Kvalitetsredovisning läsåret för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan Behandlad i skolkonferensen den 7 november 2007 Beslutad den 7 november 2007 Monica Ekedahl gymnasierektor

2 Innehållsförteckning INLEDNING. 4 FÖRBÄTTRINGAR FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE AV ÅRS PRIORITERADE OMRÅDEN 4 Internationalisering och mångfald. 4 Kontakter med universitet/högskola.. 4 Motion och hälsa 5 Marknadsföring.. 5 Elevrådets roll 5 Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor.. 6 PRIORITERADE OMRÅDEN LÄSÅRET Ämnesövergripande arbetssätt 6 Målsättning.. 6 Genomförandeplan.. 6 Måluppfyllelse. 7 Förbättringar 7 HÄLSA OCH LIVSSTIL.. 7 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 7 KÖNSROLLER. 8 LÄROMEDEL... 8 OMVÄRLDSKONTAKTER 8 Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor.. 8 Samverkan med universitet och högskolor 9 Samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet 9 FORTBILDNINGSINSATSER 10 Gymnasium Betygsättning och planering.. 10 Människor i kris. 10 Ämnesövergripande projekt SKOLVERKETS TILLSYN 10 Förbättringar.. 11 ELEVERNAS SYN PÅ UNDERVISNINGEN 11 Jämförelse lå 02/03 06/07 11 Förbättringar 13 FÖRÄLDRARNAS SYN PÅ SKOLAN UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 14 STUDIERESULTAT. 15 Intagningspoäng.. 15 Betyg 15 Jämförelse betyg pojkar flickor 17 Betygspoäng 17 Internationella diplom 17 NYCKELTAL 18 Antal elever. 18 Antal avhopp efter tredje veckan 18 Nya elever efter tredje veckan. 18 Antal elever med utökad studiekurs. 19 Antal elever med reducerat program 19 Antal elever i åk 3 utan slutbetyg 19 2

3 Utnyttjad tid hos skolhälsovården/elev. 19 Antal lärare 19 Lärartäthet. 19 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk examen 19 Andel elever med föräldrar födda i annat land 20 3

4 Inledning Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan är ett fristående gymnasium, startat hösten Huvudman för skolan är Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet. Skolan erbjuder ett specialutformat samhällsvetenskapligt program med internationell inriktning samt från och med läsåret 06/07 estetiska programmet med designinriktning. Denna kvalitetsredovisning redovisar de resultat skolan uppnått i förhållande till arbetsplanens prioriterade områden, vilka i sin tur preciserar skolans mål i förhållande till andra mer övergripande måldokument såsom läroplanen, programmål, kursplaner, Folkuniversitetets ramprogram, handlingsplan för Avdelning Fyrstad samt Folkuniversitetets språksyn. Även skolans resultat inom områdena hälsa och livsstil, elever i behov av särskilt stöd, könsroller, läromedel, omvärldssamverkan och likabehandling redovisas. Dessutom redovisas genomförd gemensam fortbildning för skolans lärare, Skolverkets granskning av skolan, elevernas syn på undervisningen och föräldrarnas syn på skolan. Slutligen följer en redovisning av elevernas kunskapsresultat och en sammanställning av nyckeltal. Underlaget för kvalitetsredovisningen är framtaget med hjälp av elevenkäter, skrivna redogörelser från lärarna, samtal och diskussioner i personalgruppen samt både intern och extern statistik. Kvalitetsredovisningen behandlas i skolkonferensen innan den fastställs av rektor. Förbättringar för ökad måluppfyllelse av års prioriterade områden Vi arbetar i enlighet med de nationella styrdokumenten. Varje läsår görs dock ett urval av prioriterade områden som vi fokuserar oss på. Urvalet bygger på de utvärderingar och erfarenheter som gjorts tidigare. Inledningsvis redovisas resultatet av de förbättringar som skulle göras för ökad måluppfyllelse för de prioriterade områdena under läsåret Internationalisering och mångfald Nästa läsår räknar vi med att skolan ska kunna stå för hela kostnaden för resan till Prag. Från och med läsåret planerar vi att även genomföra en språkresa med elever som läser moderna språk steg 4. Avsikten med resan är att eleverna, förutom att träna språket, ska få en inblick i landets samhällsliv genom undervisning och studiebesök på olika arbetsplatser. 1 Resultat Studieresan till Prag betalades i sin helhet av skolan och medel för resorna till Köln, Barcelona respektive Bryssel under hösten 2007 har avsatts i budgeten. Kontakter med universitet/högskola Introduktionsveckan vid Högskolan Väst fungerar bra och kan fortsättningsvis genomföras på ungefär samma sätt som tidigare liksom besöken vid utbildningsmässan i Göteborg. 1 Ur kvalitetsredovisning 2005/06 4

5 På grund av det bristande intresset från Högskolan Väst ser vi inte några möjligheter att etablera ett systematiserat samarbete kring elevernas projektarbeten. Däremot fortsätter vi att försöka skapa kontakter med enskilda lärare från Högskolan Väst och andra universitet och högskolor. För att förbättra informationen om universitets- och högskolestudier köper vi från och med nästa läsår in studie- och yrkesvägledning från högskolan Väst. Vi hoppas kunna förbättra studiebesöket vid ett universitet i Tjeckien eller Tyskland under nästa studieresa till Prag. 2 Resultat Introduktionsveckan vid Högskolan Väst fungerade sämre vt 2007 än tidigare p.g.a. att många elever ansåg att introduktionen var onödig, eftersom de redan bestämt sig för vad de skulle göra efter gymnasiet. I fortsättningen kommer därför introduktionen att läggas under höstterminen i åk 3. Undervisande lärare kommer också att samla eleverna på skolan för gemensam promenad till högskolan. Lärarna kommer även att delta i introduktionsprogrammet. Studie- och yrkesinformationen given av Högskolan Väst har fungerat mycket professionellt och både elever och lärare är mycket nöjda. Vid vårens resa till Prag gjordes inget besök vid något universitet. I stället genomfördes ett mycket intressant studiebesök vid den svenska ambassaden. Motion och hälsa Att få alla elever rökfria är ett högt mål som dock har hög prioritet p.g.a. de hälsorisker rökningen innebär. Nästa läsår kommer vi bl.a. att arrangera tre temadagar om tobak, alkohol och narkotika. 3 Resultat Temadagarna om tobak, alkohol och narkotika genomfördes under hösten 2006 för samtliga elever på skolan. Av totalt 88 elever på skolan var 2 rökare i maj -07. Marknadsföring Ett fåtal lärare koncentrerar sina insatser mot grundskolornas åk 9 och etablerar personliga kontakter med studie- och yrkesvägledarna. Senast lå 07/08 skall särskild tid schemaläggas för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Läsåret 07/08 skall eleverna på samhällsvetenskapsprogrammets internationella inriktning kunna välja mellan att läsa moderna språk eller ekonomi. Vår hemsida ska uppdateras varje vecka för att alltid vara aktuell. 4 Resultat Inför läsåret 07/08 har två lärare fått en eftermiddag i veckan avsatt på schemat för att arbeta med marknadsföring. Hösten -07 införs fler valbara kurser för eleverna på SP.Under läsåret 06/07 har information om aktuella händelser kontinuerligt lagts ut på hemsidan. Elevrådets roll Samtliga elever ska medvetandegöras att elevrådets styrelse är deras representanter som ska föra deras talan inför lärare och skolledning och fungera som en länk mellan elever och 2 Ur kvalitetsredovisning 2005/06 3 Ur kvalitetsredovisning 2005/06 4 Ur kvalitetsredovisning 2005/06 5

6 personal. Beslut som tas, eller förslag som läggs fram, i elevrådets styrelse och i skolkonferensen skall därför vara förankrade bland eleverna ute i klasserna. Samtliga elever ska också få undervisning i sammanträdesteknik där särskild vikt läggs vid rollerna som ordförande, sekreterare och justeringsperson. Alla ska förstå vikten av att föra protokoll. 5 Resultat För att kunna utnyttja de anslagna medlen för elevrådets verksamhet har krävts att användningen av pengarna har diskuterats och godkänts i klassråden innan elevrådets styrelse har kunnat göra önskade inköp. Elevrådets ordförande och vice ordförande har genomgått den, för Folkuniversitets gymnasieskolor i Sverige, gemensamma utbildningen i att sköta ett elevråd. Elevrådets ordförande har under året, som en del i sitt projektarbete, utbildat elevrådets styrelse i föreningskunskap. Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor Vi har vid otaliga tillfällen försökt att få till stånd ett bättre samarbete med kommunens studie- och yrkesvägledare för att eleverna i åk 9 ska ha kunskaper nog för att ha de valmöjligheter till studier i gymnasiet som läroplanen för grundskolan anger. En fortsatt dialog med kommunen kommer att ske under nästa läsår. 6 Resultat I planeringen av lärarnas tjänstgöring under våren 2007 har två lärare fått tid avsatt inom sina tjänster för att bl.a. utveckla kontakterna med grundskolan och grundskolans studie- och yrkesvägledare. Prioriterade områden läsåret Under läsåret prioriterades endast ett område eftersom det innebar ett mycket omfattande arbete. Ämnesövergripande arbetssätt Målsättning Ge eleverna bättre möjligheter att överblicka större kunskapsfält Skapa insikt om hur kunskaper och färdigheter som inhämtas från olika ämnesområden hänger ihop och kan tillämpas i olika sammanhang Genomförandeplan Skapa ett organisatoriskt system som underlättar för lärarna att tillsammans planera kurserna. Se till att gemensam planeringstid avsätts för lärarna. Se till att schemat underlättar arbete i större ämnesövergripande projekt. Anordna temadagar för ämnesövergripande arbete. Varje elev skall delta i minst ett större ämnesövergripande projekt under läsåret. 5 Ur kvalitetsredovisning 2005/06 6 Ur kvalitetsredovisning 2005/06 6

7 Måluppfyllelse I takt med att skolan växer ökar antalet lärare med heltidstjänster, vilket förbättrar möjligheterna till samplanering över kursgränserna. Genom att placera lärarnas arbetsrum intill varandra ökar de spontana kontakterna. Studiedagarna har till stor del använts för att utveckla samarbetet mellan lärarna. Under senare delen av läsåret har varannan måndag mellan kl och avsatts för samverkan på försök. En utvärdering i slutet av vårterminen visar att försöket slagit väl ut och att tiden även kommer att avsättas för samverkan under läsåret 07/08. Genom att i möjligaste mån tillgodose lärarnas önskemål om att placera vissa kurser under samma dag har samarbetet över kursgränserna underlättats. Det gäller t.ex kurser inom ämnena historia och samhällskunskap. Temadagarna under läsåret har ägnats åt valet, alkohol, narkotika och samlevnad. Samtliga kurser har på något sätt varit involverade i aktiviteterna. Förutom temadagarna har 11 större kursövergripande teman genomförts under läsåret. Dessa har omfattat elever från SP 1 (4 teman), ES 1 (3 teman), SP 2 (3 teman) och SP 3 (3 teman). Förbättringar I skolans arbetsplan för läsåret betonas programmålen och arbetet med kursöverskridande teman kommer även detta år att vara ett prioriterat område. Försöket med att ägna konferenstiden varannan måndag åt samverkan mellan lärarna permanentas. Hälsa och Livsstil Skolans elever visar ett stort intresse för idrott och hälsa. Elevrådet tar ofta initiativ till att anordna idrottstävlingar av olika slag, inom eller utanför skoltid. Enskilda elever tar också egna initiativ, eller på initiativ från idrottsläraren, till att leda idrottsaktiviteter på idrottslektionerna. Bland annat har de lett övningar i drillning, aerobics, friskis- och svettisgympa, olika kampsporter och skottövningar i fotboll. Friluftsdagarna har uppskattats av eleverna, framförallt den årliga resan till skidanläggningen i Branäs och den av elevrådet arrangerade friluftsdagen i juni. Skolans stegräknare utnyttjas av en del elever som känner sig stimulerade att motionera mer om de kan se hur många steg de tar. Vid höstterminens början tecknade skolan ett avtal med restaurang Emanuel, som innebär att eleverna kan äta lunch där för 15:-. Ca hälften av eleverna har utnyttjat möjligheten. Övriga har fortsatt som tidigare och haft egen lunch med sig som de värmt i skolans cafeteria. God tid finns avsatt för lunchen och eleverna kan äta utan att stressa. Tre temadagar under hösten ägnades åt information och aktiviteter om alkohol, narkotika och tobak. Av skolans 87 elever var det två som rökte vid vårterminens slut. Under vårterminen genomfördes tre temadagar om sex och samlevnad för eleverna i åk 2. Elever i behov av särskilt stöd Skriftliga rutiner för stöttning av elever i behov av särskilt stöd har tagits fram under läsåret. Även blanketten för åtgärdsprogrammen har förbättrats. Stödundervisning ingår i tjänsten för samtliga lärare och eleverna erbjuds så mycket stöd som de anses behöva och kan ta emot. Det enskilda ämne som vållar eleverna störst problem är matematik. Elevernas matematikkunskaper från grundskolan är skrala, vilket också påpekas i Skolverkets tillsynsrapport från 7

8 granskningen av skolorna i Trollhättans Stad under läsåret 06/07. Kursen Matematik B är också en kurs som av många skolexperter anses för kort i förhållande till sitt innehåll. Under året har därför undervisningstiden i matematik utökats väsentligt. Elever med svårigheter att klara de olika matematikkurserna har också erbjudits att via distansundervisning bättra på sina kunskaper under sommaren. Från och med nästa läsår kommer all stödundervisning att dokumenteras för varje elev. Ett särskilt ansvar, för att stötta elever i behov av stöd av sociala eller psykiska skäl, har elevens mentor, skolsköterska och rektor. Samverkan med de sociala myndigheterna sker i förekommande fall. Könsroller Samtliga elever har tre temadagar i åk 2 då samlevnadsfrågor särskilt belyses. Idrottsundervisningen, innehåller en mängd olika aktiviteter för att tilltala elever av båda könen. Varje lektion innehåller olika moment som ska passa så många elever som möjligt. Dansundervisningen inriktas mot danser som är obundna av kön. Mäns och kvinnors olika levnadsförutsättningar i världen och genom historien behandlas i undervisningen i en rad olika kurser. Den enkät om likabehandling som gjorts bland eleverna under läsåret visar dock att många elever inte uppfattat att sådana frågor tagits upp till diskussion. En jämförelse mellan erhållna betyg för flickor respektive pojkar visar inga stora skillnader (se s. 17) Läromedel Skolans lärare är i huvudsak nöjda med de läromedel de använder. På grund av utökning av antalet valbara kurser och genomförandet av ett nytt program krävs dock stora nyinvesteringar av läromedel under nästa läsår. I och med att alltmer av undervisningen kräver tillgång till datorer ökar behovet av nya datorer kraftigt de närmaste åren. Omvärldskontakter Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor Skolan deltar, tillsammans med andra fristående gymnasier, i samverkansarbetet inom gymnasieförbundet i Fyrbodal och har regelbundna träffar med politiker och tjänstemän inom förbundet. Det innebär att vi också har regelbundna kontakter med övriga friskolor inom Fyrbodalsområdet. Skolan samverkar regelbundet med Folkuniversitetets gymnasier i Skövde och Karlstad. Rektorerna vid de tre skolorna har regelbundna träffar och lärarna träffas under minst en gemensam studiedag/år. Dessutom har enskilda lärare, framförallt designlärarna, kontakt med sina kollegor vid övriga skolor. Vi har ett nära samarbete med intagningskansliet i Trollhättans Stad och deltar också i den utbildningsmässa, som anordnas av kommunen varje höst. I övrigt är samarbetet med Trollhättans Stad mycket litet eftersom kommunens intresse för samarbete med friskolorna tycks vara minimalt. 8

9 Samtliga lärare har en kompanjonlärare, att diskutera undervisningen i de egna kurserna med, från en annan gymnasieskola. Vi samverkar med Lichron, ett närliggande fristående gymnasium, vid t.ex. skidresor och läsårsavslutning. Vi har vid många tillfällen försökt att få till stånd ett bättre samarbete med kommunens studie- och yrkesvägledare för att eleverna i åk 9 ska ha kunskaper nog för att ha de valmöjligheter till studier i gymnasiet som läroplanen för grundskolan anger. Under nästa läsår kommer två lärare att inom sin tjänst ha tid avsatt för att bl.a. förbättra kontakterna med grundskolan. Samverkan med universitet och högskolor Introduktionen till högskolestudier för åk 3 genomfördes under våren på samma sätt som tidigare år. En rad förbättringar kommer att göras nästa läsår för att höja elevernas motivation, som detta år var mycket låg, inför introduktionsbesöken. Introduktionen kommer bl.a. att läggas under höstterminen innan de flesta tagit ställning till vilken högskola de ska söka till. Våra lärare kommer även att delta på ett betydligt mera aktivt sätt än tidigare. Åk 3 besökte också utbildningsmässan i Göteborg under höstterminen. Mässan kommer vid en mycket lämplig tidpunkt på året när eleverna känner ett stort behov av information. Samtliga elever på skolan har fått studie- och yrkesvägledning från personal från Högskolan Väst. Både elever och personal är mycket nöjda med högskolans insatser. Universitet/högskolor har bjudits in till skolan för att informera våra elever om sina utbildningar. Endast högskolan i Skövde har dock besökt oss Eleverna i åk 3 besökte Öppet Hus vid Göteborgs Universitet. En utbytesstudent från Tjeckien har besökt oss och berättat om hur det är att studera i ett annat land. Under året har också föreläsare från olika högskolor/universitet besökt oss. Nämnas kan bl.a. Greg Bucken Knapp från Högskolan Väst som föreläste om migrationens betydelse för i- länderna samt informerade om en internationell utbildning som ges på högskolan, Eivor Andersson Högskolan Väst föreläste om design, elever från tredje årskursen vid designutbildning på Högskolan Väst föreläste om digitala medier för design av upplevelse och lärande och Therese Andersson från Designskolan i Milano föreläste om modedesign. Även elever som avslutat sina studier hos oss har besökt skolan och berättat om sina erfarenheter av studier och volontärarbete efter gymnasietiden. En elev har haft handledare från högskolan som stöd i sitt projektarbete. Samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet Föreläsare har anlitats från näringslivet och den offentliga sektorn i undervisningen. Vi har bl.a. haft besök från Brottsofferjouren, EU-Direkt i Göteborg, Syrisk-Ortodoxa kyrkan Trollhättans Stad, Adecco, Migrationsverket, Kriminalvården, RFSL, Ungdomsmottagningen och samtliga riksdagspartier. Även privatpersoner har besökt skolan för att berätta om sina erfarenheter av bl. a. mobbning i skolan. Under året har även en rad studiebesök gjorts bl. a. i samband med de resor som genomförts. Eleverna i åk 1 besökte t. ex. Judiska museet, Sveriges riksdag, Kungliga slottet, Arkitekturmuséet, Moderna museet, Gamla stan, Nationalmuseum och SIDA:s utbildningsorgan Zenit under sin tredagars vistelse i Stockholm i oktober. De såg också en föreställning på Stockholm Stadsteater. Elever i åk 2 besökte Svenska ambassaden i Prag under sin resa till Tjeckien. I Prag besökte de också museer och offentliga byggnader samt såg operan Tosca i Operahuset. Eleverna har också under året besökt Arbetsförmedlingen, Trollhättans konsthall, Innovatum, konstutställningar och teatrar. 9

10 Vi har avtal med Achima Care AB om skolhälsovården och lokaler för skolans verksamhet hyres av ncm Donaldsons. Under nästa läsår har skolan för avsikt att knyta kontakter med små och medelstora företag i Trollhättan med omnejd för att diskutera ett samarbete inom utbildningarna i design och ekonomi. Fortbildningsinsatser Gymnasium 2007 Den planerade gymnasiereformen som kom av sig diskuterades och förbereddes under senare delen av läsåret 05/06 och början av läsåret 06/07. När regeringen aviserade att man tänkte ställa in reformen avslutades detta arbete. Betygsättning och planering Arbetet med betygsättning och planering av undervisningen har fortsatt även detta läsår. Människor i kris En gemensam studiedag om människor i kris genomfördes tillsammans med gymnasierna i Skövde och Karlstad under hösten. Ämnesövergripande projekt En rad studiedagar har använts för att diskutera hur vi på bästa sätt ska få eleverna att få ett sammanhang i sina studier, att kunna se hur de olika kurserna hänger ihop och bildar en enhet. Programmålen har legat till grund för dessa diskussioner som utmynnat i teman som präglat undervisningen under året (se s. 6 f. under rubriken ämnesövergripande arbetssätt). Under sista halvan av vårterminen har dessutom två och en halv timme varannan måndag avsatts för samverkan mellan lärarna i de olika kurserna. Skolverkets tillsyn Skolverket gjorde under våren en utbildningsinspektion vid skolan. Resultatet är övervägande positivt men också en del kritiska synpunkter framkom. Inspektörerna konstaterar att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Skolan får bl.a. beröm för elevernas möjligheter till inflytande över skolans övergripande frågor, det årliga arbetet med kartläggning av ev. förekommande kränkande behandling, arbetet för en likvärdig och rättvis betygsättning, rektors sätt att leda och utveckla skolan, undervisningens kvalitet, rutiner för stödundervisning, ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbetet, den årliga kvalitetsredovisningen, elevernas tillgång och valfrihet av utbildning samt lokaler, läromedel och utrustning. Skolan får kritik för sin likabehandlingsplan, förebyggande arbete mot kränkande behandling, matematikundervisning, registrering av genomförd undervisning, elevernas medvetenhet om nationella målen för utbildningen, brist på samverkan mellan olika ämnen samt att antalet behöriga lärare är för lågt. 10

11 Förbättringar Likabehandlingsplanen kommer att omarbetas så att de förebyggande insatserna blir tydligare och mera konkreta. Resultatet av skolans kartläggning av kränkande behandling kommer tydligare att tas tillvara i kommande årliga revideringar av likabehandlingsplanen. Eleverna visar påtagliga bristande kunskaper i matematik när de börjar i gymnasiet vilket också framgår av den utbildningsinspektion Skolverket genomfört i Trollhättans Stad läsåret 06/07. Undervisningstiden i matematik har därför utökats under läsåret och kommer ytterligare att utökas under nästa läsår. Rutinerna för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd skärps ytterligare. Efter flera års sökande har skolan inför nästa läsår anställt en fullt behörig lärare i matematik. Den erbjudna undervisningen för varje elev i varje kurs registreras fr.o.m. våren -07 i varje elevs individuella studieplan vid kursens slut. Eleverna informeras om sin individuella studieplan vid skolstart. De presenteras också och delas ut till samtliga föräldrar vid första föräldramötet på höstterminen. Icke närvarande föräldrar får dem hemskickade. Samtliga informeras om att de när som helst kan få en aktuell individuell studieplan av skolan. Vid möten med föräldrarna kommer läraren att ansvara för att den individuella studieplanen finns med som grund för samtalet. Planen kommer också, liksom tidigare, att skickas hem till föräldrarna minst en gång om året. Förutom att, som tidigare, presentera och diskutera kursmål och betygskriterier i samband med den gemensamma planeringen av kursen kommer lärarna kontinuerligt i sin undervisning att återkoppla till målen i programmet och kursen. Arbetet med att skapa en helhetsbild för eleverna i undervisningen utifrån läroplanen, programmålen och kursplanerna har pågått intensivt under hela läsåret och kommer att fortsätta näste läsår. Under 06/07 har samtliga elever deltagit i minst tre större övergripande projekt som innefattat moment från flera kurser. Vid höstterminens början 2007 har 8 av 14 anställda lärare formell lärarutbildning för den undervisning de bedriver. De utför tillsammans 74 % av den sammanlagda undervisningen på skolan. Av de övriga 6 lärarna har en forskarutbildning inom sitt undervisningsämne, en är utbildad designer med erfarenhet från näringslivet, vilket var ett krav vid anställningen, två har akademiska examina och lång erfarenhet av undervisning i sina undervisningsämnen och två är timanställda och undervisar endast ett pass i veckan. Elevernas syn på undervisningen Varje kurs, som genomförts under läsåret, utvärderas genom att eleverna får besvara en enkät. 480 av 757 möjliga enkätsvar har lämnats in, vilket innebär en svarsfrekvens på 63 % (76,8 % 2006, 81 % 2005 och 76 % 2004). Den låga svarsfrekvensen beror förmodligen på att eleverna haft tillgång till samtliga enkäter under en viss period för att själva ansvara för att de blir besvarade. Nästa år kommer vi därför att se till att varje enkät kommer att besvaras på tid anvisad av läraren i kursen. Resultatet av utvärderingen jämförs med utvärderingarna gjorda tidigare läsår. Jämförelse lå 02/03-06/07 Värdena uttryckta i % av svaren som var positiva Planering Lå 06/07 Lå 05/06 lå 04/05 lå 03/04 lå 02/03 fråga 1 Vad tycker du om planering 84,8 86,0 88,6 90,4 76,5 och uppläggning av denna kurs? 11

12 Lå 06/07 Lå 05/06 Lå 04/05 Lå 03/04 Lå 02/03 fråga 2 Känner du att du fått 49,2 62,5 59, ,5 möjlighet att delta i planeringen och uppläggningen av kursen? fråga 3 Hur tycker du att du lyckats 72,5 72,6 70,4 69,2 72,8 med din egen planering av denna kurs? Mål fråga 4 Var det tydligt vilka målen var 73,1 77,3 78,7 84,3 75,7 för kursen? Betygskriterier fråga 5 Hur uppfattade du betygs- 71,5 73, ,7 kriterierna, d.v.s. på vilka grunder man bedömde elevens prestationer? Arbetsbelastning fråga 6 Vad är din uppfattning om 82,9 82,6 89,2 82,3 93,6 arbetsbelastningen under kursen? Undervisningsmetoden fråga 7 Vad är ditt helhetsintryck av de 83,1 84,8 86,9 90,4 89,2 arbetsmetoder som använts under kursens gång? Lärarens insatser fråga 8 Vilket är ditt helhetsintryck av 85,8 88,6 94, ,4 lärarens insatser? Prov fråga 9 Vad anser du om proven? 82,7 84,6 87,4 89,7 92,7 Elevens insatser fråga 10 Kom du förberedd till 86,0 82, ,2 90,9 lektionerna? Fråga 11 Var du aktiv och bidrog med 57,5 59,2 66,3 68,6 59,8 dina kunskaper och erfarenheter under lektionerna? Helheten fråga 12 Mitt sammanlagda intryck av 87,7 87, ,2 87,4 kursen är 12

13 Av 5760 svar var 4401 positiva (76,4 %) lå 06/07 Av 6084 svar var 4895 positiva (80,5 %) lå 05/06 Av svar var 6034 positiva (81,2 %) lå 04/05 Av 598 besvarade frågor var 497 positiva (83,1 %) lå 03/04 Av besvarade frågor var positiva (78,9 %) lå 02/03 Förbättringar Resultatet har sjunkit något detta år jämfört med tidigare år. Om man gör en jämförelse mellan de olika programmen ser man att eleverna på det Samhällsvetenskapliga programmet är mest nöjda, 78 % positiva svar medan eleverna på det Estetiska programmet var något mindre nöjda med 72 % positiva svar. Det nystartade Estetiska programmet hade vissa inkörningssvårigheter som kan förklara det något sämre resultatet. Dessa svårigheter är nu övervunna bland annat genom att stora investeringar gjorts i utrustning och genom nyrekrytering av personal med specifik designutbildning och erfarenhet från näringslivet. Eleverna är mest kritiska mot att möjligheterna att delta i planeringen och uppläggningen av kurserna inte varit tillräckliga, vilket också påpekades av Skolverket vid den granskning som gjordes under våren. Lärarna har under året arbetat mer kursövergripande än tidigare, vilket behövs för att eleverna ska ha möjlighet att se en helhet i sin utbildning. Detta arbete uppskattas vid Skolverkets granskning och skolan uppmanas att fortsätta med utvecklingen av detta arbetssätt. Dock innebär det att elevernas möjligheter att påverka uppläggningen av arbetet inom varje kurs minskar eftersom uppläggningen av teman som berör flera kurser kräver mycket samverkan mellan lärarna. Vi måste öka våra ansträngningar att kunna kombinera lärarnas samverkan med varandra och elevernas inflytande över uppläggning och utformning av undervisningen. Föräldrarnas syn på skolan Årets föräldraenkät handlar om föräldrarnas syn på sina barns tillvaro i skolan och om deras kontakter med skolans personal. Enkäterna har skickats till samtliga omyndiga elevers vårdnadshavare. Av 52 utskickade enkäter har 29 besvarats, d.v.s. en svarsfrekvens på 56 %. Tillsammans med enkäten skickades också ett frankerat svarskuvert. Nedan redovisas föräldrarnas åsikter om överensstämmelsen i de tio olika påståenden de fick ta ställning till. Fråga 1. Min son/ dotter trivs med sina skolkamrater 2. Min son/dotter trivs med sina lärare 3. Det är lätt att få kontakt med min sons/dotters mentor. 4. Det är lätt att få kontakt med skolans lärare. 5. Det är lätt att få kontakt med skolans rektor. Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls

14 Fråga 6. Jag tycker att utvecklingssamtalen med mentor under hösten fungerade bra. 7. Jag tycker det är bra att vi får möjlighet att träffa alla lärare vid utvecklingssamtalen under våren. 8. Min son/dotter får det stöd han/hon behöver i de olika kurserna. 9. Min son/dotter får det stöd han/hon behöver i sin sociala situation. 10. Jag tycker det är bra att skolan arrangerar resor för eleverna. Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls Av 278 lämnade svar återfinns 263 på den positiva halvan, vilket innebär att 95 % av avgivna svar är positiva. Nästa års föräldraenkät kommer att handla om skolans information till föräldrarna angående måldokument, resultatredovisningar och skolans organisation. Uppföljning av likabehandlingsplanen I 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna står det att Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall alltid bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I skollagen 1 kap 2 anges att Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. För att säkerställa att Folkuniversitets Gymnasium i Trollhättan uppfyller de krav som ställs i läroplanen och i skollagen finns en likabehandlingsplan framtagen. Planen finns publicerad på skolans hemsida. Årligen görs en enkät, som besvaras anonymt av skolans elever, om ev. förekomst av kränkande behandling. Frågematerialet är en något bearbetad version av en enkät framtagen av Göteborgs Universitet 7. Avsikten med undersökningen är inte att upptäcka enskilda fall av kränkande behandling utan att vi ska få en uppfattning om hur utbredda sådana handlingar är 7 Osbeck, Holm, Wernersson, Kränkningar i skolan Förekomst, former och sammanhang 14

15 på skolan. Enkäten är inte ett tillräckligt bra instrument för att enskilda fall med säkerhet ska kunna upptäckas. Däremot är den en värdefull hjälp för oss att se i vilken utbredning problemet finns. För att upptäcka enskilda fall krävs en rad olika metoder som bl. a. nämns i skolans Handlingsprogram mot kränkande behandling. Man kan naturligtvis diskutera hur tillförlitlig en undersökning som denna är. Innan enkäten besvarades av eleverna definierades t. ex. inte begrepp som vänner, utländsk bakgrund, blottning, knuffar o.s.v. Är knuffar en vänskaplig eller fientlig handling? Förmodligen kan det uppfattas på olika sätt, men enkäten redogör inte för vilken sorts knuffar som menas. Är blottning det man ser av kamraterna i duschen efter idrottslektioner eller är det en handling som utförs av någon för att få sexuell tillfredsställelse? Trots dessa brister i undersökningen bör man kunna få en viss uppfattning om hur stort problemet med kränkande behandlingar är på skolan. Enkäten består av fem delar varav de första fyra delarna besvaras av samtliga elever medan del fem endast besvaras av åk 3, eftersom den behandlar frågor om undervisningens innehåll i ett längre perspektiv. Del I behandlar elevens egen uppfattning om hur det går i skolan och hur hans/hennes vänkrets i skolan ser ut. Del II behandlar elevens trygghet och allmänna välbefinnande i skolan. Del III behandlar språkbruket i skolan. Del IV behandlar elevens egna erfarenheter av handlingar i skolan som kan uppfattas som kränkande. Del V behandlar undervisningens innehåll. Årets enkät har för första gången genomförts med hjälp av ett datorbaserat enkätprogram. Vid en analys av resultatet framgår det dock att det finns sådana tekniska brister i arbetet med att överföra enkäten till mjukvaran att resultatet blivit otillförlitligt. Enkäten kommer därför att omarbetas till nästa år för att bättre passa enkätprogrammmet. Studieresultat Intagningspoäng Intagningspoäng ES 1 SP 1 SP 2 SP Intagningspoäng 8 ES i Thn SP i Thn ES i Vbg 9 Sp i Vbg Betyg Resultat nationella prov ES 1 IG G VG MVG Ma A En A Summa % 34 % 49 % 9 % 8 Källa: Intagningsnämnden i Trollhättan 9 Inkluderar poäng för intagningsprov 15

16 Betyg satta i ES 1 - IG G VG MVG % 5 % 34 % 37 % 23 % 41 % av betygen på de nationella proven var IG eller G. Motsvarande siffra för satta betyg var 39 %, vilket innebär en mycket god överensstämmelse. 58 % av betygen på de nationella proven var VG eller MVG. Motsvarande siffra för satta betyg var 60 %, också det en mycket god överensstämmelse. Resultat nationella prov SP 1 IG G VG MVG Ma A En A Summa % 29 % 46 % 18 % Betyg satta i SP 1 - IG G VG MVG Summa % 1 % 40 % 36 % 23 % 36 % av betygen på nationella proven var IG eller G. Motsvarande siffra för satta betyg var 41 %, vilket innebär en relativt god överensstämmelse. 64 % av betygen på nationella proven var VG eller MVG. Motsvarande siffra för satta betyg var 59 %, också det en relativt god överensstämmelse. Små skillnader mellan betygsättning och resultat på de nationella proven ger stort utslag i antalet procent eftersom antalet elever är så litet (15 st). Resultat nationella prov SP 2 IG G VG MVG Ma A Ma B En A En B Sv B Summa % 24 % 45 % 20 % Betyg satta t.o.m. åk 2 - IG G VG MVG Summa % 7 % 28 % 33 % 31 % 34 % av betygen på nationella proven var IG eller G. Motsvarande siffra för satta betyg var 35 %, vilket innebär en mycket god överensstämmelse. 65 % av betygen på nationella proven var VG eller MVG. Motsvarande siffra för satta betyg var 64 %, också det en mycket god överensstämmelse. 16

17 Resultat nationella prov i SP 3 IG G VG MVG Ma A Ma B Ma C En A En B Sv B Summa % 24 % 33 % 33 % Betyg satta t.o.m.åk 3 - IG G VG MVG % 6 % 28 % 31 % 34 % 34 % av betygen på nationella proven var IG eller G. Motsvarande siffra för satta betyg var också 34 %. 66 % av betygen på nationella proven var VG eller MVG. Motsvarande siffra för satta betyg var 65 %, också det en mycket god överensstämmelse. Jämförelse betyg pojkar flickor Pojkar underlag IG G VG MVG saknas Antal betyg % av satta betyg 0,0 5,6 32,1 26,3 36,0 Flickor underlag IG G VG MVG saknas Antal betyg % av satta betyg 0,5 4,9 29,0 34,3 31,2 Inga större skillnader kan utläsas av betygen i pojkars och flickors studieresultat. Betygspoäng Betygspoäng för elever med slutbetyg Folkuniversitetets Gymnasium i Thn 16,0 Riket 10 14,0 Fristående skolor, riket 11 14,5 Trollhättans Stad 12 13,1 Internationella diplom I tyska har 8 elever klarat Zertifikat Deutsch med godkänt resultat. I engelska har 18 elever klarat Certificate in Advanced English med godkänt resultat, varav inte mindre än 7 elever klarat provet med högsta betyg (A). 4 elever har klarat First Certificate in English med godkänt resultat varav 2 med högsta betyg (A). 10 Källa: Skolverkets officiella statistik om gymnasieskolan 11 Källa: Skolverkets officiella statistik om gymnasieskolan 12 Källa: Skolverkets officiella statistik om gymnasieskolan 17

18 I spanska har 1 elev klarat testet för Certificado de Español. Nyckeltal För att kunna följa verksamhetens utveckling under en längre tid tas fr.o.m. läsåret vissa nyckeltal fram varje år. Vid läsning av procentuella tal bör beaktas att elevunderlaget är mycket litet och enstaka elevers svar kan ge stort utslag i resultat uttryckta i procent. Antal elever Från och med läsåret 06/07 erbjuder skolan även det estetiska programmet med designinriktning. Detta läsår omfattar alltså åk 1 två klasser, medan åk 2 och 3 omfattar vardera en klass. åk åk åk summa varav män 24,1 % 25 % 40,3 % 18,1 % Eleverna kommer från sammanlagt 14 olika kommuner fördelade enligt nedan: Kommun åk 1 åk 2 åk 3 totalt Bengtsfors Essunga Grästorp 1 1 Lilla Edet Lysekil 3 3 Mellerud 1 1 Säffle 1 1 Tidaholm 1 1 Trollhättan Uddevalla Vara Vänersborg Åmål Örnsköldsvik 1 1 Summa Antal avhopp efter tredje veckan Nya elever efter tredje veckan

19 Antal elever med utökad studiekurs Antal elever med reducerat program Antal elever i åk 3 utan slutbetyg Utnyttjad tid hos skolhälsovården/elev 10 min 57 min 42 min 40 min Den utnyttjade tiden hos skolhälsovården utöver den tid som går åt till ordinarie hälsoundersökningar har kraftigt minskat under läsåret jämfört med tidigare år. Enligt skolsköterskan har det tidigare varit många elever som kommit för att prata om privata bekymmer eller för att få mensskydd eller huvudvärkstabletter. Hon är mycket populär och vissa besök kan ha berott på att eleverna hellre tar en pratstund med henne än att de deltagit i lektionerna. Denna typ av besök har nästan helt försvunnit efter det att eleverna måste ringa henne innan besöket för att beställa tid. Antal lärare Antal lärare Antal hela lärartjänster 7,5 6,2 6,4 6,9 Andel manliga lärare 38 % 50 % 33 % 50 % Lärartäthet Antal elever per heltidstjänst 11,6 11,8 11,2 12,0 Antal heltidstjänster/100 elever 13,3 8,5 8,9 8,3 Att lärartätheten kraftigt ökat hos oss beror på att vi startat ett nytt program, Estetiska programmet med designinriktning, där en stor del av undervisningen sker i små grupper. Riket Friskolor Thn Stad Antalet heltidstjänster/100 elever 06/ ,1 6,8 8,9 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk examen Andel lärare med ped. examen 40 % 66 % 58 % 45 % De pedagogiskt utbildade lärarna utför 53 % av den totala undervisningen. 13 Källa: Skolverkets officiella statistik om gymnasieskolan 19

20 Två av våra lärare utan pedagogisk examen har doktorsexamen. De utför tillsammans 14 % av undervisningen. Inför läsåret 07/08 har vissa förändringar i kollegiet gjorts pga. utbyggnad av estetiska programmet och utvidgning av valbara kurser inom det samhällsvetenskapliga programmet. Andelen lärare med pedagogisk examen kommer då att vara 57 % och de kommer att tillsammans genomföra 74 % av undervisningen. Riket Friskolor Thn Stad Andel lärare med ped. examen 06/ % 51 % 79 % Andel elever med föräldrar födda i annat land 23 % 33 % 38 % 37 % Andel elever med utländsk bakgrund 06/07 15 Riket Friskolor Thn Stad 15 % 14,8 % 21 % 14 Källa: Skolverkets officiella statistik om gymnasieskolan 15 Källa: Skolverkets officiella statistik om gymnasieskolan 20