Processindustriell mätteknik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processindustriell mätteknik"

Transkript

1 ÅBO AKADEMI Processindustriell mätteknik Tryckmätning Marcus Grönlund 5/8/2013 Processindustriell mätteknik Åbo Akademi 2013

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Mätreferens... 3 Elektrisk omvandling... 4 Givare för mätning av tryck... 7 Piezoelektriska mätare... 7 Piezoresistiva mätare... 8 Resistiva membranmätare... 8 Kapacitiva membranmätare... 9 Fjäderbelastade cylindergivare... 9 Övriga typer Labbets givare Referenser Sida 2

3 Inledning Tryckmätningar är vanliga i processindustriella processer [1]. Tryckdata är viktigt dels för att se till att processer framskrider på ett säkert sätt, men även för processreglering. Många processer regleras utgående från tryck. Dessa tryck kan uppstå dels direkt från processen, t.ex. i cylindrar på förbränningsmotorer, men även indirekt. Indirekta exempel är bl.a. för att bestämma volymströmmar [1]. Genom att ha ett rör med känd och konstant karakteristika kan man genom att mäta tryckdifferansen mellan två punkter bestämma flödet i röret, då ett tryckfall uppstår mellan mätpunkterna. Med mätdata och rörkarakteristika som indata går det att beräkna volymströmmen som flödar i röret. Det finns olika typer av tryckgivare och arbetssätt. Jag har valt att koncentera mig på sådana med elektrisk utsignal, då det är sådana som används mest inom industrin i dag. Dessa går att ansluta till automations- och övervakningsutrustning, vilket är kravet i en stor del av industrin idag. Principen för de mekaniska givarna är dock samma, men istället för att omvandla signalen till elektrisk omvandlas den till mekanisk för att reglera en visarnål. Mätreferens Tryck är ett fenomen som jämförs med ett annat tryck, en referens. Exempelvis då övertryck mäts jämförs trycket inne i tryckkärlet med atmosfärstrycket utanför tryckkärlet. Likadant vid mätning av pump- och rörledningskarakteristika i övningsarbetena mäter man mellan två punkter, mellan pumpens sug- och trycksida. Beroende på givaren behöver referenstrycket inte var atmosfärstryck, utan det kan även vara en intern gasbehållare eller mekanisk fjäder. Referenser som vanligen används är 1. Vakuum för givare vilka mäter absolut tryck [2] 2. Atmosfärstrycket för givare vilka mäter tryckskillnad mot omgivningens lufttryck. [2] 3. Ett annat tryck i processen. [2] Sida 3

4 4. Bestämt tryck. [2] Givartyp 1 används för mätning i processer där man är intresserad av att veta hur en tryckbehållares tryck förhåller sig till vakuum. Det kan vara praktiskt då det uppmätta trycket är mycket litet. Jämförelse med omgivande lufttryck skulle därmed visa fel, då lufttrycket inte är konstant. Genom att jämföra med vakuum får man ett mer precist värde som hålls konstant oberoende av väder. Givartyp 2 är användbar för att mäta skillnader till omgivningen. Det kan vara användbart för att av säkerhetsskäl övervaka tryckkärl. Då berättar mätresultatet hur mycket övertryck behållaren har jämfört med den omgivande luften. Ett vardagligt exempel är påfyllning av bildäck då tryckmätaren visar tryckskillnaden mellan däcket och omgivningen. [2] Givartyp 3 är användbar för att bestämma andra storheter utgående från tryckmätning. Genom att känna till rörkarakteristikan för ett rörsystem kan man genom att mäta skillnaden i tryck mellan bestämda punkter bestämma flödet i röret. Då används trycket vid en annan mätpunkt i processen som referens. Tryckskillnaderna som uppstår är oftast väldigt små och kräver noggranna givare för att ge användbara resultat [2]. Givartyp 4 är användbar för att jämföra tryck med ett på förhand bestämt tryck. Exempelvis vid kalibreringar kan det vara av intresse att få ett tryck till en på förhand bestämd nivå snarare än till en skillnad i rådande absoluttryck. Elektrisk omvandling I kompendiet [1] tas det upp väldigt lite om hur elektriska omvandligen sker och betydelsen av typen av utsignal i praktiken. Mätdata från tryckgivare inom industrin samlas oftast in till ett centraliserat automationssystem och jag anser därför att det är nyttigt att veta vilka typer av utsignaler hos givare är att föredra vid olika situationer. Genom att ha samtliga givare och ställdon anslutna till samma automationssystem kan en processoperatör enkelt övervaka och styra processen. Det ökar både Sida 4

5 effektiviteten och kvalitén på fabrikens produkter, då all data kan hämtas i realtid. Därmed kan brister i produktionen åtgärdas genast om inte automatiskt, och bristerna upptäcks snabbare utan en person på plats. Det finns väldigt många olika typer och tillverkare av automationssystem. Dessutom har varje givare unik elektrisk funktion internt. För att få en viss kompabilitet mellan system och givare finns det ett antal standarder för givarna som används i industrin. De vanligaste utsignalerna är 4-20 ma, 0-5 V och 0-10 V. En del givare, speciellt inom fordonsbranschen, kan anslutas direkt till en databuss. Den vanligaste databussen inom fordonsbranschen är CAN-buss (Controller Area Network, ISO :2003). Samtliga typer av signalsystem har fördelar och nackdelar. Givare med spänningsutsignal (t.ex. 0-5 V och 0-10 V) är fördelaktiga ifall givaren sitter nära den reglerande elektroniken. Givarelektroniken är oftast enklare än då utsignalen består av en reglerad ström, eftersom färre komponenter behövs. Även automationselektroniken blir enklare, då 0-5 V är enkelt att direkt läsa in genom en ADC (Analog to digital converter) till en mikrodator/plc för behandling. Nackdelen med en spänningsskala från 0-5 V är att beroende på hur givaren är konstruerad finns det en stor risk för felreglering vid elektriskt/mekaniskt fel i givaren. Ifall 0 V motsvarar ett visst tryck och givaren på grund av ett mekaniskt fel kopplas elektriskt loss, kommer automationselektroniken att reglera processen enligt 0 V-trycket. Ifall givaringången i automationselektroniken är dåligt konstruerad finns därtill risken att värdet kommer flukturera okontrollerat mellan 0-5 V. Givare med spänningsutsignal lämpar sig inte heller ifall det finns behov för längre kablage mellan givare och automationselektronik. På grund av kablagematerialets resistivitet kommer ett spänningsfall att uppstå över kabeln, vilket ger fel mätresultat. Det går att genom kalibrering kompensera för spänningsfallet, men noggranheten blir sämre pga att ADC-kretsen har en konstant upplösning. Ifall ADC-kretsens upplösning är 10 bitar, representeras 0-5 V signalen av ett heltal mellan 0 och Ifall en stor del av intervallet består av ett spänningsfall över kabeln och en mindre del av signalen, är det tydligt att mätnoggranheten sjunker. Sida 5

6 Givare vilka kan anslutas direkt till en databuss har flera fördelar. Ifall många olika givare skall placeras nära varandra men mätplatserna är långt ifrån automationssystemet skulle analoga givare kräva väldigt många parallellt dragna kablar. Digitala givare vilka kan kopplas direkt på en databuss kan anslutas på samma ledning, vilket sparar väldigt mycket kabeldragning. Detta är en av orsakerna varför det i personbilar används CAN-buss för styrning av allt så långt det är möjligt. En annan fördel med givare på databussar är att dessa alltid innehåller en del elektronik. Elektroniken kan direkt göra grovjobbet åt automationssystemet genom att ge ut en linjärt/logaritmiskt anpassad mätsignal. Dessutom kan givarens elektronik reagera med olika meddelanden vid olika händelser, t.ex. skicka ett larm om trycket i ett kärl mycket snabbt ändrar. Nackdelen med givare på databussar är att kostnaden för de individuella givarna stiger. Alla automationssystem klarar inte heller av sådana givare. En av de mest använda typerna är givare med 4-20 ma utsignal. Orsaken till att skalan inte börjar från noll utan 4 ma är att tidiga transistorer inte klarade av stänga helt utan läckte. Det ansågs inte vara något problem, då det redan tidigare använts liknande skalor inom pneumatisk automation. Senare har man valt att inte ändra skalan att gå till 0, då det finns fördelar med att börja vid 4 ma. Största fördelen med 4-20 ma utsignal är att ledningslängden inte har någon betydelse. Så länge givaren har tillräckligt hög matningsspänning kan ledningslängderna bli väldigt långa, då strömmen fortfarande är samma överallt i ledningen. Så länge givaren är relativt energisnål kan den dessutom få behövlig energi ur samma ledning den ger sin signal till, och antalet ledare i kabelknippena kan minskas. Samma signal kan även läsas av flera automationssystem om så önskas, då strömmen är samma överallt i ledningen, oberoende av hur många system som läser av den. En annan stor fördel med 4-20 ma skalan är att ett ledningsbrott och en kortslutning kan identifieras. Vid ledningsbrott blir strömmen genom slingan 0 ma, vilket är utanför mätskalan. Blir ledningen kortsluten kommer strömmen att rejält överstiga 20 ma, och kan därmed även hamna utanför skalan. Detta är en stor fördel, då Sida 6

7 mekaniska fel i kablaget kan upptäckas och processen styras enligt det. Nackdelen med 4-20 ma givare är att elektroniken blir mer komplicerad än för givare med spänningsutsignal. Ekonomiskt är dock skillnaderna mindre än vad själva mätdelen av givaren torde kosta att tillverka ma signaler är även lätta att läsa in till en ADC genom att mäta spänningen över en 250 Ω resistans i serie med strömslingan. Spänningen över resistansen kommer då att bli mellan 1,0 och 5,0 V beroende på strömsignalens varierande inom 4-20 ma intervallet. Förskjuts ADC-kretsens referensspänning med -0,5 V hamnar mätvärdena mellan 0,5 V och 4,5 V, vilket är fördelaktigt för att enkelt också kunna upptäcka kortslutningar och löskontakter i kablaget. Givare för mätning av tryck Det är svårt att hitta information om givarna som användes i övningsarbeten i anläggnings- och systemteknik. Kring en del givare finns det ingen information lättillgänglig över huvud taget på internet, medan informationen för en del är i det minsta laget [3]. De följande funktionsbeskrivningarna är därför skrivna mer allmänt. Piezoelektriska mätare Piezoelektriska tryckmätare består av en piezoelektrisk kristall vilken fungerar som givare. På grund av den kemiska uppbyggnaden kommer laddningen över kristallen att variera beroende på trycket den utsätts för. Denna typ av givare är väldigt långsam. Den genererade laddningen q kan bestämmas genom att uppmäta spänningen E och kapacitansen C samt beräkna med formeln nedan. [1] Piezoelektriska tryckmätare är användbara för att uppmäta tryckskillnader, men är väldigt långsamma. [1] Sida 7

8 Piezoresistiva mätare Piezoresistiva mätare skiljer sig från de piezoelektriska genom att resistansen istället för spänningen över kristallen förändras beroende på trycket. [2] Givarna bygger på den piezoresistiva effekten. De är betydligt noggrannare än piezoelektriska givare. Piezoresistivitet definieras av: [2] Där Resistiva membranmätare Resistiva membranmätare består av ett membran av ett icke ledande material på vilken en lång bana av ett ledande material är draget. Membranet är oftast cylinderformat [1]. På ena sidan membranet finns en kammare dit mätplatsen ansluts. I en del givare finns en gas- eller oljefylld mellankammare för att isolera mätmembranet från det medium där mätningen sker. Det är nödvändigt ifall det mätta mediet kunde annars förstöra membranet. Den andra sidan av mätmembranet kan kopplas olika beroende på vilken typ av givare man önskar skapa. Önskar man t.ex. skapa en mätare för mätning av tryckskillnad ansluter man den andra kammaren till den andra tryckpunkten, medan den andra kammaren kan vara öppen ifall skillnad mot lufttrycket vill mätas. De resistiva membranmätarna bygger på att den ledande banans längd och bredd kommer att variera beroende på trycket. Banan påverkas av att metallen på grund av yttre kraft töjs, och därmed ändrar storleken på den. [1]. Samma membran kan ha flera banor för att skapa ett bredare mätområde. Resistansen hos en slinga kan bestämmas genom: [1] Där Sida 8

9 Kapacitiva membranmätare En annan typ av membranmätare är de kapacitiva. De skiljer sig från de resistiva på ett antal punkter. Istället för att töja en ledningsbana på membranet bestäms positionen hos membranet kapacitivt. Kapacitiva membranmätare består av två elektroder och ett membran mellan dem. [1] Då trycket är samma i båda kamrarna kommer membranet att vara mitt mellan dessa symmetriska kammare. Då kommer kapacitansen mellan kammarväggens elektroder och membranet att vara samma på bägge sidor. Överstiger trycket i ena kammaren trycket i den andra, kommer membranet att bukta sig mot kammaren med lägre tryck. Det kommer att resultera i att kapacitansen mellan membranet och kammaren med lägre tryck blir större än kapacitansen mellan membranet och andra kammaren. Genom att mäta och jämföra kapacitanserna går det att bestämma tryckskillnaden mellan kamrarna. Kapacitiva membranmätare kan liksom de resistiva ha skyddande olje- eller gasfyllda kammare för att skydda mätkretsen. I de kapacitiva givarna är det av större betydelse än i de resistiva, i och med att de flesta ämnen kommer att påverka kapacitansen hos kondensatorerna. Beroende på hur kamrarna kopplas kan kapacitiva givare användas för att skapa olika typer av givare på liknande sätt som med de resistiva. Fjäderbelastade cylindergivare En typ av mekaniska tryckgivare består av en cylinder. I cylindern finns en kolv, vilken på ena sidan belastas av en fjäder, och på andra sidan av tryckmätningsobjektet. Fjädern strävar till att trycka kolven till ena ändan, medan trycket strävar till att komprimera fjädern. Genom att mäta kolvens position går det att bestämma trycket. Fördelen med denna givartyp är att den inte behöver någon Sida 9

10 strömförsörjning, så länge som endast en mekanisk utsignal önskas. Nackdelen är att den endast praktiskt går att konstruera för ett smalt mätningsområde, för ifall området växer kommer givaren att bli opraktiskt stor. Övriga typer Membrangivare av olika slag är en av de mest använda givartyperna i industrin. Dessa mätare har god noggranhet och går att anpassa till de flesta behov. Det finns dock andra typer av sätt att mäta tryck. Andra tekniker är bland annat: 1. att optiskt mäta hur en fiber utsätts av tryck. Detta är användbart under höga temperaturer och då svåra ämnen är inblandade [2]. 2. Att genom analys av resonansfrekvensen hos mediet beräkna trycket, då resonansfrekvensen kommer att bero på trycket [2]. Kräver att tryckkammarens innehåll är känt. 3. Att genom mätning av värmeledning bestämma trycket [2]. Kräver att tryckkammarens innehåll är känt. 4. Att genom jonisering mäta antalet laddade partiklar per tidsenhet. Detta kommer att bero på trycket [2]. Kräver att tryckkammarens innehåll är känt. Labbets givare Under laborationskurserna i anläggnings- och systemteknik mätte vi tryck under några av laborationerna. Dessa var 1. Laboration 1, Mättningskurva 2. Laboration 5, Pumpar och ventiler Dessutom fanns det tryckgivare på värmepannan (Laboration 7) och ånggeneratorn (Laboration 6), vilka dock inte användes då jag utförde övningsarbeten. Tryckmätaren i laboration 1, mättningskurva, är en Keller IM Mätaren är en manometer (mäter absoluttryck). Dess mätområde är 0-3 bar. Kellermätaren fungerar som piezoresistiv givare. Sida 10

11 Figur 1: Keller IM Tryckmätarna i laboration 5, pumpar och ventiler, är tillverkade av Valmet. Tryckdifferansmätaren (vilken i laborationen mäter tryckskillnaden över pumpen) är av typ Valmet Diff-El SD och tryckmätaren uppe på rörkröken av typ Valmet Press- El. Givarna fungerar mha den piezoresistiva effekten [4] [5]. En genomskärningsbild av Press-El hittas på Automaatiomuseo [3]. Valmets Press-El givare är konstruerad för att användas för mätning av tryck i rör och tryckbehållare [4]. Den klarar av att mäta tryck i rena gaser och i vätskor, i vilka det inte uppstår kristaller [4]. Mätaren mäter en tryckskillnad mot omgivningens tryck och får referensen genom ett hål i givarens skal [4]. Internt uppstår en resistans vilken genom givarens interna elektronik omvandlas mha en Wheatstone-brygga till 4-20 ma utsigna. [4]. Valmet Diff-El är en tryckskillnadsmätare och mäter i kopplingen i figur 2 tryckskillnaden över en pump. Givaren kan användas för mätning av över- och undertryck [5]. Givaren fungerar likt Valmet Press-El [4], men istället för att mäta mot omgivningens lufttryck jämför den trycket mot trycket i en annan punkt [5]. Sida 11

12 Figur 2: Valmet Diff-El SD Sida 12

13 Mätaren på värmepannan (laboration 7) är helt mekanisk. Jag skulle därför gissa att den fungerar enligt principen om cylindergivare. Mätaren använder omgivningens lufttryck som referens. Figur 3: Värmepannans tryckgivare. Referenser [1] Fagervik Kaj, Processindustriell mätteknik [2] Pressure sensor, Wikipedia, URL: hämtat [3] Press-El Valmet, Automaatiomuseo, URL: hämtat Sida 13

14 [4] Datablad, Valmet Press-EL, URL: hämtat [5] Datablad, Valmet Diff-El, URL: hämtat Sida 14

Sensorteknik Ex-tenta 1

Sensorteknik Ex-tenta 1 Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en

Läs mer

Givare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma)

Givare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma) Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet Avkännare Givarelement Signalanpassning Sensorutsignal (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma) Matning (ström/spänning) Avkännare för mekaniska instorheter

Läs mer

CKN Dränkbar kapacitiv nivå- och tryckgivare

CKN Dränkbar kapacitiv nivå- och tryckgivare CKN Dränkbar kapacitiv nivå- och tryckgivare 2010-08-12 C37A5SE11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Några ord om denna manual... 3 3. Utförande... 3 4. Mätprincip... 3 5. Uppackning av givaren...

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Sensorer och givare 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Dragonfly 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 2 Lektion 5: Innehåll Givartyper Analoga- och digitala givare 5MT030: Automation

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

SAM 4-20 ma markdetektor för luftfuktighet Användarmanual

SAM 4-20 ma markdetektor för luftfuktighet Användarmanual 4-20 ma markdetektor för luftfuktighet Användarmanual Version 4 1 4-20 ma Markdetektor Innehållsförteckning 1. Introduktion...................................................... 3 2. Specifikationer......................................................

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

Flödesmätare Ultraljud DMTFB med Clamp On sensorer

Flödesmätare Ultraljud DMTFB med Clamp On sensorer Egenskaper För alla typer av vätskor och flytande gaser Utanpåliggande sensorer, ingen påverkan på flödet Kraftfull flödesmätare med enkelt handhavande Kompakt format Flödeshastighet -12-12 m/s Temperaturområde

Läs mer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt

Läs mer

Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer

Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer Egenskaper Handhållen Operatörspanel För fjärrmanöverering av DFTP1 Räckvidd 100m För alla typer av vätskor och flytande gaser Utanpåliggande

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar elab006a Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar Namn atum Handledarens sign. Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt spänningsmätning.

Läs mer

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik (SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi

Läs mer

Nivåmätare HD700. HONDA HD doc sidan

Nivåmätare HD700. HONDA HD doc sidan Nivåmätare HD700 HONDA HD700.doc sidan 1 Instruktion Nivågivare HD-700 Innehållsförteckning Snabb start...3 Allmänt... 4 Mekaniska mått... 5 Montage... 5 Elektrisk inkoppling... 6 Inkoppling av matningsspänning

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter i

Lösningar till övningsuppgifter i Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet

Läs mer

Camozzi Competence Centre. Utbildningssystem

Camozzi Competence Centre. Utbildningssystem Camozzi Competence Centre Utbildningssystem Camozzi Competence Centre Camozzi är ett internationellt företag inom automation med huvudkontor i Italien och med representation i mer än 75 länder i form av

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia: UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektronik nton Holmlund 1997-03-14 KOMPONENTKÄNNEDOM Laboration E165 ELEKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd:

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt Mekanisk jämvikt Betrakta två slutna gasbehållare, bägge med en kolv vid ena sidan. Kolverna är fästa i varandra: om ena kolven rör sig innåt rör sig den andra utåt Öppnar skruven så att kolvarna kan röra

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982 Om Wideco Sweden AB Wideco Sweden AB startades1982 Idag är vi 11 anställda som tillsammans har mer än 35 års erfarenhet av läckagedetektering/lokalisering på fjärrvärme-, fjärrkyla- och industriella rör.

Läs mer

Ström- och Effektmätning

Ström- och Effektmätning CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University

Läs mer

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare Översättning av de viktigaste användarinstruktionerna i den engelska originalbruksanvisningen. Vid eventuella oklarheter gäller det som står i den engelska originalbruksanvisningen. 1. INTRODUKTION 1.1

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2

Läs mer

Magnetbrytare / Hissar / Secatec. Komponenter för automation. Nordela V06.03

Magnetbrytare / Hissar / Secatec. Komponenter för automation. Nordela V06.03 agnetbrytare / / ecatec Komponenter för automation V0.03 ordela En kort presentation ecatec elektronik GmbH är ett tyskt företag, grundat 1998. an fokuserar helt på att utveckla och tillverka induktiva

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

1 PRODUKT BESKRIVNING... 2 2 GENERELLA SÄKERHETSINSTRUKTIONER...5 3 UPPSTART... 7 4 ANVÄNDNING... 9 5 FELSÖKNING... 10 6 SERVICE OCH UNDERHÅLL...

1 PRODUKT BESKRIVNING... 2 2 GENERELLA SÄKERHETSINSTRUKTIONER...5 3 UPPSTART... 7 4 ANVÄNDNING... 9 5 FELSÖKNING... 10 6 SERVICE OCH UNDERHÅLL... 1 PRODUKT BESKRIVNING... 2 1.1 ANVÄNDNING...2 1.2 KOMPONENTER...2 1.3 GENERELL BESKRIVNING...3 1.4 TEKNISK DATA FÄRGPUMP...3 1.5 BESKRIVNING AV...4 2 GENERELLA SÄKERHETSINSTRUKTIONER...5 2.1 ANVÄNDARE...5

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Användningsområde Den pneumatiska ställcylindern är avsedd att användas i reglerkretsar för styrning av ventiler, spjäll, variatorer m.m.

Användningsområde Den pneumatiska ställcylindern är avsedd att användas i reglerkretsar för styrning av ventiler, spjäll, variatorer m.m. PI-Air typ WV-121 Pneumatisk ställcyliner med lägesregulator PI-Air WV-121 Stor ställkraft i förening med litet utrymmesbehov Påbyggd lättåtkomlig lägesregulator Nollpunktsinställning lätt åtkomlig från

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen

Läs mer

FGC 211. Teknisk specifikation

FGC 211. Teknisk specifikation FGC 211 Teknisk specifikation Innehållsförteckning Innehållsförteckning Flygt allmän pumpstyrning... 2 Produkt... 2 Beteckning... 2 Strömförsörjning...2 Godkännanden och standarder... 2 Miljö...2 Material...

Läs mer

BRUKSANVISNING. Bästa kund, Du har köpt ett kraftfullt och kompakt djupurladdningsskydd. Tack för att du visat förtroende för våra produkter.

BRUKSANVISNING. Bästa kund, Du har köpt ett kraftfullt och kompakt djupurladdningsskydd. Tack för att du visat förtroende för våra produkter. BRUKSANVISNING Djupurladdningsskydd 6 A med laddningstillståndsindikering b/n 11113 och ytterligare användbara funktioner så som: Överskottshantering Prioriterad frånkoppling Bästa kund, Du har köpt ett

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Mätinstrument för Industri & VVS TM 210. Trådlös kommunikation Mellan instrument och givare

Mätinstrument för Industri & VVS TM 210. Trådlös kommunikation Mellan instrument och givare Mätinstrument för Industri & VVS Tryck Temperatur Luftflöde Ljud Varvtal Rökgas Vibration Avstånd Inspektion Läcksökning Termometer TM 210 Mätning av temperatur, klimat, Uvärde Utbytbara mätmoduler 4 ingångar

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

DIMSMÖRJARE TEKNISKA DATA LUB 100 LUB 100 LUB 200 LUB 200 LUB 200 LUB 300 LUB 300 LUB 300 MATERIALSPECIFIKATION

DIMSMÖRJARE TEKNISKA DATA LUB 100 LUB 100 LUB 200 LUB 200 LUB 200 LUB 300 LUB 300 LUB 300 MATERIALSPECIFIKATION SÖRJR imsmörjaren är en enkel men effektiv metod för helautomatisk smörjning av cylindrar och ventiler. Viktiga delar för dimsmörjarens funktioner är: Venturirör, membran för olika sektorer, kupol och

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Installations- och bruksanvisning

Installations- och bruksanvisning för Tracer 1206RN Tracer 1210RN V 1.57 Vitsand 406, 685 94 Torsby, +46 (0) 560 284 717 fragor@solexperten.se, www.solexperten.se Innehåll Allmänna säkerhetsföreskrifter... 4 Översikt... 4 Beskrivning av

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Användningsområde För tillfällig flödesmätning i applikationer där höga krav på noggrannhet ställs och där processen inte kan avbrytas.

Användningsområde För tillfällig flödesmätning i applikationer där höga krav på noggrannhet ställs och där processen inte kan avbrytas. Utanpåliggande sensorer, ingen påverkan på flödet Kraftfull flödesmätare med enkelt handhavande Kompakt format Levereras med transportväska Monterad i väska med utvändiga kontakter Integrerat batteri för

Läs mer

Metoder för detektering av pittingskador i motorer.

Metoder för detektering av pittingskador i motorer. Metoder för detektering av pittingskador i motorer. Under de senaste två och ett halvt åren har det pågått ett projekt på Institutet för Tillämpad Hydraulik (ITH) i Örnsköldsvik. Projektet är genomfört

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Jonräknare - Användarmanual MOC 320 Okt. 12

Jonräknare - Användarmanual MOC 320 Okt. 12 MOC 320 är ett mätinstrument som räknar antalet joner i luften. MOC 320 är en bärbar jonräknare baserad på JIS som antog Gerdiens kondensatormetod. Den kan mäta storlekar från den minsta jon som existerar

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport via värmeledning) * Beröringsfri typ (värmetransport via strålning) Givare

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT

MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Elektriska mätsystem I, 5p, seminarieuppgift 2002-10-16 MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Jonas Långbacka Tommy Kärrman Magnus Hansson Mätsystem för mätning av storheter som kraft, tryck och vridmoment

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Instruktion till Bilaga B, hantering av brandfarlig gas Den här bilagan använder du till ansökan för brandfarlig gas. Bilagan fungerar också som ett information och kunskapsmaterial till föreståndarna

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

DIFFERENSTRYCKSREGULATORER

DIFFERENSTRYCKSREGULATORER DIFFERENSTRYCKSREGULATORER DIFFERENSTRYCKSREGULATOR MED STÄLLBART BÖRVÄRDE Dessa kompakta differenstrycksregulatorer är avsedda för värme- och kylanläggningar och är särskilt effektiva vid höga temperaturer

Läs mer

2.2 Användning. 2.2 Utloppsenhet BLS-2

2.2 Användning. 2.2 Utloppsenhet BLS-2 2.2 Användning 2.2 Utloppsenhet BLS-2 Utloppsenhet BLS-2 är den enhet som reglerar färgnivån i färglådan. Utloppsenheterna har ingen behörighet till varandra utan varje enhet lever sitt eget liv. 1 2.2.1

Läs mer

JEFF SE92NTC och Ni-1000. Slavenhet med tre reläutgångar, två digitala 230Vac ingångar och två temperaturingång för RD80- och RD90-systemet

JEFF SE92NTC och Ni-1000. Slavenhet med tre reläutgångar, två digitala 230Vac ingångar och två temperaturingång för RD80- och RD90-systemet JEFF SE92NTC och Ni-1000 Slavenhet med tre reläutgångar, två digitala 230Vac ingångar och två temperaturingång för RD80- och RD90-systemet INSTALLATION OCH ANSLUTNING Funktionell beskrivning Innehållsförteckning

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

TRYCKREGULATOR. Lucifer EPP 4 - Basic. Beskrivning. Tekniska data

TRYCKREGULATOR. Lucifer EPP 4 - Basic. Beskrivning. Tekniska data Beskrivning EPP 4 - Basic är en elektropneumatisk flödesregulator som med hjälp av ett integrerat elektroniskt kontrollsystem och pulsbreddsmodulerade magnetventiler, kontrollerar sekundärtrycket proportionellt

Läs mer

M-Serien Eletta Flödesmätare Flödesmätare med hög noggrannhet för vätskor och gaser

M-Serien Eletta Flödesmätare Flödesmätare med hög noggrannhet för vätskor och gaser M-Serien Eletta Flödesmätare Flödesmätare med hög noggrannhet för vätskor och gaser Flödesmätare med flera funktioner för gaser och vätskor M3 Eletta M3 är den senaste versionen av M-serien. Med en nyutvecklad

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 1 Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika

Läs mer

Optimerande kontrollenheter Vakuumvakter

Optimerande kontrollenheter Vakuumvakter Vakuumvakter, pneumatiska Omvandlar en vakuumnivå till en pneumatisk signal. Vakuumaktiverat membran som är sammanlänkat med en pneumatisk brytare. Finns förinställd eller med justerbar vakuumnivå. Enhet

Läs mer

Bruksanvisning smutsfilter VM 6323 Typ CL-603FS. Ett bra val! Smutsfilter i segjärn och i flänsat utförande för vätskor, ånga och gaser.

Bruksanvisning smutsfilter VM 6323 Typ CL-603FS. Ett bra val! Smutsfilter i segjärn och i flänsat utförande för vätskor, ånga och gaser. Bruksanvisning smutsfilter VM 6323 Typ CL-603FS Smutsfilter i segjärn och i flänsat utförande för vätskor, ånga och gaser. Ett bra val! Innehållsförteckning Introduktion...3 Allmänna kommentarer...3 Försiktighetsåtgärder

Läs mer