Kvalitetsredovisning läsåret för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 27-8 för Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan Behandlad i skolkonferensen den 2 december 28 Beslutad den 8 december 28 Monica Ekedahl gymnasierektor

2 Innehållsförteckning INLEDNING. 4 FÖRBÄTTRINGAR FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE AV 25-6 ÅRS PRIORITERADE OMRÅDEN 4 Ämnesövergripande arbetssätt. 4 PRIORITERADE OMRÅDEN LÄSÅRET Ämnesövergripande arbetssätt 5 Målsättning.. 5 Genomförandeplan.. 5 Måluppfyllelse. 5 Förbättringar 6 Profilering av programmen 7 Målsättning. 7 Genomförande Samhällsvetenskapsprogrammet... 7 Måluppfyllelse 7 Genomförande Estetiska programmet 8 Måluppfyllelse 8 Förbättringar 9 HÄLSA OCH LIVSSTIL.. 9 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 9 KÖNSROLLER. LÄROMEDEL... OMVÄRLDSKONTAKTER Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor.. Samverkan med universitet och högskolor Samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet FORTBILDNINGSINSATSER 2 ELEVERNAS SYN PÅ UNDERVISNINGEN 2 Jämförelse lå 2/3 7/8 3 Förbättringar 4 FÖRÄLDRARNAS SYN PÅ SKOLAN... 4 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 6 Enkät om likabehandling 9 STUDIERESULTAT. 38 Intagningspoäng.. 38 Betyg 38 Jämförelse betyg pojkar flickor 39 Betygspoäng 4 Internationella diplom 4 NYCKELTAL 4 Antal elever. 4 Antal avhopp efter tredje veckan 4 Nya elever efter tredje veckan. 4 Antal elever med utökad studiekurs. 4 Antal elever med reducerat program 4 Antal elever i åk 3 utan slutbetyg 4 Utnyttjad tid hos skolhälsovården/elev. 4 Antal lärare 4 Lärartäthet. 4 2

3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk examen 42 Andel elever med föräldrar födda i annat land 42 3

4 Inledning Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan är ett fristående gymnasium, startat hösten 2. Huvudman för skolan är Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet. Skolan erbjuder ett specialutformat samhällsvetenskapligt program med internationell inriktning samt från och med läsåret 6/7 estetiska programmet med designinriktning. Denna kvalitetsredovisning redovisar de resultat skolan uppnått i förhållande till arbetsplanens prioriterade områden, vilka i sin tur preciserar skolans mål i förhållande till andra mer övergripande måldokument såsom läroplanen, programmål, kursplaner, Folkuniversitetets ramprogram, handlingsplan för Avdelning Fyrstad samt Folkuniversitetets språksyn. Även skolans resultat inom områdena hälsa och livsstil, elever i behov av särskilt stöd, könsroller, läromedel, omvärldssamverkan och likabehandling redovisas. Dessutom redovisas genomförd gemensam fortbildning för skolans lärare, elevernas syn på undervisningen och föräldrarnas syn på skolan. Slutligen följer en redovisning av elevernas kunskapsresultat och en sammanställning av nyckeltal. Underlaget för kvalitetsredovisningen är framtaget med hjälp av elevenkäter, skrivna redogörelser från lärarna, samtal och diskussioner i personalgruppen samt både intern och extern statistik. Kvalitetsredovisningen behandlas i skolkonferensen innan den fastställs av rektor. Förbättringar för ökad måluppfyllelse av 26-7 års prioriterade områden Vi arbetar i enlighet med de nationella styrdokumenten. Varje läsår görs dock ett urval av prioriterade områden som vi fokuserar oss på. Urvalet bygger på de utvärderingar och erfarenheter som gjorts tidigare. Inledningsvis redovisas resultatet av de förbättringar som skulle göras för ökad måluppfyllelse för de prioriterade områdena under läsåret Ämnesövergripande arbetssätt I skolans arbetsplan för läsåret 26-7 betonas programmålen och arbetet med kursöverskridande teman kommer även detta år att vara ett prioriterat område. Försöket med att ägna konferenstiden varannan måndag åt samverkan mellan lärarna permanentas. Resultat Arbetet med att förverkliga programmålen och utveckla undervisningen mot flera kursöverskridande teman har fortsatt under lå En redovisning av detta arbete kan läsas under rubriken Prioriterade områden 27-8 på sid 5. Ur kvalitetsredovisning 26/7 4

5 Prioriterade områden 27-8 Läsåret 27-8 prioriterades två områden, dels ämnesövergripande arbetssätt, som även var ett prioriterat arbetsområde föregående läsår, dels profilering av programmen. Ämnesövergripande arbetssätt Målsättning Ge eleverna bättre möjligheter att överblicka större kunskapsfält. Skapa insikt om hur kunskaper och färdigheter som inhämtas från olika ämnesområden hänger ihop och kan tillämpas i olika sammanhang Genomförandeplan Skapa ett organisatoriskt system som underlättar för lärarna att tillsammans planera kurserna Anordna temadagar för ämnesövergripande arbete Varje lärare deltar i minst ett ämnesövergripande arbete som är relaterat till programmålen och kursmålen Använda matematik i övriga kurser på ett sätt som visar tillämpningen av matematik inom olika områden och inspirerar till matematikstudier Måluppfyllelse Den avsatta tiden varannan måndag efter lektionernas slut har använts, framförallt under höstterminen, för gemensamma diskussioner och planering av större arbetsfält över kursgränserna. Lärarna har delgett varandra sina utkast för planering och försökt att skapa en samplanering som innebär att man kan jobba tematiskt med flera kurser involverade samtidigt. Under vårterminen har den gemensamma planeringstiden ofta tagits i anspråk för andra möten, vilket försvårat samarbetet. Att många lärare arbetar deltid är också en försvårande omständighet för samarbete över kursgränserna. En lång rad av tematiska projekt över kursgränserna har, trots svårigheterna att hitta gemensam planeringstid, genomförts under läsåret. Årets temadagar har handlat om klimat, engagemang och samlevnad. Temadagen om klimatet omfattade skolans alla klasser och eleverna arbetade i grupper där alla klasser var representerade i varje grupp. Arbetet involverade kurserna/ämnena naturkunskap, miljöpolitik, geografi, samhällskunskap och till viss del psykologi och design. Valet av engagemang som tema gjordes med utgångspunkt från läroplanens mål att fostra eleverna till ansvarstagande och demokratiska medborgare. Avsikten var att visa på olika sätt för individer att ta aktiv del i samhällslivet och hur detta bidrar till att upprätthålla ett demokratiskt styrelsesätt. Eleverna arbetade i klassblandade grupper med valfri fråga att engagera sig i och redovisade senare för en större grupp. Grupparbetet utfördes av elever inom samma program och uppgifterna skildes något åt beroende på program för att uppgiften skulle relatera till programmålen. Arbetet involverade kurserna/ämnena svenska, samhällskunskap, geografi, miljöpolitik, design m.fl. beroende på vilka frågor man valde att fördjupa sig i. De tre temadagarna om samlevnad genomförs årligen i åk 2. Dagarna behandlade ämnen såsom könssjukdomar, våld i hemmet, homo-, bi- och transsexualitet, otrohet, första gången, porr, arrangerade äktenskap etc. och avslutades med att eleverna fick tillverka en kärlekssymbol. Under dagarna delades eleverna upp i grupper över programgränserna. 5

6 Utöver temadagarna har en rad samverkansprojekt skett över kursgränserna. Som ex kan nämnas tema kurser klass(er) Befolkningsfrågor Sh B, Ge A SP 2 Burma Ge A, Sh B, SP 2, SP 3 Internationella relationer Brott och straff Sh A, Sv A, Re A, Fek A, Ma A SP Arbetsmiljöfrågor Sh A, Arbetsmiljö ES 2 Population dynamics Ge A, Sh B, internationella SP 2 relationer Påskfirande Sp, Ty, Fr steg och 3 SP S:t Nikolausfirande SP, Ty, Fr steg och 3 SP Sv C, Idrott och hälsa B SP 3 Designtidskrift Sv A, Bild och form, fördj. ES U-länders arbetsvillkor Sh A, Arbetsmiljö ES 2 och arbetsmiljö Stenebyresa Formgivning B, En B ES 2 Informationskort om Design, En B ES 2 kända designers Smycketillverkning Design, Småföretagande A ES 2 Uppsatsskrivning Sv A, Nk A ES Fanatism och funda- Re A, Sh B SP 2 mentalism, ex från mellanösternkonflikten Moderna livsåskådningar Re B, Fi A SP 3 Intresset för matematik har varit lågt bland eleverna. Ett försök att öka engagemanget genom att bättre koppla matematiken till programmålen och övriga kurser i programmet har gjorts. Statistiska beräkningar har t.ex.utförts inom temat Brott och straff, i kursen design har man studerat matematiken i arkitekturen, i Bild och form grundkurs har man beräknat volymer, i kurserna Bild och form fördjupning och Formgivning A har man tillverkat skalenliga modeller, i kursen Design har man arbetat med kostnadsberäkningar, i de ekonomiska ämnena har man jobbat med ränteberäkningar, i Nk har man diskuterat rimligheten i statistiskt material och matematiska fakta i olika undersökningar och i Sh har man studerat diagram och statistik. Förbättringar Konferenstiden varannan måndag skall i huvudsak frigöras för samverkan lärare emellan och inte i onödan tas i anspråk för andra möten. Vi kan konstatera att syftet med att blanda elever från olika klasser och program under temadagarna är gott. Eleverna lär känna varandra bättre, vilket främjar det sociala klimatet på skolan. Det är dock svårt att kombinera syftet att blanda eleverna med syftet att profilera programmet och betona programmålen på samma gång. Det finns en risk att temadagarna blir alltför allmänt hållna och inte ger den programprofilering och fördjupning i kurserna som önskas. Nästa år kommer vi därför att, åtminstone under delar av temadagarna, arbeta programvis. Vi fortsätter dock med att blanda elever från olika klasser men inom samma program då vi ser att det ger goda effekter för sammanhållningen och stämningen på skolan. Trots vissa svårigheter att hitta gemensam planeringstid för lärarna, framförallt under vt, har den kursövergripande undervisningen gjort starka framsteg. 6

7 Profilering av programmen Målsättning Eleven ska klart känna vad som är karakteristiskt för utbildningen i det vardagliga arbetet. Genomförande Samhällsvetenskapsprogrammet Att i möjligaste mån tillvarata de tillfällen som finns att lägga ett internationellt perspektiv på arbetet i den dagliga undervisningen Låta eleverna, som läser steg 3 och 4 i moderna språk, delta i språkresor till köln, Bryssel eller Barcelona. Alla lärare, som ansvarar för de olika resorna, dokumenterar hur resan relaterar till programmålen. Eleverna, som varit utomlands, informerar övriga elever om resan vid samkväm för samtliga elever under kvällstid Resan till Prag flyttas till åk 3 Låta eleverna i åk 2, som väljer ekonomiska kurser i stället för steg 4 i moderna språk, åka till Bryssel för att studera Europaparlamentets arbete Anordna temadagar kring internationella frågor Bjuda in Erasmuselever Måluppfyllelse I de allra flesta kurser på det samhällsvetenskapliga programmet har lärarna infört ett internationellt perspektiv i den dagliga undervisningen då det är möjligt. Som exempel kan nämnas att man bl.a. ägnat sig åt i svenska utländsk skönlitteratur komparativa studier av lagar, rättsväsende och brottslighet tidningstexter och litteratur på engelska perspektivpedagogik (se vår kultur i ljuset av en annan) studier av religiöst beteende, ritualer och grundtankar med världen som utgångspunkt poesi på originalspråk globala etiska problem, som bara kan lösas internationellt såsom växthuseffekten, mänskliga rättigheter, överbefolkning och svältkatastrofer miljöpolitik hållbar utveckling svenska problem som en del av världsproblematiken geografi och naturkunskap Sverige som ett exempel i ett världsomfattande perspektiv då det t.ex. gäller befolkningsutveckling eller forskning Moderna språk Jämförelser mellan vardagen i Sverige och Tyskland, Belgien och Spanien både i samband med de resor som gjorts och i ordinarie undervisning Skolsystemet, politiken och historien i Tyskland, Belgien, Frankrike och Spanien Engelska Immigration Fattigdom, sociala problem Matkrisen Historiska invasioner Internationella beslut som påverkat det svenska samhället Eleverna har skaffat sig information genom att studera internationell skönlitteratur, internationella tidningar, nyhetsprogram och filmer. 7

8 Samhällskunskap Arbetsmarknadslagar i Sverige jämfört med motsvarande lagar i Japan och Pakistan Nordkoreas inställning till de mänskliga rättigheterna Fördelningspolitiken i världen Europeiska Unionen Irak Israel-Palestinakonflikten och andra oroshärdar i världen Religion Religionshistoria Utövandet av olika religioner i världen Dessutom läses Kursen Internationella relationer av samtliga elever inom det samhällsvetenskapliga programmet. Eleverna som läser steg 3 eller 4 har besökt Barcelona, Köln-Bonn eller Bryssel beroende på vilket språk de läser. Eleverna har förberett sig genom att läsa på om det främmande landets kultur och vardagsliv. På plats gör de en rad studiebesök och utför en mängd intervjuer på landets språk, då de ställer frågor till människor på stan om samhället och vardagslivet. När de kommit hem igen har de bearbetat sitt material och redovisat resorna både inför föräldrar, skolkamrater och allmänheten på vårt Öppet Hus. Årets temadagar om Klimatet och Engagemang har i hög grad präglats av ett internationellt perspektiv. Eleverna i åk 3 träffade studenter inom Erasmusprogrammet på Högskolan väst. Genomförande Estetiska programmet Låta eleverna i åk 2 få välja inriktning på kursen Formgivning B Låta eleverna i åk 3 åka till Prag för att studera internationell design Låta eleverna följa designprocessen från idé till produkt samverkan med näringslivet Anordna temadagar om design Infärgning av design i övriga kurser Bjuda in föreläsare inom designområdet Bjuda in företrädare för högskola/universitet med designutbildning för att ge eleverna en bild av högskolans krav för inträde till deras utbildningar Måluppfyllelse Ungefär hälften av eleverna i åk 2 har under året valt inriktningen Textil mode och hälften Övriga formgivningstekniker i kursen formgivning B. Första resan till Prag med eleverna inom det estetiska programmet kommer att genomföras nästa läsår då första årskullen i programmet går i åk 3. Under hösten inbjöds en rad företagare i närområdet till en informationsträff om vår designinriktning på estetiska programmet. Representanter för tio företag hörsammade inbjudan och många visade ett stort intresse av att låta eleverna utföra sina projektarbeten i samverkan med dem. Eleverna startade arbetet med sina projektarbeten i slutet av vårterminen och vid läsårets slut hade två projektarbeten knutits till näringslivet. De flesta elever hade dock inte kommit så långt med arbetet innan terminsslutet eftersom större delen av projektarbetena utförs i åk 3. En rad tematiska studier har gjorts bl.a. med hjälp av Science Center på Innovatum bl.a en heldag om Kreativt liv och en om Tänk om tänk nytt, en interaktiv datateater om attityder kring människan och maskinerna. En resa till Göteborg med studiebesök på Röhsska museet, Designtorget och Art College och en heldags studiebesök vid Stenebyskolan har också genomförts. På kvällstid har några av eleverna varit involverade i arrangemanget av offentliga 8

9 föreläsning av designers om design. Under Designers Day besöktes skolan av två externa föreläsare inom designområdet. Förbättringar Profileringen av programmen har ökat, speciellt på det samhällsvetenskapliga programmet. Programmålen har betonats under temadagarna, i kärnämnena och i de många kursövergripande samarbetena som genomförts och börjar få ordentlig genomslagskraft i utbildningen. Eleverna som läser ekonomiska kurser kommer under nästa läsår, 8/9, då de går i åk 2 att åka till Bryssel för att lära sig mer om europeiskt samarbete. Infärgningen av programmålen på det estetiska programmet är något svagare, förmodligen beroende på att programmet är relativt nystartat och endast funnits på skolan i två år. Kraft och energi går åt till att bygga upp en ny utbildning och estetiska programmet har varit helt nytt för många kärnämneslärare. Samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen har dock kommit igång under året, även om det finns en del kvar att göra. Samverkan med näringslivet skall utökas nästa läsår, vilket kommer att bli en naturlig utveckling i och med att projektarbetena då ska komma i gång på allvar. Hälsa och Livsstil Skolans elever visar stort intresse för idrott och hälsa. Personalen har goda möjligheter att upptäcka elever som eventuellt inte mår bra eftersom skolan är så pass liten och vi känner varje elev väl. Problem som ätstörningar, mobbning, utanförskap och liknande är relativt lätta att upptäcka och motarbeta. Förutsättningarna för att eleverna ska kunna förbättra sin kondition är goda eftersom skolan har lokaler på flera plan med många trappor emellan. Tyvärr är det dock så att väldigt många elever använder hissen i stället för trapporna. Intresset för gemensamma idrottsaktiviteter är mycket stort och elevrådet har arrangerat tävlingar med inslag av lek och idrott. Under årets tre friluftsdagar har eleverna bl.a. kunnat prova på friidrott, fotboll, utförsåkning på skidor, spinning, box, yoga, balansboll, volleyboll och samarbetsövningar. Temadagarna om samlevnad behandlade ämnen som könssjukdomar, våld i hemmet, homo-, bi- och transsexualitet, otrohet, sexdebut, porr och arrangerade äktenskap. Temadagen om klimatet handlade om miljön och hur vår livsstil påverkar den på sikt. Frågor om hälsa och livsstil har också tagits upp i den ordinarie undervisningen. Förutom i kurserna Idrott och hälsa, där motion, kost, alkohol, tobak och doping är självklara diskussionsämnen, har frågorna bl.a. tagits upp i naturkunskap, där eleverna studerat hur kroppen fungerar och hur alkohol påverkar kroppens funktioner, i religion genom etiska diskussioner. Några elever har i sitt projektarbete gett förslag på alkoholfria drycker till fest. Antalet rökare, liksom antalet elever, har ökat bland eleverna sedan föregående år. Antalet rökare var ca 2 och snusare. Alla elever erbjuds hjälp med tobaksavvänjning. Elever i behov av särskilt stöd Stödundervisning ingår i tjänsten för samtliga lärare och eleverna erbjuds så mycket stöd som de anses behöva och kan ta emot. Skriftliga rutiner för stöttning av elever i behov av särskilt stöd och blankett för åtgärdsprogram finns framtagna. Det enskilda ämne som vållar eleverna störst problem är matematik. Elevernas matematikkunskaper från grundskolan är skrala, vilket också påpekas i Skolverkets tillsynsrapport från granskningen av skolorna i Trollhättans Stad under läsåret 6/7. Kursen Matematik B är också en kurs som av många skolexperter anses 9

10 för kort i förhållande till sitt innehåll. Eftersom kunskaperna i matematik inte nämnvärt har förbättrats under läsåret kommer ytterligare en lärare i matematik att anställas inför nästa läsår. I kursen Matematik B i klass SP 2 kommer två matematiklärare att tjänstgöra. Samtliga elever som avslutat en matematikkurs med betyget IG kommer att erbjudas att läsa om kursen under matematiklärares ledning. Från och med detta läsår dokumenteras all stödundervisning för varje elev. Filtar och kuddar finns utplacerade i skolan för ev. akuta sjukdomsfall. Ett särskilt ansvar, för att stötta elever i behov av stöd av sociala eller psykiska skäl, har elevens mentor, skolsköterska och rektor. Samverkan med de sociala myndigheterna sker i förekommande fall. Könsroller Samtliga elever har tre temadagar i åk 2 då samlevnadsfrågor särskilt belyses. Idrottsundervisningen, innehåller en mängd olika aktiviteter för att tilltala elever av båda könen. Varje lektion innehåller olika moment som ska passa så många elever som möjligt. Dansundervisningen inriktas mot danser som är obundna av kön. Mäns och kvinnors olika levnadsförutsättningar i världen och genom historien behandlas i undervisningen i en rad olika kurser. Den enkät om likabehandling som gjorts bland eleverna under läsåret visar dock att många elever inte har uppfattat om sådana frågor tagits upp till diskussion eller ej. En jämförelse mellan erhållna betyg för flickor respektive pojkar visar att betygsspridningen är något större bland pojkarna än bland flickorna (se sid.37) Läromedel Skolans lärare är i huvudsak nöjda med de läromedel de använder. Tillgången till adekvat utrustning på estetiska programmet har ökat och kvaliteten på utrustningen är god. Samarbetet med Mediapoolen fungerar alldeles utmärkt och filmer och annat AV-material, som beställs av lärarna, levereras direkt till skolan. Under året har dock en del problem med databaserna som vi prenumererar på uppstått, bl.a. med Nationalencyklopedien och Mediearkivet. Problemen är åtgärdade. På grund av utökning av antalet valbara kurser och genomförandet av ett nytt program krävs dock stora nyinvesteringar av läromedel även under nästa läsår. I och med att alltmer av undervisningen kräver tillgång till datorer ökar behovet av nya datorer kraftigt de närmaste åren och fr.o.m. nästa läsår kommer varje elev och varje lärare att förfoga över en egen bärbar dator av märket MacBook. Denna satsning kommer väsentligt att höja kvaliteten på undervisningen och tillgången till information och kommunikation eleverna emellan och mellan elever och lärare. Den minskar också behovet av TV- och DVD-apparater eftersom film kan visas direkt över de bärbara datorerna. Varje klassrum kommer också att utrustas med en projektor i taket. Omvärldskontakter

11 Samverkan med kommunen samt andra gymnasieskolor Skolan deltar, tillsammans med andra fristående gymnasier, i samverkansarbetet inom gymnasieförbundet i Fyrbodal och har regelbundna träffar med tjänstemän inom förbundet. Det innebär att vi också har regelbundna kontakter med övriga friskolor inom Fyrbodalsområdet. Rektorerna vid Folkuniversitetets tre gymnasier i Trollhättan, Skövde och Karlstad har regelbundna träffar och lärarna träffas under minst en gemensam studiedag/år. Dessutom har enskilda lärare kontakt med sina kollegor vid de övriga skolorna. Vi har ett nära samarbete med intagningskansliet i Trollhättans Stad och deltar också i den utbildningsmässa, som anordnas av kommunen varje höst. I övrigt är samarbetet med Trollhättans Stad mycket litet eftersom kommunens intresse för samarbete med friskolorna tycks vara minimalt. Vi har vid många tillfällen försökt att få till stånd ett bättre samarbete med kommunens studie- och yrkesvägledare för att eleverna i åk 9 ska ha kunskaper nog för att ha de valmöjligheter till studier i gymnasiet som läroplanen för grundskolan anger. Intresset för ett sådant samarbete är i det närmaste obefintligt från kommunens sida. Samtliga lärare har en kompanjonlärare, att diskutera undervisningen i de egna kurserna med, från en annan gymnasieskola. Lärarna i moderna språk har dessutom kontaktpersoner på universitet och gymnasieskolor i Spanien, Tyskland och Belgien. Eleverna i åk 2 som läser franska steg 3 har bott hemma hos belgiska gymnasieelever under några dagar. Samverkan med universitet och högskolor Introduktionen till högskolestudier för åk 3 genomfördes detta år under höstterminen, då elevernas fokus på vidare studier är relativt högt. Eleverna fick bl.a. möte utbytesstudenter inom Erasmusprogrammet på Högskolan Väst. Som vanligt besökte eleverna i åk 3 också den stora utbildningsmässan i Göteborg i november. Samtliga elever på skolan har fått studie- och yrkesvägledning från personal från Högskolan Väst. Både elever och personal är mycket nöjda med högskolans insatser. Eleverna på designutbildningen har besökt Art College på Folkuniversitetet i Göteborg och Stenebyskolan vid Göteborgs Universitet. Eleverna i åk 3 har besökt öppet hus på Högskolan Väst och Göteborgs Universitet. Våra språkelever besökte universiteten i Köln, Bryssel och Barcelona, där de fick träffa studenter och prata med dem på landets språk. De fick också guidade visningar av universiteten. Inför nästa års satsning på bärbara datorer åt alla elever och lärare har en studiedag ägnats åt diskussioner om forskning inom området datorn i undervisningen. Forskare från Högskolan Väst berättade om sina forskningsresultat och gav tips och råd för hur datorn i bäst kan utnyttjas inom undervisningen. Ett tiotal elever har gjort högskoleprovet. En elev har haft handledare från högskolan som stöd i sitt projektarbete. Samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet En rad företagare inbjöds under hösten till en informationsträff om estetiska programmet och dess designinriktning. Speciellt diskuterades hur företagen skulle kunna samverka med eleverna i projektarbetet. Intresset från företagsrepresentanterna var mycket stort och en rad kontakter knöts för kommande samarbete. Därefter har ytterligare en del nya företagskontakter knutits och föreläsare från bl.a. NTK:s musik och Engineering Partner har besökt skolans designutbildning. Estetiska programmet har också ett nära samarbete med Innovatums Science Center och med Ung Företagsamhet. I den ordinarie undervisning utförs ibland designuppdrag från näringslivet. De kan t.ex. bestå av att utforma logotyper eller ge

12 förslag till inredning av lokaler. Eleverna har också i samarbete med en författare illustrerat en barnbok. Inom det samhällsvetenskapliga programmet har en lång rad externa föreläsare besökt skolan. Vi har bl.a. haft besök från Brottsofferjouren, Skattemyndigheten, Migrationsverket, EU-direkt, Trollhättans Stad, kommunstyrelsens förvaltning, kontoret för Hållbart samhälle, Agenda 2, RFSL, fältassistenter samt föreningen Sandkorn, ungdomar mot hat. Även en del enskilda personer har kommit och berättat om sitt engagemang i olika frågor, som exempel kan nämnas Teodor Ahrenberg, som berättat om bakgrunden om den mobbning som skildras i filmen Ondskan samt Frida Klingberg, som talat om sitt engagemang i olika samhällsfrågor. Eleverna har också gjort en rad studiebesök under året. Förutom de tidigare nämnda besöken vid universitet och högskolor har man bl.a. besökt Röhsska museet, Art College, Vargöns Alloys, NTK Musik och Arbetsförmedlingen. Eleverna har sett två teaterföreställningar på Stadsteatern i Göteborg och dessutom besökt Global Forum på Svenska Mässan i Göteborg där de under en halv dag fick möjlighet att diskutera hållbar utveckling med representanter från näringsliv, organisationer och myndigheter från Sverige och andra länder. Vi har avtal med Achima Care AB om skolhälsovården och lokaler för skolans verksamhet hyrs av ncm Donaldsons. Under nästa läsår har skolan för avsikt att knyta kontakter med små och medelstora företag i Trollhättan med omnejd för att diskutera ett samarbete inom utbildningarna i design och ekonomi. Fortbildningsinsatser Samtliga lärare från våra skolor i Skövde, Karlstad och Trollhättan träffades i Karlstad under två dagar för att diskutera mål, metoder och betygsättning i de olika kurserna. I oktober besöktes bokmässan i Göteborg och i januari förde vi diskussioner med forskarna Lars Svensson och Tomas Lindroth från Högskolan Väst om deras forskning kring undervisning där eleverna haft egna laptops. I januari genomfördes också en studiedag om dyslexi och dyskalkyli under ledning av Malin Holmberg från Specialpedagogiskt centrum i Kungälv. Under vårterminen har rektor tillsammans med lärarna tagit fram lönekriterier för lärarna. Introduktionen av detta arbete skedde i samverkan med LR:s representant Larz Blomqvist. Förutom dessa gemensamma fortbildningsinsatser har enskilda lärare genomgått fortbildning i enlighet med sina individuella fortbildningsplaner. Elevernas syn på undervisningen Varje kurs, som genomförts under läsåret, utvärderas genom att eleverna får besvara en enkät. 625 av 943 möjliga enkätsvar har lämnats in, vilket innebär en svarsfrekvens på 66 % (63 % 27, 76,8 % 26, 8 % 25 och 76 % 24). Den låga svarsfrekvensen beror förmodligen på att eleverna haft tillgång till samtliga enkäter under en viss period för att själva ansvara för att de blir besvarade. Tanken var att de i år skulle besvara varje enkät för sig under ledning av ordinarie lärare. Av tekniska orsaker skedde det dock inte, vilket innebär att lärarna haft svårigheter med att se till att eleverna verkligen svarar på alla enkäter. Nya försök att avhjälpa problemen ska göras till nästa år. Resultatet av utvärderingen jämförs med utvärderingarna gjorda tidigare läsår. 2

13 Jämförelse lå 2/3-6/7 Värdena uttryckta i % av svaren som var positiva Planering lå 7/8 lå 6/7 lå 5/6 lå 4/5 lå 3/4 lå 2/3 fråga Vad tycker du om planering 79,5 84,8 86, 88,6 9,4 76,5 och uppläggning av denna kurs? fråga 2 Känner du att du fått 52,3 49,2 62,5 59, ,5 möjlighet att delta i planeringen och uppläggningen av kursen? fråga 3 Hur tycker du att du lyckats 76,2 72,5 72,6 7,4 69,2 72,8 med din egen planering av denna kurs? Mål fråga 4 Var det tydligt vilka målen var 73,3 73, 77,3 78,7 84,3 75,7 för kursen? Betygskriterier fråga 5 Hur uppfattade du betygs- 68,5 7,5 73, ,7 kriterierna, d.v.s. på vilka grunder man bedömde elevens prestationer? Arbetsbelastning fråga 6 Vad är din uppfattning om 8,9 82,9 82,6 89,2 82,3 93,6 arbetsbelastningen under kursen? Undervisningsmetoden fråga 7 Vad är ditt helhetsintryck av de 76,2 83, 84,8 86,9 9,4 89,2 arbetsmetoder som använts under kursens gång? Lärarens insatser fråga 8 Vilket är ditt helhetsintryck av 78,2 85,8 88,6 94, 94 88,4 lärarens insatser? Prov fråga 9 Vad anser du om proven? 8,7 82,7 84,6 87,4 89,7 92,7 Elevens insatser fråga Kom du förberedd till 92,4 86, 82, 9 9,2 9,9 lektionerna? Fråga Var du aktiv och bidrog med 63, 57,5 59,2 66,3 68,6 59,8 dina kunskaper och erfaren- 3

14 heter under lektionerna? Helheten fråga 2 Mitt sammanlagda intryck av 79,9 87,7 87, ,2 87,4 kursen är Av 752 svar var 5377 positiva (75,2 %) lå 7/8 Av 576 svar var 44 positiva (76,4 %) lå 6/7 Av 684 svar var 4895 positiva (8,5 %) lå 5/6 Av 7 43 svar var 634 positiva (8,2 %) lå 4/5 Av 598 svar var 497 positiva (83, %) lå 3/4 Av 33 svar var 5 positiva (78,9 %) lå 2/3 Förbättringar Resultatet har ytterligare sjunkit något detta år jämfört med tidigare år. Det är dock fortfarande mycket bra. Eleverna är något mera nöjda med sina egna insatser detta år än förra året. Problem i vissa kurser kan ev. förklara det i stort något sämre resultatet. Om man gör en jämförelse mellan de olika programmen ser man att eleverna på det Samhällsvetenskapliga programmet är mest nöjda, 78 % positiva svar 2 medan eleverna på det Estetiska programmet var något mindre nöjda med 73 % positiva svar 3. Eleverna är även detta år mest kritiska mot att möjligheterna att delta i planeringen och uppläggningen av kurserna inte varit tillräckliga. De är dock något nöjdare är förra året. Undervisningen blir alltmer kursövergripande, vilket är nödvändigt för att eleverna ska ha möjlighet att se en helhet i sin utbildning. Det innebär dock att elevernas möjligheter att påverka uppläggningen av arbetet inom varje kurs minskar eftersom uppläggningen av teman som berör flera kurser kräver mycket samverkan mellan lärarna. Vi måste ytterligare öka våra ansträngningar att kunna kombinera lärarnas samverkan med varandra och elevernas inflytande över uppläggning och utformning av undervisningen. Föräldrarnas syn på skolan Årets föräldraenkät handlar om föräldrarnas syn på hur skolan skött informationen om gymnasieskolans organisation, våra måldokument och våra resultat. Enkäterna har skickats till samtliga omyndiga elevers vårdnadshavare. Av 5 utskickade enkäter har 3 besvarats, d.v.s. en svarsfrekvens på 62 %. Tillsammans med enkäten skickades också ett frankerat svarskuvert. Nedan redovisas föräldrarnas åsikter om överensstämmelsen i de tio olika påståenden de fick ta ställning till. Fråga. Jag har fått information från skolan om gymnasiets uppbyggnad och struktur i form av olika program med poängsatta Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer helt ganska bra inte så bra inte alls Endast resultatet i kurser med enbart elever från SP är medräknade 3 Endast resultatet i kurser med enbart elever från ES är medräknade 4

15 kurser med kursmål och betygskriterier 2. Jag har haft möjlighet att, genom skolans försorg, ta del av programmålen för min sons/dotters utbildning 3. Jag har haft möjlighet att, genom skolans försorg, ta del av skolans arbetsplan. 4. Jag har haft möjlighet att, genom skolans försorg, ta del av kursmål och betygskriterier i min sons/dotters utbildning. 5. Jag har haft möjlighet att, genom skolans försorg, ta del av skolans likabehandlingsplan. 6. Jag är informerad om att min son/dotter har en egen individuell studieplan som anger vilka kurser som ingår i hans/hennes utbildning. 7. Jag är informerad om att det av den individuella studieplanen framgår vilka betyg min son/dotter fått i avslutade kurser. 8. Jag är informerad om vilka valbara kurser som min son/dotter kan välja. 9. Jag har haft möjlighet att, genom skolans försorg, ta del av skolans kvalitetsredovisning.. Jag har läst skolans kvalitetsredovisning för förra läsåret Av 35 lämnade svar återfinns 232 på den positiva halvan, vilket innebär att 76, % av avgivna svar är positiva. Muntlig information om skolans uppbyggnad och struktur i form av olika program med poängsatta kurser med kursmål och kriterier lämnades vid ett föräldramöte i början av höstterminen. Eleverna fick samma information i skolan i början av terminen. Vid föräldramötet lämnades också skriftlig och/eller muntlig information om programmål, arbetsplan kursmål/betygskriterier, likabehandlingsplan, kvalitetsredovisning och individuell studieplan. Varje förälder fick sin sons/dotters individuella studieplan i handen. Föräldrar som inte var närvarande fick all skriftlig information hemskickad. I slutet av åk och 2 skickas den individuella studieplanen hem till elevens föräldrar, om eleven var omyndig. Varje val eleven gjort under året har gjorts på en blankett undertecknad av minst en förälder. Av blanketten framgår vilka möjliga val eleven har. Kursmål och betygskriterier tas upp vid utvecklingssamtalen under våren då föräldrarna har möjlighet att träffa sin sons/dotters samtliga lärare. 5

16 Nästa års föräldraenkät kommer även den att handla om skolans information till föräldrarna angående måldokument, resultatredovisningar och skolans organisation. Uppföljning av likabehandlingsplanen I 994 års läroplan för de frivilliga skolformerna står det att Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall alltid bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I skollagen kap 2 anges att Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. För att säkerställa att Folkuniversitets Gymnasium i Trollhättan uppfyller de krav som ställs i läroplanen och i skollagen finns en likabehandlingsplan framtagen. Planen, som finns publicerad på skolans hemsida, innehåller bl. a. elva förslag till förebyggande åtgärder mot kränkande behandling. Eleverna ska ges en god introduktion i åk med huvudsyfte att skapa en god samhörighet i klassen och med övriga elever i skolan. Klassföreståndarna ansvarade för planering och genomförande av första skolveckan för åk. Eleverna fick information om ordningsregler och förhållningssätt på skolan, skolans rutiner och lokaler samt viss geografisk orientering i Trollhättan. Dessutom genomfördes en mängd samarbetsövningar såsom namnövningar, lära-känna-varandra-övningar och kontakter med övriga klasser. Övriga lärare introducerade sina kurser. Under läsåret ska en rad sociala aktiviteter ordnas i syfte att stärka sammanhållningen mellan elever och mellan elever och personal. Eleverna har ordnat gemensamma biokvällar i skolan dit alla filmintresserade elever varit inbjudna. Elevrådet har arrangerat en klasskamp och en basketturnering mellan skolans klasser samt temadagar då eleverna klätt ut sig. Förra årets Open Forum Discussions, då elever och personal samlas under lunchen och diskuterar aktuella ämnen, har vilat under året, eftersom den drivande läraren varit tjänstledig. Genom att arbeta i projektform skapar vi, förutom en god överblick av lärostoffet för eleverna, också en arbetsgemenskap där eleverna lär sig att arbeta i olika konstellationer och med många olika kamrater. I avsnittet om ämnesövergripande arbetssätt (se sid. 5 f) redovisas exempel på genomfört arbete i projektform. Den fysiska arbetsmiljön med öppna ytor och gemensamma utrymmen skapar nära kontakt mellan elever och mellan elever och personal. 6

17 Samtliga elever har lektioner på skolans alla tre våningsplan. Elevernas skåp är fördelade så att klasserna är blandade och utspridda på olika ställen inom skolan. Lärare och rektor har sina arbetsrum i nära anslutning till de öppna utrymmen som omges av elevernas lektionssalar. Det innebär att elever från olika klasser, program och årskurser rör sig nära varandra i skolans lokaler. Dessutom finns personalen ständigt närvarande där eleverna befinner sig. Ett starkt elevinflytande över undervisningen och skolans verksamhet i övrigt stärker elevernas ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Samtliga klassråd har varit schemalagda en gång i veckan. Minst en av klassföreståndarna har ansvarat för att klassrådet har fungerat som ett forum för informationsutbyte och diskussioner. Läraren ansvarar också för att alla elever kommer till tals och att protokoll förs. Varje klassråd har utsett representanter till elevrådets styrelse och elevskyddsombud. Elevrådets ordförande och vice ordförande har fått elevrådsutbildning tillsammans med kollegor från övriga folkuniversitetsgymnasier i Sverige. Elevskyddsombuden har fått utbildning av skolans rektor. De har också genomfört både fysiska och psykosociala skyddsronder. Samtliga elever i elevrådsstyrelsen ingår i skolkonferensen, som sammanträder regelbundet. Arbetsmiljö och elevrådets punkter är stående inslag vid varje sammanträde. Elevrådet har deltagit i rekryteringsarbetet vid anställning av nya lärare genom att bilda en egen intervjugrupp som, efter genomförandet av samtliga intervjuer för en tjänst, diskuterat tillsättningen med rektor. Lärarna har vid kursens början diskuterat kursens mål, betygskriterier, planering och examination. Tillsammans har de planerat tiden och arbetsmetoderna för genomförandet. Trots detta tycker bara 52,3 % av eleverna att de fått möjlighet att delta i planeringen och uppläggningen av kursen. Eventuellt kan det bero på att läraren inte återigen och tillräckligt ofta tar upp dessa frågor till diskussion. Ett år är oändligt långt, om man är ung, och vad man diskuterade i början av höstterminen behöver tas upp till förnyade diskussioner fortlöpande under läsåret. Betydligt fler elever, 73,3 % respektive 68,5 % av dem, tyckte att målen och betygskriterierna var tydliga. Något som dock alla elever borde vara helt på det klara med. Undervisningen ska genomgående präglas av demokratiska principer och arbetssätt och betona varje enskild individs likvärdighet i både ett nära och ett globalt perspektiv. Ett individuellt bemötande av eleven skall vara ett signifikativt kännemärke för skolans arbetssätt. En rad elever har under läsåret således haft speciellt utformade scheman, antingen beroende på att de kommit från en annan skola, varit utomlands eller kanske kommit efter i studierna av olika orsaker. En del elever har fått lov att utöka sin studiekurs eller att reducera den. Ett kriterium för att eleven ska känna sig som en individ och inte en del av ett kollektiv är att även skolans rektor och administratör vet vad varje elev heter. Arbetet i klassrummet kännetecknas av att eleverna uppmuntras att reflektera över olika levnadsvillkor och kulturer i världen och att de visar sina kamrater respekt för åsikter och synpunkter som kommer fram i diskussionerna. En självklarhet är att ordet skall fördelas rättvist och att var och en ska kunna få tala till punkt. Eleverna har också kunnat ge uttryck för sina tankar och reflektioner i skrift i bl.a. ämnena svenska, religion och samhällskunskap. Genom att läsa och diskutera aktuella samhällspolitiska artiklar har eleverna diskuterat olika levnadsvillkor för människor i världen. Samtal om etiska frågor skall regelbundet föras i undervisningen. Etiska diskussioner har förekommit i praktiskt taget varje kurs. I naturkunskap har t.ex. diskuterats resursbrist i olika delar av världen, i ekonomi hur man driver ett företag på ett 7

18 etiskt tillfredsställande sätt, i religion begreppet värdegrund och vad det står för i olika perspektiv, i språk fördomar och förföljelse beskrivna i litterära texter, i design och produktutveckling produktionsmetoder och arbetsvillkor för arbetare runt om i världen och i idrott och hälsa har bl.a. fusk inom idrotten tagits upp till behandling. Mentor för regelbundna samtal med eleven om dennes situation i skolan. Varje lärare är mentor för ett antal elever och har då ansvaret för att kontinuerligt följa varje elevs situation och utveckling. För det mesta har mentor och lärare haft regelbundna träffar för att diskutera elevens arbetssituation. Det finns dock elever som inte haft några inplanerade träffar utöver de ordinarie utvecklingssamtalen. Varje lärare bör tillsammans med varje elev komma överens om hur deras kontakter under året ska se ut. Behoven kan vara väldigt olika så individuella överenskommelser bör göras. Information till föräldrarna och diskussion om elevens arbetssituation sker vi utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet under vårterminen erbjuds föräldrar och elever att träffa samtliga lärare som undervisar eleven. Om risk för ett underkänt resultat bedöms föreligga i någon kurs skall eleven få en skriftlig varning. Samtliga elever och omyndiga elevers föräldrar har kallats till minst två utvecklingssamtal under året. Dessutom har elevkonferenser genomförts när behov har uppstått. För att öka föräldrarnas engagemang i skolans arbete bjuds de in att delta i skolans aktiviteter. Det kan t.ex. gälla diskussioner om skolans kvalitetsredovisning och skolplan, förberedelser och redovisning av utlandsresorna, redovisning av elevernas projektarbeten och förstås deltagande i våra högtider såsom lucia och studentexamen. Vid första föräldramötet för åk på hösten diskuterades skolans verksamhet, mål och resultat. Även skriftlig dokumentation delades ut för närmare studier vid senare tillfälle. De föräldrar som inre var närvarande fick all dokumentation hemskickad. Kvalitetsredovisningen skickades hem till alla föräldrar före jul. För att få kunskap om elevernas och föräldrarnas synpunkter på undervisningen och skolan genomförs utvärderingar i enkätform. Under läsåret har enkätundersökningar gjorts om nästan alla kurser, om föräldrarnas kunskaper om gymnasieskolan i allmänhet och vår skola i synnerhet samt om hur eleverna känner sig behandlade och bemötta i skolan. Resultatet av samtliga undersökningar redovisas i denna kvalitetsredovisning. Årligen görs en enkät, som besvaras anonymt av skolans elever, om ev. förekomst av kränkande behandling. Frågematerialet är en något bearbetad version av en enkät framtagen av Göteborgs Universitet 4. Avsikten med undersökningen är inte att upptäcka enskilda fall av kränkande behandling utan att vi ska få en uppfattning om hur utbredda sådana handlingar är på skolan. Enkäten är inte ett tillräckligt bra instrument för att enskilda fall med säkerhet ska kunna upptäckas. Däremot är den en värdefull hjälp för oss att se i vilken utbredning problemet finns. För att upptäcka enskilda fall krävs en rad olika metoder som bl. a. nämns i skolans Handlingsprogram mot kränkande behandling. 5 Man kan naturligtvis diskutera hur tillförlitlig en undersökning som denna är. Innan enkäten besvarades av eleverna definierades t. ex. inte begrepp som vänner, utländsk bakgrund, blottning, knuffar o.s.v. Är knuffar en vänskaplig eller fientlig handling? Förmodligen 4 Osbeck, Holm, Wernersson, Kränkningar i skolan Förekomst, former och sammanhang 5 Publicerad på skolans hemsida 8

19 kan det uppfattas på olika sätt, men enkäten redogör inte för vilken sorts knuffar som menas. Är blottning det man ser av kamraterna i duschen efter idrottslektioner eller är det en handling som utförs av någon för att få sexuell tillfredsställelse? Vissa resultat talar mot varandra. I kursenkäten säger t.ex. 8,9 % av eleverna att de är nöjda med arbetsbelastningen medan 8,6 % av eleverna i likabehandlingsenkäten säger att de ibland eller alltid/nästan alltid känner sig stressade i skolan. Trots dessa brister i undersökningen bör man kunna få en viss uppfattning om hur stort problemet med kränkande behandlingar är på skolan. Sex elever säger att de någon enstaka gång blivit mobbad. Ingen har angett flera gånger eller ofta som svar. Det är vanligare att man säger att man sett andra bli mobbade. Sex elever säger sig ha sett detta ofta och nitton elever har set det någon enstaka gång. Vid ett tillfälle under året har utredning om mobbning genomförts. Begreppet mobbning har fått en ganska vid innebörd och det är svårt att avgöra vad som är kränkande behandling och vad som är skämtsamt kiv eleverna emellan. Vi upplever att kamratskapet och stämningen på skolan är mycket god. Varje varningstecken måste dock tas på stort allvar och redas ut från grunden. Nedan följer en redovisning av resultatet för varje fråga i enkäten. Den består av fem delar varav de första fyra delarna besvaras av samtliga elever medan del fem endast besvaras av åk 3, eftersom den behandlar frågor om undervisningens innehåll i ett längre perspektiv. Del I behandlar elevens egen uppfattning om hur det går i skolan och hur hans/hennes vänkrets i skolan ser ut. Del II behandlar elevens trygghet och allmänna välbefinnande i skolan. Del III behandlar språkbruket i skolan. Del IV behandlar elevens egna erfarenheter av handlingar i skolan som kan uppfattas som kränkande. Del V behandlar undervisningens innehåll. Undersökningen genomförs med hjälp av ett datorbaserat enkätprogram. Vissa tekniska problem med enkäten kvarstår, vilket innebär att inte riktigt alla kurser blivit utvärderade. Enkät om likabehandling Antal deltagare i enkäten: 9 Antal erhållna enkätsvar: 89. Hur duktig tycker du att du är i skolan? () Inte alls bra 2 2,2% (2) Inte särskilt bra 7 7,9% (3) Ganska bra 54 6,7% (4) Mycket bra 23 25,8% (5) Vet inte 3 3,4% 9

20 2. Hur är kraven som ställs på dig i skolan? () För höga 29 32,6% (2) Lagom 52 58,4% (3) För låga 2 2,2% (4) Vet inte 6 6,7% 3. Hur omtyckt tror du att du är av de andra eleverna? () Inte alls omtyckt 2 2,2% (2) Inte särskilt omtyckt 4 4,5% (3) Ganska omtyckt 44 49,4% (4) Mycket omtyckt 27 3,3% (5) Vet inte 2 3,5% 2

21 . Har det under detta läsår hänt att... () a) Du trivs med eleverna i din klass (2) b) Du trivs men undervisningen (3) c) Du trivs med lärarna (4) d) Du kan påverka undervisningen (5) e) Det finns någon elev du kan gå till då du behöver prata (6) f) Det finns någon vuxen på skolan du kan gå till då du behöver prata (7) g) Du kan säga ifrån till andra elever om sådant du tycker är fel utan att du får lida av det (8) h) Du kan säga ifrån till dina lärare om sådant du tycker är fel utan att du får lida av det Aldrig/Nästan aldrig 2 2,2% 6 6,7% 9 5 5,6% 4 4,5% Sällan Ibland Alltid/Nästan alltid 5 5,6% 4 4,5% 2 2,2%,2% 3 3,4% 6 8, 5 5,6% 8 9, 4 5,7% 37 4,6% 36 4,4% 5 57,3% 2 22,5% 28 3,5% 29 32,6% 37 4,6% 7 78,7% 47 52,8% 5 57,3% 26 29,2% 6 67,4% 36 4,4% 5 56,2% 4 44,9% 2

22 2. Har det under detta läsår hänt att det på skolan... () a) Finns nazistiskt klotter t ex hakkors (2) b) Vit maktmusik eller liknande spelas (3) c) Rasistiskt eller främlingsfientligt material sprids (räkna även information från Internet) (4) d) Eleverna bär nazistiska symboler, gör hitlerhälsningar eller liknande (5) e) Porrmaterial sprids (räkna även material från Internet) Ja Nej Vet inte 2 2,2% 3 3,4% 72 8,9% 72 8,9% 7 78,7% 72 8,9% 67 75,3% 7 9,% 5 6,9% 9 2,3% 4 5,7% 2 23,6% 3. Har det under detta läsår hänt att... () a) Du är borta från skolan utan lov (2) b) Du egentligen inte vill gå till skolan (3) c) Du känner att det skall bli kul att gå till skolan (4) d) Du känner oro eller obehag för att gå till skolan (5) e) Du känner dig stressad i skolan (6) f) Du känner dig rädd i skolan Aldrig/Nästan aldrig 5 56,2% 9 2,3% 7 7,9% 49 55,% 3 3,4% 78 87,6% Sällan Ibland Alltid/Nästan alltid 4 5,7% 28 3,5% 7 9,% 2 23,6% 3 4,6%,2% 24 27, 32 36, 36 4,4% 6 8, 44 49,4%,2% 29 32,6% 3 3,4% 29 32,6% 22

23 4. Har du blivit illa behandlad eller behandlat andra illa? (Illa behandlad = händelser du blivit upprörd över, dvs arg, sårad eller ledsen) () a) Du har blivit illa behandlad av en eller flera elever (2) b) Du blivit illa behandlad av en eller flera lärare (3) c) Du blivit illa behandlad av annan vuxen eller vuxna på skolan (4) d) Du själv behandlat en eller flera elever illa (5) e) Du själv varit med, utan att göra något, då en eller flera elever blivit illa behandlade Aldrig Någon enstaka gång 67 75,3% 63 7,8% 8 89,9% 78 87,6% 73 82, 7 9,% 26 29,2% 9,2% 6 8, Flera gånger 5 5,6% Ofta 5. Har det under detta läsår hänt på skolan att... () a) Det sprids elaka rykten om dig (2) b) Du blir mobbad (3) c) Du mobbar andra (4) d) Andra elever på skolan blev mobbade (5) e) Du fått kränkande SMS eller Aldrig Någon enstaka gång 77 86,5% 83 93,3% 85 95,5% 64 7,9% 83 93,3% 9 6 6,7% 4 4,5% 9 2,3% 5 5,6% Flera gånger 3 3,4% 6 6,7% Ofta 23

24 6. Hur bra stämmer följande påståenden? "Vi elever har ofta tillsammans med våra lärare diskuterat och arbetat för att..." () a) Alla ska kunna umgås med varandra (2) b) Alla ska kunna arbeta med varandra (3) c) Alla ska lyssna på, och respektera varandras åsikter Stämmer mycket bra 5 6,9% 24 27, 34 38,2% Stämmer ganska bra 46 5,7% 44 49,4% 38 42,7% Stämmer inte så bra 2 23,6% 5 6,9% 3 4,6% Stämmer inte alls 7 7,9% 6 6,7% 4 4,5%. I denna spalt markerar du med ett kryss om eller hur ofta du i år blivit kallad för dessa eller liknande ord. () a) Arab, Norrbagge, Svenne, Tattare eller andra namn (2) b) Svartskalle, Lakritstomte, Blatte eller liknande (3) c) Muslim, Jude, Kristen eller annat (4) d) Klenis, Klene, Spinkis eller liknande (5) e) Tjockis, Fläsk, Fläskberg eller liknande (6) f) Kuk, Fitta eller liknande (7) g) Lesp, Lebb, Lebba, Flata, Bög, Fikus eller liknande (8) h) Bitch, Luder, Subba, Hora, Slyna, Slampa, Fnask, Kärring eller liknande Aldrig Någon enstaka gång 79 88,8% 85 95,5% 8 9, 78 87,6% 8 89,9% 8 89,9% 78 87,6% 74 83,% 9 3 3,4% 5 5,6% 8 9, 7 7,9% 6 6,7% 7 7,9% 2,4% Flera gånger 2 2,2% 2 2,2% 2 2,2% 2 2,2% Ofta 2 2,2% 2 2,2% 2 2,2% 24