Kvalitetsrapport Förskolan Kyrkberget. Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Kyrkberget Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Barn- och utbildningsnämndens mål Normer och värden... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar.. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Enheten Förskolan ligger på Kyrkberget som är ett fint naturområde med närhet till centrala Lindesberg. Förskolan är byggd som ett passivhus. Den är rund har fyra avdelningar, två för yngre förskolebarn och två för äldre förskolebarn. Förskolan har ett eget kök där god och näringsriktig mat lagas. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 80 barn Grundbemanning 15 mars 13.9 tjänst Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 3

4 2.2 Arbetsmiljö Beskrivning av årets arbete Vår bemanning på förskolan är utifrån den resursfördelningsmodell som Lindesbergs kommun har, den har under året ändrats så personaltätheten blivet högre. Trots det ta jobbar vi för att antalet barn ska bli färre i våra grupper. På äldre avdelningarna har vi 24 barn samt 16 på yngre avdelningarna. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska barnskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns en Brand och säkerhetspärm som nu har lagts över till ett digitalt dokument. Utbildning i Brand och HLR har genomförts, enligt rutiner ska vara personal genomgå utbildningen var fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske var tredje/fjärde år detta var inte aktuellt i år. Vi har under året haft en föreläsning av Johanna Kagerup som är utbildare och coach inom stresshantering. En uppskattad förläsning som handlade om En energiinjektion för pedagoger världen viktigaste ledare. Arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande, arbetsmiljö finns med som en punkt vid varje arbetsplatsträff, samt en samverkansträff i månaden. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Flera av vikarier som kommer saknar erfarenhet av arbetet i barngrupp vilket påverkar hur väl arbetet fungerar. Vi jobbar också på att få till arbetspauser under fm och em. Under året har 3 personal på varje avdelning fått en egen lärplatta. Vi behöver nya telefoner så vi kan nås på gården och i skogen. Vi behöver en mer flexibelt förhållningsätt att hjälpa varandra mellan de olika avdelningarna. Vi behöver se över upplägget på våra peddor med bemanningen på förskolan Bemanning: Att vi har ett flexibelt förhållningssätt och hjälper varandra. Vi har påbörjat ett samarbete som finns som punktform på G: Vi önskar en femte studiedag, som kan lösa problemet med bemanning på peddorna. Ett annat alternativ är att man senarelägger peddorna så att den är så sent som möjligt och vår kompetensutveckling måste få kosta om detta skulle bli utöver vår arbetstid. Öppethållande: Se över bemanningen att säkra tryggheten för både barn och personal, att man alltid är minst två tidigt på morgon och till stängning. 4

5 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Beskrivning av årets arbete Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden I vårt värdegrundsarbete är det viktigt att vi har en bas att utgå från. Därför använder vi ICDP Vägledande samspel, i all handledning och i situationer då vi behöver vara tydliga med hur vi ska förhålla oss. ICDP grundar sig på barnkonventionen och passar därför väl för de värderingar som ska råda på en förskola. Vi ser det som ett långsiktigt och alltid förekommande arbetet. Under året har all nyanställd personal fått 5 utbildningstillfällen, samt har vår specialpedagog haft pedagogiska träffar där all personal träffats en eftermiddag per termin för att diskutera aktuella frågor. Vi har också läst en bok som heter Fem gånger mer kärlek Martin Forster som vi har på några av våra APT diskuterat olika situationer på förskolan utifrån ICDP. Viktigt att hela tiden fortsätta arbetet så vi behåller det vägledande samspelet som förhållningssätt, samt inkluderar föräldrarna. Tappa inte tråden, skolan behöver få in ICDP i sina verksamheter 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att 5

6 Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Beskrivning av årets arbete Detta sker varje dag och hela tiden! Vi erbjuder ett varierat talspråk, sångsamlingar, språklek, samlingar med räkning, ramsor, vi introducerar nya språk för barnen ex. finska, engelska mm. Böcker, tecken som stöd, bokstäver och siffror i vardagliga situationer. Barnen leker skola där de arbetar med läxor, lekskriver och skriver sina namn. Mycket kommunikation i vardagliga situationer som ex. rollek, skogsaktiviteter mm. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån kriterier i språkmatrisen till 80% Vi är lyhörda och tar till oss vad de är intresserade av samt erbjuder och utmanar barnen vidare i språkets värld. Vi upplever att barnen är intresserade, vetgiriga och nyfikna när vi utmanar dem och ställer öppna frågor. Vi vill även börja arbeta med visuella bilder för att lättare synliggöra för barnen hur våra dagar ser ut med ex. rutiner. Fortsätter att arbeta vidare med detta samt påbörjar ett arbete till hösten med visuella bilder. 6

7 1. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna ser barnen som en del i ett arbetslag. Där atmosfären är att man kan ha en öppenhet mot alla och våga utrycka vad man känner. En stor vikt läggs vid att respektera andras åsikter och få barnen att tycka det är ok att tycka annorlunda. Gruppens samvaro ska vara att alla känner sig delaktiga. Pedagogerna finns som stöd i konflikter, men låter barnen själva uttryck egna åsikter eller vad de känner. Material som använts under året: Babblarna ett material som tilltalar små barn. Figurerna är ett kompisgäng och därför kan de med fördel användas för att främja barns vänskapsrelationer. Alla figurer är olika till färg och form och personlighet. Snick och snack har också använts som material. Genom teater, sånger och sagor och berättelser lär de oss hur man är en bra kompis. Vi fortsätter att uppmuntrar barnen till god kunskap, att visa varandra respekt och empati. Uppmuntrar barnens tankar och åsikter för att barnen ska utveckla en god självkänsla samt skapa förståelse för alla människor och allt levandes lika värde Uppmärksamma alla barnens rättigheter och möjligheter. Att hålla diskussionen vid liv och involvera hela arbetslaget samt föräldrar 7

8 Blåmesen Mål och målkriterier Vi vill utveckla barnens kommunikation, samspel och teknik genom att arbeta med Tema Babblarna Detta sker när barnen: Dagligen erbjuds och deltar aktiviteter med Babblarna Spontant väljer egen lek där Babblarna finns med Deltar i styrda och spontana aktiviteter inom området teknik Vi ser fortfarande ett stort intresse hos barn och pedagoger. Vi har presenterat material och Babblarna på ett sätt där vi fångat barnen i deras här och nu. Fruktstunden har blivit lugnare när vi valt att sitta på mattan i lekrummet, barnen har större tålamod och väntar på sin tur. Genom att använda Bibbis halsband vid samlingen ser vi att barnen har ökat sin förmåga att ramsräkna och se vilka och hur många barn som saknas. Barnen är positiva till det vi presenterar för dem. Vi ser att de har större förmåga att acceptera att alla inte kan göra allting samtidigt. Det vi kan göra annorlunda är att ta med Babblarna ännu mer i våra aktiviteter. Vi är fortfarande positiva till att arbeta med Babblarna tillsammans med barnen. Vi har tagit på oss våra teknikglasögon och ser vardagstekniken på ett bättre sätt. När vi går till återvinningen har barnen en egen påse att ta ansvar för, något som vi tycker fungerar mycket bra. Turtagning och ökad hänsyn är något vi ser att barnen har utvecklat genom att vi har varit konsekventa i vårt handlande. Vi är nöjda med vårt arbete och fortsätter som tidigare. Vi fortsätter att vara lyhörda pedagoger och ta tillvara på barnens initiativ. 8

9 2. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. 4.1 Språk Beskrivning av årets arbete (Lpfö 98 Reviderad 2016) Språkutvecklingen i förskolan sker i det vardagliga lärandet. I alla tänkbara situationer under dagen tränar vi språket förskolan. Som pedagog är det viktigt att använda ett tydligt och nyanserat språk. Genom att vara delaktig i alla situationer med barnen t.ex. matsituationer på och av klädning blöjbyte och mera, pratar vi om det som sker. Vi erbjuder utifrån ex. Bornholm sång rim och ramsor, lyssnar till varandra i stor och liten grupp. Vi upplever att barnen är vetgiriga och nyfikna när vi utmanar dem och ställer öppna frågor. Vi använder böcker, flanosager och låter dem återberätta när vi stannar upp i läsningen. Vi använder tecken som stöd för att förstärka ord och göra det mer begripligt. Vi ser att de olika delarna vi jobbar med ger resultat. Barnen visar trygghet nu att våga tala och delta i stor grupp. Vi bryter ner svårigheterna och jobbar med det i mindre grupper. Gjort dem medvetna med hur de ska göra för att det skall bli rätt, vi ger de redskapen ex uttal, tungan vart ska den vara, pennfattning osv. Vi hittar lösningar har en öppenhet i vårt arbetslag, utmanar barnen att berätta, använda sina ord, att prata med varandra. Vi ger barnen verktyg och förståelse att använda sitt språk, i alla sammanhang, leken, konflikter, samspel osv. Vi jobbar vidare med språkljuden och använder språkmatrisen som ett arbetsverktyg. Stärker deras själkänsla och tron på sig själv, samt förståelsen för andra. Ge alla barnen talutrymme, inte bara de som tar för sig. Fortsätta jobba med barnens självförtroende och självkänsla, tro på sig själv. Att barnen ska våga prova och känna glädje i sin språkförståelse och språkliga medvetenhet. 4.2 Matematik 9

10 Matematik ska vara roligt och lustfyllt. Varje dag använder vi oss av matematik i leken och i andra aktiviteter i verksamheten. När vi samtalar sjunger, läser kommer de matematiska begreppen in i språket. Vi tränar begrepp som på, över, under, bakom framför. Vi räknar antal, sorterar, benämner färger och former. Vi behöver bli bättre på att följa upp, dokumentera och utvärdera vår arbetsätt kring matematik. Den skriftliga delen, vi anser att vi samtalar och följer upp matematiken i våra pedagogiska samtal muntligt. Framgångsfaktor är barnens klurigheter kring matematik, de ser matematiken i vardagen, ex delar frukt i olika delar. De är nyfikna och matematiken är glädjefull. Lotus diagrammet ser vi som värdefullt, det synliggör mattematiken i vardagen. Vi går vidare med att behålla glädjen och benämna att det är matematik vi jobbar med. Behålla det lekfulla sammanhanget och utmana vidare i tänket. Vi går vidare med att behålla glädjen och benämna att det är matematik vi jobbar med. Behålla det lekfulla sammanhanget och utmana vidare i tänket. 4.3 Naturvetenskap och teknik I förskolan lär sig barnen naturkunskap och teknik genom lek och aktivitet. Teknik på förskolan är att synliggöra tekniken i vardagen och göra den begriplig för barnen. Pedagogen är inspiratör och medforskare i barnens lek och aktiviteter. Vi vill väcka barns nyfikenhet för att själva undersöka och forska. Barnen ges förutsättningar att lära sig att beskriva, mäta, jämföra och upptäcka likheter och olikheter. Barn behöver göra experiment flera gånger för att förstå. De måste själva undersöka och se så resultaten kan jämföras och de kan förstå de naturvetenskapliga fenomenen. Fortsätta arbeta vidare med detta, ligga lite steget före, planera i förväg. Alltid vara lyhörda! 10

11 Rödhaken Mål Vi vill erbjuda barnen att få möjlighet att utveckla sin förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Framgångs faktorer är många, överlag att de kan se att vi kan återanvända mycket material. Vi slänger inte bara toarullarna, mjölkkartonger. Allt vi har kan återanvändas, de anammar att vi kan bygga med gammalt annorlunda material. Se deras ögon när de kommer med sina saker de kommer med hemifrån. Vi har fått med föräldrarna på vårt mål. Gett barnen en förståelse för hur natur och samhälle påverkar varandra. Vi har inspirerat att det är ok att använda olika material, det behöver inte vara material som är köpt. Barnen gläds och visar stolthet över vad de byggt och hur de har skapat tillsammans. De berättar för varandra vad de gjort, visar varandra vad det byggt och ser varandras olikheter i skapandet. Barnen har utvecklat sin självständighet och tillit till sin egen förmåga, sin skapande förmåga, sin förmåga att uttrycka sina tankar. Vi har varit till återvinningsstationen flertal gånger. Vad gör man när det är fullt? Vi ringer ett nummer Lärdom för barnen och oss. Barnens intresse och frågor leder hela tiden vidare till nya tankar och funderingar, utveckling. Vi håller oss till en hållbar utveckling, barnen vet var de skall sortera den olika återvinnings material. Både det som de hittar i naturen och det som vi sorterar inne. Finnas mer planeringstid till att ta fram bra pedagogiskt material till att utveckla fortsätta och jobba vidare. Skapa vår egen vetenskaplig grund. 11

12 Gulsparven Natur och Teknik Målkriterierna för teknik har vi strävat efter att uppfylla genom att: Erbjuda barnen rikligt med material att använda sig av i leken och i ateljén. Använda digital teknik som förstoringskameran och QR-koder i naturtemat av verksamhetsmål Vi har vid inskolningar och nya vikarier gett barnen tillgång till den lilla skogen, istället för planerad skogsgrupp på Kyrkberget. Vi försökte få den lilla skogen mer levande, att det fanns mer för barnen att aktivera sig kring. Sångpåse med sångkort och instrument. Mer grenar och ris. Odling med jord och krukor i skogen. Äta snö och ha isprovning. Isprovningen blev populär, det minskade inte snöätandet. Det visade sig att barnen tog egna initiativ till att ha fler isprovningar. Vi har planterat de kärnor som vi hittat i frukten samt ärtskott och ärtskotten har kommit upp och vi har smakat. Barnen är med och vattnar och samtalar kring hur man tar hand om växterna. Ökad förståelse hur man tar hand om växter. Vi har märkt att barnen är intresserade av att samla olika naturmaterial och att utforska tillsammans med äggkameran. Vi har även märkt att vårt verksamhetsmål har blivit en kultur bland våra barn och oss pedagoger också. Det finns en stock i skogen som vi vill har till vår lilla skog. Vi tar hjälp av barnen för att lösa uppgiften med att få den därifrån. Vi börjar med att läsa De mäktiga fem Skruven möter hävstången och Skruven möter hjulet, för att se om barnen ser vilka möjligheter det finns för att få hem stocken. Detta hade kunnat få en fortsättning med fler aktiviteter och följt barnens initiativ, dock fick vi inte den hjälp att flytta den som vi begärde och det rann ut i sanden. Fortsätta att arbeta efter barnens intressen och se lärandet i det. 12

13 Grönfinken Naturvetenskap Mål Vi strävar efter att varje barn utvecklar nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Detta sker när barnen upptäcker och utforskar olika naturfenomen och kemiska processer tillsammans med kompisar och pedagoger. Vi anser att vårt temaarbete har fungerat jättebra detta läsår. Vi upplever att barnen tycker det är roligt med vårt tema kring skogen och att vi kommer fortsätta att arbeta kring det, eftersom barnen har ett fortsatt intresse av det då barnen tar med sig vårt tema i leken både inomhus och utomhus. Barnen tar med sig den fakta, det vill säga djurens olika egenskaper som vi arbetar med och bearbetar i leken. Barnen utvecklar också själva leken vidare med det som vi har arbetat med under veckan. I små samlingar och mindre grupper uppkommer det många diskussioner kring hur och varför djuren lever i skogen, äter, sover, bajsar osv. Genom att presentera ett nytt område varje vecka använder barnen den nya och den gamla faktan i lekens olika gestaltningar. Fortsätter ta tillvara barnens frågor, funderingar och intressen som vi väver in till ett nytt temaarbete vecka för vecka. Ex. Spökvecka, Vargvecka, mm. Eventuellt dela gruppen i smågrupper. 13

14 4:4 Lek Vi i förskolan betonar vikten av lekens betydelse i verksamheten. I leken stärks barnets egen identitet vilket gynnar självkänslan såväl som barnets språkliga färdigheter. Pedagogerna arbetar ständigt med att organisera verksamheten så att barnen finner inspirerande miljöer samt förbereder material samt tid till lek. Leken är ett mycket viktigt verktyg i arbetet med den sociala kompetensen och lärandet. Pedagogerna finns där som stöd i utvecklandet av barnens lek och lärprocesser. Utvecklingsområden Fortsätta vara vetgiriga nyfikna pedagoger, låter barnen leka, lära och utvecklas. 4.5 Estetik I Vår förskola ska barnen få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång, musik och drama. Barnen ska ha tillgång till material som de utifrån fantasi och undersökande kan skapa utifrån deras egen förmåga. Vi erbjuder skapande aktivitet varje dag, barnen har ett stort intresse av detta samt att vi utmanar barnen vidare i deras funderingar och barnen tar till sig av vad vi berättar samt lär sig och utmanar sig själva vidare. Vi tar varje tillfälle i akt, vi ska lära oss här och nu! Barnen har en stor förmåga att vilja förmedla sina kunskaper. Att fortsätta att arbetat med de estetiska uttrycksformerna för ökad lust i lärandet. 4.6 Motorik Vi har promenerat i skogen där barnen tränar sin grovmotorik, den stora backen och stenarna bjuder på utmaning. I lekparken erbjuds klätterväggen där vi ser att många har ökat sin förmåga att ta sig upp och att de hjälper varandra. Vi erbjuder cykling på gården med olika typer av fordon. Vi har fjädrar som tränar munmotoriken, pärlar halsband, klipper och klistrar, vid maten tränas det på att bre smörgås ta mat, dela mat Vid påklädning tränas grovmotoriken och finmotoriken. Babblarröris och hinderbana dans/rörelseskiva Genom uppmuntra barnen att försöka själva vid olika situationer som påklädning och klätterväggen ger vi barnen en större möjlighet att utveckla sin motorik. På förskolan ger vi våra barn goda möjligheter att utvecklas motoriskt genom rörelse. Vi jobbar vidare och är glada över vår utemiljö i vår fantastiska skog och naturen precis utanför. Mer planerad och strukturerad gymnastik oh rörelse i Regnbågen. 4.7 Socialt Se arbetet med ICDP samt Normer och värden 14

15 3. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vi ger barnen möjlighet att växa genom att vi ger dem ansvar för olika områden i den dagliga verksamheten. Verksamheten utgår från barnens intressen och förmågor. Vi har deras önskemål och idéer som utgångspunkt i vår planering av projekt, teman och aktiviteter. Vi har arbetat mycket med hur man skall vara mot varandra. Det sociala samspelet att visa hänsyn till varandra och lyssna på andra och kunna kompromissa och turtagande. Att vi alla är olika och att det respekteras. Att vi är trevliga mot varandra/omtänksamma detta leder till att barnen visar stor empati. ICDP är vår grund. I alla möten med barn och vuxna. Vi fortsätter att jobba efter Frihet under ansvar. Lära barnen att handla efter demokratiska principer och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 15

16 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Antal svar: 79st Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,0 100 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 100,0 100 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 100,0 100 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 98,3 100 Mitt barn trivs i förskolan. 100,0 100 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 98,3 100 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 100,0 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 89,8 96,5 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100,0 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 93,2 95 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100,

17 Förskolan erbjuder många naturliga tillfällen till samverkan mellan personal och föräldrar i och med att barnen dagligen lämnas och hämtas. Vi möter och bemöter föräldrarna varje dag och vi sätter stort värde på samtal om barnets vardag både vid lämning/ hämtning. På morgonen kan föräldrarna ge oss information om hur barnet mår och på eftermiddagen kan vi berätta om hur dagen i förskolan har varit. Vid behov kan vi boka in ytterligare stunder för samtal om barnet utveckling, trivsel och trygghet. Föräldramöte På hösten hålls ett föräldramöte på varje avdelning och här möts alla föräldrar och avdelningens pedagoger till samtal om mål, innehåll och värdegrund. Föräldramöte för nya familjer På våren hålls en föräldraträff för de nya familjerna som ska börja på förskolan, där får de information om förskolans organisation, verksamhet, träffa pedagoger och se den avdelning som barnet ska börja på. Föräldraforum På våra förskolor finns ett föräldraforum som förskolechef ansvarar för, i detta forum ska självklart inte frågor som berör enskilda barn, föräldrar och personal behandlas utan aktuella frågor där det finns ett forum att diskutera tillsammans. Utvecklingssamtal Föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin. Utvecklingssamtalet är ett samtal som bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt och på vilket sätt verksamheten bidrar till detta. Information På hemsidan finns alla våra styrdokument och aktuell information till föräldrarna. Våra gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar Lucia Lucia firas på varje förskola tillsammans med föräldrarna. Sommarfest En gemensam sommarfest på gården där barnen uppträder och vi fikar tillsammans. : Föräldrarna har under året blivet mer insatta i de mål och styrdokument som finns på förskolan samt fått mer förståelse för sina barns lärande. : Fortsätta att involvera föräldrarna hur vi ser på lärande i förskolan 17

18 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Övergången mellan yngre och äldre inför ht -16 Beskrivning av årets arbete Vi upplevde att beslutet för övergången togs alldeles för sent. Vi verkar för att få övergången så bra och trygg som möjligt för barnen och föräldrarna, detta försvårar vårt arbete. Varför har barnen utifrån förtur? Se över kösystemet och börja med placeringsarbetet tidigare så att vi har möjlighet att planera och förbereda barnen och föräldrar inför övergången. Samt att veta hur många barn som ska in. Tydligare barnlistor med information om vårdnadshavare och tidigare placering i kommunen.att hålla diskussionen vid liv och involvera hela arbetslaget samt föräldrar Finnas mer planeringstid till att ta fram bra pedagogiskt material till att utveckla fortsätta och jobba vidare. Skapa vår egen vetenskaplig grund. 18

19 4. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Beskrivning av årets arbete Vi jobbar på med SKA och vi upplever att det är ett tydligt material. En del upplever att materialet är tidskrävande, speciellt för de som är nyanställda. När vi har nya kollegor måste det finns tid till att delge hur materialet fungerar. Detta bör ske under ett års hjul Många papper är lika och man gör samma i olika steg. Önskar ett mer förenklat sätt att dokumentera, sammanställa och tidssparande, t.ex. en applikati Prioriterat utvecklingsområde Att utveckla samarbetet i arbetslaget 19

20 Vi vill skapa en ännu mera lustfylld, kreativ samt hälsosam arbetsplats Tappa inte tråden, skolan behöver få in ICDP i sina verksamheter Bemanning: Att vi har ett flexibelt förhållningssätt och hjälper varandra. Vi har påbörjat ett samarbete som finns som punktform på G: Vi önskar en femte studiedag, som kan lösa problemet med bemanning på peddorna. Ett annat alternativ är att man senarelägger peddorna så att den är så sent som möjligt och vår kompetensutveckling måste få kosta om detta skulle bli utöver vår arbetstid. Öppethållande: Se över bemanningen att säkra tryggheten för både barn och personal, att man alltid är minst två tidigt på morgon och till stängning. Fortsätter att arbeta vidare med detta samt påbörjar ett arbete till hösten med visuella bilder. Fortsätter ta tillvara barnens frågor, funderingar och intressen som vi väver in till ett nytt temaarbete vecka för vecka. Ex. Spökvecka, Vargvecka, mm. Eventuellt dela gruppen i smågrupper. Vi jobbar vidare och är glada över vår utemiljö i vår fantastiska skog och naturen precis utanför. Mer planerad och strukturerad gymnastik oh rörelse i Regnbågen. Vi fortsätter att jobba efter Frihet under ansvar. Lära barnen att handla efter demokratiska principer och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi fortsätter att jobba efter Frihet under ansvar. Lära barnen att handla efter demokratiska principer och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Fortsätta att involvera föräldrarna hur vi ser på lärande i förskolan Se över kösystemet och börja med placeringsarbetet tidigare så att vi har möjlighet att planera och förbereda barnen och föräldrar inför övergången. Samt att veta hur många barn som ska in. Tydligare barnlistor med information om vårdnadshavare och tidigare placering i kommunen Att hålla diskussionen vid liv och involvera hela arbetslaget samt föräldrar Finnas mer planeringstid till att ta fram bra pedagogiskt material till att utveckla fortsätta och jobba vidare. Skapa vår egen vetenskaplig grund. Fortsätta att involvera föräldrarna hur vi ser på lärande i förskolan Många papper i kvalitetsdokumenten är lika och man gör samma i olika steg. Önskar ett mer förenklat sätt att dokumentera, sammanställa och tidssparande. 20