TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling"

Transkript

1 TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling c Lennart Båvall

2 2 Temperatur Grundenheterna i SI Massa Längd Tid El. ström Temperatur Ljusstyrka Materiemängd 1 kg 1 m 1 s 1 A 1 grad 1 candela 1 mol Extensiva storheter Massa 2 kg+3kg=5kg Intensiva storheter Två lika bitar med densiteterna 1300 kg/m 3 får efter hopslagning densiteten 1300 kg/m 3 Temperatur är enda intensiva grundenheten Två bitar med 2 och 5 grader blir inte 7 grader Enheter Grad Kelvin K (obs! utan ring) Grad Celsius C (fixpunkter) Grad Fahrenheit F (kvicksilvertermometern) Grad Réameur R (sprittermometern)

3 3 Fahrenheit Gabriel Daniel Införde kvicksilver-termometern med 0 F salt och is-vatten 100 F blodtemperaturen hos frisk människa (96 F, dvs. 35,6 C) 0 C 32 F 100 C 212 F C=5 ( F-32)/9 de Réamur René Antoine Införde sprit-termometern med 0 R fryspunkten för vatten 1 R motsvarande utvidgningen 1/1000 av spritbehållarens volym kokpunkten för vatten 80 R Celsius Anders Införde fixpunkterna 100 C fryspunkten för vatten 0 C kokpunkten för vatten Linné Vände på skalan

4 4 A. Temperatur går inte att mäta direkt Resistansändring Längdutvidgning Spänningsändring Översätts Temperatur B. Temperaturen själv är sällan intressant. Ex: Mätning av hälsotillstånd via kroppstemperatur (Feber). Ex: Mätning av processtillstånd via temperaturen (pappersmaskin) C. Temperaturen speglar energitillståndet Definition av temperatur 1 K är 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid vattens trippelpunkt. Termodynamiska temperaturen vid vattens trippelpunkt är K. Termodynamisk temperatur Ideala carnotmaskin Q tillförd värme Q bortförd värme = T vid tillförd värme T vid bortförd värme

5 Referens Trippelpunkten för vatten 5 Tryck mbar kritisk punkt (373,946 C) NTP 1013,25 flytande fast gas 6,11657 trippelpunkt 99,974 temp C Smältpunkten 0.00 Trippelpunkten 0,01 (0,008) * Diagrammet ät unikt för vatten då smältpunkten sjunker med ökande tryck. * Alla andra ämnen har gränslinjen mellan fast och flytande positiv derivata. * Smältpunkten för rent vatten (kranvatten) kan antas hålla 0,0 C. * Trippelpunkten mer väldefinierad än smältpunkten.

6 6 Fixpunkter (ITS 90) fastlägges med gastermometer. BP He K TP H2 13,8033 K BP H2 17 K BP H3 20,3 K TP Ne 24,5561 K TP O2 54,3584 K TP Ar -189,3442 C TP Hg -38,8344 C TP H2O 0,01 C MP Ga 29,7646 C FP In 156,5985 C FP Sn 231,928 C FP Zn 419,527 C FP Sb 630,630 C FP Al 660,323 C FP Ag 961,78 C FP Au 1064,18 C FP Cu 1084,62 C MP Pd 1553,4 C

7 7 TERMOELEKTRISKA MATERIAL Termoemk Material Seebeck-koefficienten Termoelektrisk känslighet S µv / o C [ ] Vismut -72 Konstantan -35 Nickel -15 Alumel -13,6 Nisil -10,7 Platina 0 Koppar +6,5 Nicrosil +15,4 Järn +18,5 Chromel +25,8

8 8 SAB Typ Positiva material Negativa materia Känslighet µv o C J Järn Konstantan 50,4 K Chromel Alumel 39,5 N Nicrosil Nisil 26,1 S Pl 10% Rh Platina 5,4 T Koppar Konstantan 38,7 Chromel och Alumel (element av typ K) S Chromel / Alumel = 25,8 ( 13,6) = 39,4 µv o C

9 9

10 10 Vanlig mätsituation kopplingsdosa referens T k T r S A S A E Korr T m µv S B S B U V = (T k T r )S A + (T m T k )S A + (T k T m )S B + (T r T k )S B + E Korr = = (T m T r )S A (T m T r )S B + E Korr = = (T m T r )S AB + E Korr Välj E Korr = T r S AB U V = T m S AB Översättningstabell

11 11 Korrigering för variation av referenstemperaturen T r 1,2V T m NTC 1648 µv T r NTC 5K 25 o C Kalibrering av mätinstrumentet Simulering av temperartur Spänningskälla (kalibrator) Noggrann voltmeter Tabell med sambandet termoemk/temperatur µv Prema 5000 Voltmeter Kalibrator Fluke 2100A o C Uppkoppling för simulering av termoelement

12 12 Motståndstermometrar (metalliska)

13 13 R 0 är resistansen vid 0 o C (Pt-100 är 100 Ω) A = 3, o C -1 B= - 5, o C -2 t = temperaturen i o C För intervallet 0 t 100 o C duger R(t) = R 0 (1+ α t) R 0 = 100 Ω α = 0,00358 o C -1 0 o C motsvarar Ω 100 o C motsvarar 138,5 Ω

14 14

15 15 Transmitter - signalomvandlare Dekadresistans (Simulerad Pt-100) Transmitter + 15V + DVM Modell _ com V 250 Ω Standard 4-20 ma Strömloop Motståndstermometerar av halvledartyp NTC β T R(T) = R 0 e eller R(T) = R 25 e β T 1

16 16 R log R log Ro β T 1/T Känslighet dr(t) dt β = R T 0e β T 2 Normerad känslighet 1 R(T) dr(t) dt = β 2 T Halvledargivare: LM35-givaren Utförliga data och applikationsexempel finns i boken National Data Acquisition Linear Devices artikelnr Temperaturområde -40 till +110 o C Olinjaritet ±0,2 o C typ Noggrannhet ±0,4 o C typ vid 25 o C Långtidsstabilitet (1000h) ±0,08 o C Strömförbrukning 91µA Kapsel TO92 Enkel matningsspänning +4 till +30V Känslighet 10mV/ o C (med 0mV vid 0 o C ) Pris c:a 40kr +Vs V out GND

17 17

18 Planks strålningslag 18 Rel. Intensitet o C W (λ) = c 1 λ 5 (e c 2 / λt 1) [W / m 2 ] o C Våglängd µm synligt område Totala effekten (ytan under grafen) W = c 1 λ 5 (e c 2 / λt 1) dλ = σ T 4 0 σ = 5, W /m 2 K 4 Stefan-Boltzmanns konstant Instrumentrealisering Temokoppel Spegel Först. Voltmeter

19 Bestämning av emissivitet för olika material Reella ytor strålar W = ε σt 4 19 ε = det strålande materialets totala emissivitet Sambandet är synnerligen olinjärt Emissiviteten beror på våglängden. Pyrometer Totalstrålningspyrometrar (vanligast) Del- eller bandstrålningspyrometrar Kvot- eller tvåfärgspyrometrar. Felkällor vid temperaturmätning

20 20

21 21 Temperaturmätning med termoelement Använd FOR-loop Single ended mode Från MEAN på kanal 0 till CJC voltage-ingång Från MEAN på kanal 1 till data ingång på Therm. Linear Välj lämpliga (olika) förstärkningar på kanalerna Se till att numeriska värdet från kanal 1 är positivt Var noga med att göra rent termoelementets anslutningar. Inga oxider. Switcharna i rätt läge för mätning med Therm. Linear

TMFT13 Fö: Temperaturmätning

TMFT13 Fö: Temperaturmätning TMFT13 Fö: Temperaturmätning Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Grundenheterna i Si-systemet Massa 1 kg Massan av en platina vikt som förvaras i Frankrike. Längd 1 m Det avstånd som

Läs mer

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport via värmeledning) * Beröringsfri typ (värmetransport via strålning) Givare

Läs mer

Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form

Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form Fysiken i temperaturmätningen Fysiken gör sig bäst i tillämpad form Elisabet Blom Konsult 52 år Civilingenjör i maskin Specialist i mätteknik Sitter i nämnden för skolsamverkan Studier Gymnasieingenjör

Läs mer

Temperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson 2002-09-19. Temperaturmätning. Mätenheter

Temperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson 2002-09-19. Temperaturmätning. Mätenheter Temperaturmätning Mätenheter Vanligtvis används 3 st olika mätenheter Kelvin (K) och Celsius (C) och Farenheit (F), inom vetenskapen använder man sig mest av Kelvin. För att konvertera de olika mätskalorna

Läs mer

Temperaturgivare, teknik mm

Temperaturgivare, teknik mm El-skåp Temperaturgivare / Fuktgivare Allmän information Temperaturgivare, teknik mm Termoelement eller resistansgivare Standardgivare från lager eller kundanpassade Resistanstabell PT100, PT1000, NTC,,,

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer KALIBRATORER Kalibrator för termoelement J, K, T, E, R, S, B och N Kalibrator för motståndsgivare Pt 10, Pt 50, Pt 100, Pt 200,

Läs mer

TFEI01 Föreläsningsanteckning. Mätdatainsamling med DAQ- OCH GPIB-kort Instrumentkommunikation

TFEI01 Föreläsningsanteckning. Mätdatainsamling med DAQ- OCH GPIB-kort Instrumentkommunikation TFEI01 Föreläsningsanteckning Mätning med datorer Mätdatainsamling med DAQ- OCH GPIB-kort Instrumentkommunikation c Lennart Båvall Datainsamling Data Acquisition (DAQ) DAQ-kort (Datainsamlingskort) GPIB

Läs mer

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur, I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet

Läs mer

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support Temperatur Fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Metaller är goda elektriska ledare liksom värmeledare. Om temperturen 1 ϑ 1 längs ett stycke metall varierar, kommer även laddningstätheten i detta

Läs mer

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc Temperatur fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc Fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter i

Lösningar till övningsuppgifter i Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t. Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning

Läs mer

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan. Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH GRUNDLÄGGANDE BEGREPP System (slutet system) = en viss förutbestämd och identifierbar massa m. System Systemgräns Omgivning. Kontrollvolym (öppet system) = en volym som avgränsar ett visst område. Massa

Läs mer

Laboratorier RISE Research Institutes of Sweden AB Borås Ackrediteringsnummer 1002 Enheten för Kalibrering och Verifiering A

Laboratorier RISE Research Institutes of Sweden AB Borås Ackrediteringsnummer 1002 Enheten för Kalibrering och Verifiering A Ackrediteringens omfattning Laboratorier RISE Research Institutes of Sweden AB Borås Ackrediteringsnummer 1002 Enheten för Kalibrering och Verifiering A002626-012 Kalibrering Elstorheter Elektrisk spänning,

Läs mer

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt Mekanisk jämvikt Betrakta två slutna gasbehållare, bägge med en kolv vid ena sidan. Kolverna är fästa i varandra: om ena kolven rör sig innåt rör sig den andra utåt Öppnar skruven så att kolvarna kan röra

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

Säkerhetsdatablad (MSDB)

Säkerhetsdatablad (MSDB) Juni 15 (MSDB) : METALLI A/S Mjuklod / Tennlod FLÖJELBERGSGATAN 16A, SE 431 37 MÖLNDAL T: +46 8 540 64650 F: +46 8 540 64655 - WWW.METALLI.SE INFO@METALLI.SE Metalli ab (MSDB) @ Copyright, Metalli ab,

Läs mer

Mätning av temperatur

Mätning av temperatur Mätning av temperatur Processindustriell mätteknik Zacharias Aarnio 10.5.2013 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sensortyper... 1 Vätsketermometer... 1 Bimetalltermometer... 2 Elektriska sensorer... 2

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe Räkneövning 3 Termodynamiska potentialer Hösten 206 Assistent: Frans Graeffe (03-) Concepts in Thermal Physics 2.6 (6 poäng) Visa att enpartielpartitionsfunktionen Z för en gas av väteatomer är approximativt

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

ICH Q3d Elemental Impurities

ICH Q3d Elemental Impurities ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right

Läs mer

Inhomogenitet i termoelement. Inhomogenitet i termoelement. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Inhomogenitet i termoelement. Inhomogenitet i termoelement. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inhomogenitet i termoelement SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inhomogenitet i termoelement Termoelement används allmänt inom industrin, för att mäta temperaturer inom ett mycket stort temperaturintervall.

Läs mer

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning). EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13 Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING

LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING Fysikum FK4005 - Fristående kursprogram Laborationsinstruktion (3 maj 2009) LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING Mål I denna laboration skall vi studera gastermometern och några olika sätt att mäta

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13 Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 24 januari 2013 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Ljudhastigheten i is är 180 m 55 10 3 s 3,27 103 m/s. Ur diagrammet avläser vi att det tar 1,95

Läs mer

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Övningstentamen i KFK080 för B

Övningstentamen i KFK080 för B Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

TMFT13 Fö: Mätdatorer

TMFT13 Fö: Mätdatorer Datainsamling/Styrning av Instrument TMFT13 Fö: Mätdatorer Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Data Acquisition (DAQ) DAQ-kort (Datainsamlingskort) GPIB (parallellbuss) RS232 (seriebuss)

Läs mer

SES Termoelement standard

SES Termoelement standard Obs! Annat utförande och givartyp efter önskemål. TEL 1 Fe/CuNi Termoelement PT 1 Pt 100 Cylindergivare med 90 anslutning Ø6 mm med längd 60, 100 eller 150 mm Ermeto-förskruvning M10x1 60, 100, 150 Ø6,1

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

Manual. Kalibreringsugn LTH Pontus Bjuring Gerlich

Manual. Kalibreringsugn LTH Pontus Bjuring Gerlich Manual Kalibreringsugn LTH 2011-11-11 Pontus Bjuring Gerlich 1 Beskrivning av Kalibreringsugnen Den sfäriska kalibreringsugnen består av ett inre skal av hårt oxiderat material för att förbättra den spektrala

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313 Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF

Läs mer

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik

Läs mer

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel Destillationskolonn 3 Uppställningen består av en destillationskolonn med åtta Pt100- givare för att mäta temperaturen på de olika bottnarna. Magnetventilen, som är placerad på toppen av kolonnen, kontrolleras

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare SPICE-parametrar för halvledare IH1611 Halvledarkomponenter Ammar Elyas Fredrik Lundgren Joel Nilsson elyas at kth.se flundg at kth.se joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Shaho Moulodi moulodi

Läs mer

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:

Läs mer

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014 Kapitel I Introduktion och första grundlagen Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014 Introduktion Vad är Termofysik? Termofysiken handlar om att studera system bestående av ett stort antal

Läs mer

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt

Läs mer

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz Ackrediteringens omfattning Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A000787-005 Kalibrering Elstorheter Elektrisk spänning, AC T/2003:PMM915- Elektrisk

Läs mer

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter Q2-1 Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter (10 poäng) Läs de allmänna anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. Inledning Många ämnen, exempelvis vatten, kan förekomma

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Kortlaboration 3. 1 Mätning av temperatur med hjälp av temoelement.

Kortlaboration 3. 1 Mätning av temperatur med hjälp av temoelement. MMK, KTH Kortlaborationer 1 Kortlaboration 3 Termoelement, LabView-mätningar och Förstärkare. Målet för denna laboration är att använda några vanliga mätgivare. Dess utsignal ska mätas med voltmeter (sscopemeter)

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln. Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

RTD Calibrator. Instruktionsblad. Inledning

RTD Calibrator. Instruktionsblad. Inledning 712 RTD Calibrator Instruktionsblad Inledning Fluke 712 RTD Calibrator är ett handverktyg för kalibrering av RTD-sändare (motståndstemperaturdetektering), inklusive de flesta pulsstyrda sändare. Det simulerar

Läs mer

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. The Schmitt Trigger ) Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström

Läs mer

Flödesmätare LRF-2000SW

Flödesmätare LRF-2000SW Bild visar TM-1 Utanpåliggande sensorer, ingen påverkan på flödet Kompakt format Kapsling IP65 Temperaturområde 0-160 C För rör DN15mm till DN6000mm Noggrannhet ±1% av uppmätt värde Energiflödesmätning

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer