Mätdatabehandling: Numeriskt med t.ex. Matlab Analogt och i realtid mha deriverande krets (derivator) Integrering av accelerometersignalen v = 0 t a dτ Mätdatabehandling: Numeriskt med t.ex. Matlab Analogt och realtid mha integrerande krets (integrator) ville.jalkanen@umu.se 21
22 Hastighetsgivare Varvtal/hastighetsmätning med magnetfältsensor Linjär rörelse till rotation mäta varvtal (ex. Drivaxeln i en bil) Ringmagnet eller kugghjul med magnetiska tänder monteras på drivaxeln alternerande magnetfält Placera en magnetoresistiv givare i detta magnetfält AC-spänning med frekvens proportionell mot varvtalet (dvs hastigheten) N SN Ringmagnet (20-40 N- och S-poler) kugghjul u b f v + U Magnetoresistiv givare (ändrar resistansen i proportion till magnetfältet) ville.jalkanen@umu.se 22
23 Korrelationsteknik Hastighetsgivare Belyser objektet som rör sig (alternativt vägbanan) och två givare registrerar det reflekterande ljuset Korskorrelationen mellan dessa två signaler ger tiden det tog att färdas mellan detektorerna Hastigheten är kvoten mellan avståndet mellan detektorerna och tiden Radar Dopplerskift: Radiovågen som reflekteras från ett objekt i rörelse ändrar frekvens Frekvensskillnaden mellan den utsända och reflekterade vågen är proportionell mot hastigheten ville.jalkanen@umu.se 23
24 Accelerometrar Derivering av positionen: a = d2 x dt 2 Trådtöjningsgivare (vanlig!) Fjäder böjs pga trögheten hos en seismisk massa (m) då den utsätts för acceleration (a) Brygga, U ut a 2D och 3D, krocktester, klarar av flera tusen g = 9.81 m/s 2, storlek 10 3 m a m Accelerationsriktning Piezokristall Seismisk massa i kontakt med piezokristall Alstrad Q a Fjädern förspänner piezokristallen positiva/negativa a vibrationsmätning Kapacitiv givare Parallellkopplade kondensatorer där ena plattan är fjäderupphängd a ändrar plattavståndet ändring i C (proportionell mot a) m fjäder piezokristall ville.jalkanen@umu.se 24
25 Mätning av TEMPERATUR 25
26 Temperatur Vanligaste fysikaliska mätstorheten Intressant mätstorhet Reglerprocesser Indirekt mått på tillstånd hos termiska, kemiska, biologiska, eller maskinella processer Att tänka på vid temperaturmätning Upplösning, linjäritet, mäthastighet (tidskonstant), givarapplicering, temperaturöverföring 26
27 Temperaturskala Från termodynamikens grundläggande samband Ideala gaslagen pv=nrt Temperatur (T) är ett mått på molekylär rörelse (kinetiska energin i en ideal gas) Absoluta temperaturskalan Absoluta nollpunkten T= 0 K (enheten kelvin) dvs ingen molekylär rörelse alls Vattnets trippelpunkt K (fast, flytande, gas) Celsius-skalan Nollpunkten (referens) 0 C definieras av vattnets ispunkt Vattnets trippelpunkt C Fahrenheit Tempdifferens på 1 C motsvaras av 1.8 F T = T K T = 5 9 T 32 ville.jalkanen@umu.se 27
28 Metalliska motståndstermometrar R hos metaller är Temperaturberoende (positiv) Platina, nickel, koppar R = R γt (approximativt linjärt) Platina, Pt-100 Fördel: linjärt beroende, hög smältpunkt Nackdel: dyrt, lägre temperaturkoefficient) R 0 = 100 Ω dvs resistans vid 0 γ = Mätområde är 260 till 800 Resistans (Ohm) andragradpolynom temperatur (grader Celsius) Finns också Pt-1000 ville.jalkanen@umu.se 28
29 Termoelement Mäter temperaturskillnad Seebeckeffekten: Uppstår en termo-emk E T i T j över en ledare som placeras i en temperaturgradient T i T j. Materialberoende. Utformas av två ledare av olika material, A och B. Kan användas upp till 1800 Referenspunkten (t.ex. Isvattenbad 0 ) Mätpunkten T 2 E A T 2 T 1 material A material B T 1 E C T 1 T 0 U material C T 0 E B T 1 T 2 E C T 0 T 1 U = E C T 0 T 1 + E B T 1 T 2 + E A T 2 T 1 + E C T 1 T 0 = = E C T 0 T 1 + E B T 1 T 2 E A T 1 T 2 E C T 0 T 1 = = E B T 1 T 2 E A T 1 T 2 ville.jalkanen@umu.se 29
30 Olika typer av termoelement Olinjära. Linjära endast i ett begränsad område Typ Materialpar β BA μv/ Mätområde J Järn-Konstantan K Chromel-Alumel S T Seebeckkoefficient (givarkonstant = lutningen vid temperaturskillnad på 0 ) Platina- Platina/Rhodium Koppar- Konstantan ville.jalkanen@umu.se 30
31 Termistor Halvledargivare för temperaturmätning Halvledare: metalloxid Fördel: lågt pris, hög temperaturkänslighet, snabbare (kort responstid), halvledare (integrerbar) Nackdel: olinjära, begränsat mätområde (ca ), onoggranna (ny kalibrering behövs vid byte) Negativ temperaturkoefficient (NTC): R minskar då T ökar R = AeB Τ T där T anges i Kelvin (K) B har enhet K ( K) A har enhet Ω i datablad anges ofta R(25 ). Vanligt 10kΩ-100kΩ Kan linjäriseras i ett intervall (olika sätt) Finns också termistorer med Positiv temperaturkoefficient (PTC) ville.jalkanen@umu.se 31
32 Mätning av LJUSINTENSITET 32
33 Ljusmätning Ljusdetektorer för att mäta ljusstyrka (utstrålad effekt per yta) Fotomotstånd (fotoresistorer) Ändrar resistans beroende på mängden ljus. Ca 100 Ω (full belysning) till ca 1 MΩ (i mörker) Billig, relativt känslig, men långsam, uppvisar hysteres lux = lumen/m 2 ville.jalkanen@umu.se 33
34 Ljusdetektorer fortsättning Fotodioden diod som är känslig för infallande ljus (fotoner) som ger upphov till en ström i backriktning ändrar I-U karakteristiken Billig, snabb, men relativt okänslig (Givarkonstant 1 μa/μw) Fototransistorn Basen är ersatt med ljuskänslig yta basströmmen utgörs av fotoner (ljus). Basströmmen styr kollektorströmmen Billig, större ljuskänslighet (Givarkonstant 1 ma/μw), men långsammare Photo Sensitive Device (PSD) Vidareutveckling av fotodioden Utsignalen (två strömmar) beror på var på detektorn ljuset träffar. ville.jalkanen@umu.se 34
35 Mätning av TRYCK 35
36 Tryckmätning Vanlig mätstorhet inom industri Kontroll av övertryck Flödesmätning i rör Inom hydralik/pneumatik Enheten Pascal, Pa = N/m 2 Tryck anges i förhållande till en referens Nollpunkten: vakuum (0 Pa) Vanligare referens: atmosfärstryck ville.jalkanen@umu.se 36
37 Tryckgivare Töjningsgivare bälg (eller membran) som expanderar/trycks ihop beroende på P = P 1 P 2 P 2 konstant (oljefyller givarhuset) Ingång med referenstryck + P 1 P 2 U + U b P ville.jalkanen@umu.se 37
38 Tryckgivare Differentialtransformator Järnkärnans läge styrs av bälgens rörelse P 1 P 2 U ut P Induktiv givare En spole med rörlig järnkärna Kopplas i AC-brygga Piezoresistiv givare Diffunderade i ett elastiskt kiselmembran Tryckskillnaden P 1 P 2 0 får membranet att bukta töjning i givarna Kopplas i mätbrygga P 1 P 2 P 2 L P P 1 ville.jalkanen@umu.se 38
39 Mätning av NIVÅ 39
40 Nivåmätning En typ av lägesbestämning (höjdläget) av våt eller torr substans Ofta för indirekt bestämning/reglering av volym eller massa i en tank/behållare ville.jalkanen@umu.se 40
41 Nivågivare Flottör Rörlig järnkärna i spole eller differentialtransformator L x U ut x Induktansen/utsignalen proportionellt mot nivån x x Tryckgivare Rör anslutet till tryckgivare Trycket i röret proportionellt mot nivån P ref P 1 P 1 x (Även piezoresistiva) x ville.jalkanen@umu.se 41
42 Nivågivare Kapacitiv givare Två kondesatorplattor två parallellkopplade kondensatorer (adderas) Ena i luft med ε 0 och den andra i vätskan med ε v Höjden på plattorna är h ε 0 C tot C 0 Vätskenivån är x Fungerar för torra material h ε v b C v x arean d C 0 = ε 0 b h x d C v = ε v b x d C tot = C 0 + C v = b d ε 0h ε 0 x + ε v x = ε 0 bh d + ε v ε 0 b d x Totala kapacitansen är proportionell mot vätskenivån ville.jalkanen@umu.se 42
43 Mätning av FLÖDE 43
44 Flödesmätning Vanlig mätstorhet Flöde: begrepp för att karaktärisera en strömmande fluid (vätska, gas, ånga, suspension (partiklar i vätska)) Lokal strömningshastighet (m/s) Medelhastighet (m/s) Volymflöde (m 3 /s), Q Massflöde (kg/s) ville.jalkanen@umu.se 44
45 Venturirör Vanligaste metoden: införa en strypfläns i flödesröret och mät tryckskillnaden med tryckgivare Flöde (volymflöde): Q = Av Τs Måste vara konstant genom röret, dvs Q = A 1 v 1 = A 2 v 2 (kontinuitetsvillkoret) (1) (hastigheten v 2 måste öka i den smala sektionen) m 3 P 1 P 2 Dessutom är totala trycket konstant enligt Bernoullis samband: (P statisk +P dynamisk = konstant), och då får vi P 1 + ρ v 1 2 = P ρ v 2 2 (2) 2 (trycket P 2 minskar i den smala sektionen) Kombination av ovanstående (1)&(2): Q v 1 v 2 A 1 A 2 Q = A 2 1 A 2 A P 1 P 2 ρ = k P P = P 1 P 2 Mät tryckskillnaden t.ex. enligt ovan. ρ densitet ville.jalkanen@umu.se 45
46 Elektromagnetisk metod med Halleffekt Vätskan innehåller elektriskt laddade partiklar (joner) ( rena vätskor går ej) Flödesledaren (röret) exponeras för ett magnetfält B vinkelrätt mot flödesriktningen Potentialskillnad uppstår över ledaren och denna är proportionell mot laddningströmmen (flödet) B Q 2a U = 2aBv = 2aB A 2B Q = πa Q U ville.jalkanen@umu.se 46
47 Ultraljud Flödet kan mätas med löptidsmätning av ultraljudpulser Om ljudhastigheten i vätskan är c. Avståndet mellan SM1 och SM2 är LΤcos θ Från SM1 till SM2 färdas ljud med hastigheten c + v cos θ Medan ljud i motsatt riktning färdas med c v cos θ Färdtiden från SM1 Till SM2 blir t 12 = L Τ cos θ c+v cos θ Och från SM2 till SM1 t 21 = L Τ cos θ c v cos θ SM 1 Q = Av θ L SM = sändare/mottagare Tidsskillnaden blir t = t 21 t 12 = L 1 cos θ c v cos θ 1 c + v cos θ = L 2v cos θ cos θ c 2 v 2 cos 2 θ Eftersom c v kan vi försumma v 2 cos 2 θ dvs tidsskillnaden är prop mot flödet t = 2L 2L v = c2 c 2 A Q A SM 2 ville.jalkanen@umu.se 47
48 Dopplereffekt Om vi uttnyttjar Dopplereffekten räcker en sändare/mottagare (SM) Ljudvågor med frekvensen f 0 sänds ut och reflekteras mot partiklar Partikelhastigheten (relativt ljudvågorna) är v cos θ Då har den reflekterade ljudvågen frekvensen f = f 0 1 2v cos θ c Detta är dopplereffekten. SM Q = Av f f 0 θ v v cos θ A Frekvensskillnaden blir 2v f = f 0 f = f 0 cos θ = f 2 cos θ c 0 Q ca... och är då ett mått på flödet. ville.jalkanen@umu.se 48
49 ÖVRIGT 49
50 Linjärtransformering Vill ofta standardisera utsignalen så att den t.ex. varierar 0 till 5 V y lutning k Önskat samband y = kx 0 lutning b x Samband y = a + bx Detta kan åstadkommas med en summerare och en inverterare U 0 = a R U 1 = bx U in = y = a + bx R R R 1 R 2 U ut = R 2 R 1 U 1 = b R 2 R 1 x = kx Välj R 2 R 1 = k b ville.jalkanen@umu.se 50
Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en
Läs merSensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare
Sensorteknik 2017 Johan Nilsson http://www.kyowa-ei.com www.hbm.com Uppfanns 1938 i USA för mätningar under utveckling av jordbävningssäkra byggnader (Simmons & Ruge) Använda nu i ett stort antal tillämpningar
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merGivare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma)
Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet Avkännare Givarelement Signalanpassning Sensorutsignal (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma) Matning (ström/spänning) Avkännare för mekaniska instorheter
Läs merImpedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Läs merLaboration 1. Töjning och Flödesmätning
Töjningsmätning 1 Laboration 1. Töjning och Flödesmätning Litteratur 1. Läs igenom avsnitten i boken som behandlar mätning med töjningsgivare (kap. 2, 6.2, 8.1-8.2). 2. Läs igenom avsnitten "Mätning av
Läs merMÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT
Elektriska mätsystem I, 5p, seminarieuppgift 2002-10-16 MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Jonas Långbacka Tommy Kärrman Magnus Hansson Mätsystem för mätning av storheter som kraft, tryck och vridmoment
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs mer1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs merEn givare kan beskrivas enligt blockschemat i Fig. 1 (Fig. 1.1 i PL), med de viktigaste komponenterna:
Med givare (eng. sensor) avser man ett mätinstrument som omvandlar en fysikalisk storhet till en elektrisk storhet. Informationen kan då enkelt överföras, behandlas, digitaliseras (lagras), etc. En givare
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet
Läs merTFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling
TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling c Lennart Båvall 2 Temperatur Grundenheterna i SI Massa Längd Tid El. ström Temperatur Ljusstyrka Materiemängd 1 kg 1 m 1 s 1 A 1 grad 1
Läs merTemperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning
Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport via värmeledning) * Beröringsfri typ (värmetransport via strålning) Givare
Läs merLösningar till övningsuppgifter i
Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4
Läs merMätning av icke-elektriska storheter
Mätning av icke-elektriska storheter Kap 15.1 mm Ex 2.15 Wheatstonebrygga s. 66-67 Resistiv vinkelgivare s. 68-70 Trådtöjningsgivare s. 945-946 Variabel reluktans s. 560-561 Diodtermometer Mätning av icke-elektriska
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar
Läs merOrdinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p
IT-universitetet, Tillämpad IT Mekatronik och industriell IT Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 Ann1 ) Ten1, p Kurskod: 6B67 Datum: 04-1-13 Tid:
Läs merProcessindustriell mätteknik
ÅBO AKADEMI Processindustriell mätteknik Tryckmätning Marcus Grönlund 5/8/2013 Processindustriell mätteknik Åbo Akademi 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Mätreferens...
Läs merSensorteknik Ex-tenta 1
Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merHållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETF85) Tid och plats: 25 oktober, 2017, kl. 14.00 19.00, lokal: Gasquesalen. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 222 40 89
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merMagnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra!
38! 39! Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra! i 1! i 2! Krafterna beror av i 1 och i 2 och av geometrin! 40! Likaså kraftpåverkas en laddning Q som rör sig i närheten av en strömförande ledning!
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs mer- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare
Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28
Läs merTENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs mer9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merTrådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski
Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merTermodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merTemperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson 2002-09-19. Temperaturmätning. Mätenheter
Temperaturmätning Mätenheter Vanligtvis används 3 st olika mätenheter Kelvin (K) och Celsius (C) och Farenheit (F), inom vetenskapen använder man sig mest av Kelvin. För att konvertera de olika mätskalorna
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar odanalys
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs mer1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )
Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa
Läs merI princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.
Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006
(2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är
Läs merSvängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar
Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande... 3 Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Några praktiska tips...
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs mer9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RM] Elektrodynamik, vt 013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets anod
Läs mer9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1
9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Läs mer93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2013 Outline 1 Introduktion
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs merSensorer och elektronik. Grundläggande ellära
Sensorer och elektronik Grundläggande ellära Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik Elektriskt fält och elektrisk potential Dielektrika och kapacitans Ström och strömtäthet Ohms lag och resistans
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merExaminator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon ( Även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 ) Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Datum: 18/4 2006 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William Sandqvist
Läs merLABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,
I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet
Läs merFakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support
Temperatur Fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704
Läs merGivare och Ställdon IL1390 Inlämningsuppgifter 2007 (1,5 hp) Mekatronik och Industriell IT Observera! Bäst före datum: Denna bunt är giltig fram till kusens slut. Observera att detta är sista gången kursen
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merSENSORER OCH MÄTTEKNIK
Räknare & Impedans SENSORER OCH MÄTTEKNIK 2017 Räknare - varför Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors noggrannhet som bäst En räknare kan ha upp till 9 siffor 1 Räknare - frekvens Frekvens anger hur
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 10/1 017, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merDugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)
Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61) 2012-08-10 kl. 13.00 15.00, sal T1 Svaren anges på utrymmet under respektive uppgift på detta papper. Namn:......................................................................................
Läs merTheory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Fredagen 1/1 018, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merKurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merTMFT13 Fö: Temperaturmätning
TMFT13 Fö: Temperaturmätning Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Grundenheterna i Si-systemet Massa 1 kg Massan av en platina vikt som förvaras i Frankrike. Längd 1 m Det avstånd som
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merIsolationsförstärkare
Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merTemperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc
Temperatur fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc Fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merElektriska komponenter och kretsar. Emma Björk
Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej
Läs mer