Kvalitetsredovisning läsåret för Trollhättans Internationella Gymnasium

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning läsåret för Trollhättans Internationella Gymnasium Trollhättans Internationella Gymnasium är ett fristående gymnasium som i juni 2004 fullbordat sitt tredje läsår. Huvudman för skolan är Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet. Ingen ny skolplan har upprättats inför läsåret 2003/04. Vi har därför arbetat gentemot de mål som satts upp för föregående år. Under läsåret har en ny skolplan upprättats för läsåret 2004/05. Beslut om den nya skolplanen tas i augusti Denna kvalitetsredovisning redogör för prioriterade områden enligt skolplanen. Därefter redovisas ytterligare ett par områden som ägnats mycket uppmärksamhet under läsåret, nämligen omvärldskontakter och arbetsmiljön. Som en avslutande del redovisas en mängd nyckeltal och resultatet av de utvärderingar som gjorts under läsåret. En sammanställning av resultatet från kursutvärderingen respektive skolutvärderingen bifogas som bilagor. Prioriterade områden Ansvar och utveckling Målsättning Låta eleverna ta ansvar för sin skolgång och sitt lärande. Genomförandeplan Arbeta över ämnesgränserna kring ett gemensamt tema där eleverna ges stor frihet att själva genomföra arbetet under viss handledning. Samtala med eleverna om målinriktning, lärande och utveckling. Samtala med eleverna om bedömningen av deras insatser. Låta eleverna föra loggbok över sitt eget lärande. Måluppfyllelse För att eleverna bättre skall kunna sätta in sina studier i ett sammanhang och se samband mellan kunskaperna de tillägnar sig i olika ämnen försöker vi arbeta i större projekt över ämnesgränserna. Under hösten har ett sådant större projekt genomförts. Det har varit projektet "Kulturella möten" i åk 1. Projektet är ett samarbete mellan svenska och samhällskunskap. I åk 2 har ett samverkansprojekt om Andra världskriget genomförts i historia och engelska. Under våren har även ett samarbete mellan svenska och engelska i åk 3 genomförts. Eleverna har studerat litteratur och granskat översättningar mellan de både språken. Eleverna anser att vi inte arbetar särskilt projektinriktat och en del av dem tycker dessutom att det är bra eftersom de projekt de deltagit i inte varit bra.

2 2 Samtliga lärare har under året haft individuella samtal med varje elev om elevens prestationer i ämnet. Dessutom har utvecklingssamtal tillsammans med elev och föräldrar skett på sedvanligt sätt minst två gånger under året. En del elever har klagat på att de fått bristfällig information om hur det går för dem i de olika kurserna vid utvecklingssamtalen. En klar majoritet av eleverna anger i sin utvärdering att de har en klar uppfattning om hur det går för dem i skolan. 84,3 % av eleverna tycker att målen för kurserna är tydliga eller mycket tydliga och 76 % anser att betygskriterierna är tydliga eller mycket tydliga. Eleverna i åk 1 och 2 har regelbundet fört loggbok, ca en gång i veckan, över sin tillvaro i skolan. Under projektet Kulturella möten har eleverna fört loggbok efter varje arbetspass. De har dock klagat över att behöva föra loggbok. Förbättringar Antalet ämnesövergripande projekt bör öka under nästa läsår. Kvalitén på projektet Kulturella möten bör kunna förbättras bl. a. genom att bättre avgränsa projektet för att eleverna skall kunna höja kvalitén på sitt arbete inom ett mindre och klart avgränsat område. Kravet på att eleverna ska föra loggbok över sitt lärande tas bort efter önskemål från eleverna. I stället kommer portfoliometoden successivt att introduceras i undervisningen. Eleverna i åk 1 kommer att få en grundlig introduktion till sina gymnasiestudier med bl. a. diskussioner om medinflytande, ansvar, förväntningar, rättigheter och skyldigheter. Introduktionsperioden kommer också att innehålla samarbetsövningar, studieteknik och organiserade kontakter med övriga elever på skolan. Distansdagarna kommer att bytas till resursdagar efter önskemål från eleverna. De anser det svårare att genomföra studierna effektivt hemma. Resursdagarna för de olika årskurserna kommer att läggas på olika dagar för att eleverna skall få bättre utrymme på skolan för sitt självständiga arbete. Eleverna kommer också att i förväg göra en plan, i samråd med sin mentor, för arbetet under resursdagen. Resultatet följs upp av elev och mentor tillsammans. En organiserad närvarokontroll, vid flera tidpunkter på dagen, införs för resursdagarna. Internationalisering och mångfald Målsättning Ge eleverna beredskap att möta det främmande och öka deras förståelse och intresse för andra kulturer och en omvärld i förändring. Genomförandeplan Temaarbete Kulturella möten, vars övergripande syfte är att eleverna ska få en större kulturell förståelse och där begrepp som immigration, rasism, jämlikhet, invandringspolitik och grundläggande värderingar är centrala. Delar av undervisningen äger rum på engelska. Undervisningen i främmande språk leds av lärare med språket som modersmål. Temadagar där kontakter etableras med skolor och organisationer i något eller några europeiska länder.

3 3 Måluppfyllelse Innehållet i de olika kurserna belyses i ett internationellt perspektiv t. ex. genom att påvisa hur svenska förhållanden påverkas av internationella företeelser. Ett temaarbete, Kulturella möten, har genomförts i åk 1. Det är ett samarbetsprojekt mellan ämnena svenska och samhällskunskap som skall ge eleverna större förståelse för människor som kommer till Sverige från andra kulturer. Undervisningen i engelska, miljöpolitik, geografi och historia har skett helt på engelska med lärare som har engelska som modersmål. Undervisningen i tyska, spanska och franska har också genomförts med lärare som har respektive språk som modersmål. Vid höstterminens början anställdes en lärare från Belgien i franska. Hon har belgisk lärarutbildning och har franska som modersmål. De internationella kontakter som vi haft under föregående läsår har visat sig vara mindre hållbara. Alla kontaktskolor utom den i S:t Petersburg har dragit sig ur samarbetet. I stället har kontakter upparbetats med Grimmen i Tyskland. Nio elever och en lärare därifrån besökte Thig under en vecka i början av oktober. Eleverna i åk 2 (och deras föräldrar) ville dock varken resa till S:t Petersburg eller Grimmen. En arbetsgrupp med elever, föräldrar, lärare och rektor bildades därför för att ta fram nya kontakter och elevernas resor sköts upp till oktober Under hösten har kontakter med Bryssel i Belgien och Fuengirola i Spanien inletts. Under våren inleddes även kontakter med skolor i Italien och Bulgarien. Ingen av dessa kontakter har dock visat sig vara hållbar för ett framtida utbyte. En kulturell festdag anordnades i samverkan med deltagare från kurserna i svenska för invandrare (sfi). Under dagen erbjöds deltagare/elever att delta i en rad seminarier med internationella teman ledda, dels av inhyrda föreläsare och dels av våra egna lärare. Även en av våra elever från Libanon ansvarade för ett seminariepass. Deltagarna i sfi bjöd på smakprov av sina nationalrätter från hemländerna och mellan seminariepassen bjöds på internationell musik och dans. Vid eftermiddagskaffet bjöd de svenska eleverna på svenskt kaffebröd och svensk musik av bl. a. Bellman och Wreesvijk. Förbättringar Temaarbetet Kulturella möten kan förbättras (se föregående sida). Under nästa läsår kommer även kursen Nk B att ges på engelska av engelskspråkig lärare. I stället för utbyte med skolor utomlands genomförs kulturella resor till något av följande resmål: London, Berlin, Prag, Budapest eller S:t Petersburg. Resmålen är valda med tanke på att de mål som satts upp för resorna skall kunna uppfyllas. Dessa är: Resan skall ge eleverna ett historiskt perspektiv på landets utveckling. Resan skall ha ett tema t. ex. miljö, europeiskt samarbete, warzavapakten eller andra världskriget. Eleverna ska uppleva landets/platsens kultur i form av musik, konst, hantverk, mat och ungdomskultur. Minst en kulturell aktivitet i form av teater, dans eller konsert skall ingå i programmet. Minst ett universitet eller gymnasieskola skall besökas.

4 4 Fritidsaktiviteter i form av t. ex. shopping, naturupplevelser eller bio skall prövas på. Under våren har en ungersk lärarkandidat deltagit i förberedelserna för åk 2:s resa till Budapest i höst. Under nästa läsår kommer elever i åk 3 att arrangera ett antal temadagar om U-landsproblematik. Mentorskap Målsättning Mentorn ska handleda eleven genom de tre åren på gymnasiet. Genomförandeplan Följa upp och samtala kring lärandet och skolsituationen i allmänhet. Ha kontakt med hemmet. Ha utvecklingssamtal en gång per termin. Förbereda elevvårdskonferensen. Kontrollera närvaron. Måluppfyllelse En stor majoritet av eleverna tycker att de har god kontakt med sin mentor (se resultat av skolutvärderingen). En viss oklarhet råder dock vid utvecklingssamtalen om vem det är som skall vara informationsbärare till eleven och elevens föräldrar då det gäller hur det går i de olika kurserna, mentor eller läraren i kursen. Förbättringar Mentors, klassföreståndares och kurslärares roller bör klargöras, så att både elever, personal och föräldrar vet vad de olika rollerna innebär. Utvecklingssamtalens innehåll och form bör utvecklas. Elevinflytande och demokrati Målsättning Att fostra eleverna i den demokratiska processen och därigenom få eleverna att känna att de har ett reellt inflytande över det som sker i skolan. Genomförandeplan Läraren ska tillsammans med eleverna planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Låta eleverna ta ansvar för ett elevråd. Bilda en skolkonferens som möts fyra gånger per termin. Måluppfyllelse Eleverna tycker, enligt den enkät om undervisningen som gjorts under vårterminen, att planeringen och uppläggningen av kurserna är mycket bra. Däremot anser endast omkring hälften av eleverna att de haft någon större möjlighet att delta i kursens planering och uppläggning. Många elever är inte heller helt nöjda med sin egen planering av kursen. Mål

5 5 och betygskriterier tycks dock vara ganska klara för de flesta av eleverna. Eleverna är mycket nöjda med lärarnas insatser och tycker om de undervisningsmetoder som används. Skolkonferensen har under hösten träffats tre gånger och under vårterminen fem gånger. Eleverna har startat en skoltidning. Elevrådet är bildat och fungerar väl. Eleverna har medverkat vid anställningsförfarandet av nya lärare i svenska, naturkunskap och estetisk verksamhet, vilket bl a innebär att de intervjuat de sökande och i samråd med rektor haft möjlighet att påverka valet av lärare. Eleverna medverkar i en arbetsgrupp tillsammans med föräldrar och lärare för att skapa nya internationella kontakter. Eleverna i åk 1 och 2 är med i förberedelsearbetet för vår estetiska verksamhet som startar nästa läsår. Förbättringar En större andel av eleverna bör känna att de har reella möjligheter att påverka uppläggningen och planeringen av kurserna. En förstärkt introduktion av eleverna i åk 1 ska hjälpa dem att planera sina egna studier på ett bättre sätt. Omvärldskontakter Lärarhögskolan För första gången har vi haft en lärarkandidat knuten till skolan. Samverkan med Högskolan Trollhättan/Uddevalla (HTU) Under våren har eleverna i åk 3 fått en introduktionsvecka för högskolestudier på HTU, där de bl. a. fått allmän information om hur det är att läsa på högskola/universitet, fått delta vid föreläsningar, fått träffa studenter som studerar på HTU och även studenter som studerat utomlands. De har också fått möjlighet att delta i en paneldebatt om varför man ska läsa på högskola/universitet. En grupp elever har fått en egen specialisthandledare, en lärare från producentutbildningen, för sitt projektarbete. Från och med nästa läsår är vår avsikt att alla elever ska ha en handledare från HTU, förutom sin ordinarie handledare från skolan, som stöd i sitt projektarbete. Studiebesök Under läsåret har eleverna i åk 1 bl. a. besökt Tingsrätten i Trollhättan, Sveriges Riksdag, Zenit-Sida, Nationalmuseum, Medeltidsmuséet och Stockholms Stadsmuseum. De har även varit ute på yrkespraktik under en vecka. Åk 3 har besökt Landsarkivet, Universitetsbiblioteket samt Mässan om Kunskap och Framtid i Göteborg.

6 6 Föreläsningar Samtliga elever har haft en halv temadag tillsammans med Lars-Ingmar Johansson, som vet mycket om hur man förebygger och hanterar stress. Dessutom har en rad föreläsare medverkat vid den internationella festdagen som arrangerades under våren. Andra föreläsare som besökt skolan har varit Lena From journalistik, Tord Andåsen släktforskning, Ola Friholt rättvis handel, Ulrika Lorentzon organdonationer, Lars Bodin kronofogdemyndigheten, Frederick Federley EU-parlamentet samt Mikael Johansson och Tobias Gröndal samlevnad. Arbetsmiljö Flera elever har under hösten känt sig pressade av skolarbetet. På initiativ av eleverna i åk 3 anlitade vi därför en "stresskonsult", Lars-Ingmar Johansson, från Askersund för en halvdags seminarium om mental träning och stresshantering. Uppföljning av seminariet har skett i form av diskussioner i lärarlaget om hur vi skall minska arbetsbördan för eleverna. Vi har bl. a. under våren lagt ut ett tillfälle i månaden för möjlighet att göra prov som man av någon anledning missat eller inte fått godkänt på. Under hösten fanns endast ett sådant tillfälle vilket medförde att flera elever hade alltför många omprov vid ett och samma tillfälle. Lärarna har också systematiskt samordnat redovisningar av i form av prov eller större arbeten. Eleverna har uttryckt att arbetsbördan minskat under vårterminen. Under året har i genomsnitt varje elev besökt skolhälsovården under 40 min utöver ordinarie hälsoundersökningar. Ca en tredjedel av tiden kan enligt skolläkaren hänföras till psykosomatiska besvär. Det handlar om ett litet antal elever som har stora problem. En teori kunna vara att otrygga elever söker sig till en liten skola för att känna en större trygghet. Eftersom vår skola är liten har skolans personal möjlighet att ha mycket nära kontakt med samtliga elever. Det innebär att elever som av en eller annan anledning inte mår bra får hjälp och stöd i ett tidigt skede. Personalen har också stora möjligheter att upptäcka och ingripa tidigt vid tendenser till mobbning eller annan kränkande behandling. Höstterminen 2004 är andelen elever med invandrarbakgrund inte mindre än 37 %. En förklaring till detta skulle kanske även det vara att invandrarelever lättare kommer till sin rätt i en liten skola. Under hösten har en utökning av våra ordinarie lokaler skett, vilket innebär att vi i motsvarande grad minskar tillfälligt inhyrda lokaler. Nya sittmöbler har införskaffats till det stora elevsamvarorummet på plan 6. Två nya studierum för enskilt arbete har inretts på plan 5. Många elever har under hösten konstaterat att de trivs bra på skolan men skulle önska flera gemensamma aktiviteter för att stärka sammanhållningen bland eleverna. Några har också påpekat att de tycker att det händer för lite på skolan och de önskar aktiviteter som går utanför det vanliga skolarbetet. De önskar sig också en tydligare profil gentemot andra gymnasieskolor i kommunen. En kommitté, med representanter från elever och lärare som ska hitta på roliga aktiviteter som muntrar upp vardagen, har bildats av eleverna. Vi har t. ex. haft dagar som gått i Flower Power och Punkens tecken med mycket fantasifulla klädskapelser. En morgon bjöd lärarna eleverna på amerikansk pannkaksfrukost före dagens lektioner och strax före skolavslutningen i juni ordnade eleverna en klasskamp mellan årskurserna i olika aktiviteter.

7 7 Nästa läsår satsar vi dessutom på att, inom ramen för kursen Estetisk verksamhet, gemensamt i de två första årskurserna genomföra ett kulturellt projekt i form av en eller flera föreställningar av något slag. Nyckeltal För att bättre kunna följa verksamhetens utveckling under en längre tid kommer från och med läsåret vissa nyckeltal att tas fram varje år. Dessa är: Antal elever, antal avhopp, antal tillkommande elever, utnyttjad tid hos elevhälsovården per elev och år utöver ordinarie hälsoundersökningar, antal elever med utökad studiekurs/reducerat program, andel elever med invandrarbakgrund samt lärartäthet. Jämförelser mellan elevernas intagningspoäng, nationella prov och betyg görs även liksom en jämförelse av elevernas uppfattning om undervisningen och skolans verksamhet i stort. Under läsåret har eleverna i två enkäter utvärderat dels kurserna och dels skolans verksamhet som helhet. Vi eftersträvar att så småningom också kunna ta fram statistik för frånvaro, kostnad per elevpoäng, andel elever med invandrarbakgrund samt andel elever som påbörjat högskoleeller universitetsstudier vid 25 års ålder. Antal elever: åk 1 30, åk 2 21, åk Totalt 83 elever varav 15 män (18,1%) Antal avhopp efter tredje veckan: 4 (vid vårterminens slut) Nya elever efter tredje veckan: 2 i åk 1 Utnyttjad tid hos elevhälsovården utöver ordinarie hälsoundersökningar: 40 min/elev Antal elever med utökad studiekurs: 19 Antal elever med reducerat program: 2 Antal elever utan slutbetyg: 1 Antal lärare: 16 Antal hela tjänster: 6,93 Andel lärare med lärarutbildning: 45 % (jfr riket 74,2 %, fristående skolor i riket 49,8) Antal lärare med doktorsexamen: 1 Andel manliga lärare: 50 % Andel elever med minst en förälder född utomlands: 37 % (ht 2004) Antal elever per heltidstjänst: 11,0 Antal heltidstjänster per 100 elever: 8,3 (jfr riket 8,2, fristående skolor i riket 7,0) Studieresultat Genomsnittlig intagningspoäng för åk 1 åk 2 åk

8 8 Resultat nationella prov åk 1 IG G VG MVG Ma A En A Summa % Betyg satta i åk 1 IG G VG MVG Summa % Betygen satta under läsåret i åk 1 korrelerar väl med betygen i genomförda nationella prov. Resultat nationella prov åk 2 IG G VG MVG Ma A Ma B En A En B Sv B Summa % Betyg satta i åk 2 IG G VH MVG Summa % Betygen satta under läsåret i åk 2 korrelerar väl med betygen i genomförda nationella prov. Resultat nationella prov åk 3 IG G VG MVG Ma A Ma B Ma C En A En B Sv B Summa % Betyg satta i åk 3 IG G VG MVG Summa % Betygen satta under läsåret i åk 3 korrelerar väl med betygen i genomförda nationella prov. Summor för antalet % som inte hamnar på jämnt 100 i tabellerna ovan beror på avrundningar.

9 9 Betygspoäng för elever med slutbetyg totalt Tig 15,4 Riket* 14,0 Fristående skolor, riket* 15,5 Fristående skolor SP, riket* 16,1 Samhällsprogrammet, riket* 14,5 Specialutform SP, riket* 14,2 *2002/03 Internationella diplom Under läsåret har totalt 20 elever genomgått ECDL-certifiering i data. Av dessa har 5 godkänts (25 %). I tyska har 10 elever av 10 klarat Zertifikat Deutsch med godkänt resultat. I engelska har 28 elever av 30 klarat Certificate in Advanced English med godkänt resultat och 1 elev av 2 har klarat First Certificate in English med godkänt resultat. Elevernas synpunkter på undervisningen Av 91 elever (vissa elever har svarat på enkäter i flera kurser) som fått möjlighet att besvara årets kursenkät har 52 lämnat in sina synpunkter vilket innebär en svarsfrekvens på 57 %. Nästa år bör enkäterna fyllas i under lektionstid för att på så sätt möjligen öka svarsfrekvensen. Resultatet visar att eleverna i stort är mycket nöjda med sin undervisning. Av 598 besvarade frågor besvarades 497 st (83 %) positivt. Föregående år var motsvarande siffra 79 %. En jämförelse mellan de två senaste läsåren visar också på förbättrade resultat inom 8 av 12 områden. Drygt 30% av eleverna tycker dock att de haft svårt att lyckas med sin egen planering av studierna. Däremot är de mycket nöjda med lärarnas planering och uppläggning av kurserna liksom arbetsmetoder och lärarnas insatser i stort. Eleverna är nöjdare detta läsår med lärarnas förmåga att klargöra mål och betygskriterier för kurserna. Drygt 17 % är missnöjda med arbetsbelastningen vilket är en ökning med drygt 11 %-enheter sedan förra läsåret. Drygt 30 % av eleverna anser att de inte var tillräckligt aktiva under lektionerna. Under läsåret kommer eleverna i åk 1 att intensivtränas i studieteknik under höstterminen för att öka deras möjligheter att planera sina studier bättre. Dessutom kommer diskussioner om skillnader att studera i grundskolan och gymnasiet att föras med eleverna och vilka förväntningar på eleverna vi har.

10 10 Speciell hänsyn kommer nästa år att tas till elevernas pressade arbetsbörda, genom att bl. a. se till att elevernas arbete i huvudsak kan utföras under arbetsdagen. Hemuppgifter ska företrädesvis gälla repetition och läsning av skönlitteratur. Elevernas synpunkter på skolverksamheten 39 av 51 elever har besvarat enkäten om förhållandena på skolan. Det innebär en svarsfrekvens på 76 %. Eleverna i årskurs 1 och 2 fick ta ställning till elva påståenden på en skala från 1 till 5, där 1 motsvarar stämmer inte alls och 5 motsvarar stämmer helt. I och med att skalan är femgradig har eleverna inte tvingats ta ställning för eller emot påståendet utan har kunnat lägga sig i mitten på skalan, vilket bör ändras till nästa utvärderingstillfälle. Dessutom fick de i uppgift att ange det starkaste skälet att välja att gå på Thig resp att inte gå på Thig. De elva påståendena var Vi arbetar projektinriktat. Jag har en klar uppfattning om hur det går för mig i skolan. Jag känner av vår internationella inriktning i det dagliga arbetet i skolan. Jag tycker det är bra att vissa delar av undervisningen sker på engelska. Jag önskar fler temadagar i likhet med de vi haft (NTA, stresshantering, samlevnad, internationell festdag). Jag har god kontakt med min mentor. Jag har goda möjligheter att påverka min utbildning. Jag vågar framföra mina synpunkter. Jag känner samhörighet med övriga elever. Jag kände mig välkommen till Thig. Jag tycker vi har bra lokaler. Resultatet visar att eleverna instämmer i hög eller mycket hög grad med alla påståenden utom påståendet Vi arbetar projektinriktat. Få större projekt har genomförts i undervisningen under året, dels p. g. a. lärarnas arbetsbörda och brist på tid att tillsammans lägga upp större projekt. Under våren har dock projektidéer diskuterats och planer finns på att utöka antalet projekt. Eleverna anger som starkaste skälet att välja Thig bl. a. hög kvalitet på undervisningen, trygg miljö, engagerade och duktiga lärare samt god språkundervisning med infödda lärare. De starkaste skälen att inte välja Thig är framförallt för att arbetsbelastningen är hög och för att skolan kan kännas liten och isolerad från övriga gymnasieskolor. Arbetsbelastningen har vi starkt uppmärksammat under läsåret och bl. a. tagit hjälp av expertis utifrån i form av konsult Lars-Ingmar Johansson som ansvarat för en halv temadag med eleverna om hur man kan förebygga och hantera stress. Han har också diskuterat med lärarna hur vi kan minska dels den egna stressen och dels hjälpa eleverna. Lars-Ingmar Johanssons insatser har uppskattats mycket av både elever och personal. Kontakterna med honom upprätthålles för att insatserna inte ska få karaktären av engångsinsats, utan ge resultat på lång sikt. Åtgärder för att jämna ut elevernas arbetsbörda under året har vidtagits bl. a. genom att öka dialogen lärare emellan om bl. a. prov och redovisningsuppgifter.

11 11 Mängden hemuppgifter har minskats och kommer i fortsättningen i huvudsak att bestå av repetition och läsning av skönlitteratur. Principen är att eleverna skall utföra sitt huvudsakliga arbete under skoldagen. Skoldagarna kan tänkas ha upplevts som tämligen kompakta också för att vi under året haft en överväldigande mängd teoretiska studier och få tillfällen, utöver lektionerna i Idrott och hälsa, för att stimulera även andra delar av kroppen än hjärnan. Under kommande läsår kommer dock åk 1 och 2 att läsa kursen estetisk verksamhet som ett samarbetsprojekt där eleverna får möjlighet att pröva på dans, musik, bildskapande, teater, textskrivning som eventuellt kan utmynna i en eller flera föreställningar inför publik. Bilagor: 1. Sammanställning av kursutvärderingen 2. Sammanställning av skolutvärderingen Trollhättan den 1 september 2004 Monica Ekedahl gymnasierektor