Kvalitetsredovisning läsåret för Trollhättans Internationella Gymnasium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning läsåret 2004-05 för Trollhättans Internationella Gymnasium"

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning läsåret för Trollhättans Internationella Gymnasium Trollhättans Internationella Gymnasium är ett fristående gymnasium, startat hösten Huvudman för skolan är Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet. Denna kvalitetsredovisning redovisar de resultat skolan uppnått i förhållande till skolplanens prioriterade områden, vilka i sin tur preciserar skolans mål i förhållande till andra mer övergripande måldokument såsom läroplanen, programmål, kursplaner, programbeskrivning för Folkuniversitetets internationella gymnasieskolor, Folkuniversitetets verksamhetsplan, handlingsplan för Avdelning Fyrstad samt Folkuniversitetets språksyn. Även skolans resultat i förhållande till skolans plan för omvärldssamverkan samt genomförd gemensam fortbildning för skolans lärare redovisas. Slutligen följer en sammanställning av nyckeltal samt resultat från kursutvärderingen respektive skolutvärderingen. Prioriterade områden Ansvar och utveckling Målsättning Varje elev ska kunna planera sitt skolarbete väl. Genomförandeplan Arrangera en inskolningsvecka första veckan på höstterminen i åk 1 där tyngdpunkten ligger på studieteknik och samarbetsövningar. Se till att eleverna planerar sina studier i varje ämne och på så sätt utnyttjar lektionstiden väl. Genomföra ämnesövergripande projekt, där eleverna lär sig planera arbetet över en längre tidsperiod. Successivt införa portfoliometoden i undervisningen. Måluppfyllelse Under första höstterminsveckan följde åk 1 ett särskilt inskolningsschema i stället för ordinarie schema, där tiden i huvudsak använts för information, samarbetsövningar, studieteknik samt diskussioner om ansvar, medinflytande, rättigheter och skyldigheter. Veckan uppskattades av eleverna och gjorde att de snabbt lärde känna varandra och sina lärare. Särskilt uppskattades de samarbetsövningar som var inlagda i programmet. Mängden information som gavs till eleverna under kort tid gjorde dock att veckan kändes väl lång och det fanns ett sug efter att komma i gång med den ordinarie undervisningen. Sex nya elever, som inte sökt till skolan, började hos oss under introduktionsperioden. I kursutvärderingen anger 70,4 % av eleverna att de lyckats bra eller mycket bra med att planera sina studier, vilket är en liten förbättring jämfört med föregående år. En jämförelse mellan åren är dock vansklig eftersom samtliga kurser utvärderats under detta läsår medan endast ett fåtal kursers utvärderingar ligger till grund för föregående läsårs resultat. Lärarna lägger ner ett gediget arbete med att stötta eleverna i deras studieplanering och åtskilliga handlingsplaner för enskilda elever har gjorts tillsammans med föräldrar och elever under året. Från lärarhåll uppges att eleverna i år bättre utnyttjat den tid de har i skolan än förra

2 2 läsåret. Genom att se till att eleverna inte i onödan lämnar klassrummet vid fria arbetsuppgifter har läraren bättre kontroll över att tiden utnyttjas effektivt. Ämnesövergripande projekt har genomförts i bl. a. Svenska A och Samhällskunskap A i projektet Starka kvinnor samt i en rad projekt i kurserna Naturkunskap B och Geografi A. 64 % av eleverna anger i skolutvärderingen att de arbetar ämnesövergripande, vilket kan ses som något förvånande med tanke på de relativt få samarbetsprojekt som genomförts. Några elever anger i sina kommentarer att de inte önskar arbeta ämnesövergripande eftersom projekten blir för stora. Portfoliometoden har inte fått genomslag i skolans arbete. Några lärare var intresserade av att pröva metoden, men inte genomfört sina intentioner. Orsakerna anges vara att metoden inte lämpar sig för kurserna eller att man känt sig alltför osäker på metoden. Förbättringar Informationsöverföringen bör spridas under en längre tid och ske på ett roligare sätt. Den ordinarie undervisningen bör successivt komma igång redan första veckan. Arbetsbelastningen för klassföreståndaren måste minska genom att ansvaret för introduktionen fördelas på fler lärare än hittills. En starkt bidragande faktor för att så få samarbetsprojekt över kursgränserna sker är förmodligen att nästan alla lärare är deltidsanställda och har olika arbetstider, vilket medför att möjligheterna till samarbete minskar. Inte mindre än tre av lärarna har också fått barn under läsåret, vilket gör att vi haft många vikarierande lärare som varit på skolan endast under kortare delar av veckan och även av året. När vi hösten 2006 även startar estetiska programmet med designinriktning ökar tjänsteunderlaget för flera av våra nuvarande lärare vilket bör öka möjligheterna till samverkan mellan dem. Portfoliometoden läggs på is tills vidare. Internationalisering och mångfald Målsättning Ge eleverna beredskap att möte det främmande och öka deras förståelse och intresse för främmande kulturer och en omvärld i förändring. Genomförandeplan Förbättra rutinerna för det internationella utbytet. Införa ämnesövergripande teman med internationell anknytning i undervisningen. Måluppfyllelse Under läsåret har två internationella resor genomförts. Under höstterminen reste åk 3 till Budapest och under vårterminen var åk 2 i Prag. Rutiner för resornas genomförande börjar utformas och kommer att förbättras allteftersom vi gör fler resor. De ämnesövergripande projekt som genomförts under året har inte haft utpräglad internationell anknytning även om de genomförts ur ett globalt perspektiv snarare än svenskt.

3 3 En grupp elever i åk 3 har under året ansvarat för tre temadagar, som en del i deras projektarbete. Dagarna har handlat om Rättsäkerhet och korruption, HIV/Aids samt Barn i Världen. Samtliga teman har behandlats i ett internationellt perspektiv. Förbättringar För att öka kvaliteten på de internationella resorna är det önskvärt att koncentrera sig på ett resmål. Det innebär att lärarna kan utnyttja och utveckla sina kunskaper om resmålet vid varje restillfälle samt ger dem möjligheter att knyta användbara kontakter på plats som kan komma eleverna till godo. Det bör leda till att kvaliteten på studiebesök, inkvartering o.s.v. ökar. Dessutom bör det på sikt minska lärarnas arbetsbelastning. En jämförelse mellan årets två resmål, Budapest och Prag, visar att Prag ger större möjlighet att genomföra de intentioner vi har med kulturresorna och i första hand bör väljas som resmål. Det är viktigt att ingen elev ska behöva avstå från sin internationella resa p.g.a. ekonomiska skäl. Skolans andel av kostnaden ökas därför fr.o.m. nästa läsår med 1000 kr/elev till kr. Ökningen finansieras genom att vi inte längre erbjuder eleverna att genomgå ECDL-testerna i datakunskap (s.k. datakörkort). Också med tanke på att det förslag till ny skollag innebär att inga kostnader får tas ut av eleverna, inte ens för frivilliga aktiviteter inom skolan, är det viktigt att se till att skolan svarar för allt större andel av kostnaderna för resorna. Elever som tas in fr.o.m. höstterminen 2005 erbjuds ytterligare en internationell resa, en språkresa till antingen Spanien, Frankrike eller Tyskland. Ett samarbete med Folkuniversitetets kontaktskolor i Barcelona, Aix-en-Provence och Düsseldorf kommer att inledas under nästa läsår. En målbeskrivning för resorna ska också utformas. Under nästa läsår anordnas fler temadagar än i år och minst två av dem ska ha internationella teman. Mentorskap Målsättning Elev, mentor och förälder skall klart förstå innebörden av mentorskapet. Utvecklingssamtalen skall uppfattas som meningsfulla och givande. Genomförandeplan Definiera begreppen mentorskap respektive klassföreståndarskap. Diskutera innehåll och form för utvecklingssamtalen. Utarbeta former för kontakt mellan mentor och elev. Se till att varje lärare är mentor för elever från alla tre årskurser. Måluppfyllelse Diskussioner om lärarens olika roller som kurslärare, klassföreståndare och mentor har skett i lärarlaget för att varje lärare skall vara helt klar över vad som förväntas av dem i de olika rollerna. Det innebär att de också har större förutsättningar att vara tydlig i sina samtal med elever och föräldrar om vad dessa roller innebär och vad föräldrarna kan förvänta sig få ut av utvecklingssamtalen. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalen har ofta varit att få detaljerad kunskap om hur det går för eleverna i de olika kurserna medan mentors uppdrag snarare har varit att se till

4 4 elevens hela skolsituation. På försök har därför även föräldrarna bjudits in till träffar där de har möjlighet att diskutera sina barns prestationer i varje enskild kurs tillsammans med läraren i kursen. Det har inneburit att föräldrar och elever bättre har förstått mentors uppdrag och syftet med utvecklingssamtalen med mentor samtidigt som deras behov av att träffa och samtala med de enskilda lärarna har uppfyllts. Det kanske också ska påpekas att både elever och föräldrar självklart, när som helst under året, kan föra en dialog med lärarna om hur det går för eleven i skolan. Det kan ske på initiativ av antingen lärare, elev eller förälder. Varje lärare, utom en, har mentorselever från alla tre årskurser. Nyanställda lärare har företrädesvis mentorselever från lägre årskurser för att inte eleverna i onödan ska behöva byta mentor under sin skoltid. 74 % av eleverna tycker att de har god kontakt med sin mentor. Av de övriga är det många som anger att de har den kontakt de behöver, men att de inte hittills känt något större behov av någon mentor. Förbättringar Rutinerna för utvecklingssamtalen förändras så att mentor har samtal med elev och föräldrar minst en gång varje hösttermin och att föräldrar och elever inbjuds till minst en träff med samtliga lärare under vårterminen. I moderna språk i åk 2 inbjuds föräldrar och elever till samtal med språklärarna redan under höstterminen eftersom eleverna betygssätts i dessa kurser till jul. Kontakter med universitet/högskola Målsättning Motivera eleverna att fortsätta sina studier på universitet/högskola samt underlätta övergången mellan gymnasium och universitet/högskola. Genomförandeplan Arrangera en kontaktvecka på Högskolan Trollhättan/Uddevalla (HTU) under vårterminen i åk 3. Genomföra projektarbetena i samverkan med HTU. Upprätta kontakter med lärarna på ThiG och lärarna på HTU. Låta eleverna i åk 3 besöka utbildningsmässan i Göteborg. Besöka universitet utomlands i samband med våra internationella resor. Måluppfyllelse Eleverna i åk 3 fick även detta läsår en introduktion till högskolestudier på HTU. Introduktionen är mycket uppskattad av eleverna. HTU har stora problem med att hitta frivilliga lärare som kan vara sakkunniga handledare åt våra elever när de gör sina projektarbeten. Ett antal kontakter har tagits under året, men de flesta har runnit ut i sanden. I inget fall kan man säga att handledare från HTU varit behjälplig i bedömningen av projektarbetet även om han/hon varit till visst stöd för eleven i arbetet. Under året har tre lärarkandidater från HTU varit knutna till skolan. Eleverna i åk 3 har liksom förra året besökt Utbildningsmässan i Göteborg.

5 5 Eleverna har inte, såsom planerat, besökt något universitet vid sina utlandsresor under året. Det beror bl.a. på att tidpunkten har varit olämplig p.g.a. pågående tentamensperiod. Däremot har de besökt gymnasieskolor eller motsvarande både i Budapest och Prag. Förbättringar Introduktionsveckan vid HTU fungerar bra och kan fortsättningsvis genomföras på ungefär samma sätt som tidigare liksom besöken vid utbildningsmässan i Göteborg. Däremot behöver mycket energi läggas ner på att förbättra kontakterna med anledning av projektarbetena. Huvudansvaret för projektarbetena läggs under nästa läsår under en lärare, som tillsammans med rektor och representanter för HTU, diskuterar hur samarbetet skall gå till i fortsättningen. Handledare kan också finnas att få vid andra universitet eller institutioner. Ett närmare samarbete med lärarutbildningen vid HTU bör etableras för att öka kvaliteten på den praktisk-pedagogiska delen av lärarutbildningen som förläggs på skolan. Det är också önskvärt att våra lärare får någon form av handledarutbildning av lärarhögskolan. Ytterligare ansträngningar för att skapa kontakter med universitet i Prag ska göras inför nästa resa dit. Arbetsmiljön Målsättning Skapa en god studiemiljö. Skapa gemenskap mellan skolans elever. Få eleverna att känna ansvar för den gemensamma fysiska och psykosociala miljön. Skapa en god arbetsmiljö för personalen. Genomförandeplan Fördela elevernas arbetsbörda jämnt över skolåret. Öka undervisningen i och öva studieteknik. Se till att elevernas arbete i huvudsak kan utföras under arbetsdagen. Hemuppgifter skall företrädesvis gälla repetition och läsning av skönlitteratur. Skapa lugna ställen för studier och arbete inom skolans lokaler. Utarbeta former för att få eleverna att ta ansvar för ordningen i lokalerna. Värna om våra gemensamma högtider och skapa traditioner. Uppmuntra gemensamma aktiviteter. Starta ett teaterprojekt. Skapa en egen skolsymbol och maskot. Måluppfyllelse För att underlätta elevernas planering av sitt arbete och för att förbättra deras arbetsmiljö har lärarna upprättat ett system för gemensam planering av arbetet och elevernas redovisningar av resultat i de olika kurserna. Arbetsbelastningen för eleverna har också märkbart sjunkit sedan föregående läsår. I årets kursutvärdering anger 89,2 % av eleverna att de är nöjda eller mycket nöjda med arbetsbelastningen jämfört med 82,3 % läsåret 03/04. Den konsult, Lars-Ingmar Johansson, vi anlitade förra läsåret för att lära eleverna hantera sin stress och sin allmänna levnadssituation, har även under detta läsår besökt skolan och talat

6 6 med samtliga klasser var för sig. Eleverna har lärt känna honom och han dem, vilket medför att de känner stort förtroende för honom och också ofta diskuterar sin egen personliga situation med honom. Han har även haft samtal med personalen. Genom att öka undervisningen i, och också införa den redan under introduktionen, studieteknik har eleverna ökade möjligheter att själva planera sitt arbete och på så sätt även förbättra sina möjligheter att själva påverka sin arbetssituation. Ytterligare två rum har iordningställts för att eleverna ska ha tillgång till tysta studierum. Varje klass har fått disponera en mindre summa pengar för att förbättra trivseln i sitt klassrum. Under läsåret har också en person varit anställd för att bl.a. ha ett övergripande ansvar för skolans kök och cafédelar. Det betyder dock inte att kraven på att eleverna skall hålla ordning har sänkts, men precis som på arbetsplatser med enbart vuxna, finns det en tendens att ingen tar ett helhetsansvar för att det skall se snyggt och prydligt ut. Eleverna i åk 3 erbjuds fr.o.m. detta läsår kursen Litterär gestaltning som ett alternativ till Matematik C, som orsakat många elever stora problem. Lucia, julavslutning och studentexamen har firats på sedvanligt sätt under året. Formerna för firandet börjar ta form och eleverna är mycket engagerade i förberedelserna. Bl. a. framför eleverna en egen luciashow som visas för föräldrarna och eleverna i åk 1 och 2 gör en avslutningsshow för eleverna i åk 3 strax innan studentexamen. Den visas även för föräldrarna på kvällstid. Eleverna står även för arrangemangen vid jul- och årsavslutningarna. Eleverna har dessutom ordnat temadagarna finklädd dag, flower powerdag och mysdag då elever och personal klätt ut sig på lämpligt sätt. Under finkläddagen bjöds eleverna på lunch på Restaurang Emanuel, som ligger i huset, med bordsplacering och artig konversation för att markera dagens betydelse. Eleverna har också anordnat filmkvällar på skolan, då de som vill stannar kvar efter lektionerna för att tillsammans mysa framför filmer de själva valt. För att stimulera elevernas intresse för kvalitetsfilm och internationell kultur har skolan subventionerat deras medlemskap i Filmstudion i Trollhättan, som visar ny kvalitetsfilm, ofta från länder biograferna och TV missgynnar i sitt utbud. Eleverna har erbjudits att göra flera teaterbesök under året. Bland annat såg de föreställningen Chicago i Skövde där elevernas lärare i estetisk verksamhet hade en av huvudrollerna. Vi åkte buss till Göteborg och såg föreställningen Ett Dockhem och som vanligt såg vi förstås också Magnus Åbergsgymnasiets årliga teaterföreställning. Åk 1 såg föreställningen Köpmannen i Venedig på Dramaten under sitt Stockholmsbesök. Utas enmansteater gav en teaterföreställning om HIV/Aids. Eleverna vill gärna ha en egen skolsymbol och maskot, men har inte kunnat enas om något bra förslag. Förbättringar Lärarna förbättrar ytterligare sina rutiner för samverkan i planeringen. Gemensamma studiedagar genomförs där diskussioner om lärarnas planering och betygsättning sker utifrån Skolverkets allmänna råd om Likvärdig bedömning och betygsättning. Rektor följer varje lärares arbete med planering och betygsättning, vilket också diskuteras i medarbetarsamtalen. Lars-Ingmar Johansson besöker även under nästa läsår skolan för att prata med eleverna och lärarna om deras möjligheter att hantera stress.

7 7 Plan 5 skall iordningsställas under nästa läsår så att det miljömässigt uppnår samma standard som plan 6. Det innebär bl. a. att en del nya möbler måste köpas in. Elevrådet disponerar under nästa läsår en egen budget för miljöförbättrande åtgärder och för egen utbildning. Elevrådets roll lyfts fram för att stimulera elevernas eget ansvarstagande för arbetsmiljön och skolans utveckling. Samtliga elever får en egen skoltröja med Folkuniversitetets logotyp. Eleverna som startar sin utbildning hösten 2005 erbjuds läsa kursen Estetisk orientering förutom kursen Estetisk verksamhet. Det innebär att de elever som så önska kan ha någon form av estetisk utbildning under alla tre år på gymnasiet. Kursen erbjuds som ett alternativ till Naturkunskap B. Skolan höjer fr.o.m. nästa år bidraget för medlemskap i Filmstudion från 50 kr till 100 kr. Omvärldskontakter Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor Skolan deltar, tillsammans med andra fristående gymnasier, i samverkansarbetet inom det nya gymnasieförbundet i Fyrbodal och har regelbundna träffar med politiker och tjänstemän inom förbundet. Det innebär att vi också har regelbundna kontakter med övriga friskolor inom Fyrbodalsområdet. Förutom ett gemensamt intagningssystem har vi under året diskuterat att försöka hitta ett gemensamt kvalitetsutvärderingssystem som kan tillämpas av samtliga gymnasieskolor inom Fyrbodal. Andra frågor som varit uppe till diskussion är bl.a. informationen till kommunernas elever i åk 9, ersättningsnivåerna från kommunerna till friskolorna samt Utbildningsradions förändring av distribution av utbildningsprogram till skolorna. Vi har ett nära samarbete med intagningskansliet i Trollhättan Stad och deltar också i den utbildningsmässa, som anordnas av kommunen varje höst. Vi köper in tjänster av studie- och yrkesvägledare som även arbetar i en kommunal grundskola. Samtliga lärare har en kompanjonlärare i en kommunal gymnasieskola, att diskutera undervisningen i de egna kurserna med. Vi samverkar med Lichron, ett närliggande fristående gymnasium, vid t.ex. skidresor och läsårsavslutning. Förbättringar Samarbetet med kommunerna i Fyrbodal kommer att fördjupas. Ett gemensamt intagningssystem kommer att vara i bruk inför valet till hösten Förhoppningsvis skall diskussionerna och arbetet med ett gemensamt kvalitetssäkringssystem komma igång under nästa läsår.

8 8 Samverkan med universitet och högskolor Tre gäststudenter från Tyskland har besökt skolan. I övrigt se Prioriterade områden rubriken Kontakter med universitet/högskola s. 4. Samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet Vi har avtal med Praktikertjänst AB om skolhälsovården. Lokaler för skolans verksamhet hyres av Bostaden AB. Eleverna i åk 1 har praktiserat en vecka inom kommunal/statlig verksamhet eller inom det privata näringslivet. Under året har en rad studiebesök gjorts. Som exempel kan bl. a. nämnas Kungliga slottet, Sveriges riksdag, SIDAS utbildningsorgan Zenit, Liljevalchs konsthall och Judiska muséet. Eleverna i åk 1 träffade och fick diskutera med en riksdagsledamot från Vänsterpartiet, Rosanna Dinamarca, vid sitt riksdagsbesök. En rad föreläsare har gästat skolan under året bl. a.: Amnesty International Linda Skoogh Amnesty, Trollhättans lokalförening Yngwa Nolkrantz Afrikagrupperna Andreas Godsäter ECPAT Helena Klingvall Rädda Barnen Hans Lind Överlevare från koncentrationsläger Jakob Ringart Skattemyndigheten Ulla-Britt Winkler, Eleonor Ytterby Förbättringar Under nästa läsår kommer diskussioner om samverkan med Innovatum och små och medelstora företag i Trollhättan att inledas med anledning av den kommande starten av Estetiska programmet med designinriktning hösten Praktiken i åk 1 tas bort fr.o.m. nästa läsår p.g.a. att den allt för mycket liknar den praktik eleverna redan fått i grundskolan. I stället erbjuds eleverna att åka på en veckolång språkresa till Frankrike, Spanien eller Tyskland i åk 3. Diskussioner med Bostaden AB om utvidgning av skolans lokaler tas upp under hösten Fortbildningsinsatser Årets fortbildning har i hög grad präglats av diskussioner om skolans mål, hur vi når dem och hur vi utvärderar våra resultat. Skolans arbetsplan har kontinuerligt diskuterats under året och samtidigt har en ny arbetsplan för nästa läsår vuxit fram. Arbetet med att ta fram en krisplan har slutförts och en plan mot kränkande behandling samt ett instrument, i form av en enkät, för kartläggning av kränkande behandling har tagits fram. I arbetet har vi samrått med socialsekreterare och fältassistenter från kommunen, polisen, skolläkaren och företagshälsovården. Bl.a. har diskussioner om skolans anmälningsplikt till de sociala myndigheterna diskuterats. I arbetet med att utarbeta ny arbetsplan och plan mot kränkande behandling har även elever och föräldrar deltagit. Skolverkets allmänna råd om Likvärdig bedömning och betygsättning har gett upphov till samlade diskussioner om betygsättningen.

9 9 Under året har också fortbildning om konflikthantering och de s.k. härskarteknikerna, kartlagda av Berit Aas, genomförts. Diskussioner om införandet av den nya gymnasiereformen har förts kontinuerligt. Nyckeltal För att kunna följa verksamhetens utveckling under en längre tid tas fr.o.m. läsåret vissa nyckeltal fram varje år. Jämförelse mellan elevernas intagningspoäng, nationella prov och betyg görs även, liksom en jämförelse av elevernas uppfattning om undervisningen och skolans verksamhet i stort. Under läsåret har eleverna genom enkäter utvärderat samtliga kurser och skolans verksamhet som helhet. Förra läsårets nyckeltal anges inom parentes. Antal elever åk 1 27 elever (30) åk 2 27 elever (21) åk 3 18 elever (32) totalt 72 elever (83) varav 29 män (15), vilket motsvarar 40,3 % (18,1%) Att andelen pojkar är så hög som 40,3 % av eleverna beror på att av de 27 intagna eleverna i åk 1 var inte mindre än 11 manliga, vilket är ett klart trendbrott då flickorna hittills utgjort en mycket stor majoritet. Vi hoppas självklart att pojkarna har fått upp ögonen för skolan och att vi även i fortsättningen får en relativt jämn könsfördelning bland eleverna. Eleverna kommer från sammanlagt 12 olika kommuner fördelade enligt nedan: Kommun åk 1 åk 2 åk 3 totalt Bengtsfors 1 1 Essunga 2 2 Lidköping 1 1 Lilla Edet Lysekil 1 1 Säffle 1 1 Trollhättan Uddevalla Vara Vänersborg Åmål 1 1 Årjäng 1 1 Summa Antal avhopp efter tredje veckan Inga elever har hoppat av sina studier under året (4). Däremot har en elev i åk 1 flyttat utomlands efter vårterminens slut. Denna flytt var sedan länge planerad av familjen. Nya elever efter tredje veckan En elev i åk 1 har börjat i klassen efter de tre första veckorna på höstterminen (2). Under de tre första veckorna var tillströmningen av elever stor; inte mindre än fem nya elever sökte sig till åk 1 under de tre första veckorna av höstterminen.

10 10 Antal elever med utökad studiekurs 8 elever (19) Antal elever med reducerat program 2 elever (2) Antal elever i åk 3 utan slutbetyg 2 elever (1) Utnyttjad tid hos skolhälsovården 42 min/elev (40 min/elev). Eftersom stressen bland eleverna tydligt minskat jämfört med föregående läsår kunde en minskning av utnyttjad tid vid skolhälsovården kanske ha förväntats i stället för en ökning. Tiden har dock till stor del utnyttjats av ett fåtal elever. Antal lärare 12 lärare (16) fördelat på 6,4 heltidstjänster (6,9). Antalet lärartjänster har minskat med en halv tjänst sedan föregående läsår. En tredjedel av lärarna är manliga (50 %). Lärartäthet Det går11,2 elever per heltidstjänst (11,0) och 8,9 heltidstjänster (8,3) per 100 elever (jfr riket 8,1, fristående skolor i riket 6,8). Att lärartätheten är relativt hög beror på att vi dels har mycket små grupper i språk, dels att åk 3 endast bestått av 18 elever. Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning 58 % av lärarna (45 %) har pedagogisk utbildning (jämfört med riket 77 %, fristående skolor 50 %). 1 av lärarna utan lärarutbildning har doktorsexamen (1). Andel elever med föräldrar födda i annat land (38 %) av eleverna (37 %) har minst en förälder född i ett annat land än Sverige. Studieresultat Genomsnittlig intagningspoäng för åk 1 åk 2 åk Resultat nationella prov åk 1 IG G VG MVG Ma A En A Summa % 29% 27% 37% Betyg satta i åk 1 - IG G VG MVG Summa % 1% 31% 31% 31%

11 11 Betygen satta under läsåret i åk 1 korrelerar väl med betygen i genomförda nationella prov. Resultat nationella prov i åk 2 IG G VG MVG Ma A Ma B En A En B Sv B Summa % 25% 40% 30% Betyg satta i åk 2 - IG G VG MVG Summa % 6% 30% 33% 27% Betygen satta under läsåret i åk 2 är något lägre än betygen i genomförda nationella prov. Skillnaden är dock liten med tanke på att procentsatserna blir relativt höga för varje betyg pg.a. det låga elevantalet. Resultat nationella prov åk 3 IG G VG MVG Ma A Ma B MA C En A En B Sv B Summa % 27% 31% 26% Betyg satta i åk 3 - IG G VG MVG % 7% 20% 38% 30% Betygen satta under läsåret i åk 3 är något högre än betygen i genomförda nationella prov. Anledningen är att ett antal elever har slutat innan åk 3. De har deltagit i de flesta nationella prov, men finns inte med i betygsstatistiken. Betygspoäng för elever med slutbetyg totalt Thig 16,4 Riket* 14,1 Fristående skolor, riket* 15,1 SP, riket* 14,6 Fristående skolor SP, riket* 15,4 Specialutformat SP, riket* 14,4 *lå 2003/04

12 12 Internationella diplom Under läsåret har 7 elever genomgått ECDL-certifiering i data. Av dessa har 2 godkänts (29 %). I tyska har 3 elever klarat Zertifikat Deutsch med godkänt resultat. I franska har 3 elever klarat Certificat de français med godkänt resultat. I engelska har 12 elever klarat Certificate in Advanced English med godkänt resultat varav en elev klarade provet med högsta betyg (A). En elev har klarat First Certificate in English med godkänt resultat. I spanska har ingen elev valt att genomgå testet för Certificado de Español. Elevernas syn på undervisningen I motsats till tidigare år har samtliga genomförda kurser utvärderats Tidigare år har ett urval av kurser gjorts. Anledningen till förändringen är att, förutom att få en helhetsbild av all undervisning, är det värdefullt för varje lärare i kursen att kunna använda en utvärdering som ett instrument för förbättringar. Det eliminerar också risken att man, medvetet eller omedvetet, väljer att utvärdera kurser som man vet varit populära hos eleverna. På så sätt bör resultatet numera ge en sannare bild av verkligheten. Resultatet av utvärderingen jämförs med utvärderingarna gjorda lå 02/03 och lå 03/04. Det bör dock beaktas att utvärderingen 04/05 omfattar väsentligt flera kurser och därför kanske inte är helt jämförbar med tidigare års resultat. Jämförelse lå 02/03-04/05 Värdena uttryckta i % av svaren som var positiva Planering lå 04/05 lå 03/04 lå 02/03 fråga 1 Vad tycker du om planering 88,6 90,4 76,5 och uppläggning av denna kurs? fråga 2 Känner du att du fått 59, ,5 Möjlighet att delta i planeringen och uppläggningen av kursen? fråga 3 Hur tycker du att du lyckats 70,4 69,2 72,8 med din egen planering av denna kurs? Mål fråga 4 Var det tydligt vilka målen var 78,7 84,3 75,7 för kursen?

13 13 Betygskriterier lå 04/05 lå 03/04 lå 02/03 fråga 5 Hur uppfattade du betygs ,7 kriterierna, d.v.s. på vilka grunder man bedömde elevens prestationer? Arbetsbelastning fråga 6 Vad är Din uppfattning om 89,2 82,3 93,6 arbetsbelastningen under kursen? Undervisningsmetoden Vad är Ditt helhetsintryck av fråga 7 de 86,9 90,4 89,2 arbetsmetoder som använts under kursens gång? Lärarens insatser fråga 8 Vilket är Ditt helhetsintryck av 94, ,4 lärarens insatser? Prov fråga 9 Vad anser Du om proven? 87,4 89,7 92,7 Elevens insatser fråga 10 Kom du förberedd till 90 90,2 90,9 Lektionerna? Fråga 11 Var du aktiv och bidrog med 66,3 68,6 59,8 dina kunskaper och erfarenheter under lektionerna? Helheten fråga 12 Mitt sammanlagda intryck av 88 94,2 87,4 kursen är Av besvarade frågor var 6034 positiva (81,2 %) lå 04/05 Av 598 besvarade frågor var 497 positiva (83,1 %) lå 03/04 Av besvarade frågor var positiva (78,9 %) lå 02/03

14 14 Elevernas syn på skolverksamheten I 2005 års skolutvärdering fick eleverna i samtliga årskurser ta ställning till femton påståenden på en skala från 1 till 4, där 1 motsvarar stämmer inte alls och 4 motsvarar stämmer helt. Dessutom fick de i uppgift att ange det starkaste skälet att välja att gå på Thig resp att inte gå på Thig. 59 av 72 (81%) elever har besvarat enkäten (76 % 2004). Nedan följer en redovisning av resultatet för de tre klasserna tillsammans. Någon särredovisning av varje klass kommer inte att göras. I redovisningen anges påståendet eleverna skall ta ställning till, var på skalan 1 4 eleverna bedömt påståendets överensstämmelse med verkligheten. 1. Vi arbetar ämnesövergripande % 64 % 2. Jag har en klar uppfattning om hur det går för mig i skolan % 83 % 3. Jag känner av vår internationella inriktning i det dagliga arbetet i skolan % 75 % 4. Jag tycker det är bra att vissa delar av undervisningen sker på engelska % 100 %

15 15 5. Jag uppskattar de temadagar vi haft (U-landsproblematik, stresshantering) % 91 % 6. Jag uppskattar de kontakter vi har med omvärlden (studiebesök, föreläsare, högskolan osv) % 65 % 7. Jag uppskattar våra friluftsdagar % 75 % 8. Jag har god kontakt med min mentor % 74 % 9. Jag känner mig stimulerad av mitt arbete i skolan % 65 % 10. Jag har goda möjligheter att påverka min utbildning % 76 %

16 Jag vågar framföra mina synpunkter % 90 % 12. Jag känner samhörighet med övriga elever % 75 % 13. Jag kände mig välkommen till Thig % 98 % 14. Jag trivs på Thig % 80 % 15. Jag tycker att vi har bra lokaler % 85 % Av 816 avgivna svar är 648 st (79 %) på den positiva halvan.

Kvalitetsredovisning läsåret 2005-06 för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan

Kvalitetsredovisning läsåret 2005-06 för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan 1 Kvalitetsredovisning läsåret 2005-06 för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan är ett fristående gymnasium, startat hösten 2001. Huvudman för skolan är

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 2011-11-03 1(10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Agneberg Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Inom Uddevalla

Läs mer

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 KVALITETSREDOVISNING TÄBY ENSKILDA GYMNASIUM LÄSÅRET 2006/2007 SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 www.tabyenskilda.se Denna kvalitetsredovisning har dubbla funktioner. Dels är den en sammanfattning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA 2012-11-04 1(11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/12 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA EKONOMIPROGRAMMET (EK) HUMMANISTISKA PROGRAMMET (HU) SAMHÄLLVETENSKAPSPROGRAMMET(SA), Agneberg SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PROGRAM

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 (9) Cecilia Hanö Dnr54-2003:2868 Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 -

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - S:t Petri skola Utbildningsnämnden MALMÖ DEN 8 oktober UPPGIFTSLÄMNARE: Eva Daun 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid A INLEDANDE SAMMANFATTNING 3 B GRUNDFAKTA

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående Gymnasieskolan Futurum i Stockholm

Utbildningsinspektion i den fristående Gymnasieskolan Futurum i Stockholm Gymnasieskolan Futurum Dnr 54-2005:1938 Utbildningsinspektion i den fristående Gymnasieskolan Futurum i Stockholm Innehåll Inledning... 1 Underlag... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2008:535 Beslut Tibble Fristående Gymnasium TFG AB Attundavägen

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité

Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité Fridagymnasiet Fridagymnasiet 2006 Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité 4 fridagymnasiet Bra! Nu förstår du vad vi menar. Vi vill att

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORDON NSPROGRAMMET TRANSPORT 2010 / 2011 Arbetslaget: Benny Johansson Conny Schedin Eva Humbla Gunnar Lindström Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson 1 Underlag och rutiner för

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 SOCIAL TRYGGHET Utarbetat av: Malin Jidorf, Maja Lindnert Nilsson, Christina Ljungborg, Charlotte Olsson, Birgitta Stuermer och Roger Svanberg Handledare: Peter Sandgren

Läs mer

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014 Datum 2014-03-12 Norum/Westerman-Annerborn KUN2014/61 Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014 2012: 6 elever av 6 svarade på enkäten, dvs 100 % (en har dock avstått på ett antal). OBS att ett litet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013!!!!!!!

Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013!!!!!!! ASPERO IDROTTSGYMNASIUM Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Aspero Idrottsgymnasium Göteborg Bakgrund och organisation 3 Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg 3 Aspero Friskolor AB 3 Organisation 3 Elever

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer