Lösningar till övningsuppgifter i
|
|
- Susanne Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4 R 2 + R 4 1) 2) b. Härled U 2 - U 1 Bryggans utspänning U är dierensen av spänningarna U 2 och U 1. U = U 2 U 1 = E R 4 R 2 + R 4 E R 3 R 1 + R 3 = E R 4R 1 + R 3 ) R 3 R 2 + R 4 ) R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) = E R 1R 4 + R 3 R 4 R 2 R 3 R 3 R 4 R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) R 1 R 4 R 2 R 3 = E R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) 3) c. Villkor för balanserad brygga U = 0) För att bryggan ska vara balanserad, d v s U = 0, måste summan av termerna i täljaren av 3) bli 0. R 1 R 4 R 2 R 3 = 0 R 1 R 4 = R 2 R 3 R 1 = R 2 4) R 3 R 4-1 -
2 D v s för en balanserad brygga gäller alltså villkoret att kvoten av resistanserna i båda bryggbenen är samma. d. Utsignalen om R 1 ändras med R Under förutsättningen att R 0 = R 1 = R 2 = R 3 = R 4 och bara R 1 = R 0 + R) ändras med R erhålls en 1/4-brygga och utsignalen blir som i 5). R 0 + R)R 0 R 0 R 0 U = E R 0 + R 0 )R 0 + R) + R 0 ) = E R2 0 + RR 0 R0 2 4R R 0 R R = E 4R R under antagandet att R << R 0 försumas termen in nämnaren = 1 4 E R R 0 5) 2. Placering av givare för att kompensera temperaturberoendet Den första givaren på balken utsätts för mätstorheten och temperaturändringar. Ytterliggare en givare läggs till för att kompensera för temperaturberoendet. Den andra givaren ska placeras på ett sådant sätt att den i idealfallet känner av temperaturen och längändringen från udvidningen av balkens. Däremot ska den inte utsättas för någon påverkan längdutvidning) av mätstorheten. Resistansändringen R kan ha olika orsaker. Den kan t ex uppstå genom temperaturändring R t och givarens längdutvidgning R l. Längdudvidningen leder till en resistansändring R l,m orsakad av mätstorheten och en resistansändring R l,t orsakad av temperaturändringar. Med rätt placering kan antas att båda givarens resistansändring R ändras lika mycket för temperaturändringar men bara den ena givarens resistansändring R varierar med själva mätstorheten. För den första givaren gäller R = R l,m + R l,t + R t, för den andra R = R l,t + R t. För att få en utsignal som inte är temperaturberoende ska då den andra givaren kopplas in som R 2 eller R 3. I båda fallen blir utspänningen lika med noll om båda givare ändras lika mycket. Är det däremot ont om plats kan den andra givaren för temperaturkompenseringen sättas på balken som i Figur 1. Då sätts den på tvären vilket leder till att den känner av - 2 -
3 själva längdutvidgningen från mätstorheten också, dock i tvärriktning. Givaren på tvären utsätts då inte för samma resistansändringen som den första givaren längs med mätstorheten utan resistansändringen multipliceras med Poissons tal γ och är då R 3 = γ R. Figur 1: Exempel på hur en andra givare kan placeras på balken och i bryggkopplingen för att kompensera temperaturberoendet. Anmärkning: I guren är givaren placerad som R 3 i bryggkopplingen men den skulle kunna placeras som R 2 också. 3. Mäta dragkraft i en balk med två TTG a. Placering av givarna För att mäta dragkraft i balken med två trådtöjningsgivare ska de kopplas enligt Figur 2 nedan. b. Temperaturberoendet av utsignalen Då båda trådtöjningsgivarna ändras lika mycket vid en temperaturändring R 1,t = R 3,t ) och givarna är placerade diagonalt i bryggan vilket leder till att de har samma tecken påverkas utsignalen. Denna koppling är temperaturberoende. Anmärkning: I denna lösning har valts att placera givarna som R 1 och R 4 i bryggan men placering som R 2 och R 3 skulle fungera lika bra
4 Figur 2: Placering av trådtöjningsgivarna för att mäta dragkraft i en balk. 4. Mäta böjmoment i en balk med fyra trådtöjningsgivare TTG) a. Placering av givarna För att mäta böjmoment i balken med fyra trådtöjningsgivare ska de kopplas enligt Figur 3 nedan för att få maximal utspänning. Figur 3: Placering av trådtöjningsgivarna för att mäta böjmoment i en balk
5 b. Utsignalen från bryggan Utsignalen från bryggan blir då enligt 6) under förutsättningen att R 0 = R 1 = R 2 = R 3 = R 4. R 1 R 4 R 2 R 3 U = E R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) = E R 0 + R 1 )R 0 + R 4 ) R 0 + R 2 )R 0 + R 3 ) R 0 + R 2 + R 0 + R 4 )R 0 + R 1 + R 0 + R 3 ) med R = R 1 = R 4 och R = R 2 = R 3 = E R 0 + R)R 0 + R) R 0 R)R 0 R) R 0 R + R 0 + R)R 0 + R + R 0 R) = E R R 0 R + R 2 ) R0 2 2R 0 R + R 2 ) 2R 0 2R 0 = E 4R 0 R 4R0 2 = E R 6) R 0 c. Påverkning av en dragkraft i balken Då alla trådtöjningsgivarna ändras lika mycket av en dragkraft R 1 = R 2 = R 3 = R 4 ) påverkas utsignalen inte. Denna koppling är inte känslig för dragkraft i balken. d. Temperaturberoendet av utsignalen Då alla trådtöjningsgivarna ändras lika mycket vid en temperaturändring R 1 = R 2 = R 3 = R 4 ) påverkas utsignalen inte. Denna koppling är inte temperaturberoende. 5. Gör om bryggan till en theveninekvivalent: R th = R 0 //R 0 + R 0 //R 0 = R R 0 2 = R 0 = 300Ω För förstärkaren gäller: = R 1 = 1kΩ - 5 -
6 U in = U th + R th U ut = 100U in Det relativa felet beräknas som: 6. σ = Fel Avläst värde - Rätt värde = Rätt Rätt värde 100U th σ = + R th 100U th ) 100U th = + R th 1 = = 23.1% Figur 4: Potentiometer som vinkelmätare. a. P = E 2 /R E = P R = 0.1W 1kΩ = 10V b. 10V/270 = 37mV/ c. Gör om till tvåpol. Relativa felet är: σ = U in U th U th = + R th U th U th U th - 6 -
7 Relativa felet ska vara mindre än 0.2%: R th R th R th R th 1 + R th R 1 th = 499R th Det värsta fallet, alltså det som kräver stört inresistans till förstärkaren, är med maximal R th. R th varierar med varierande läge på potentiometern. Bestäm alltså det största möjliga värdet på R th. Antag att potentiometerns totala resistans är R och att den delen av potentiometern över vilken man plockar ut spänningen har resistansen R x. Om potentiometern betraktas som en tvåpol ger detta R th = R xr R x ) R x + R R x ) = R R x Rx 2 R Derivering ger att R th är störst när R x = R 2 Detta ger den maximala reistansen för R th R th,max = 500Ω//500Ω = 250Ω Vilket i sin tur ger den minimala inresistansen till förstärkaren 499 R th,max = = 125kΩ 7. Temperaturmätning med PT100 En PT100 är en standard givare vilkens resistans ändras med temperaturändringar. Vid 0 C är givarens resistans 100 Ω. För att mäta temperaturen med en PT100 leds en konstant ström genom givaren vilket leder till en spänning över givaren som är proportionellt mot temperaturen
8 Följande värden är givna: Mätinstrumentets inre resistans R i = 100 kω PT100-givarens resistans R t = 100 Ω Ledningens resistans R L = 1 Ω Strömgeneratorns ström I = 10 ma Utan att koppla in något mätinstrument hade spänningen över givaren U g varit enligt 7). U g = I g R t = = 1 V 7) a. Relativa felet i uppmätt spänning V med två trådar Genom att koppla in ett mätinstrument vid strömgeneratorn uppstår två oönskade effekter: 1. Strömmen från strömgeneratorn delas mellan mätinstrumentet och givaren. 2. Spänningsfallet över ledningens resistans R L ingår i mätningen. Strömmen från strömgeneratorn delas upp enligt 8). R i I g = I R i + R t + 2R L ) = ) = A 8) Spänningen som mätinstrumentet mäter blir då enligt 9). U m = I g R t + 2R L = ) = V 9) Det relativa felet beräknas enligt 10). relativa felet = = mätt värde rätt värde rätt värde = ˆ= 1.9 % 10) - 8 -
9 Anmärkning: Antas att R i >> R t + 2R L ) kan strömdelningen försummas i praktiken. Spänningen som mäts blir då enligt 11) istället. U m = I g R t = ) = 1.02 V 11) I detta fall blir det relativa felet 2 %. b. Relativa felet i uppmätt spänning V med fyra trådar Fyrtrådsmätning används för att eliminera felet härrörande från ledningens resistans R L genom att skilja ledningarna som är strömförande från de som ska mäta spänningen och dessa kan pga mätinstrumentets höga inre impedans anses som strömlösa. Strömmen från strömgeneratorn delas upp enligt 12). R i + 2R L I g = I R t + R i + 2R L ) = ) = A 12) Spänningen över givaren U g blir då enligt 13). U g = I g R t = = V 13) Om det antas att strömmen genom mätinstrumentet inte kan försummas helt, måste spänningsfallet över ledningen beaktas genom spänningsdelning enligt 14). R i U mat = U g R i + 2R L = = V 14) Då R L << R i syns ingen skillnad i resultaten för 13) och 14). Det relativa felet beräknas enligt 15). relativa felet = mätt värde rätt värde rätt värde - 9 -
10 = = ˆ= 0.1 % 15) Jämförd med tvåtrådsmätning minskar det relativa felet med faktor 19 genom att använda fyrtrådsmätning. 8. Temperaturberoendet av en temperaturgivare a. Givarens resistans vid 0 C Då givarens temperaturkoecient α 2 är given för 20 C måste omräkningen för resistansens värde från 200 C till 0 C ske via 20 C. Utgående från 16) beräknas givarens resistans vid 20 C enligt 17). R t = R r 1 + α r t t r )) = R r 1 + α r T ) 16) R 20 = R t, α 20 T ) med T = = = = 584 Ω 17) I nästa steg beräknas resistansen vid 0 C enligt 18). R 0 = R α 20 T ) med T = 0 20 = 20 = ) = 538 Ω 18) Vid 0 C är givarens resistans 538 Ω. b. R 3 för U = 0 V vid 0 C För att uppfylla villkoret U = 0 V vid 0 C behöver bryggan vara balanserad. En brygga är balanserad om R 1 R 3 = R 2 R 4. Då R 1 = R 2, ska R 3 injusteras till samma värde som R t, dvs R 3 = 538 Ω
11 c. Utsignalens känslighet Från 16) fås resistansändringen per C till 19). R = R 20 α 20 T = = 2.31 Ω/ C 19) Bryggans utspänning U beräknas enligt 20). R t U = E E R 3 R 2 + R t R 1 + R 3 med R 1 = R 2 Rt = E R ) 3 R 1 + R t R 1 + R 3 20) För att beräkna känsligheten i mv/v kring 0 C beräknas dierensen av utspänningen för 0 C och 1 C enligt 21). U = U 1 U 0 Rt,1 = E R ) 3 R 1 + R t,1 R 1 + R 3 Rt,1 = E R ) t,0 R 1 + R t,1 R 1 + R t,0 ) = ) Rt,0 E R 1 + R t,0 R 3 R 1 + R 3 = 4.14 mv/ C 21) Utsignalens känslighet blir då 4.14 mv/ C kring 0 C. Anmärkning: P g a oliniäriteten av bryggkoppling R - termen i nämnaren) skulle känsligheten kring 20 C vara annorlunda som visas i 17) när spänningsdierensen mellan 20 C och 21 C används. U = U 21 U 20 Rt,21 = E R ) 3 R 1 + R t,21 R 1 + R 3 Rt,21 = E R ) t,20 R 1 + R t,21 R 1 + R t,20 ) = ) Rt,20 E ) R 1 + R t,20 R 3 R 1 + R 3 = 4.11 mv/ C 22) )
12 9. a. Spänningen till förstärkarens plusingång är E/2. Alltså är även spänningen vid minusingången E/2. Strömmen genom R t är samma som genom R 3 vilket ger matningsspänningen som krävs för att få en ström på 1mA genom R t E 2 = R 3 I E = 2 R 3 I = 2 500Ω 1mA = 1V b. Givarens resistans ges av: R t = R α 0 T ) där α 0 = och R 0 = 500Ω Resistansändring / C: R 0 α 0 1 = 500Ω = 2.145Ω/ C Utsignalen från förstärkaren är: U = E 2 R ti Bryggan är balanserad vid 0 C vilket betyder att utsignalen vid 1 C ger känsligheten: U = )Ω 1mA = 2.145mV/ C
1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs merWheatstonebryggans obalansspänning
Wheatstonebryggans obalansspänning Punkterna A och B ligger på ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare +polen och B närmare -polen. Skillnaden U AB kan mätas med en känslig millivoltmeter ansluten
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merAutomationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)
Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.
Läs merTENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att
Läs merFigur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merTentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merMÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER
MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merImpedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs mer- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare
Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merElektroteknikens Grunder (MIE012)
LTHIEA Tentamen i Elektroteknikens Grunder (MIE012) Onsdagen den 11/5 2016 kl 813 Tillåtna hjälpmedel: TEFYMA (eller motsvarande), eget formelblad, kalkylator. Tentamen består av två delar med vardera
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merSensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare
Sensorteknik 2017 Johan Nilsson http://www.kyowa-ei.com www.hbm.com Uppfanns 1938 i USA för mätningar under utveckling av jordbävningssäkra byggnader (Simmons & Ruge) Använda nu i ett stort antal tillämpningar
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merTentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1
Karlstads universitet / lektroteknik / TL108 / Tentamen 021021 / BHä & PRö 1 (1) Tentamen den 21 oktober 2002 TL102 Inledande elektronik och mätteknik TL108 Introduktion till DI-programmet Del 1 xaminator:
Läs merOP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger
OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger Resistiv förskjutningsgivare OP-förstärkare OP-förstärkaren, operationsförstärkaren, är den analoga elektronikens mest universella byggsten.
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merTentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010
Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs merKOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektronik nton Holmlund 1997-03-14 KOMPONENTKÄNNEDOM Laboration E165 ELEKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merBestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs merTentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E 003-0-4 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng krävs
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E106 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F Ö1 Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merSvar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Läs merLaboration 1. Töjning och Flödesmätning
Töjningsmätning 1 Laboration 1. Töjning och Flödesmätning Litteratur 1. Läs igenom avsnitten i boken som behandlar mätning med töjningsgivare (kap. 2, 6.2, 8.1-8.2). 2. Läs igenom avsnitten "Mätning av
Läs merCurrent clamps for AC current
Current clamps for AC current MINI serien Små, kompakta och med många mätområden, är denna serie av minitänger utvecklade för att mäta några ma upp till 150Aac. Med en praktiskt utformad tångöppning som
Läs merStrömdelning på stamnätets ledningar
Strömdelning på stamnätets ledningar Enkel teori och varför luftledning ungefär halva sträckan Överby-Beckomberga är nödvändigt 1 Inledning Teorin bakom strömdelning beskriver varför och hur flödet av
Läs merLab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merFörberedelseuppgifter... 2
Syftet med denna laboration är att låta studenten bekanta sig med systemet Elvis II+ samt ge känsla för de komponenter och fenomen som förekommer i likströmskretsar. I laborationen ingår övningar på att
Läs merKurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs mer(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f
Elektronik för D Bertil Larsson 03-05-3 Sammanfattning föreläsning 7 Mål Olika OP-kopplingar, komparatorn Summatorn I transimpedansförstärkaren (sammanfattning föreläsning 5) förstärks en inström till
Läs merSensorer och Mätteknik 2014
Sensorer och Mätteknik 2014 Lab Impedans Biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik. Kap. 1.3 1.5, sid. 15 40. Kap. 3.8, sid. 166 169. Kap. 7, sid.
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merTrådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski
Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk
Läs merSpänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)
Tillämpningar av differentialekvationer, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen i nedanstående LR krets (som innehåller element en spole med induktansen L henry,
Läs merMät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Läs merKrets- och mätteknik, fk
Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.
Läs mer- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar
Läs merLaboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH Tentamen med lösningsförslag. En del skrivutrymme borttaget. nlämningstid Kl: TENTMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK Elektroteknik för Media och CL. MF035 (4F4) 0 05 5 9:00 3:00 För godkänt
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merKalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer
Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer KALIBRATORER Kalibrator för termoelement J, K, T, E, R, S, B och N Kalibrator för motståndsgivare Pt 10, Pt 50, Pt 100, Pt 200,
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merKarlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1
Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merElteknik. Superposition
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merLaboration - Operationsfo rsta rkare
6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merLaboration 1: Likström
1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merMätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning 2016 Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Inför laborationen Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner
Läs merOperationsförstärkarens grundkopplingar.
Operationsförstärkarens grundkopplingar. Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare. Finessen med op-förstärkaren
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merProgram: DATA, ELEKTRO
Program: DATA, ELEKTRO TENTAMEN Datum: 0 aug 007 Kurser: MATEMATIK OCH MAT STATISTIK 6H3000, 6L3000, MATEMATIK 6H30 TEN (Differential ekvationer, komplea tal) Skrivtid: 3:5-7:5 Lärare: Armin Halilovic
Läs merTemperaturgivare, teknik mm
El-skåp Temperaturgivare / Fuktgivare Allmän information Temperaturgivare, teknik mm Termoelement eller resistansgivare Standardgivare från lager eller kundanpassade Resistanstabell PT100, PT1000, NTC,,,
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merPalm Size Digital Multimeter. Operating manual
Palm Size Digital Multimeter 300 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. DC Current Measurement Fig 3. Diode test Continuity test Fig 4. Temperature measurement Fig 5.
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft HT
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merElektronik grundkurs Laboration 5 Växelström
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =
Läs merExtralab fo r basterminen: Elektriska kretsar
Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merDN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument
Pinces Strömtänger ampèremetriques för AC-ström pour courant AC DN-SERIEN D N-serien omfattar en rad högpresterande AC-strömtänger utvecklade för högströmsmätningar. Deras utmärkta strömtransformatoromsättning
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs mer