Valberedningens sammansättning och dess påverkan på styrelsens könsfördelning

Transkript

1 Valberedningens sammansättning och dess påverkan på styrelsens könsfördelning Författare: Handledare: Rapp Elina Sönnerfors Marie Stafsudd Anna Medbedömare: Jansson Andreas Examinator: Termin: Ämne: Kurskod: Jonnergård Karin VT17 Examensarbete i redovisning & finans 4FE17E

2 Förord Vi vill främst framföra ett stort tack till vår handledare Anna Stafsudd som har haft en betydande roll i vår uppsats då hon har bidragit med värdefull kunskap som har gjort detta möjligt. Vi vill även tacka våra familjer och vänner som har stöttat oss genom hela terminen. Tack! Växjö 22 maj 2017 Elina Rapp Marie Sönnerfors I

3 Sammanfattning Examensarbete Civilekonomprogrammet Författare: Rapp Elina och Sönnerfors Marie Handledare: Stafsudd Anna Medbedömare: Jansson Andreas Examinator: Jonnergård Karin Titel: Valberedningens sammansättning och dess påverkan på styrelsens könsfördelning. Nyckelord: Valberedning, styrelse, sammansättning, diversifiering. Bakgrund: Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden (SCB, 2016). Sverige är världens fjärde mest jämställda land men trots detta är det endast 28,1 procent kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och 10 procent kvinnor i svenska valberedningar (WEF, 2016; AllBright, 2015). Detta även fast kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än vad män gör (SCB, 2016). För att försöka lösa problemet med den ojämna könsfördelningen i svenska börsbolagsstyrelser har Regeringen flera gånger tagit fram ett förslag om kvotering, senast hösten Kvoteringsförslaget har inneburit att minst 40 procent av respektive kön ska representeras i svenska börsbolagsstyrelser men förslaget har aldrig haft tillräckligt med stöd för att röstas igenom (Regeringen, 2016). Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen. Forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen? Metod: Uppsatsen har antagit en deduktiv forskningsansats där teorier ligger till grund för de hypoteser vi skapar och sedan testar (Bryman & Bell, 2013). De teorier som formulerat våra hypoteser är social kategoriseringsteori, homosocialitet, homosocial II

4 reproduktion, upper echelon samt institutionell teori. Hypoteserna testas i en kvantitativ metod och urvalet är samtliga bolag på Stockholmsbörsen som har en valberedning. Som forskningsstrategi har en kombination mellan tvärsnittsdesign och longitudinell design använts. Resultat: Resultaten från testerna visar att fem av våra åtta hypoteser kan accepteras eftersom de visar ett signifikant samband. De som uppnår signifikans är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen. Slutsats: Svaret på vår forskningsfråga är ja, sammansättningen av valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och de egenskaper som påverkar är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen. III

5 Abstract Master thesis in Business Administration Authors: Rapp Elina and Sönnerfors Marie Supervisor: Stafsudd Anna Deputy examiner: Jansson Andreas Examiner: Jonnergård Karin Title: Nomination Committee composition and it s influence on the gender distribution of the Board. Keywords: Nomination Committee, Board, composition, diversification. Background: Equality means that women and men should be given the same rights, obligations and opportunities in all areas of life (SCB, 2016). Sweden is the world's fourth most equally-balanced country but despite this only 28,1 percent are women in Swedish Stock Exchange Boards and 10 percent women in Swedish Nomination Committees (WEF, 2016; AllBright, 2015). This even though women more often have a higher degree than men do (SCB, 2016). In order to try to solve the problem of the uneven gender distribution in Swedish Stock Exchange Companies, the Government has repeatedly developed a proposal for quotas, latest by autumn of The quota proposal has meant that at least 40 percent of each gender should be represented in Swedish Stock Exchange Companies, but the proposal has never had enough support so it was withdrawn (Regeringen, 2016). Purpose: The purpose of this paper is to explain whether the composition of the Nomination Committee in companies on the Stockholm Stock Exchange affects the gender distribution of the Board. And if so, what characteristics of the individuals in the Nomination Committee that affect the gender distribution in the Board. Research question: Does the composition of the Nomination Committee affect the gender distribution in the Board? And if so, who are the characteristics that affect the gender distribution? IV

6 Method: This paper has assumed a deductive research where already existing theories was used to develop hypotheses which then was tested (Bryman & Bell, 2013). The theories that created our hypotheses are social categorization theory, homosociality, homosocial reproduction, upper echelon and institutional theory. Hypotheses are tested in a quantitative method and the selection is all companies on the Stockholm Stock Exchange which have a nomination committee. As a research strategy, a combination of cross-sectional design and longitudinal design has been used. Results: The results from the tests show that five of our eight hypotheses can be accepted because they show a significant relationship. Those who achieve significance are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee. Conclusions: The answer to our research question is yes, the composition of the Nomination Committee affects the gender distribution in the Board. And the characteristics that affect are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee. V

7 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION Teoretiskt bidrag Praktiskt bidrag SYFTE FORSKNINGSFRÅGA DISPOSITION TEORETISK REFERENSRAM SOCIAL KATEGORISERINGSTEORI HOMOSOCIALITET HOMOSOCIAL REPRODUKTION Kön UPPER ECHELON- TEORIN Ålder Utländska ledamöter Utbildning INSTITUTIONELL TEORI Ägaridentiteter i valberedningen Familj och ägarsfär Utländsk och institutionell ägare HYPOTESMODELL METOD DEDUKTIV, INDUKTIV ELLER ABDUKTIV METOD KVANTITATIV ELLER KVALITATIV METOD DATAINSAMLING FORSKNINGSSTRATEGI URVAL BORTFALLSANALYS DATAINSAMLINGSMETOD OPERATIONALISERING Beroende variabel Andelen kvinnor i styrelsen Oberoende variabler Andelen kvinnor i valberedningen En kritisk massa av kvinnor i valberedningen Valberedningens ålder Andelen utländska ledamöter i valberedningen Andelen ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning Kontrollägare i valberedningen Kontrollvariabler Företagsstorlek Företagets ålder Kontrollägare Sektor År ETISKA ASPEKTER KVALITETSKRITERIER EMPIRISKT RESULTAT OCH ANALYS DESKRIPTIV STATISTIK Deskriptiv tabell för beroende variabel Deskriptiv tabell för oberoende variabler VI

8 4.1.3 Deskriptiv tabell för kontrollvariabler KORRELATIONSANALYS REGRESSION MED OBEROENDE OCH KONTROLLVARIABLER RESULTAT OCH ANALYS FÖR TESTADE HYPOTESER Social kategoriseringsteori, homosocialitet och homosocial reproduktion Kön Upper echelon- teorin Ålder Utländska ledamöter Utbildning Institutionell teori Familj och ägarsfär Utländsk och institutionell ägare SAMMANFATTNING AV HYPOTESPRÖVNING SLUTSATS TEORETISKA IMPLIKATIONER PRAKTISKA IMPLIKATIONER FRAMTIDA FORSKNING KÄLLOR BILAGA 1- KORRELATIONSANALYS MED SAMTLIGA OBEROENDE VARIABLER BILAGA 2- REGRESSIONSANALYS ÄGARKONCENTRATION 10 PROCENT ANDEL KVINNOR I VALBEREDNINGEN INKLUDERAD BILAGA 3- REGRESSIONSANALYS ÄGARKONCENTRATION 10 PROCENT KRITISK MASSA AV KVINNOR I VALBEREDNINGEN INKLUDERAD BILAGA 4- REGRESSIONSANALYS ÄGARKONCENTRATION 50 PROCENT ANDEL KVINNOR I VALBEREDNINGEN INKLUDERAD BILAGA 5- REGRESSIONSANALYS ÄGARKONCENTRATION 50 PROCENT KRITISK MASSA AV KVINNOR I VALBEREDNINGEN INKLUDERAD VII

9 1 Inledning I detta kapitel kommer läsaren att ges en generell bild av vad jämställdhet och jämlikhet är och hur det ser ut i Sverige idag samt hur det har utvecklats med åren. Skillnaden mellan kvinnor och män gällande bland annat lön, utbildning och karriär kommer redogöras. Vi redogör för hur en typisk valberedning ser ut idag och presenterar den debatt om kvoteringsförslaget som var uppe på tal senast hösten Därefter följer en problemdiskussion som kommer att leda fram till vårt syfte och forskningsfråga. Slutligen presenteras uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Jämställdhet och jämlikhet är två begrepp som ofta förekommer i samhällsdebatten (SCB, 2016). Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden. Jämlikhet är ett vidare begrepp som omfattar samtliga samhällsgrupper, som oavsett social tillhörighet, kön, etnicitet och religion har lika värde. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att själva forma samhället och sitt eget liv, dock har det inte alltid varit så. Ett av många exempel på detta är att svenska kvinnor fick allmän rösträtt och kunde väljas in i riksdagen först 1921 (SCB, 2016). I The Global Gender Gap Report 2016 av World Economic Forum (WEF) rankas länder efter hur väl de uppnår jämställdhet. De faktorer som tas i beaktning vid mätningen är ekonomiska möjligheter, utbildning, hälsa och politisk makt. Faktorerna mäts med hjälp av flera parametrar och vägs samman till ett värde mellan noll och ett där ett innebär fullständig jämställdhet. När WEF år 2006 gjorde rapporten för första gången rankades Sverige högst med ett värde på 0,813 men har sedan legat på fjärde plats och gör även efter 2016 års rapport. Island toppar listan år 2016 med ett värde på 0,874, följt av Finland (0,845), Norge (0,842) och Sverige (0,815) (WEF, 2016). Samtidigt som Sverige enligt dessa mätningar är ett av världens mest jämställda länder finns det rapporter som menar att Sverige inom ett flertal områden inte är särskilt jämställt. Några som kommer nämnas i uppsatsen är: Statistiska centralbyråns (SCB) rapport På tal om kvinnor och män 2016, Medlingsinstitutets rapport Löneskillnaden mellan kvinnor och 1

10 män 2015 och AllBrights rapporter Sökes: 220 kvinnor- En kartläggning av likriktningen i svenska börsbolagsstyrelser och Var femte ledare nu kvinna. Samhället ska också uppnå ekonomisk jämställdhet vilket innebär att kvinnor och män ska ges samma möjlighet till utbildning och lön som ska leda till ekonomisk självständighet livet ut (SCB, 2016). Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 12,5 procent år 2015, vilket innebär att en kvinna i genomsnitt har 87,5 procent av en mans lön (MI, 2016). SCB har tagit fram statistik över andelen kvinnor och män som vidareutbildar sig efter gymnasiet. I rapporten framgår det att år 2015 var det tolv procentenheter fler kvinnor än män som valde att utbilda sig vidare efter gymnasiet, detta i åldersgruppen år (SCB, 2016). Utifrån ovan står det klart att fler kvinnor än män väljer att läsa vidare efter gymnasiet men trots detta är kvinnor underrepresenterade på flera positioner, bland annat på chefspositioner och styrelseposter (SCB, 2016; AllBright, 2015, 2016). Av 284 börsbolag är det bara 16 som har en kvinna på VD-posten, vilket motsvarar 5,6 procent (DI, 2016). Dock har kvinnor på ledande positioner ökat (AllBright, 2015). År 2005 var det 15,9 procent kvinnor på styrelseposter i svenska börsbolag, denna siffra har ökat kraftigt till och med år 2015 då det var 28,1 procent. Vidare i rapporten framgår det att ordförandeposten i styrelsen i en högre utsträckning innehas av män då endast 5 procent av bolagen har en kvinnlig ordförande. Detta är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med år Undersökningen tittar också på hur könsfördelningen ser ut i valberedningen och även där kan markanta skillnader ses. I en genomsnittlig valberedning år 2015 är endast 10 procent kvinnor, en siffra som har minskat med tre procentenheter sedan 2013 (AllBright, 2015). För att uppnå ett jämställt samhälle kan dessa siffror ses som otillfredsställande. Enligt Women in Progress (2015) består en typisk svensk valberedning av bolagets styrelseordförande samt de fyra röstmässigt största ägarna, de flesta ledamöterna är män och hälften är över 60 år. Utifrån sammanställningen som Women in Progress har gjort kan man se att könsfördelningen i valberedningen är mindre jämställd än vad det är i styrelsen. Överrepresentationen av män i valberedningen menar Margareta Neld, VD för Women In Progress, är problematisk. Neld menar att detta kan påverka 2

11 könsfördelningen i styrelsen eftersom det är valberedningen som utser styrelseledamöterna. Neld säger: Om vi börjar med att få mångfald i valberedningarna kommer det leda till mångfald i styrelserna (SvD, 2014). Neld tror att det är viktigt att studera personerna i valberedningen och hur de letar efter sina kandidater till styrelsen då hon menar att de tar in personer de känner och litar på (SvD, 2015). Björkmo (2008) styrker detta då hon visar att valberedningen till 70 procent väljer kandidater från sitt egna nätverk. Karl Wennerberg, docent på Handelshögskolan i Stockholm anser även han att sammansättningen av valberedningen är viktig för rekryteringen till styrelsen (SvD, 2014). Valberedningen använder sitt nätverk för att rekrytera till styrelsen där viktiga faktorer som påverkar en individs nätverk är kön, utbildning och arbetserfarenhet. Om valberedningen till största del är män kommer det automatiskt bli mer män som föreslås till styrelsen för att deras professionella nätverk ser ut på det sättet menar Wennerberg (SvD, 2014). Sedan i början av 2000-talet har politikerna hotat med att lagstifta om könskvotering i börsbolagsstyrelser med syfte att öka andelen kvinnor (SvD, 2002). Först under hösten 2016 la regeringen fram ett lagförslag. I förslaget fanns kravet på att styrelseledamöterna i börsbolag ska bestå av minst 40 procent av vardera kön senast år 2019 framgick (Regeringen, 2016). Mikael Damberg, socialdemokrat och Sveriges närings- och innovationsminister, motiverar detta förslag enligt följande: Vi ska utnyttja Sveriges fulla kompetens och vara konkurrenskraftiga. De bolag som inte uppnår kravet tvingas betala en sanktionsavgift mellan kronor per år beroende på hur stort bolaget är (Regeringen, 2016). Det har varit en intensiv debatt kring förslaget och många röster har hörts. I en intervju med SVT (2016a) berättar Jessica Polfjärd, gruppledare för Moderaterna i riksdagen, att hon som kvinna vill bli sedd för sina styrkor och för sin kompetens och inte bli vald enbart för att hon är kvinna. Vidare säger Polfjärd att Moderaterna inte tror att lagstiftning är rätt väg att lösa problemet på. Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg instämmer med Jessica Polfjärd när hon i en intervju med SVT (2016b) säger: Det förminskar oss kvinnor när det inte är kompetens utan kön som ska avgöra. Svenskt Näringsliv (2016) menar att det är rimligt att sträva efter fler kvinnor i bolagsstyrelser men att kvotering är fel metod för att främja utvecklingen. Anne Wigart, expert på bolagsrätt, uttrycker sig enligt följande: Kvotering är ett djupt ingrepp i rätten för bolagets ägare att själva utse 3

12 sina styrelserepresentanter (Svenskt Näringsliv, 2016). Det visade sig till slut att regeringen hade för svagt stöd för detta förslag och tvingades dra tillbaka det (DN, 2016). 1.2 Problemdiskussion Könsfördelningen i svenska börsstyrelser är ojämn trots att det gjorts flera studier på kvinnor i styrelsen som visat att beslutsfattande förbättras när styrelsen är diversifierad (e.g. Miller & Triana, 2009; Nielsen & Huse, 2010). Detta till följd av att kreativiteten ökar samt att fler förslag framkommer (e.g. Miller & Triana, 2009; Nielsen & Huse, 2010). Miller och Triana (2009) som har studerat styrelser i amerikanska bolag finner signifikant positivt samband mellan kvinnor i styrelsen och företagets innovationsnivå. Nielsen och Huse (2010) har studerat norska styrelser och de får resultaten att kvinnor i styrelsen har en signifikant positiv effekt på styrelsens strategiska kontroll och likaså att de minskar konfliktnivån. I båda studierna konstateras alltså att det finns flera fördelar med att ha kvinnor i styrelsen och att kvinnor trots detta är underrepresenterade på styrelsepositioner (Miller & Triana, 2009; Nielsen & Huse, 2010). Hillman, Shropshire och Cannella (2007) har också studerat kvinnor i styrelsen men med en annan ingång än den Miller och Triana (2009) och Nielsen och Huse (2010) haft. Hillman et al. (2007) har studerat hur organisatoriska faktorer som bland annat företagsstorlek, bransch och styrelsekopplingar påverkar andelen kvinnor i styrelsen. Studien har gjorts på företag som är noterade i USA och resultaten visar på att flera av de studerade faktorerna, exempelvis företagsstorlek och bransch, signifikant påverkar sannolikheten för kvinnor i styrelsen (Hillman et al., 2007). Ingen av de tre nämnda studierna undersöker valberedningen som har i uppgift att utse styrelsen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Enligt Svensk kod för bolagsstyrning, vidare kallad Koden, ska samtliga börsnoterade bolag ha en valberedning bestående av minst tre ledamöter varav en är ordförande. Koden går efter principen följ eller förklara, vilket innebär att avvikelser måste motiveras (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). 4

13 Kaczmarek, Kimino och Pye (2012) är de enda som tidigare har studerat valberedningen. De undersökte om valberedningen och dess sammansättning påverkar diversifiering i styrelsen i de 350 största bolagen i Storbritannien under perioden Studien visar ett positivt signifikant samband mellan kvinnor i valberedningen och kvinnor i styrelsen (Kaczmarek et al., 2012). De visar också på att effekten blir mer påtaglig när antalet kvinnor i valberedningen ökar från en till två. Kaczmarek et al. (2012) visar också på att utländska ledamöter i valberedningen har en postiv effekt på utländska ledamöter i styrelsen. En aspekt de inte utgår ifrån är hur ägarstruktur och hur olika ägaridentiteter påverkar styrelsens könsfördelning (Kaczmarek et al., 2012). Majoriteten av bolagen på Stockholmsbörsen har en kontrollägare, vilket innebär att storleken på ägandet ger ett så pass stort inflytande för att hon eller han ska ges särskilda handlingsalternativ (Collin, Gustafsson, Petersson & Smith 2010; Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén, 1985). Som kontrollägare är man en viktig aktör inom det svenska bolagsstyrningssystemet (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). I Sverige är det vanligt att dessa kontrollägare sitter med i valberedningen och deltar i nomineringsprocessen av styrelseledamöter (Björkmo, 2008; Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Detta är utmärkande för Sverige och accepterat av samhället som ser det positivt att ägare engagerar sig och tar ansvar för bolaget (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). De svenska kontrollägarna utgörs av olika identiteter, de vanligaste är familj/ägarsfär, utländska och institutioner (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Dessa har olika målsättningar vilket leder till att de skiljer sig åt när det kommer till prioriteringar och deras engagemang i bolagsstyrningen (Cannella, Jones & Withers, 2015; Hedlund et al., 1985). Ägarfamiljer prioriterar många gånger att behålla kontrollen över företaget inom familjen (Cannella et al., 2015; Thomsen & Pedersen, 2000). De tenderar också att prioritera företagets rykte eftersom det speglar ägarfamiljen och de vill framstå som goda medborgare (Cannella et al., 2015; Agnblad, Berglöf, Högfeldt & Svencar, 2001). Institutionella ägare har avkastningsmaximering som mål (Hedlund et al., 1985). Många av de utländska kontrollägarna på Stockholmsbörsen är institutioner och institutioner världen över tenderar att likna varandra i mål och beteende (Thomsen, 2006; Hedlund et al., 1985). 5

14 Något som dock är gemensamt för samtliga ägartyper är att de vill ses som legitima av samhället (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2001). Legitimitet handlar om att uppnå de krav som samhället ställer på företag (DiMaggio & Powell, 1983). Vad det är för krav kan variera. Det kan exempelvis handla om att agera utifrån miljömässiga och sociala aspekter eller att uppnå jämnare könsfördelning i företag (DiMaggio & Powell, 1983; Andrikopoulos & Economou, 2015). Cannella et al. (2015) menar att ägartypernas olika målsättningar leder till att de söker legitimitet på olika sätt. Detta i sin tur skulle kunna innebära att de olika ägaridentiteterna agerar olika när de deltar i valberedningens styrelserekrytering Teoretiskt bidrag Det finns många studier gällande könsfördelningen i styrelser och det har varit en intensiv debatt kring kvoteringsförslaget gällande börsbolagsstyrelser (Hillman 2015; Regeringen 2016). Det finns endast en tidigare studie angående valberedningens roll och hur den i sin tur påverkar könsfördelningen i styrelsen genomförd av Kaczmarek et al. (2012). Denna studie genomfördes på de 350 största bolagen i Storbritannien mellan år Studien undersökte om sammansättning i valberedningen påverkade diversifiering i styrelsen och de studerade variabler som kön och nationalitet. Studien visar ett positivt signifikant samband mellan kvinnor i valberedningen och kvinnor i styrelsen. Studien visar även signifikant resultat på att effekten av kvinnor i styrelsen blir mer påtaglig när antalet kvinnor i valberedningen ökar från en till två. Studien får också fram ett positivt signifikant samband mellan utländska ledamöter i valberedningen och utländska ledamöter i styrelsen (Kaczmarek et al., 2012). Studien täcker dock inte alla egenskaper som vi vill undersöka, exempelvis utbildning och ägaridentitet. Vi har använt ett flertal teorier för att söka förklaringar till varför valberedningens ledamöter rekryterar på ett visst sätt. Detta innebär att vi kommer att använda oss av upper echelon-teorin samt institutionell teori för att se om dessa teorier är applicerbara på valberedningens ledamöter. Upper echelon-teorin handlar om hur demografiska egenskaper hos företagsledningen påverkar strategiska beslut och vi har valt att se om det går att applicera på valberedningen (Hambrick & Mason 1984). Institutionell teori handlar om hur företag allt mer liknar varandra (DiMaggio & Powell, 1983). Inom teorin diskuteras isomorfism och olika typer av isomorfism som vi senare i 6

15 teorikapitlet förklarar mer ingående (DiMaggio & Powell, 1983). Legitimitet är också något som diskuteras inom teorin och hur viktigt det är för företag att sträva efter legitimitet (Scott, 2001). Dessa teorier behandlas inte av Kaczmarek et al. (2012) och det ämnar vi att göra då vi anser att det saknas mer ingående forskning på valberedningen och huruvida dess sammansättning påverkar könsfördelningen i styrelsen. Utöver upper echelon-teorin och institutionell teori kommer vi även att undersöka om social kategoriseringsteori, homosocialitet och homosocial reproduktion föreligger vid valet av nya styrelseledamöter. Dessa tre teorier innebär att man grupperar sig med personer som liknar en själv och även att man föredrar, identifierar sig med och väljer personer av det egna könet vid rekrytering (Tajfel, 1972; Kanter, 1977; Lipman- Blumen, 1976). Vi kommer att undersöka följande egenskaper i valberedningen: kön, ålder, utländska ledamöter, utbildning samt kontrollägarens identitet när denna representeras i valberedningen Praktiskt bidrag Sverige är ett av världens mest jämställda länder där kvinnor och män ska ges samma rättigheter exempelvis gällande utbildning, arbete och rösträtt (SCB, 2016; WEF, 2016). Trots detta finns rapporter som visar det motsatta (AllBright, 2015, 2016; MI, 2016; SCB, 2016). Kvinnor har en lägre lön än män trots att de utbildar sig i högre utsträckning än vad män gör (MI, 2016; SCB, 2016). Kvinnor är underrepresenterade på flera positioner i samhället, bland annat VD- och styrelseposter samt i valberedningen (AllBright, 2015, 2016; DI, 2016). Dessa siffror tyder på att Sverige har en bit kvar innan vi har nått en tillfredsställande jämställdhetsnivå. Eftersom mer än 70 procent av styrelseledamöterna är män och dessa utses av bolagens valberedningar där 90 procent är män finner vi det intressant att undersöka om och i så fall vilka egenskaper hos ledamöterna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen. Eftersom valberedningen ofta utgörs av de största ägarna är det också intressant att undersöka om de olika kontrollägarna påverkar könsfördelningen i styrelsen när dessa finns representerade i valberedningen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016; Björkmo, 2008). 7

16 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen. 1.4 Forskningsfråga Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen? 1.5 Disposition Kapitel 1. Inledning I inledningskapitlet presenteras begreppen jämställdhet och jämlikhet och hur kvinnans position ser ut i Sverige idag. Vi redogör för debattartiklar för att redogöra för problemet som föreligger. Tidigare studier presenteras och vikten av att ha en diversifierad styrelse redogörs. Vidare förklaras kortfattat vad en kontrollägare är och hur ägandet ser ut i Sverige. Uppsatsens teoretiska och praktiska bidrag redogörs. Slutligen i kapitlet följer vårt syfte samt vår forskningsfråga. Kapitel 2. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras de valda teorierna och en förklaring till varför de valts och hur dessa ska appliceras på vårt syfte. Efter respektive teori följer argument för våra hypoteser som ska prövas och dessa kommer sedan att presenteras i slutet av kapitlet i en sammanfattande hypotesmodell. Kapitel 3. Metod I metodkapitlet presenteras valda metoder som ska passa vårt syfte följt av en förklaring till varför de har valts samt en motivering till de metoder som valts bort i denna uppsats. I metodkapitlet görs även en bortfallsanalys och vår operationalisering förklaras. 8

17 Kapitel 4. Empiriskt resultat och analys I detta kapitel kommer resultat presenteras och förklaras med hjälp av tabeller som gör det lättare att förstå och visa vilka resultat vi har fått fram. Utifrån resultaten kommer vi att acceptera eller förkasta våra hypoteser. Vi kommer analysera resultaten utifrån de valda teorierna och våra egna resonemang för att se samband och avvikelser. Kapitel 5. Slutsats I detta kapitel kommer vi att besvara vår forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen? Därefter kommer vi förklara vilka teoretiska och praktiska implikationer vi har bidragit med samt komma med förslag för framtida forskning. 9

18 2 Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras uppsatsens teoretiska grund. De teorier som kommer diskuteras är: sociala kategoriseringsteorin, homosocialitet, homosocial reproduktion, upper echelon-teorin samt institutionell teori. Efter varje teori följer argumentationer som diskuteras utifrån teorin, tidigare forskning samt egna resonemang som formulerar våra hypoteser. Hypoteserna sammanfattas i slutet av kapitlet med hjälp av en modell. I detta kapitel kommer fem valda teorier att presenteras och redogöras för. Dessa är sociala kategoriseringsteorin, homosocialitet, homosocial reproduktion, upper echelonteorin samt institutionell teori. Dessa teorier har valts för att ligga till grund för våra hypoteser. Inledningsvis kommer en förklaring ges av respektive teori följt av argumentationer för de hypoteser som ska testas. Sociala kategoriseringsteorin, homosocialitet och homosocial reproduktion är tre likartade teorier som beskriver beteende mellan könen (Tajfel, 1972; Kanter, 1977; Lipman-Blumen, 1976). Den sociala kategoriseringsteorin handlar om hur olika kategoriseringar uppstår och varför grupper skapas (Turner, 1989; Antaki & Widdicombe, 1998). Denna teori tas med för att undersöka vilket inflytande kvinnor som minoritet i en valberedning har. Homosocialitet handlar om sökandet efter det egna könet (Lipman-Blumen, 1976). Lipman-Blumen (1976) menar att män dras till andra män och likaså att kvinnor dras till män då det är ett beteende som lever kvar från den tiden då kvinnor behövde söka resurser på det sättet. Denna teori är intressant för att se om detta beteende kan appliceras på valberedningens ledamöter vid styrelserekrytering. Homosocial reproduktion handlar om hur man selekterar och väljer, exempelvis vid rekrytering (Kanter, 1977). Kanter (1977) menar att människor tenderar att välja personer som liknar en själv vid rekrytering och att detta bidrar till att homogena grupper skapas. Idag består både styrelse och valberedning mestadels av män och det är valberedningen som utser styrelsen, därför är det intressant att se om valberedningen rekryterar enligt homosocial reproduktion (AllBright, 2015, 2016; Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Upper echelon-teorin bygger på att studera egenskaper hos företagsledningen för att se hur dessa påverkar strategiska beslut (Hambrick & Mason, 1984). Teorin menar att 10

19 demografiska variabler som ålder och utbildning kan ha effekt på strategiska beslut (Hambrick & Mason, 1984). Upper echelon-teorin har tidigare använts för att studera styrelsen och andra gruppers egenskaper och hur dessa påverkar strategiska beslutsprocesser (Jensen & Zajac, 2004). Utifrån detta gör vi tolkningen att teorin också är applicerbar på valberedningens ledamöter. Vi väljer att använda denna teori för att titta på hur ålder, utländska ledamöter och utbildning kan påverka valberedningens beslut gällande nya styrelseledamöter och om detta har någon påverkan på könsfördelningen i styrelsen. Den institutionella teorin handlar om relationen mellan samhället och företag (DiMaggio & Powell, 1983). Inom den institutionella teorin diskuteras olika begrepp och fenomen, bland annat isomorfism och legitimitet. Isomorfism handlar om att företag blir allt mer lika varandra genom att exempelvis ta efter framgångsrika koncept (DiMaggio & Powell, 1983). Företag strävar efter att bli legitima och de blir det när de når upp till samhällets krav (Scott, 2001). Ägartyper har olika målsättningar och kan därför tänkas söka legitimitet på olika sätt (Cannella et al., 2015). Då den institutionella teorin diskuterar isomorfism och legitimitet väljer vi att utgå från denna för att undersöka kontrollägarnas roll när dessa finns representerade i valberedningen. 2.1 Social kategoriseringsteori Den sociala kategoriseringsteorin förklarar hur sociala grupper skapas och hur personer kategoriserar sig själva och andra (Turner, 1989; Antaki & Widdicombe, 1998). Människor identifierar sig med olika sociala kategorier, så som kön, nationalitet och klass (Tajfel, 1972; Kanter, 1977). Utöver detta identifierar man sig med personer tillhörande samma kategorier och föredrar dem före de som tillhör andra kategorier (Turner, 1989; Antaki & Widdicombe, 1998). Tajfel och Turner (1979) ser kategorierna som redskap för segmentering och klassificering av människor i en grupp, vilket skapar sociala grupper inom gruppen. Det är inte enbart kategoriseringen av sig själv som bestämmer en individs sociala identitet, Tajfel och Turner (1979) menar att den sociala gruppen också är med och formar den. Detta genom att man jämförs med andra inom och utanför den sociala gruppen och klassificeras som bättre eller sämre än dem (Tajfel & Turner, 1979). 11

20 Även Kanter (1977) menar att likheter respektive skillnader skapar sociala grupper. Hon menar på att dessa skapas när en eller ett fåtal av gruppens medlemmar tydligt skiljer sig från mängden. Tillhör man en enhetlig grupp tas likheter för givet medan självmedvetenheten ökar när tydliga skillnader finns (Kanter, 1977). Den del av gruppen som tillhör majoriteten blir sammansvetsad både av inbördes likheter samt av minoritetens särdrag och minoriteten hålls därmed utanför. I de fall minoriteten är mindre än 15 procent kallar Kanter (1977) dem för symboler. Det som kännetecknar symboler är att de inte ses som individer utan som symboler eller representanter för en hel grupp, till exempel kvinnor vid styrelseuppdrag. Eftersom att de utgör en väldigt liten del av gruppen är det svårt för dem att göra sig hörda och påverka beslut. För att gruppmedlemmarna ska ses som individer och inte symboler måste en kritisk massa på 33 procent uppnås. I en sådan grupp ses samtliga medlemmar som individer, vilket gör det lättare för dem att göra sin röst hörd och påverka beslut (Kanter, 1977). 2.2 Homosocialitet Homosocialitet definierar Lipman-Blumen (1976) som sökandet efter det egna könet. Att män dras till och föredrar andra män är en grundläggande förutsättning för det homosociala perspektivets syn på könsroller. Tidigare har män i stort sett haft all makt och kontrollerat flertalet resurser, vilket har satt kvinnor i underläge (Lipman-Blumen, 1976). Vidare menar Lipman-Blumen att faderskap i vissa samhällen ses som det optimala tecknet på maskulinitet och eftersom männen inte kan ge varandra detta har de tvingats att vända sig till det motsatta könet. Bortsett från faderskapet har män handlat homosocialt för att få tillgång till resurser och makt. Kvinnorna däremot har varit tvungna att handla heterosocialt för att få tillgång till resurser eftersom männen kontrollerat dessa (Lipman-Blumen, 1976). När Lipman- Blumen skrev sin artikel 1976 var den feministiska rörelsen relativt ny och en kvinnlig homosocialitet där kvinnor vänder sig till varandra har växt fram ur den. Både det homosociala perspektivet och den sociala kategoriseringsteorin menar att människor drar sig till personer och grupper som liknar sig själva (Lipman-Blumen, 1976; Tajfel, 1972; Kanter, 1977). Detta med undantag för att kvinnor i många avseenden drar sig till 12

21 män då det är ett djupt rotat beteende på grund av den tidigare resursfördelningen och detta kan vara svårt att ändra på (Lipman-Blumen, 1976). 2.3 Homosocial reproduktion Homosocial reproduktion handlar om att man väljer de som liknar en själv, detta exempelvis vid rekrytering eller vid valet av nya styrelseledamöter (Kanter, 1977). När detta sker skapas homogena grupper (Kanter, 1977). Osäkerhet kan vara en bidragande faktor till beteende i enlighet med homosocial reproduktion. Detta för att tilliten inom gruppen ökar och kontrollen av gruppens makt behålls om individerna liknar varandra. För att minimera osäkerheten i gruppen tenderar personer på ledande positioner att rekrytera individer som liknar sig själva. Vid interaktion med likasinnade skapas trygghet då det är lättare att förutse vilka värderingar personerna kommer att ha (Kanter, 1977). I Kanters studie (1977) gjord på ett industriföretag visar det sig att cheferna är väldigt lika varandra i många avseenden, exempelvis åsikter, värderingar och klädsel. Studien visar också att män på ledande positioner tenderar att hjälpa likasinnade män vidare i karriären. Detta är indikatorer på att homosocial reproduktion föreligger. Ledningsgruppen kan ses som en sluten cirkel där tillit kan skapas. Denna kan skapas av två olika typer av homogenitet, liknande social bakgrund och karaktärsdrag samt liknande erfarenheter från företaget. Den senare kan endast uppstå i etablerade företag där cheferna suttit på sina positioner under en längre tid. Detta betyder att när företaget är nytt eller förändras snabbt kan de inte falla tillbaka på företagserfarenhet utan måste lita på den sociala homogeniteten (Kanter, 1977) Kön Enligt Koden ska valberedningen eftersträva jämn könsfördelning vid rekrytering av styrelseledamöter. Vad jämn könsfördelning innebär finns det ingen definition på i Koden, vilket gör det diffust. Särskild motivering gällande könsfördelningen ska lämnas av valberedningen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Trots att jämn könsfördelning ska eftersträvas är majoriteten män i svenska börsstyrelser, de innehar cirka 70 procent av samtliga styrelseposter (AllBright, 2015). 13

22 Enligt teorin om homosocialitet identifierar man sig med det egna könet och enligt homosocial reproduktion väljer man dessutom det egna könet vid rekrytering (Lipman- Blumen, 1976; Kanter, 1977). Flera studier tyder på att homosocial reproduktion tillämpas vid rekrytering till ledande positioner och ledningsgrupper (Kanter, 1977; Kaczmarek et al., 2012). Som det ser ut idag innehar män majoriteten av posterna i de svenska valberedningarna då nio av tio är män (AllBright, 2015). Eftersom det är valberedningens uppgift att rekrytera nya styrelseledamöter och utifrån de nämnda teorierna och nuvarande situation är det rimligt att anta att män i valberedningen väljer in andra män i styrelsen. Social kategoriseringsteori styrker antagandet om att män i valberedningen väljer in män i styrelsen då teorin menar på att människor identifierar sig med och föredrar personer med samma kön, nationalitet och klass (Tajfel, 1972; Kanter, 1977). Studien av Kaczmarek et al. (2012) som gjordes på brittiska företag visar ett positivt signifikant samband mellan kvinnor i valberedningen och kvinnor i styrelsen och detta gör det intressant att undersöka om fallet är så även i Sverige. Lipman-Blumen (1976) menar dock att även kvinnor väljer män då hon förklarar att kvinnor har tvingats söka sig till män för resurstillgång och därmed handlat på ett heterosocialt sätt. Om kvinnor precis som män föredrar män skulle det innebära att även kvinnor i valberedningen väljer män vid rekrytering av styrelseledamöter. Detta talar emot diskussionen ovan och resultaten Kaczmarek et al. (2012) fick fram i sin studie. Det är möjligt att den tydliga uppdelningen gällande resurstillgång som Lipman-Blumen förklarar även lever kvar i dagens samhälle. Vi tror att vissa beteenden och värderingar är djupt förankrade i både samhället och oss människor vilket skulle kunna leda till att en förändring av dessa beteenden kan bli en lång process tidsmässigt. Med tanke på resultaten Kaczmarek et al. (2012) fick och på hur könsfördelningen ser ut i svenska valberedningar och styrelser tror vi att homosocialitet och homosocial reproduktion föreligger. Utifrån dessa resonemang vill vi testa om det är så att kvinnor väljer kvinnor även i Sverige och agerar homosocialt och utifrån homosocial reproduktion. 14

23 Ovanstående resonemang leder fram till följande hypotes: H1: Andelen kvinnor i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Enligt Kanter (1977) måste minoriteten nå den kritiska massan som motsvarar 33 procent av gruppen för att ses som en individ och inte en symbol. I de fall minoriteten är mindre än en tredjedel får denna del av gruppen svårt att göra sig hörd och påverka beslut (Kanter, 1977). En valberedning ska ha minst tre ledamöter enligt Koden vilket innebär att det skulle räcka med en kvinna för att denna skulle ha möjlighet att göra sig hörd och påverka (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Women in Progress (2015) menar dock att det är vanligt med fem ledamöter i svenska valberedningar vilket innebär att minst två av dessa måste vara kvinnor för att nå upp till den kritiska massan. De svenska valberedningarna utgörs i dagsläget till 90 procent av män, vilket betyder att det i snitt finns noll till en kvinna i varje valberedning (AllBright, 2015). I de valberedningar där antalet ledamöter är fem eller fler får den ensamma kvinnan alltså svårt att hävda sig (Kanter, 1977). Kaczmarek et al. (2012) undersöker också som det finns någon skillnad i effekten på kvinnor i styrelsen när antalet kvinnor i valberedningen ökar från en till två. De får signifikanta resultat på att effekten av kvinnor i styrelsen ökar när antalet kvinnor i valberedningen ökar från en till två (Kaczmarek et al., 2012). De har inte studerat den kritiska massan på 33 procent utan enbart att effekten blir tydligare när kvinnorna i valberedningen är fler. Om den kritiska massan av kvinnor i valberedningen uppnås innebär detta att de ses som individer och inte en minoritet och därmed kan kvinnan vara med att påverka beslut (Kanter, 1977). I de fall där den kritiska massan av kvinnor i valberedningen uppnås skulle det enligt homosocial reproduktion innebära att kvinnor i valberedningen väljer in kvinnor i styrelsen eftersom de först då kan vara med och påverka (Kanter, 1977). Vi skulle därför vilja undersöka om en kritisk massa av kvinnor i valberedningen resulterar i fler kvinnor i styrelsen. 15

24 Ovanstående resonemang leder fram till följande hypotes: H2: En kritisk massa av kvinnor i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. 2.4 Upper echelon-teorin Upper echelon-teorin bygger på att studera egenskaper hos ledningen för att se hur dessa påverkar strategiska beslut (Hambrick & Mason, 1984). Enligt teorin agerar ledningen utifrån sina personliga erfarenheter, värderingar och tolkar omgivningen och fattar därefter ett beslut (Hambrick, 2007). Upper echelon-teorin har tidigare använts för att studera styrelsen och andra gruppers egenskaper och hur dessa påverkar strategiska beslutsprocesser (Jensen & Zajac, 2004). Utifrån detta gör vi tolkningen att teorin också är applicerbar på valberedningens ledamöter och att dess värderingar och personliga erfarenheter påverkar när de ska fatta strategiska beslut. Exempelvis vid valet av nya styrelseledamöter. De egenskaper som kan påverka beslut kan vara hur gammal man är, varifrån man kommer samt om och vilken utbildningsnivå man besitter (Hambrick & Mason, 1984; Fiss & Zajac, 2004). Det är inte enskilda individer som formar ett företags strategier utan det görs gemensamt av hela ledningsgruppen (Hambrick & Mason, 1984; Kauer, Waldeck & Schäffer, 2007). Heterogena grupper är mer kreativa, innovativa och kommer med fler idéer än vad homogena grupper gör (Finkelstein & Hambrick, 1996). Detta innebär alltså att olika egenskaper i grupper påverkar dess strategiska beslut (Finkelstein & Hambrick, 1996) Ålder Företagsledare som arbetat i företaget en längre tid tenderar att ha svårare att ändra sina strategier, de vill fortsätta med de strategier som de tidigare har jobbat med (Finkelstein & Hambrick, 1990). Vroom och Pahl (1971) menar att äldre chefer är mindre benägna att ta risker än vad yngre chefer är. Äldre chefer tenderar alltså att vara mer konservativa än yngre chefer, vilket kan bero på att de har svårare att lära sig nya 16

25 beteenden eller förstå nya idéer (Hambrick & Mason, 1984). Det kan också ha att göra med att de helt enkelt inte vill lära sig eller ta in nya saker (Carlsson & Karlsson, 1970). Om man tittar på utvecklingen för kvinnan i världen och framförallt i Sverige så har kvinnor idag mer att säga till om och mer inflytande i samhället och även i arbetslivet än för några decennier sedan (Lipman-Blumen, 1976). Tidigare var kvinnan hemma och städade, tvättade och lagade mat medan mannen vad ute i arbetslivet och tjänade pengar (SCB, 2016). Denna tydliga könsuppdelning satte kvinnan i beroendeställning gentemot mannen (Lipman-Blumen, 1976). Detta kan idag kännas avlägset med tanke på den gångna utvecklingen. I och med detta skulle man kunna tänka sig att de äldre lever kvar i de gamla normerna och tankesätten som de har växt upp med. De äldre generationerna har förmodligen inte växt upp i ett samhälle där ett jämställdhetstänk ständigt närvarar och därför tror vi att det kan vara svårt för dem att ta till sig detta. Vidare tror vi att de yngre generationerna, för vilka jämställdhet har varit mycket mer centralt under uppväxten, blivit färgade av detta i sina värderingar och normer (e.g. SCB, 2016; AllBright, 2015, 2016). Det finns flera tidigare studier som styrker vårt resonemang då de menar att äldre chefer och företagsledare har ett mer konservativt synsätt än vad yngre personer har samt att de är mindre villiga att ta risker och därmed vill de inte förändra sina strategier och beteenden särskilt mycket (e.g. Finkelstein & Hambrick, 1990; Vroom & Pahl, 1971). Detta skulle kunna innebära att äldre personer inte vill sträva mot en jämnare könsfördelning då de inte är lika öppna för förändringar eller till att ta risker. Enligt våra resonemang samt utifrån tidigare studier påstår kan man tänka sig att åldern på personerna i valberedningen spelar roll vid valet av styrelseledamöter (e.g. Carlsson & Karlsson, 1970; Hambrick & Mason, 1984). Ovanstående resonemang leder fram till följande hypotes: H3: Valberedningens ålder är negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. 17

26 2.4.2 Utländska ledamöter Enligt upper echelon-teorin agerar ledningen utifrån sina personliga erfarenheter, värderingar och tolkar omgivningen och fattar därefter ett beslut (Hambrick, 2007). Unicef (2017) skriver om hur flickor och pojkar i flera länder ses som olika mycket värda redan från tidig ålder. Familjer tycker inte att det är lika mycket värt att investera sin tid på sina döttrar som med deras söner eftersom när flickorna gifter sig har de inte längre något att bidra med till familjen (Unicef, 2017). Exempelvis får flickor inte vård i lika hög utsträckning som pojkar när de blir sjuka. I ett land som Kina lämnade man förr många gånger bort sin dotter under den tid då Kina hade enbarnspolitik eftersom de ville få en pojke som kunde bidra med mer till familjen än vad en flicka gör (Unicef, 2017). Värderingar och kulturella åsikter uppstår i tidig ålder och ligger till grund för de uppfattningar och åsikter man har senare i livet och de personer i ens närhet formar vilka värderingar man har (Unicef, 2017). Om man då kommer från Kina och har växt upp med att det har varit på det här sättet borde det finnas det en stor risk för att man bär med sig dessa värderingar senare i livet. Alltså att kvinnor inte tror att de är lika mycket värda som män och att män tänker att kvinnor inte är lika mycket värda som de själva. Kina ligger till skillnad från Sverige betydligt lägre ner i jämställdhetsrankingen (WEF, 2016). I och med att Sverige är på en av topplaceringarna trots att vi fortfarande har en lång väg att gå för att uppnå jämställdhet bör exempelvis Kina ha en betydligt längre väg att gå (e.g. AllBright, 2015, 2016; WEF, 2016). Kommer man från ett land där färre kvinnor finns representerade på ledande positioner inom näringslivet än i Sverige tror vi att man ser det som norm att kvinnor inte hör hemma där och därmed inte väljer in kvinnor i styrelsen. Vi tror också att synen på jämställdhet varierar beroende på varifrån i världen man kommer. Eftersom det är många länder bakom Sverige på listan tror vi att de utländska ledamöterna i svenska valberedningar inte väljer in kvinnor i lika hög utsträckning som svenska ledamöter gör (WEF, 2016). Något som talar emot ovanstående resonemang är att Kaczmarek et al. (2012) fick signifikant positiva samband mellan både utländska ledamöter i valberedningen och utländska ledamöter i styrelsen samt kvinnor i valberedningen och kvinnor i styrelsen. Dessa resultat skulle kunna tyda på att om man är öppen för en minoritet kan man vara öppen till ytterligare en minoritet. Detta skulle då kunna innebära att utländska 18

27 ledamöter i svenska valberedningar är mer benägna att välja in kvinnor i styrelsen än vad svenska ledamöter är. Vi tror dock att ledamöternas värderingar och kulturella åsikter väger tyngre när man ska välja styrelseledamöter än viljan att välja in ytterligare en minoritet i styrelsen. Ovanstående resonemang leder fram till följande hypotes: H4: Andelen utländska ledamöter i valberedningen är negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen Utbildning Hambrick och Mason (1984) menar att utbildning är en av de faktorerna som spelar en viktig roll för ledningsgruppen och styrelsen när de ska fatta strategiska beslut. Med en hög utbildningsnivå kommer en bred kunskapsnivå som gör att man lättare kan påverka dessa beslut (Hambrick & Mason, 1984; Fiss & Zajac, 2004). Vidare menar Hambrick och Mason (1984) att med en högre utbildningsnivå fattar man mer innovativa beslut i ett företag. Eftersom det är en viktig faktor i ledningsgruppen och styrelsen bör detta även vara viktigt för valberedningen när de ska fatta beslut om styrelseledamöter. Vi tror att man har ett mer kritiskt tänkande med en högre utbildningsnivå och detta skulle kunna leda till att man ifrågasätter mer vid beslutsfattande. Vi tror även att människor med en högre utbildningsnivå har ett bredare perspektiv och synsätt på samhället generellt sett. Detta tror vi kan leda till att man är mer öppen för exempelvis förslag, nya idéer och samhällsförändringar. Eftergymnasial utbildning skulle utifrån vad vi tror samt vad Fiss och Zajac (2004) och Hambrick och Mason (1984) påstår kunna tänkas ge ett bredare perspektiv och synsätt på samhället. Vilket i sin tur gör att man är mer medveten om jämställdhet och ser fördelar med att ha båda könen representerade i styrelsen. Ovanstående resonemang leder fram till följande hypotes: H5: Andelen ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. 19

28 2.5 Institutionell teori Den institutionella teorin används inom många skilda områden för att förklara stabilitet och samhällsförändringar (DiMaggio & Powell, 1983). Institutioner kan förklaras som något vi gör i vår vardag för att tillvaron ska förenklas och vi tar dessa för givet (DiMaggio & Powell, 1983). Normer, rutiner och strukturer är några exempel på institutioner och det är vi människor som själva skapat dessa (Scott, 2001). Beteenden och mönster görs per automatik och är självklara, vilket kan ses som en förklaring till varför man fattar de beslut man gör (DiMaggio & Powell, 1983; Meyer & Rowan, 1977). Institutionell teori förklarar också varför företag allt mer liknar varandra och begreppet isomorfism diskuteras (DiMaggio & Powell, 1983). DiMaggio och Powell (1983) pratar om isomorfism som ett fenomen där en enhet tvingas eller vill likna en annan enhet. Vidare menar de att isomorfism är den bakomliggande faktorn till varför företag blir mer och mer lika varandra. De diskuterar tre typer av isomorfism: tvingande, imiterande och normativ isomorfism. Tvingande isomorfism gäller de krav som ställs på företagen och dessa uppstår till följd av lagar och politiska beslut som man måste följa (DiMaggio & Powell, 1983). Ett exempel på tvingande isomorfism skulle vara ifall kvoteringsförslaget hade röstats igenom och börsbolagsstyrelser hade blivit tvungna att uppnå minst 40 procent av vardera kön i sin styrelse för att undvika sanktionsavgiften (Regeringen, 2016). Vid imiterande isomorfism härmar företag varandra genom att ta efter framgångsrika koncept (DiMaggio & Powell, 1983). Detta exempelvis när nya företag ska in på marknaden och hämtar då inspiration från redan etablerade företag för att se vilka koncept och företagsstrukturer som fungerar. Detta grundar sig i osäkerheten som finns hos nya företag då de inte vet hur de ska agera eller vilka koncept som fungerar och väljer därför att ta efter redan etablerade företag (DiMaggio & Powell, 1983). Ytterligare ett exempel skulle kunna vara att företag som uppmärksammats för jämn könsfördelning i styrelsen imiteras då man söker samma publicitet och framgång. Normativ isomorfism handlar om vilka riktlinjer ett företag väljer att följa (DiMaggio & Powell, 1983). Företag kan välja att agera enligt normer som andra bolag har följt då de 20

29 inte vill få kritik eller uppfattas som annorlunda. Det finns två perspektiv på normativ isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Det ena handlar om att människor agerar normativt om de har samma utbildning och därmed samma tankesätt om hur en organisation ska drivas. Det andra diskuterar de fall där chefer har samma nätverk och imiterar därför varandra (DiMaggio & Powell, 1983). 70 procent av de som väljs in i styrelsen idag väljs utifrån valberedningens egna nätverk (Björkmo, 2008). I och med detta skulle det kunna bli svårt att ta sig in i dessa nätverk när nätverken redan är uppbyggda. Därmed kan kvinnor få det svårt att ta plats i valberedningen och på styrelseposter eftersom majoriteten av dessa positioner innehas av män och de redan har ett uppbyggt nätverk där kvinnorna inte är inkluderade (AllBright, 2015). Den institutionella teorin utgår ifrån att företag strävar efter att anses som legitima för att bli konkurrenskraftiga (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2001). Företag uppnår legitimitet när de når upp till samhällets krav (DiMaggio & Powell, 1983). Detta kan handla om att agera utifrån miljömässiga och sociala aspekter eller att uppnå jämnare könsfördelning i företag (DiMaggio & Powell, 1983; Andrikopoulos & Economou, 2015). Företag har ingen skyldighet att uppnå förväntningarna som samhället har eftersom det inte är någon lag utan normer som styr (DiMaggio & Powell, 1983). De krav som ställs på företagen varierar över tiden och det är därför viktigt att företag hela tiden är öppna för de förändringar som ständigt sker i samhället (Scott, 2001). När företagen når upp till samhällets krav ges de förtroende vilket kan ses som en fördel för bolagen gentemot dess konkurrenter och detta motiverar företagen till att agera legitimt (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2001) Ägaridentiteter i valberedningen Hur ägandet ser ut skiljer sig mellan länder (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Enligt Koden domineras svenska noterade bolag i många fall av en eller ett par större ägare till skillnad mot exempelvis USA och Storbritannien där ägarstrukturen oftast är betydligt mer spridd. Att vara kontrollägare innebär att storleken på ägandet ger ett så pass stort inflytande att han eller hon ges särskilda handlingsalternativ (Collin et al., 2010; Hedlund et al., 1985). I Sverige är det vanligt att kontrollägaren själv sitter med i valberedningen och deltar i nomineringsprocessen av styrelseledamöter (Björkmo, 2008; Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Att ägaren själv sitter med i 21

30 valberedningen och deltar i styrelserekryteringen är utmärkande för Sverige (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Ägarnas engagemang i bolaget ses ofta som något positivt i Sverige och är därmed accepterat av samhället (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). De vanligaste kontrollägarna på Stockholmsbörsen är enligt Jansson et al. (2013) familj/ägarsfär, utländska samt institutionella ägare och därför har vi valt att enbart studera dessa. Ägarsfär är en gruppering av flera företag som kopplas samman av att de äger aktier i varandra, har gemensamma storägare och styrelseledamöter (Högfeldt, 2005). I Sverige är det vanligt att familjer kontrollerar ägarsfärer, därför kommer sfärer klassificeras under samma kategori som familjeägda bolag (Högfeldt, 2005). Om ägaren är från ett annat land än där bolaget har sitt säte är det en utländsk ägare (Hedlund et al., 1985). En institutionell ägare är en juridisk person som förvaltar andras tillgångar, exempelvis en bank eller ett investmentbolag (Thomsen & Pedersen, 2000). Generellt sett strävar företag efter legitimitet för att bli konkurrenskraftiga (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2001). Legitimitet uppnås genom att företagen når upp till de förväntningar och krav samhället ställer på dem (DiMaggio & Powell, 1983). Cannella et al. (2015) menar att olika ägartyper har olika målsättningar, vilket innebär att de söker bekräftelse av samhället på olika sätt. När olika ägartyper representeras i valberedningen och ska välja ut nya styrelsemedlemmar tror vi att de agerar på olika sätt då de har olika målsättningar och prioriteringar. Familj/sfär, institutionella ägare och utländska ägare bör därmed vara olika benägna att uppfylla samhällets krav på en jämställd styrelse Familj och ägarsfär Ägarsfärer kommer att klassificeras under samma kategori som familjeägda bolag, detta eftersom det är vanligt att familjer kontrollerar ägarsfärer (Högfeldt, 2005). Familjer prioriterar inte nödvändigtvis maximal avkastning utan tummar ofta på detta för att kunna behålla företaget och kontrollen över det inom familjen (Cannella et al., 2015; Thomsen & Pedersen, 2000). Företagets rykte och bild utåt är många gånger viktigt för familjen då det speglar ägarfamiljen (Cannella et al., 2015). Agnblad et al. (2001) menar att många ägarfamiljer är angelägna om att framstå som betydelsefulla och goda 22

31 medborgare. Detta tyder på att familjer är måna om att ses som legitima då det är samhället som avgör om medlemmarna i ägarfamiljen ska ses som goda medborgare eller inte (Agnblad et al., 2001). Samtidigt som familjer är måna om legitimitet strävar ägarfamiljerna efter att företaget ska stanna inom familjen i flera generationer och tenderar att involvera flera familjemedlemmar i bolaget (Cannella et al., 2015: Thomsen & Pedersen, 2000). Familjer har ofta en stor del av sina tillgångar investerade i bolaget vilket ger dem incitament för att engagera sig i bolagsstyrningen (Collin et al., 2010). Vidare menar Collin et al. (2010) att familjer gärna håller fast vid traditioner som kan ha funnits i flera generationer samt att de prioriterar långsiktiga investeringar i bolaget. Cannella et al. (2015) menar att en följd av familjemedlemmarnas engagemang är att beslutsprocesser påverkas av deras åsikter och intressen. Det ger dem också god insyn och kontroll över bolaget (Cannella et al., 2015). Engagemanget skapar också ett nära band mellan familjen och bolaget (Collin et al., 2010). Genom att då sitta med i valberedningen kan en familj/sfär få ännu större kontroll över bolaget än vad de redan har. Både Cannella et al. (2015) och Agnblad et al. (2001) menar att familjer är måna om legitimitet för att skapa ett gott rykte och för att få familjemedlemmarna att framstå som goda medborgare. Då ägarfamiljerna strävar efter att behålla bolaget och kontrollen över det inom familjen tror vi att familjeföretag söker legitimitet på annat sätt än att eftersträva jämn könsfördelning i styrelsen (Cannella et al., 2015; Thomsen & Pedersen, 2000; Collin et al., 2010). Vårt antagande om att de söker legitimitet på annat sätt än att eftersträva jämn könsfördelning i styrelsen grundar sig bland annat i att ägarfamiljerna har sina tillgångar i bolaget, vilka de vill ha kontroll över (Collin et al., 2010). Man kan också tänka sig att betydande tillgångar leder till att familjen väljer styrelseledamöter som de känner och litar på. Att familjer ofta sitter med och engagerar sig i styrelsen ger dem möjlighet att påverka hur företaget agerar och framställs utåt (Cannella et al., 2015). Genom deras styrelseengagemang har de möjlighet att framstå som legitima eftersom att engagerade ägare ses som positivt i det svenska samhället (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Vi tror att kontrollen över bolaget är så pass viktigt för denna typ av ägare och att de därmed strävar efter legitimitet genom styrelseengagemang istället för att sträva efter jämn könsfördelning i styrelsen. 23

32 Ovanstående resonemang leder fram till följande hypotes: H6: Företag med familj/sfär som kontrollägare där kontrollägaren är representerad i valberedningen är negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen Utländsk och institutionell ägare Institutionella ägare har som mål att maximera avkastningen. Flera olika typer av företag klassificeras som institutionella ägare (Thomsen & Pedersen, 2000; Hedlund et al., 1985). Då företagen som anses vara en institutionell ägare kan skilja sig åt verksamhetsmässigt kan även deras beteende skilja sig åt (Hedlund et al., 1985). I den här uppsatsen kommer vi dock inte göra någon skillnad på olika typer av institutionella ägare. Thomsen (2006) anser att institutionella ägare världen över är lika varandra och agerar efter relativt lika strategier och tekniker vilket leder till att det finns likheter i deras beteende. Då många av de utländska ägarna som finns i svenska bolag företräder institutioner och dessa tenderar att se relativt lika ut oberoende av land tror vi att samma resonemang som förs kring svenska institutioner också kan appliceras på utländska ägare (Thomsen, 2006; Hedlund et al., 1985). Hedlund et al. (1985) menar att målet institutionella ägare har leder till att de vid missnöje snabbt vill kunna sälja sina innehav. Till följd av detta vill de inte engagera sig lika mycket i bolagen som ägarfamiljer eftersom engagemang i till exempel styrelsen skulle försvåra snabba försäljningar (Hedlund et al., 1985; Collin et al., 2010). Att delta i valberedningen innebär dock ett engagemang i bolaget men det är inte lika omfattande och tidskrävande som exempelvis styrelseuppdrag (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016; ABL 2005:551, 8:4, 8:27). I och med att de inte är särskilt intresserade av att engagera sig i bolagen har de begränsad insyn i företaget, vilket leder till att de också är begränsade när det kommer till att styra bolaget (Thomsen & Pedersen, 2000). Collin et al. (2010) menar att detta blir ännu svårare för utländska ägare dels eftersom de kan ha problem när det gäller att förstå den svenska företagskulturen och dels eftersom de inte tillhör samma nätverk. I och med detta går de miste om informell information och de saknar kännedom om potentiella kandidater som finns i nätverken (Collin et al., 2010). 24

33 Scott (2001) hävdar att samtliga ägartyper strävar efter att uppnå legitimitet. I resonemanget kring familj/sfär framgick det att det är vanligt att de själva är med och är aktiva inom bolagsstyrningen (Cannella et al., 2015; Collin et al., 2010). Detta blir däremot svårt för institutionella och utländska ägare eftersom de inte är eller vill vara särskilt aktiva inom bolagen (Hedlund et al., 1985; Collin et al., 2010). Vi tror att den begränsade insynen samt att de inte vill engagera sig i bolaget kan göra ägarna mer beroende av hur företaget uppfattas av samhället. Det finns flera sätt att uppnå legitimitet och samhällets krav (Scott, 2001). Den ständiga jämställdhetsdebatten samt kvoteringsförslaget och tidigare studier visar på att könsfördelning är en viktig fråga som många engagerar sig i (Andrikopoulos & Economou, 2015). Utifrån detta antar vi att företag med en jämn könsfördelning i styrelsen anses legitima. Vi tror att institutionella och utländska ägare söker legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen. Ovanstående resonemang leder fram till följande hypoteser: H7: Företag med utländsk kontrollägare där kontrollägaren är representerad i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. H8: Företag med institutionell kontrollägare där kontrollägaren är representerad i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. 25

34 2.6 Hypotesmodell Valberedningen Kön Ålder Utländska ledamöter Utbildning Kontrollägare i valberedningen Familj/sfär Utländsk Institutionell Könsfördelning i styrelsen 26

35 3 Metod I detta kapitel kommer våra metodval redogöras och förklaras. Samtliga val har gjorts för att uppnå vårt syfte. Vi kommer även att förklara vilka metoder vi inte har valt och varför dessa inte passar till denna uppsats. Därefter följer en bortfallsanalys och vår operationalisering som handlar om att definiera våra variabler. 3.1 Deduktiv, induktiv eller abduktiv metod Bryman och Bell (2013) menar att det finns två huvudsakliga metoder för att undersöka förhållandet mellan teori och data, induktiv och deduktiv metod. Vidare menar de att i praktiken är det vanligt att man använder en kombination mellan dessa två forskningsmetoder, abduktiv metod. I en induktiv metod skapar man själv teorier som kan användas till den empiriska forskningen. Den induktiva metoden går från observationer i verkligheten till generalisering inom en teoretisk referensram (Bryman & Bell, 2013). Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver abduktiv metod som att man tar hänsyn till teorin men har sin grund i empirin. Den abduktiva metoden är mer flexibel än den deduktiva och induktiva metoden (Alvesson & Sköldberg, 2008). I en deduktiv metod utgår man istället ifrån redan befintlig teori och det som är känt inom ett visst område och skapar sedan testbara hypoteser (Bryman & Bell, 2013). Inom det område vi ska undersöka finns endast en tidigare studie gjord på valberedningen av Kaczmarek et al. (2012), däremot finns en hel del tidigare forskning om bland annat könsfördelning i styrelsen samt mångfald och genus (e.g. Hillman et al., 2007; Nielsen & Huse, 2010). Eftersom vi kommer att använda oss av tidigare forskning och befintlig teori är det inte lämpligt att tillämpa varken en induktiv metod eller abduktiv utan istället kommer vi att tillämpa en deduktiv metod (Bryman & Bell, 2013). 27

36 Teori Hypoteser Datainsamling Resultat Förkasta eller acceptera hypoteser Omformulering av teorin Arbetssättet vid användning av en deduktiv metod (Bryman & Bell, 2013). 3.2 Kvantitativ eller kvalitativ metod Enligt Bryman och Bell (2013) finns det inom företagsekonomisk forskning två metoder, kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden syftar till att skapa djupare förståelse för olika beteenden och bakomliggande orsaker till dessa. Fördelar med denna metod är att den är flexibel och kräver en relativt liten mängd data. Nackdelen däremot är att man inte kan generalisera resultaten man får (Bryman & Bell, 2013). En kvantitativ metod är däremot strukturerad, kontrollerad men inte lika flexibel som den kvalitativa metoden (Bryman & Bell, 2013). Kvantitativ metod används och lämpar sig bäst när man vill uppnå generaliserande och kvantifierbara resultat (Eliasson, 2013). För att detta ska vara möjligt krävs en större mängd data än vad som krävs vid kvalitativ metod. Datan måste också vara mätbar för att kvantitativ metod ska vara möjlig att tillämpa (Bryman & Bell, 2013). Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen. För att uppnå vårt syfte har vi valt att tillämpa en kvantitativ metod då vi kommer generalisera Stockholmsbörsen och inte fördjupa oss i något specifikt företag på börsen. En nackdel med vårt val av forskningsmetod är att vi inte kommer kunna skapa förståelse för hur valberedningens egenskaper påverkar könsfördelningen i styrelsen. För att kunna generalisera och hitta samband kommer en stor mängd mätbar data att analyseras och 28

37 därför passar en kvantitativ metod bättre än en kvalitativ metod för att uppnå vårt syfte (Bryman & Bell, 2013; Eliasson, 2013). 3.3 Datainsamling Det finns enligt Bryman och Bell (2013) flera olika sätt att samla in datan på i en kvantitativ metod. Dessa är strukturerade intervjuer, enkäter, strukturerade observationer samt innehållsanalys (Bryman & Bell, 2013). Strukturerade intervjuer går ut på att ställa frågor till respondenter utifrån ett redan givet frågeformulär. Målet med denna intervjumetod är att samtliga respondenter ska möta samma frågor för att på så sätt kunna jämföra svaren. Frågorna är ofta specifika där respondenterna får ett antal svarskategorier. Några nackdelar med strukturerade intervjuer är att respondenterna kan missförstå frågan och vilket tonfall intervjuaren har spelar en stor roll då man kan påverka respondenterna att svara på ett visst sätt. Fördelar med strukturerade intervjuer är att man redan har ett givet frågeformulär så man vet vad man ska ställa för frågor och därmed går det snabbt och smidigt (Bryman & Bell, 2013). Enkäter är en likartad metod som strukturerade intervjuer, det som skiljer är bland annat att i enkäter måste respondenterna själva läsa och tolka frågorna. I och med detta måste man i en enkät formulera frågorna så att de är lätta att förstå eftersom att respondenterna inte ges någon möjlighet att ställa frågor om det är något som är otydligt. En nackdel med att använda sig av enkäter är att man inte säkert kan veta vem som svarar på enkäterna. Fördelen däremot är att det går snabbt, det är billigt och enkelt att administrera (Bryman & Bell, 2013). Strukturerade observationer går ut på att observera ett visst beteende från ett redan givet schema där man har klart innan vad som ska observeras. Syftet med denna metod är att man systematiskt ska kunna sammanställa deltagarnas beteende. Nackdelar med denna metod är att man kan glömma bort vad man har sett och även minnas fel om beteendet man iakttagit. En fördel med denna metod är att man har ett givet schema och redan vet vad man ska iaktta och beakta (Bryman & Bell 2013). 29

38 Vi kommer inte att använda oss utav någon av de tre ovannämnda metoderna. Detta eftersom vi enbart kommer titta i företags årsredovisningar där vi hämtar informationen om vilka som sitter i valberedningen för respektive företag på Stockholmsbörsen. Den metod vi kommer att tillämpa kallas för en innehållsanalys (Bryman & Bell, 2013). En innehållsanalys innebär att man hämtar information från redan tryckta texter eller elektroniska källor. Denna metod används när man vill kvantifiera innehållet på ett systematiskt sätt. Då vi samlar in data för flera år och har många observationer passar denna datainsamlingsmetod oss bäst för att uppnå vårt syfte. Fördelen med denna metod är att man får en objektiv bild på hur det ser ut eftersom man inte intervjuar någon. Däremot är extra viktigt att undersöka vilka källor man hämtar sin information ifrån så att källorna är riktiga och trovärdiga (Bryman & Bell, 2013). 3.4 Forskningsstrategi För att kunna besvara sina forskningsfrågor bör en lämplig forskningsstrategi väljas (Yin, 2009). Det finns olika strategier och ingen är bättre än den andra utan det gäller att hitta den strategi som gör det möjligt att besvara forskningsfrågan (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Det finns enligt Bryman och Bell (2013) fem olika forskningsstrategier: experimentell, fallstudie, komparativ design, tvärsnitt samt longitudinell design. Experimentell design är en sällsynt forskningsstrategi inom företagsekonomisk forskning men vanlig inom sociologi och organisationspsykologi (Bryman & Bell, 2013). Denna design handlar om att man utsätter en behandlingsgrupp för något och jämför detta med en kontrollgrupp som inte blir utsatta för detta. Både före och efter mäter man den beroende variabeln för att kunna jämföra om det finns skillnader mellan grupperna. En av riskerna med denna design är att undersökningspersonerna kan räkna ut syftet med experimentet och därmed bli mer erfarna och vrida svaren på ett sådant sätt som de tror att forskarna vill höra. En fördel med denna design är att genom att ha en kontrollgrupp kan man eliminera möjliga effekter för ett kausalt samband. (Bryman & Bell, 2013). En fallstudie innebär att man går in detaljerat på ett specifikt fall, exempelvis att man studerar en viss organisation, en speciell person eller en specifik händelse (Bryman & 30

39 Bell, 2013). I en fallstudie är forskarens mål att studera just ett fall väldigt ingående. En nackdel är att man inte får någon helhetsbild och inte kan dra generella slutsatser. Fördelar med denna design är att man skapar sig en stor mängd och djup kunskap kring det man studerar (Bryman & Bell, 2013). I en komparativ design studeras två olika fall (Bryman & Bell, 2013). Denna design handlar om att skapa en bättre förståelse för något då man jämför utifrån två eller fler olika situationer. En nackdel med denna metod är likt fallstudie att man inte skapar sig någon helhetsbild om hur det ser ut generellt sett. Fördelar med denna metod är att man får jämföra två eller fler situationer ingående och på det sättet skapa sig djup information (Bryman & Bell, 2013). I denna uppsats kommer ingen av de ovannämnda undersökningsdesignerna att användas eftersom vi varken vill göra ett experiment, gå in på djupet av ett särskilt fall eller jämföra två eller fler situationer (Bryman & Bell, 2013). Istället kommer vi att tillämpa tvärsnittsdesign och longitudinell design som vår forskningsstrategi. Tvärsnittsdesign innebär att man samlar in data från mer än ett fall (Bryman & Bell, 2013). Detta gör vi för att kunna se samband mellan valberedningens sammansättning och könsfördelningen i styrelsen. För att kunna generalisera resultaten krävs många observationer och därför har vi samlat in data från tre år på samtliga bolag som har en valberedning på Stockholmsbörsen. Longitudinell design är en liknande design, skillnaden är att här samlas data in under flera olika tidpunkter. Den longitudinella designen som innebär att samla in data under flera tidpunkter gör att det går att jämföra mellan exempelvis några år (Bryman & Bell, 2013). Vi kommer inte använda den longitudinella designen för att jämföra mellan åren utan enbart för att vi samlar in data från flera år. Därför passar både en tvärsnittsdesign och en longitudinell design i vår uppsats. 3.5 Urval Urvalet har begränsats till bolag som är noterade på Stockholmsbörsen, detta eftersom det inte finns krav på att onoterade bolag ska ha en valberedning (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Stockholmsbörsen är indelad i fyra grupper beroende på 31

40 företagets storlek: Large Cap, Mid Cap, Small Cap samt First North. I denna uppsats kommer First North inte att inkluderas. I denna kategori är det små och växande företag och vi upptäckte att det skulle bli svårt för oss att få in den information vi behövde gällande deras valberedningar (Nasdaq, 2017). Samtliga bolag i de andra tre kategorierna som har en valberedning har undersökts för att urvalet ska ge en så korrekt bild av verkligheten som möjligt. Vi har utgått från Holdings per 31 december för åren 2014, 2015 och 2016 för att se vilka bolag som var noterade på Stockholmsbörsen vid dessa tillfällen. Tre år har valts för att undvika slumpartade händelser som hade kunnat påverka analysen (Bryman & Bell, 2013). Anledningen till att vi valde just dessa tre år var för att vi vill ha så aktuell information som möjligt. 3.6 Bortfallsanalys Det ursprungliga urvalet omfattade 763 bolag. Anledningen till att vi inte har med alla 763 observationer är på grund av svårigheter att hitta information gällande ålder, nationalitet och utbildning för de personer som sitter i valberedningarna och därmed har vi fått ett bortfall. Valberedningar där vi saknat någon eller några uppgifter om ledamöterna har inte tagits med i det slutliga urvalet. Vårt slutliga urval blev 522 bolag och därmed ett bortfall på 241 bolag. För att säkerställa att bortfallet inte har påverkat möjligheten att generalisera våra resultat har vi gjort en bortfallsanalys (Bryman & Bell, 2013). Detta har gjorts genom ett t-test där medelvärdet för den beroende variabeln som är andelen kvinnor i styrelsen har jämförts mellan det slutliga urvalet och bortfallet. Av tabellen nedan framgår det att medelvärdet inte skiljer sig särskilt mycket mellan det slutliga urvalet och bortfallet. Då testet inte är signifikant kan det slutliga urvalet anses vara representativt och att bortfallet inte påverkar vår möjlighet att generalisera våra resultat (Bryman & Bell, 2013). Bortfallsanalys T-test Slutligt urval Bortfall Variabel Medelvärde Medelvärde Signifikans Andel kvinnor i styrelsen 0,287 0,284 0,76 Tabell 1, Bortfallsanalys 32

41 3.7 Datainsamlingsmetod Datan har hämtats från årsredovisningar, Linkedin, Facebook, mailkontakt, Holdings, företagens hemsidor samt hemsidorna: Hitta, Bloomberg, Merainfo samt Dagens Industri. Från årsredovisningarna har vi fått fram vilka samt hur många av vardera kön som har suttit i valberedningarna och styrelserna för respektive år. I de fall styrelseledamöterna suttit med i valberedningen har vi även hämtat information om ålder, utbildning och nationalitet därifrån. I vissa fall har årsredovisningen även använts för att få fram bolagets nettoomsättning då det är en av våra kontrollvariabler. Linkedin och Facebook har vi använt för att söka upp de personer som sitter i valberedningarna. Från dessa källor har vi fått fram utbildning, nationalitet och i vissa fall vilken ålder personen har. I de flesta fall framgår inte åldern på Linkedin och i de fall har vi hämtat denna information från hemsidorna: Hitta, Bloomberg samt Merainfo. Vi har även fått tag på information om ålder, nationalitet och utbildning dels genom att direkt maila till de personer som sitter i valberedningen och dels genom att maila den ägare som personen företräder. I vissa fall har vi också mailat företaget där personen sitter i valberedningen. Från Holdings har vi hämtat de aktuella listorna för de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. För att kunna inkludera bolag som har avnoterat sig har vi utgått ifrån Holdings ägarlista per den 31 december respektive år för att se om dessa bolag varit noterade innan. Vi har även utgått från Holdings för att se vilken ägarkoncentration företaget har och vem ägaren är. Företagens hemsidor har vi använt för att hitta presentationer om personerna som sitter i valberedningen och bland annat fått fram information om de som företräder en institution. På företagens hemsidor har vi även fått fram när bolagen grundades och detta behöver vi då det är en av kontrollvariablerna. Från hemsidorna har vi även hittat mailadresser till personerna i valberedningarna. 33

42 Dagens Industri har vi använt för att hämta information om bolagens nettoomsättning för respektive år. I de fall där information om bolagens nettoomsättning saknats på Dagens Industri har vi hämtat denna information i bolagets årsredovisning. Denna information behöver vi för att det är en av våra kontrollvariabler. Anledningen till att vi har valt just dessa källor är för att vi anser att de är tillförlitliga. Årsredovisningarna är tydligt granskade och genomarbetade innan de släpps (ABL 2005:551, 9:3). Linkedin och Facebook däremot får man vara mer kritisk till eftersom det är personerna själva som utformar sin profil. Vi har dock utgått från att det som står på Linkedin och Facebook stämmer och att personerna inte uppger falsk information om sin utbildning eller tidigare arbetserfarenhet. Företagens hemsidor, Hitta, Bloomberg, Merainfo samt Dagens Industri har vi ansett presenterar riktiga uppgifter som vi har anledning att använda oss av. Vi valde att maila till personerna vi saknade uppgifter om för att bortfallet skulle bli så litet som möjligt. I vissa fall har vi också mailat för att säkerställa att de uppgifter vi själva hittat stämmer. 3.8 Operationalisering Detta avsnitt handlar om hur vi har valt att definiera de olika variablerna. Att operationalisera begrepp handlar om att göra det mätbart (Jacobsen, 2002). Vi har definierat variablerna utifrån teori, tidigare studier och vad som anses vara relevant till vårt syfte. Nedan följer en presentation och förklaringar på samtliga variabler utifrån tre kategorier. Beroende variabel, oberoende variabler samt kontrollvariabler Beroende variabel Andelen kvinnor i styrelsen Kaczmarek et al. (2012) har i sin studie kvinnor i styrelsen som en av två beroende variabler. De använder Blau s index för att mäta graden av diversifiering i styrelsen. Hillman et al. (2007) mäter kvinnor i styrelsen genom att använda sig av en dikotom variabel, om det finns kvinnor representerade i styrelsen eller inte. Vi har valt att mäta vår beroende variabel på samma sätt som Miller och Triana (2009) samt Nielsen och Huse (2010) gör. Detta genom andelen kvinnor i styrelsen. Vi har valt att titta på andelen kvinnor i styrelsen eftersom att antalet styrelseledamöter varierar mellan olika företag. Därmed kan det bli missvisande att titta på antal kvinnor i styrelsen. Vi 34

43 beräknade först det totala antalet i styrelsen och därefter antalet kvinnor för att sedan kunna räkna ut andelen. När vi beräknat antalet styrelseledamöter har vi enbart utgått ifrån de stämmovalda och inte räknat med arbetstagarrepresentanter eller suppleanter. Detta val gjorde vi eftersom valberedningen inte utser dessa representanter och vi i denna uppsats syftar till att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Informationen har hämtats från företagens årsredovisningar för samtliga år där vi har hämtat totala antalet styrelseledamöter samt antalet kvinnor och utifrån detta räknat ut andelen kvinnor i respektive styrelse. Andelen kvinnor i styrelsen kodas som en procentsats Oberoende variabler Andelen kvinnor i valberedningen Kaczmarek et al. (2012) mäter kvinnor i valberedningen genom titta på antalet kvinnor. Miller och Triana (2009) samt Nielsen och Huse (2010) har använt sig av andelen för att mäta kvinnor i styrelsen. Vi har valt att även titta på andelen kvinnor i valberedningen eftersom även antalet ledamöter i valberedningen varierar mellan företag. Till följd av detta hade det blivit missvisande att enbart titta på antalet kvinnor i valberedningen. Vi beräknade först det totala antalet i valberedningen och därefter antalet kvinnor för att sedan kunna räkna ut andelen. När vi har beräknat antalet ledamöter i valberedningen har vi inte inkluderat personer som adjungerats in, detta eftersom de inte utsetts av ägarna (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Informationen har hämtats från företagens årsredovisningar för samtliga år där vi har hämtat totala antalet representanter i valberedningen samt antalet kvinnor och utifrån detta räknat ut andelen kvinnor i valberedningen. Andelen kvinnor i valberedningen kodas som en procentsats. 35

44 En kritisk massa av kvinnor i valberedningen Kaczmarek et al. (2012) undersöker hur effekten av en respektive två kvinnor i valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Enligt Kanter (1977) är den kritiska massan en tredjedel vilket innebär att 33 procent av valberedningens ledamöter måste vara kvinnor för att detta ska uppnås. Vi har i den här uppsatsen valt att definiera den kritiska massan i enlighet med Kanters (1977) 33 procent. Vi har hämtat totala antalet ledamöter i valberedningen och sedan antalet kvinnor och därefter räknat ut om den kritiska massan uppnås. Hade vi gjort som Kaczmarek et al. (2012) hade resultaten kunnat bli missvisande eftersom antalet ledamöter i valberedningen varierar. Enligt Koden ska valberedningen bestå av minst tre ledamöter och därför är det viktigt att vi använder oss av just 33 procent (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Skulle vi använda ett ungefärligt mått på 30 procent skulle detta bli felaktigt om det är en kvinna av totalt tre ledamöter då den kritiska massan i det fallet inte skulle uppnås. Informationen har hämtats från företagens årsredovisningar för samtliga år där vi har hämtat det totala antalet representanter i valberedningen samt antalet kvinnor. Utifrån detta har vi räknat ut andelen kvinnor i valberedningen och på så sätt fått fram om den kritiska massan på 33 procent uppnås eller inte. En kritisk massa av kvinnor i valberedningen kodas som 0= när den kritiska massan inte uppnås, 1= när den kritiska massan uppnås Valberedningens ålder Vroom och Pahl (1971) som studerar förhållandet mellan ålder och risk har tidigare använt sig av medelålder och denna metod innebär att man lätt kan dra slutsatser och få ett detaljerat mått. Golden och Zajac (2001) har studerat hur styrelsen är med och påverkar strategiska förändringar. De menar att äldre individer med mer erfarenhet har ett bättre självförtroende och därmed är de inte lika lättpåverkade av olika påtryckningar. I deras studie har de delat in individer i olika åldersgrupper och detta innebär att man får ett relativt brett spann på åldersgrupperna och detta kan bli vilseledande. I denna uppsats kommer vi för att få så detaljerade mått som möjligt att använda oss av medelåldern hos valberedningens ledamöter likt Vroom och Pahl (1971). 36

45 Informationen har hämtats från företagens hemsidor och årsredovisningar, Holdings, hemsidorna Bloomberg, Merainfo och Hitta samt mailkontakt. Valberedningens ålder kodas som medelåldern Andelen utländska ledamöter i valberedningen Kaczmarek et al. (2012) har studerat om utländska ledamöter i brittiska valberedningar har en effekt på andelen utländska ledamöter i styrelsen. De använder antal för att mäta utländska ledamöter i valberedningen (Kaczmarek et al., 2012). Vi kommer att titta på om utländska ledamöter i valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Likt Miller och Triana (2009) samt Nielsen och Huse (2010) som mäter kvinnor i styrelsen genom andel har vi valt andel för att mäta utländska ledamöter. Detta har valts för att antalet kan bli missvisande då valberedningens storlek varierar mellan företag. Nationalitet på valberedningens ledamöter framgår oftast inte av bolagens årsredovisningar och därför har vi använt oss av Linkedin, Facebook och Holdings. Även där framgår det inte alltid om personen är svensk eller inte och i dessa fall har vi utifrån deras profil gjort en bedömning med följande faktorer i beaktning: var personen har studerat efter gymnasiet, vilka företag personen har arbetat på, i vilka länder personen har arbetat samt personens namn. I de fall där de har vidareutbildat sig i Sverige och enbart eller mestadels arbetat i svenska bolag har dessa bedömts vara svenska. Vi har även använt oss av mailkontakt för att ta reda på vilken nationalitet vissa personer har. Vi har inte tagit hänsyn till vilket land personen kommer ifrån utan enbart tittat på om personen är svensk eller inte. Andelen utländska ledamöter kodas som en procentsats Andelen ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning Björklund och Ristic (2012) som studerar styrelserekrytering och vad som påverkar valet av nya styrelseledamöter har tidigare använt sig av andelsmått vid mätning av utbildningsnivån i styrelsen. Vi kommer också att göra detta eftersom det hade blivit missvisande att enbart mäta antalet ledamöter som har eftergymnasial då valberedningens storlek varierar. Vi har hämtat totala antalet ledamöter i 37

46 valberedningen och sedan de som har eftergymnasial utbildning och på det sättet fått fram andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning. Information gällande valberedningens utbildningsnivå har vi hämtat från årsredovisningar, företagens hemsidor, sociala medier så som Linkedin och Facebook samt mailkontakt. Vi har valt att titta på om valberedningens ledamöter har en examen från en yrkeshögskola, högskola eller universitet. Vi har inte tagit hänsyn till vad det är för typ av examen, det vill säga om det är en kandidat eller masterexamen eller vilket ämne de har studerat utan bara om de har en examen eller inte. Andelen ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning kodas som en procentsats Kontrollägare i valberedningen Det finns olika definitioner på hur mycket i ett bolag man måste äga för att anses vara kontrollägare. Vi har likt Holgersson och Söderlindh (2013) valt att använda oss av tre olika nivåer av ägarkoncentration, dessa är 10, 20 samt 50 procent av rösterna. 10 procent av rösterna har valts på grund av minoritetsskyddet som finns i ABL vilket ger vissa rättigheter för ägare som innehar mer än 10 procent av rösterna. Exempelvis kan en minoritetsägare till viss del kräva utdelning och kalla till extra bolagsstämma (ABL 2005:551, 7:13, 18:11). 20 procent av rösterna har valts då nivån har använts vid mätning av kontrollägare i tidigare forskning där den nivån ses som tillräckligt inflytande för att vara med och påverka bolagsstyrningen (La Porta, Lopez-De-Silanes & Sheifer, 1999). Den sista nivån, 50 procent av rösterna, motiveras av att det ger ägaren majoritet och därmed möjlighet att styra bolaget (Bolagsverket, 2017). Informationen har hämtats från Holdings. Vi har utgått från ägarlistan per den 31 december för samtliga år. Vi har använt kategoriseringsfunktionen familj/sfär för att kunna se om det är ägt av en familj eller sfär. Privatpersoner har vi kategoriserat som familj/sfär. Sedan har vi tittat på var ägaren har sitt säte för att se om det är utländskt ägt. För att avgöra om det är en institutionell ägare har vi utgått ifrån samma sex kategorier som Hedlund et al. (1985) gjort. Dessa är försäkringsbolag, pensionsrelaterade bolag, fondförvaltare, riskkapitalbolag, investmentbolag och banker. 38

47 Innehav tillhörande Regeringskansliet och Kammarkollegiet hör till statligt ägda bolag. De kontrollägare som inte placeras i någon av de ovannämnda kategorierna kommer att klassificeras som företag och detta för att kunna täcka samtliga kategorier och placera dessa på ett så korrekt sätt som möjligt. För att avgöra om det klassificeras som ett företag har vi först säkerställt att de inte tillhör någon av de ovannämnda kategorierna Därefter har vi tittat i företagens årsredovisningar samt hemsidan Allabolag för att se vilken verksamhet de har. Om ägare klassificeras under flera kategorier samtidigt kommer vi att avgöra vilken kategori de tillhör genom att utländsk ägare går före de övriga kategorierna. Vi tror att utländsk ägare väger tyngre än de övriga ägarnas beteende då de inte har samma tillgång till de svenska nätverken och information och därmed skapas ett stort avstånd till företaget (Collin et al., 2010). Därför har vi valt att rangordna utländsk ägare högst. Familj/sfär som kontrollägare 10 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Familj/sfär som kontrollägare 20 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Familj/sfär som kontrollägare 50 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Utländsk ägare som kontrollägare 10 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Utländsk ägare som kontrollägare 20 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Utländsk ägare som kontrollägare 50 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. 39

48 Institutionell ägare som kontrollägare 10 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Institutionell ägare som kontrollägare 20 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Institutionell ägare som kontrollägare 50 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Statligt ägande som kontrollägare 10 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Statligt ägande som kontrollägare 20 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Statligt ägande som kontrollägare 50 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Företag som kontrollägare 10 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Företag som kontrollägare 20 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras. Företag som kontrollägare 50 % i valberedningen kodas som 0= när kontrollägare inte representeras, 1= när kontrollägare representeras Kontrollvariabler Företagsstorlek Både Kaczmarek et al. (2012) och Hillman et al. (2007) använder företagsstorlek som kontrollvariabler i sina studier och mäter det genom företagets nettoomsättning. De båda använder företagsstorlek som kontrollvariabel då de menar att sannolikheten för 40

49 kvinnlig representation i styrelsen är högre i större bolag än i mindre (Kaczmarek et al., 2012; Hillman et al., 2007). Båda dessa studier visar ett positivt signifikant samband mellan nettoomsättning och kvinnor i styrelsen, därför har även vi valt att mäta företagets storlek genom företagets nettoomsättning likt Kaczmarek et al. (2012) och Hillman et al. (2007). Informationen har hämtats från Dagens Industri för samtliga tre år. I de fall där vi inte hittat informationen från Dagens Industri har vi hämtat nettoomsättningen från företagens årsredovisningar för respektive år. Företagsstorlek kodas som bolagets nettoomsättning och detta kommer redovisas i tsek Företagets ålder Kaczmarek et al. (2012) och Hillman et al. (2007) använder företagets ålder som kontrollvariabel i sina studier då de menar att äldre företag har svårare att ändra sina rutiner vilket kan omfatta rekrytering av styrelseledamöter. Kaczmarek et al. (2012) menar även att personer med annan bakgrund och nya perspektiv kan ha svårt att ta plats i äldre bolag. Kaczmarek et al. (2012) fick inget positivt signifikant samband medan Hillman et al. (2007) fick det. Vi tror att företagets ålder kan påverka deras inställning till kvinnor i styrelsen då vi precis som Kaczmarek et al. (2012) och Hillman et al. (2007) tror att de har svårare med förändringar. Information om när företagen grundades har hämtats från bolagens hemsidor samt Allabolag och därefter räknat ut hur gammalt respektive företag är för samtliga tre år. Företagets ålder kodas som år Kontrollägare Tidigare studier undersöker inte ägartyper och har därmed heller inte med dessa som en kontrollvariabel, detta kan bero på att det inte är lika vanligt med stora ägare i andra länder som det är i Sverige (Kaczmarek et al., 2012; Hillman et al., 2007; Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Det är vanligt att svenska kontrollägare engagerar sig i 41

50 bolagsstyrningen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Vi antar att engagemanget från kontrollägare visar på att de utnyttjar sitt inflytande för att påverka bolagsstyrningen och därför har vi valt att ha kontrollägare som kontrollvariabel. Vi använde tidigare 10, 20 och 50 procent av rösterna för att definiera kontrollägare, vi kommer göra detta även här med samma argument som tidigare. Information har hämtats från ägarlistan på Holdings per den 31 december för samtliga år. Kontrollägare 10 % kodas som 0= när ägandet är spritt, 1= när kontrollägare finns. Kontrollägare 20 % kodas som 0= när kontrollägare inte finns, 1= när kontrollägare finns. Kontrollägare 50 % kodas som 0= när kontrollägare inte finns, 1= när kontrollägare finns Sektor Hillman et al. (2007) fick signifikant samband mellan sektor och kvinnor i styrelsen och menar att i företag där kvinnor är vanligt förekommande har även fler kvinnor i sina styrelser jämfört med de sektorer där kvinnor inte är lika representerade. Miller och Triana (2009) studerade också relationen mellan sektor och kvinnor i styrelsen men fick inte ett signifikant samband. I Sverige är kvinnor underrepresenterade inom teknikyrken, byggarbeten, lagerarbete och som lastbilschaufförer (SCB, 2016). Hela 99 procent av de som jobbar inom byggbranschen är män medan det yrke som kvinnan dominerar är undersköterska där hela 93 procent är kvinnor (SCB, 2016). Vi tror därför utifrån tidigare studier samt egna resonemang att sektor kan ha betydelse för könsfördelningen i styrelsen och har därför tagit med detta som en kontrollvariabel. I denna uppsats delas sektorerna upp i enlighet med Stockholmsbörsens tio olika kategorier. Olja och gas, råvaror, industri, konsumentvaror, konsumenttjänster, hälsovård, telekom, allmänna tjänster, finans och fastighet samt teknologi (Nasdaq, 2017). Information om vilken sektor bolagen tillhör har hämtats på Nasdaqs hemsida. 42

51 Sektor kodas som: Olja och gas Råvaror Industri Konsumentvaror Konsumenttjänster Hälsovård Telekom Allmänna tjänster Finans och fastighet Teknologi 0= inte olja och gas, 1= olja och gas 0= inte råvaror, 1= råvaror 0= inte industri, 1= industri 0= inte konsumentvaror, 1= konsumentvaror 0= inte konsumenttjänster, 1= konsumenttjänster 0= inte hälsovård, 1= hälsovård 0= inte telekom, 1= telekom 0= inte allmänna tjänster, 1= allmänna tjänster 0= inte finans och fastighet, 1= finans och fastighet 0= inte teknologi, 1= teknologi År År kommer att användas som en kontrollvariabel för att minska risken för att slumpmässiga händelser kan påverka resultaten (Pallant, 2010). År kodas som 0= inte 2014, 1= 2014 År kodas som 0= inte 2015, 1= 2015 År kodas som 0= inte 2016, 1= Etiska aspekter Enligt Bryman och Bell (2013) finns det fem olika etiska principer att ta hänsyn till när man genomför en studie. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets- och anonymitetskravet, nyttjandekravet samt falska förespeglingar. Informationskravet innebär att forskarna ska informera de berörda personerna om syftet till arbetet och vilka moment som ska ingå i det. Samtyckeskravet går ut på att meddela deltagarna i studien att det är frivilligt att medverka och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. De uppgifter man får av personerna i studien ska behandlas med största möjliga säkerhet så att inte obehöriga kan komma åt uppgifterna, detta är konfidentialitets- och anonymitetskravet. Nyttjandekravet handlar om att uppgifterna om personerna man samlar in får endast användas i forskningen och inte i något syfte utöver detta. Falska förespeglingar innebär att man som forskare inte får ge vilseledande 43

52 eller falsk information om undersökningen man genomför. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa principer vid genomföring av en studie både för etiska skäl men även juridiska skäl på så sätt att man inte riskerar att bli stämd eller liknande (Bryman & Bell 2013). I denna uppsats har vi mailat till tio företag för att ta reda på om de använde rekryteringsbolag vid valet av nya styrelseledamöter. De vi fick svar ifrån var noga med att poängtera att de ville vara anonyma och vi har därför tagit hänsyn till detta. Vi har även mailat ut till personer som sitter i valberedningen, fondförvaltare och företag för att få den information om personerna som vi behöver. Anledningen till att vi gjorde detta var för att inte ge felaktig information i uppsatsen utan vi ville säkerställa att vi hade hittat korrekt och riktig information om personerna i valberedningarna. I mailen vi skickade skrev vi varför vi behövde uppgifterna, att det var frivilligt att svara och anonymt men att det kunde komma att hjälpa oss i vårt arbete. Vi skrev även att de uppgifterna vi skulle få av företagen eller personerna endast kommer att tas med i beaktning till uppsatsen och ingenting annat, det vill säga nyttjandekravet. I övrigt har vi inte varit i kontakt med några respondenter då vi inte genomfört enkäter eller intervjuer. Datan vi har samlat in om de olika bolagen på Stockholmsbörsen samt de olika personerna i valberedning och styrelse har endast samlats in för att kunna uppnå vårt syfte och ingenting annat. Då vi har tittat i årsredovisningar, Holdings och sociala medier som Linkedin är dessa offentliga uppgifter som vi kan använda oss av utan att bryta mot anonymitetskravet Kvalitetskriterier Det är viktigt att mäta kvaliteten inom forskning (Yin, 2009). En studie bör vara trovärdig och enligt Bryman och Bell (2013) finns det tre kriterier för bedömning av forskning. Reliabilitet, replikation och validitet. Reliabilitet innebär hur man mäter och hur exakt man mäter någonting (Bryman & Bell, 2013). I denna uppsats har tre år undersökts för att undvika slumpartade händelser som hade kunnat ske genom att enbart undersöka ett år (Pallant, 2010). Vår data har först samlats in och sedan kontrollerats ytterligare en gång för att uppnå hög reliabilitet. Replikerbarhet handlar om att kunna göra om samma forskning och att uppnå samma slutresultat. Detta innebär att forskningen ska kunna resultera i samma resultat av någon annan vid ett annat tillfälle 44

53 (Bryman & Bell, 2013). För att möjliggöra en replikation av vår studie har vi tydligt beskrivit våra metodval och hur vi har mätt samtliga variabler. Validitet är det viktigaste kriteriet där man bedömer om man verkligen mäter det man avser att mäta (Bryman & Bell, 2013). Bryman och Bell (2013) listar fyra typer av validitet. Begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt ekologisk validitet. Begreppsvaliditet används främst inom kvantitativ forskning och handlar om hur ett begrepp verkligen speglar det som begreppet ska spegla (Bryman & Bell, 2013). Detta har vi uppnått genom att först övervägt olika typer av mått och därefter valt det mått som bäst mäter det vi vill mäta. Intern validitet handlar om huruvida det finns ett kausalt samband mellan två eller fler variabler och om sambandet är hållbart. Extern validitet handlar om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras. Inom den externa validiteten är det viktigt att man i en kvantitativ forskning har ett representativt urval (Bryman & Bell, 2013). Vi har uppnått detta genom att undersöka alla bolag på Stockholmsbörsen som har en valberedning för tre år och därmed har vi tillräckligt med data för att kunna generalisera. Den sista typen, ekologisk validitet, handlar om hur samhällsvetenskapliga resultat är tillämpbara på människors vardag och exempelvis hur man fångar åsikter, värderingar och attityder (Bryman & Bell, 2013). 45

54 4 Empiriskt resultat och analys I följande avsnitt presenteras resultat med hjälp av tabeller från de tester som har genomförts. Kapitlet börjar med deskriptiva tabeller över vår beroende variabel följt av oberoende samt kontrollvariabler. Därefter följer en korrelationsanalys samt regressionsanalyser med beroende, oberoende och kontrollvariabler. Efter detta kommer en presentation av resultatet från våra hypotestester. Från dessa resultat kommer vi att acceptera eller förkasta våra hypoteser och därefter att analysera dessa utifrån valda teorier samt våra egna reflektioner. 4.1 Deskriptiv statistik Nedan följer en presentation av den beroende variabeln, de oberoende variablerna samt kontrollvariablerna. Syftet med den deskriptiva statistiken är att skapa en överblick av vår data. Samtliga variabeltyper presenteras med hjälp av tabeller där variablernas lägsta värde, högsta värde, medelvärde och standardavvikelse framgår Deskriptiv tabell för beroende variabel Deskriptiv statistik för beroende variabel År Antal Min Max Medel Standard avvikelse Andel kvinnor i styrelsen ,00 0,60 0,28 0,14 Andel kvinnor i styrelsen ,00 0,60 0,26 0,15 Andel kvinnor i styrelsen ,00 0,60 0,28 0,13 Andel kvinnor i styrelsen ,00 0,60 0,31 0,14 Tabell 2, Deskriptiv statistik för beroende variabel Ovanstående tabell visar den beroende variabelns lägsta respektive högsta värde, medelvärde och standardavvikelse. Tabellen visar dels en sammanfattad statistik över samtliga observationer och dels statistik för respektive år. Totalt har 522 styrelser undersökts och andelen kvinnor i styrelsen varierar mellan 0 och 60 procent i dessa. Medelvärdet för de studerade styrelserna är 28 procent och standardavvikelsen är 14 procent. Fördelningen mellan de tre åren är jämn, antalet studerade styrelser varierar mellan 161 och 184. För samtliga år är lägsta och högsta värdet 0 respektive 60 procent kvinnor i styrelsen. Medelvärdet för år 2014 är 26 procent med en standardavvikelse på 15 46

55 procent. År 2015 är medelvärdet 28 procent och standardavvikelsen 13 procent. År 2016 har medelvärdet ökat till 31 procent med en standardavvikelse på 14 procent Deskriptiv tabell för oberoende variabler Deskriptiv statistik för oberoende variabler Antal Min Max Medel Standard avvikelse Kön Andel kvinnor i valberedningen ,67 0,11 0,16 Kritisk massa av kvinnor i valberedningen ,14 0,35 Valberedningens egenskaper Medelålder ,79 6,02 Andel utländska ledamöter ,11 0,23 Andel ledamöter med eftergymnasial utb ,07 1 0,94 0,14 Kontrollägare i valberedningen Familj/sfär 10 % ,50 0,50 Familj/sfär 20 % ,37 0,48 Familj/sfär 50 % ,11 0,31 Utländsk 10 % ,09 0,28 Utländsk 20 % ,06 0,24 Utländsk 50 % ,02 0,12 Institutionell 10 % ,13 0,33 Institutionell 20 % ,08 0,27 Institutionell 50 % ,01 0,11 Företag 10 % ,08 0,28 Företag 20 % ,07 0,25 Företag 50 % ,02 0,13 Stat 10 % ,01 0,08 Stat 20 % ,01 0,08 Stat 50 % Tabell 3, Deskriptiv statistik för oberoende variabel Ovanstående tabell visar samtliga oberoende variablers lägsta respektive högsta värde, medelvärde och standardavvikelse. Tittar man på andelen kvinnor i valberedningen kan det konstateras att det finns valberedningar som helt saknar kvinnor och de där kvinnor utgör majoriteten med 67 procent som högsta värde. Andelen kvinnor har ett lågt medelvärde på 0,11 vilket innebär att det i snitt endast är 11 procent kvinnor i de valberedningar vi har studerat. Standardavvikelsen förklarar hur mycket värdena avviker från medelvärdet och andelen kvinnor i valberedningen har en standardavvikelse på 16 procent. Kritisk massa av kvinnor i valberedningen har ett medelvärde på 0,14 vilket innebär att endast 14 procent av de observerade 47

56 valberedningarna når upp till den kritiska massan av kvinnor och standardavvikelsen är 35 procent. Variabeln medelålder visar att medelåldern på den yngsta valberedningen är 39 år och den äldsta är 72 år och visar ett medelvärde på 56,79 vilket kan avrundas till 57 år och standardavvikelsen ligger på 6,02 år. Andelen utländska ledamöter har ett lågt medelvärde på 11 procent vilket innebär att i snitt är det 11 procent utländska ledamöter i de studerade valberedningarna, standardavvikelsen är 23 procent. Andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning varierar mellan 7 och 100 procent med ett högt medelvärde på 94 procent och standardavvikelsen är 14 procent. Av tabellen kan man utläsa att familj/sfär är den kontrollägare som representeras mest i valberedningen. Medelvärdet på nivån 10 procent är högt med ett värde på 50 procent och en standardavvikelse på 50 procent. Vidare är medelvärdet 37 respektive 11 procent på nivåerna 20 och 50 procent, standardavvikelsen är 48 respektive 31 procent. Utländsk kontrollägare på nivån 10 procent har ett betydligt lägre medelvärde än familj/sfär och detta på 9 procent med en standardavvikelse på 28 procent. På nivåerna 20 och 50 procent har utländska kontrollägare ytterligare lägre medelvärde på 6 respektive 2 procent med en standardavvikelse på 24 respektive 12 procent. Institutionell kontrollägare på nivån 10 procent har ett relativt lågt medelvärde på 13 procent och en standardavvikelse på 33 procent. Vidare har de ett lägre medelvärde på 8 respektive 1 procent på nivåerna 20 och 50 procent. Standardavvikelsen på dessa nivåer är 27 respektive 11 procent. Företag på nivåerna 10 och 20 procent har ett lågt medelvärde på 8 respektive 7 procent med en standardavvikelse på 28 respektive 25 procent. På nivån 50 procent har medelvärdet sjunkit till 2 procent med en standardavvikelse på 13 procent. Stat är den kontrollägare som representeras minst i valberedningen, detta med ett medelvärde på endast 1 procent på nivåerna 10 och 20 procent. Standardavvikelsen på dessa nivåer är 8 procent. Stat på nivån 50 procent var det ingen som uppnådde, varför samtliga värden i tabellen är 0. 48

57 4.1.3 Deskriptiv tabell för kontrollvariabler Deskriptiv statistik för kontrollvariabler Antal Min Max Medel Standard avvikelse Företaget Nettoomsättnting (tsek) Företagets ålder ,38 50,28 Ägande Kontrollägare 10 % ,90 0,30 Kontrollägare 20 % ,64 0,48 Kontrollägare 50 % ,16 0,37 Spritt ägande ,10 0,30 Sektor Olja & gas ,03 0,17 Råvaror ,04 0,21 Industri ,27 0,44 Konsumentvaror ,09 0,29 Konsumenttjänster ,10 0,30 Hälsovård ,11 0,31 Telekom ,03 0,17 Allmänna tjänster ,01 0,08 Finans & fastighet ,21 0,40 Teknologi ,18 0,32 År ,31 0, ,34 0, ,35 0,48 Tabell 4, Deskriptiv statistik för kontrollvariabler Ovanstående tabell visar samtliga kontrollvariablers lägsta respektive högsta värde, medelvärde och standardavvikelse. Utifrån tabellen kan det konstateras att varianser för variablerna som rör företaget, det vill säga nettoomsättning och företagets ålder är stora. Nettoomsättning varierar mellan 0 och 312,5 miljarder kronor. Företagets ålder varierar mellan 0 och 327 år där det finns nystartade bolag inkluderade medan det finns andra bolag som har varit etablerade på marknaden en betydligt längre tid. Det kan också konstateras att de allra flesta, 90 procent av de observerade bolagen har en kontrollägare med innehav på minst 10 procent med en standardavvikelse på 30 procent. Kontrollägare 20 procent och 50 procent har däremot ett lägre medelvärde med 64 respektive 16 procent och standardavvikelse på 48 respektive 37 procent. Fördelningen mellan de olika sektorerna kan man utläsa att de varierar stort mellan 1 och 27 procent. 1 procent av de observerade bolagen hamnar i kategorin allmänna 49

58 tjänster och 27 procent i kategorin industri där allmänna tjänster har en standardavvikelse på 8 procent medan industri har en standardavvikelse på 44 procent. Spridningen mellan åren är dock väldigt jämn då den varierar mellan 31 och 35 procent. 4.2 Korrelationsanalys En korrelationsanalys syftar till att visa om det finns ett samband mellan två variabler. En sådan analys tar inte hänsyn till påverkan av andra variabler (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Vi har ställt samtliga oberoende variabler mot den beroende variabeln i en korrelationsanalys där resultaten visar om det finns signifikant samband eller inte. Korrelationsanalys för den beroende variabeln mot samtliga oberoende variabler Andel kvinnor i styrelsen Kön Korrelation Sig Andel kvinnor i valberedningen 0,236 0,000 Kritisk massa av kvinnor i valberedningen 0,165 0,000 Valberedningens egenskaper Medelålder 0,024 0,587 Andel utländska ledamöter -0,263 0,000 Andel ledamöter med eftergymnasial utbildning 0,161 0,000 Kontrollägare i valberedningen Familj/sfär 20 % 0,177 0,000 Utländsk 20 % -0,109 0,012 Institutionell 20 % 0,142 0,001 Företag 20 % 0,018 0,681 Stat 20 % 0,066 0,131 Företaget Nettoomsättning (tsek) 0,086 0,049 Företagets ålder 0,121 0,006 Sektor Olja & gas -0,162 0,000 Råvaror -0,084 0,054 Konsumentvaror 0,082 0,060 Konsumenttjänster -0,020 0,653 Hälsovård -0,029 0,509 Telekom -0,001 0,989 Allmänna tjänster -0,042 0,343 Finans & fastighet 0,147 0,001 Teknologi -0,002 0,964 År ,044 0, ,131 0,003 Tabell 5, Korrelationsanalys för den beroende variabeln mot samtliga oberoende variabler Tabellen ovan visar korrelationen mellan den beroende variabeln, andelen kvinnor i styrelsen, och samtliga oberoende variabler. Korrelationsanalysen för samtliga 50

59 kontrollägare på nivåerna 10 och 50 procent hittas i bilaga 1. Korrelationsanalysen ovan visar att andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning, familj/sfär på samtliga ägarkoncentrationer, institutionell 20 procent, nettoomsättning, företagets ålder, finans och fastighet och 2016 är signifikant positivt korrelerade med andelen kvinnor i styrelsen. Andelen utländska ledamöter, utländsk ägare på samtliga ägarkoncentrationer samt olja och gas är signifikant negativt korrelerade med andelen kvinnor i styrelsen. Samtliga ägaridentiteter som inkluderas i hypoteserna är signifikanta på nivån 20 procent. Resterande variabler är inte signifikanta. 4.3 Regression med oberoende och kontrollvariabler Vi har även gjort regressionsanalyser med samtliga oberoende och kontrollvariabler. Till skillnad från en korrelationsanalys tar man här hänsyn till alla variabler samtidigt (Djurfeldt et al., 2010). Innan vi genomförde analyserna valde vi ut referensgrupper, detta för att undvika multikollinearitet. De variabler som har exkluderats från analysen är spritt ägande, industri och året Spritt ägande har valts som referensgrupp eftersom hypoteserna avser hur ägaridentiterna för kontrollägare i valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Industri har valts bort eftersom det är den sektor där det finns flest observationer. Året 2014 har valts bort då det är det år som ligger längst bak i tiden och det kändes därför logiskt att utesluta detta år. Stat i valberedning 50 procent fanns det ingen observation på och därför är denna inte med. Vi har gjort sex regressionsanalyser, två för varje ägarkoncentration. Vi gjorde först enbart en regressionsanalys på respektive nivå men vi fick låga toleransvärden på andelen kvinnor i valberedningen och kritisk massa av kvinnor i valberedningen. Därför gjorde vi två regressionsanalyser med dessa variabler var för sig. När vi gjorde detta fick vi bättre toleransvärde och därmed uppstod inte multikollinearitet. Vi gjorde detta på samtliga ägarkoncentrationer för att på bästa sätt kunna analysera utifrån regressionsanalyserna. Vid regressionsanalyserna på 20 procent fick vi låga toleransvärden för familj/sfär 20 samt kontrollägare 20 procent. För att undvika multikollinearitet testade vi att plocka bort variablerna var för sig och detta resulterade i betydligt högre toleransvärden. Eftersom familj/sfär finns med i en av hypoteserna 51

60 valde vi att plocka bort kontrollägare 20 procent. I och med detta plockades spritt ägande bort som referensgrupp på nivån 20 procent. Samtliga ägaridentiteter som inkluderas i hypoteserna är signifikanta på nivån 20 procent i korrelationsanalysen och därför har vi valt att utgå ifrån regressionsanalysen på nivån 20 procent när vi testar våra hypoteser. Regressionsanalyserna på nivåerna 10 och 50 procent hittas i bilaga 2-5. När vi senare kommer att föra våra resonemang kring hypoteserna kommer även resultaten från de övriga regressionsanalyserna tas med i diskussionen om det finns skillnader i värdena men de kommer inte ligga till grund för om vi ska acceptera eller förkasta hypoteserna. För hypotes 1 kommer vi att utgå från tabell 6 men för hypotes 2 utgår vi istället från tabell 7. Resterande hypoteser får samma resultat gällande om dessa ska accepteras eller förkastas i både tabell 6 och 7 och därför kommer ingen skillnad mellan tabellerna göras i resonemangen. 52

61 Regressionsanalys, kvinnor i styrelsen 20 % ägande, andel kvinnor i valberedningen inkluderad Modell 1 Kontrollvariabler Modell 2 Samtliga variabler Regression Kollinearitet Regression Kollinearitet B Beta Sig. Tolerans B Beta Sig. Tolerans Andel kvinnor i valberedningen 0,155 0,175 0,000 0,911 Valberedningens medelålder 0,001 0,063 0,130 0,870 Andel utländska ledamöter -0,124-0,203 0,000 0,674 Andel ledamöter med eftergymnasial utb. 0,172 0,171 0,000 0,896 Familj/sfär 20 % i valberedningen 0,034 0,115 0,015 0,680 Utländsk 20 % i valberedningen 0,009 0,015 0,726 0,821 Institutionell 20 % i valberedningen 0,086 0,162 0,000 0,837 Företag 20 % i valberedningen 0,027 0,047 0,255 0,866 Stat 20 % i valberedningen 0,116 0,062 0,168 0,748 Nettoomsättning (tsek) 0,000 0,092 0,033 0,953 0,000 0,068 0,115 0,804 Företagets ålder 0,000 0,095 0,030 0,905 0,000 0,051 0,238 0,808 Olja & gas -0,110-0,129 0,003 0,914-0,025-0,030 0,500 0,777 Råvaror -0,049-0,071 0,113 0,868-0,016-0,024 0,579 0,820 Konsumentvaror 0,052 0,105 0,024 0,808 0,049 0,099 0,025 0,774 Konsumenttjänster 0,015 0,031 0,503 0,799 0,019 0,041 0,359 0,751 Hälsovård -0,005-0,012 0,799 0,788 0,002 0,004 0,933 0,740 Telekom 0,011 0,014 0,755 0,924 0,021 0,025 0,593 0,687 Allmänna tjänster -0,053-0,028 0,502 0,976-0,041-0,022 0,579 0,966 Finans & fastighet 0,065 0,183 0,000 0,699 0,072 0,205 0,000 0,664 Teknologi 0,021 0,048 0,316 0,776 0,029 0,065 0,148 0, ,024 0,080 0,104 0,715 0,022 0,074 0,106 0, ,059 0,197 0,000 0,717 0,055 0,184 0,000 0,713 Antal (st) Förklaringsgrad 11,6 % 25,5% Justerad förklaringsgrad 9,3 % 22,2 % ANOVA signifikans 0,000 0,000 Referensgrupper är industri och år 2014 Tabell 6, Regressionsanalys, andel kvinnor i styrelsen 20 % ägande, andel kvinnor i valberedningen inkluderad Tabellen ovan visar resultaten för regressionsanalysen där andelen kvinnor i valberedningen inkluderas. Eftersom att inget toleransvärde understiger 0,1 föreligger inte multikollinearitet i någon av de två modellerna (Hair, Black, Babin & Anderson, 2010). Vår korrelationsanalys i bilaga 1 styrker detta då det endast finns ett värde, korrelationen mellan stat i valberedning 10 och 20 procent, som överstiger 0,9. Båda modellerna är signifikanta som helhet. I modell 1 där endast kontrollvariablerna inkluderas är den justerade förklaringsgraden 9,3 procent. I modell 2 där även de oberoende variablerna inkluderas är den justerade förklaringsgraden 22,2 procent. Att den justerade förklaringsgraden ökar från 9,3 procent till 22,2 procent mellan modell 1 och 2 tyder på att de oberoende variablerna har en påverkan på andelen kvinnor i styrelsen. 53

62 De oberoende variabler som är signifikant positivt relaterade till den beroende variabeln är andelen kvinnor i valberedningen, andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning, familj/sfär och institutionell 20 procent i valberedningen. Endast en oberoende variabel, andelen utländska ledamöter, är signifikant negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Utländsk kontrollägare på nivån 20 procent i valberedningen är negativt signifikant i korrelationen men ingen signifikans uppnås i regression där ett positivt samband fås. Att denna variabel inte blir signifikant i regressionsanalysen beror troligen på att sambandet är för svagt för att hålla eftersom här inkluderas andra variabler som också samvarierar med den beroende variabeln. Av kontrollvariablerna är konsumentvaror, finans och fastighet samt år 2016 signifikant positivt relaterade till den beroende variabeln. Nettoomsättning, företagets ålder samt olja och gas visar signifikant samband i korrelationen men inte i regressionen. Detta är troligen för att sambandet är för svagt för att hålla i regressionen där andra variabler inkluderas. 54

63 Regression, andel kvinnor i styrelsen, 20 % ägande, kritisk massa av kvinnor i valberedningen inkluderad Modell 1 Kontrollvariabler Modell 2 Samtliga variabler Regression Kollinearitet Regression Kollinearitet B Beta Sig. Tolerans B Beta Sig. Tolerans Kritisk massa av kvinnor i valberedningen 0,051 0,124 0,002 0,938 Valberedningens medelålder 0,001 0,052 0,211 0,876 Andel utländska ledamöter -0,132-0,216 0,000 0,680 Andel ledamöter med eftergymnasial utb. 0,182 0,181 0,000 0,900 Familj/sfär 20 % i valberedningen 0,031 0,104 0,027 0,682 Utländsk 20 % i valberedningen 0,008 0,014 0,742 0,820 Institutionell 20 % i valberedningen 0,083 0,158 0,000 0,837 Företag 20 % i valberedningen 0,029 0,050 0,230 0,864 Stat 20 % i valberedningen 0,118 0,062 0,167 0,746 Nettoomsättning (tsek) 0,000 0,092 0,033 0,953 0,000 0,087 0,044 0,821 Företagets ålder 0,000 0,095 0,030 0,905 0,000 0,058 0,179 0,809 Olja & gas -0,110-0,129 0,003 0,914-0,020-0,023 0,601 0,779 Råvaror -0,049-0,071 0,113 0,868-0,014-0,021 0,630 0,820 Konsumentvaror 0,052 0,105 0,024 0,808 0,055 0,112 0,012 0,776 Konsumenttjänster 0,015 0,031 0,503 0,799 0,018 0,038 0,400 0,748 Hälsovård -0,005-0,012 0,799 0,788 0,003 0,007 0,886 0,740 Telekom 0,011 0,014 0,755 0,924 0,033 0,039 0,400 0,695 Allmänna tjänster -0,053-0,028 0,502 0,976-0,029-0,056 0,702 0,966 Finans & fastighet 0,065 0,183 0,000 0,699 0,076 0,215 0,000 0,664 Teknologi 0,021 0,048 0,316 0,776 0,028 0,062 0,169 0, ,024 0,080 0,104 0,715 0,022 0,074 0,109 0, ,059 0,197 0,000 0,717 0,055 0,185 0,000 0,713 Antal (st) Förklaringsgrad 11,6 % 24,2 % Justerad förklaringsgrad 9,3 % 20,9 % ANOVA signifikans 0,000 0,000 Referensgrupper är industri och år 2014 Tabell 7, Regression, andel kvinnor i styrelsen, 20 % ägande, kritisk massa av kvinnor i valberedningen inkluderad Tabellen ovan visar resultaten för regressionsanalysen där kritisk massa av kvinnor i valberedningen inkluderas. Då inget toleransvärde understiger 0,1 föreligger inte multikollinearitet i någon av de två modellerna (Hair et al., 2010). Vår korrelationsanalys i bilaga 1 styrker detta då det endast finns ett värde, korrelationen mellan stat i valberedning 10 och 20 procent, som överstiger 0,9. Både modell 1 och 2 är signifikanta som helhet. I modell 1 där endast kontrollvariablerna är inkluderade är den justerade förklaringsgraden 9,3 procent. I modell två där samtliga variabler är inkluderade är den justerade förklaringsgraden 20,9 procent. Att den justerade förklaringsgraden ökar från 9,3 procent till 20,9 procent när de oberoende variablerna inkluderas tyder på att dessa är relaterade till andelen kvinnor i styrelsen. 55

64 Kritisk massa av kvinnor i valberedningen, andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning, familj/sfär, och institutionell 20 är de oberoende variabler som har en signifikant positiv relation till den beroende variabeln. Det är endast en oberoende variabel, andelen utländska ledamöter, som är signifikant negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Utländsk kontrollägare på nivån 20 procent i valberedningen är negativt signifikant i korrelationen men ingen signifikans uppnås i regression där ett positivt samband fås. Att denna variabel inte blir signifikant i regressionsanalysen beror troligen på att sambandet är för svagt för att hålla eftersom här inkluderas andra variabler som också samvarierar med den beroende variabeln. Av kontrollvariablerna är nettoomsättning, konsumentvaror, finans och fastighet samt år 2016 signifikant positivt relaterade till den beroende variabeln. Företagets ålder samt olja och gas visar signifikant samband i korrelationen men inte i regressionen. Detta troligen för att sambandet är för svagt för att hålla i regressionen där andra variabler inkluderas. 4.4 Resultat och analys för testade hypoteser Vi kommer att föra resonemang utifrån både korrelations- och regressionsanalysen men för att avgöra om vi kommer acceptera eller förkasta hypoteserna kommer regressionsanalysen på nivån 20 procent vara avgörande. Detta eftersom regressionsanalysen tar hänsyn till alla variabler samtidigt och att ägaridentiteterna på 20 procent som ingår i våra hypoteser var signifikanta i korrelationsanalysen. Om resultaten från regressionsanalyserna på 10 och 50 procent skiljer sig åt från den valda regressionsanalysen på 20 procent kommer detta att nämnas. Hypoteserna kommer att accepteras eller förkastas utifrån signifikansnivån 5 procent. Vi kommer diskutera varje hypotes utifrån tidigare argument samt våra teorier. Gällande hypotes 1 kommer vi utgå ifrån tabell 6 och gällande hypotes 2 kommer vi utgå ifrån tabell 7. Resterande hypoteser får samma resultat gällande om dessa ska accepteras eller förkastas i tabell 6 och 7 och därför kommer ingen skillnad mellan tabellerna göras i resonemangen Social kategoriseringsteori, homosocialitet och homosocial reproduktion Argumenten för den första hypotesen om kön grundade sig i teorierna homosocialitet och homosocial reproduktion (Tajfel, 1972; Lipman-Blumen, 1976; Kanter, 1977). 56

65 Detta eftersom homosocialitet handlar om att man söker sig till det egna könet (Lipman- Blumen, 1976). Homosocial reproduktion har använts eftersom liknande grupper skapas i och med att man väljer de som är lika sig själv, exempelvis vid rekrytering (Kanter, 1977). Till den andra hypotesen har vi utgått ifrån den sociala kategoriseringsteorin där Kanter (1977) pratar om kritisk massa. Som minoritet i en grupp kan man enligt Kanter (1977) inte vara med och påverka och man får svårt att göra sig hörd. Hon menar att för att göra sig hörd måste minoriteten utgöra minst 33 procent av gruppen, vilket är den kritiska massan. Dessa tre teorier har vi applicerat på valberedningen och dess sökbeteende och därefter formulerat hypoteser för att se om det går att statistiskt säkerställa dessa. Båda hypoteserna grundar sig också i resultaten från studien av Kaczmarek et al. (2012). De fick signifikant positiva samband mellan kvinnor i valberedningen och i styrelsen samt att effekten av kvinnor i styrelsen blir mer påtaglig när antalet kvinnor i valberedningen går från en till två Kön H1: Andelen kvinnor i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Både korrelations- och regressionsanalysen visar ett signifikant positivt samband mellan andelen kvinnor i valberedningen och andelen kvinnor i styrelsen. Därmed kan hypotesen accepteras och kan statistiskt säkerställas. Fler kvinnor i valberedningen leder alltså till fler kvinnor i styrelsen. Limpan-Blumen skrev i sin artikel år 1976 om homosocialitet och att en kvinnlig homosocialitet höll på att växa fram men att det heterosociala beteende kvinnorna tvingats till på grund av resursfördelningen i samhället var djupt rotat och svårt att bryta. Våra resultat tyder på att detta heterosociala beteende som Limpan-Blumen (1976) nämner inte stämmer eftersom att kvinnor väljer kvinnor. Vi tror att de allra flesta idag tar för givet att både kvinnor och män arbetar och tjänar sina egna pengar. Att kvinnor arbetar och tjänar sina egna pengar tror vi har stärkt deras självförtroende gentemot männen, vilket gjort dem mer självständiga. Den ständiga 57

66 jämställdhetsdebatten skulle kunna vara en faktor som gjort detta möjligt för kvinnor och andra minoritetsgrupper (e.g. SCB, 2016; AllBright, 2015, 2016). Resultaten från korrelations- och regressionsanalysen för hypotesen bekräftar även Kanters (1977) resonemang om homosocial reproduktion. Det innebär att man vid rekrytering väljer individer som liknar en själv, i det här avseendet gällande kön. Enligt Kanter (1977) är osäkerhet en av faktorerna till varför man tenderar att rekrytera någon som liknar sig själv. Detta då osäkerheten kan minska om man kan förutse vad personen man väljer har för värderingar och hur denne kommer att agera. Om osäkerhet ligger bakom den homosociala reproduktionen som föreligger vid valberedningens styrelserekrytering kan vi inte säga något om då det inte är något vi har undersökt. Men det är möjligt att så är fallet för att kvinnan på så sätt känner igen sig i hur den kvinna som väljs tänker och kommer agera i styrelsen. Vi tror också att en anledning till att kvinnor väljer varandra är att de vill lyfta varandra och detta kan vara för att de är medvetna om den ojämna könsfördelningen och vill göra någonting åt detta. I och med att kvinnorna tenderar att stå utanför männens nätverk tror vi att kvinnorna skapar sina egna där majoriteten är kvinnor. Utifrån detta tror vi att kvinnor, likt män, tenderar att välja personer som finns i de personliga nätverken och att detta i sin tur leder till att kvinnor väljer varandra. Utifrån resultatet kan homosocialitet och homosocial reproduktion appliceras på andelen kvinnor i valberedningen. H2: En kritisk massa av kvinnor i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Hypotesen accepteras då den är signifikant positiv i både korrelations- och regressionsanalysen. Det innebär att det går att statistiskt säkerställa att valberedningar där kvinnor når upp till den kritiska massan på 33 procent i högre utsträckning väljer in fler kvinnor i styrelsen. När den kritiska massan nås menar Kanter (1977) att man ses som en individ och inte en symbol och därmed blir skillnader mellan majoriteten och minoriteten inte lika påtaglig. Detta skulle kunna minska sociala grupperingar inom gruppen. I och med att vi accepterar hypotesen är Kanters (1977) resonemang om den kritiska massan applicerbar 58

67 på valberedningens rekryteringsprocess av styrelseledamöter. Resultaten tyder på att kvinnor i valberedningen ses som individer och därmed kan de vara med och påverka vid styrelserekryteringen (Kanter, 1977). Även Kaczmarek et al. (2012) får positiv signifikans när kvinnor i valberedningen ökar från en till två. Vi tror att när det finns mer än en kvinna i valberedningen skapas en social trygghet och därmed gruppering av kvinnor. Vidare tror vi att det är möjligt att kvinnor har liknande värderingar och åsikter och därmed känner tillhörighet till varandra. Detta i sin tur skulle kunna leda till att kvinnorna i valberedningen går ihop och tillsammans väljer en kvinna med liknande tankesätt som de själva. Resonemanget från hypotes 1 om att kvinnor vill lyfta varandra kan även föras här. Det kan tänkas att detta blir enklare när kvinnorna når upp till den kritiska massan. Även resonemanget om kvinnliga nätverk från hypotes 1 kan appliceras på denna hypotes då vi tror att kvinnor bildar sina egna nätverk eftersom de står utanför männens och rekryterar utifrån dessa. Resultatet visar att homosocialitet, social kategoriseringsteori samt homosocial reproduktion kan appliceras på kritisk massa av kvinnor i valberedningen Upper echelon-teorin De tre kommande hypoteserna formulerades utifrån upper echelon-teorin som bygger på att studera egenskaper hos ledningen för att se hur dessa påverkar strategiska beslut (Hambrick & Mason, 1984). Enligt teorin agerar ledningen utifrån sina personliga erfarenheter, värderingar och tolkar omgivningen och fattar därefter ett beslut (Hambrick, 2007). Teorin har även tidigare använts för att studera egenskaper hos andra grupper, exempelvis styrelsen (Jensen & Zajac, 2004). Utifrån detta har vi gjort tolkningen att teorin även är applicerbar på valberedningens ledamöter och dess egenskaper. Detta eftersom vi tror att även valberedningens ledamöter påverkas av sina personliga egenskaper vid rekryteringsprocessen av styrelseledamöter, varför vi har valt att testa följande hypoteser. 59

68 Ålder H3: Valberedningens ålder är negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Hypotesen formulerades utifrån att Hambrick och Mason (1984) samt Fiss och Zajac (2004) menar att äldre chefer tenderar att vara mer konservativa än yngre chefer. Vidare menar de att äldre chefer har svårt att lära sig nya beteenden eller förstå nya idéer eller att de helt enkelt inte vill lära sig nya saker (Hambrick & Mason, 1984; Fiss & Zajac, 2004). Denna hypotes kommer att förkastas eftersom den inte är signifikant i varken korrelations- eller regressionsanalysen. Detta innebär att det inte går att statistiskt säkerställa att äldre personer i valberedningen i lägre utsträckning än yngre personer väljer in kvinnor i styrelsen. Det Hambrick och Mason (1984) samt Fiss och Zajac (2004) påstår om att äldre chefer tenderar att vara mer konservativa än yngre chefer kan inte appliceras på de valberedningar vi har observerat. Det är möjligt att detta skulle kunna appliceras på ledningsgruppen vilket är det centrala i upper echelon-teorin men eftersom vi inte undersöker ledningen utan valberedningen är detta ingenting som vi kan styrka. I vårt resonemang trodde vi att de som tillhör de äldre generationerna lever kvar i gamla normer och inte har växt upp i ett samhälle där jämställdhetstänk ständigt närvarar som det gör idag. I och med detta trodde vi att de kan ha svårare att ta till sig detta än vad yngre generationer har. Därmed skulle de äldre i mindre utsträckning välja in kvinnor i styrelsen än vad yngre personer gör. Detta kan vi dock inte styrka eftersom signifikansnivån inte uppfylls. Gällande variabeln ålder är upper echelon-teorin inte applicerbar på de valberedningar vi har studerat Utländska ledamöter H4: Andelen utländska ledamöter i valberedningen är negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Hypotesen formulerades utifrån att värderingar och kulturella åsikter uppstår i tidig ålder formade av personer i ens närhet och att dessa påverkar vilka värderingar man har 60

69 senare i livet (Unicef, 2017). Hypotesen grundar sig även utifrån att värderingar är en viktig faktor inom upper echelon-teorin (Hambrick & Mason, 1984). Hypotesen formulerades även utifrån vårt antagande om att ledamöter från länder som ligger efter Sverige på WEF:s (2016) jämställdhetsranking har en annorlunda syn på jämställdhet och är därmed inte lika benägna som svenska ledamöter att välja in kvinnor i styrelsen. Denna hypotes kommer att accepteras då den är signifikant negativ i både korrelationsoch regressionsanalysen och kan därmed statistiskt säkerställas. Detta innebär att andelen utländska ledamöter i valberedningen påverkar andelen kvinnor i styrelsen på ett negativt sätt, det vill säga att de väljer i lägre utsträckning in kvinnor i styrelsen än vad svenska ledamöter gör. Enligt Hambrick och Mason (1984) är värderingar en viktig faktor vid beslutsfattande. Vi resonerade även kring hur kulturella åsikter och värderingar påverkar vid beslut då dessa uppstår i tidig ålder och att man tar med sig dessa senare i livet (Unicef, 2017). Vi utgick även från WEF:s (2016) rankinglista och menade att länder värderar jämställdhet olika mycket. Vidare trodde vi att länder som är lägre rankade än Sverige på denna rankinglista bör vara mindre medvetna om jämställdhet. Resultaten indikerar på att våra resonemang kring värderingar stämmer. Då Kaczmarek et al. (2012) fick positivt signifikanta samband mellan utländska ledamöter i valberedningen och utländska styrelseledamöter gjorde vi antagandet om att de som är öppna för en minoritet också är öppna för ytterligare en minoritet. Eftersom våra resultat visar ett negativt samband kan detta antagande inte säkerställas. Resultatet tyder på att värderingar väger tyngre än att minoriteter skulle vara öppna för andra minoriteter. Det skulle också kunna vara så att utländska ledamöter inte ser sig själva som en minoritet eller att de inte ser kvinnor som en minoritet. I vår hypotes togs ingen hänsyn till varifrån de utländska ledamöterna kom ifrån utan enbart att de inte var från Sverige. Därför kan ingenting säkert sägas gällande hur ledamöterna från de olika länderna på WEF:s (2016) rankinglista agerar men däremot kan det statistiskt säkerställas att de har en negativ påverkan på andelen kvinnor i styrelsen. Upper echelon-teorin kan därmed appliceras på utländska ledamöter i valberedningen. 61

70 Utbildning H5: Andelen ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Denna hypotes formulerades eftersom Fiss och Zajac (2004) samt Hambrick och Mason (1984) menar att en högre utbildningsnivå ger en bredare kunskapsnivå och därmed lättare påverkar strategiska beslut i företag. Vi resonerade kring att en högre utbildningsnivå ger ett bredare perspektiv på samhället och att detta i sin tur skulle leda till att man är mer medveten om jämställdhet. Denna hypotes accepteras då den är signifikant i både i korrelations- och regressionsanalysen vilket innebär att den kan statistiskt säkerställas. Vi resonerade kring att de med eftergymnasial utbildning tänker mer kritiskt, är mer öppna för förslag och förändringar än de utan eftergymnasial utbildning. Vi trodde att de med eftergymnasial utbildning är mer medvetna om fördelarna med att ha båda könen representerade i styrelsen. Resultaten tyder på att det Fiss och Zajac (2004) och Hambrick och Mason (1984) säger samt våra resonemang stämmer då det finns ett positivt samband mellan andelen ledamöter i valberedningen som har en eftergymnasial utbildning och andelen kvinnor i styrelsen. Eftergymnasial utbildning som egenskap hos valberedningens ledamöter påverkar dem i valet av styrelseledamöter, vilket gör upper echelon-teorin applicerbar Institutionell teori De tre kommande hypoteserna har sin grund i den institutionella teorin där isomorfism och legitimitet diskuteras (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2001). DiMaggio och Powell (1983) menar att isomorfism förklarar varför företag allt mer liknar varandra. Legitimitet handlar om att nå upp till samhällets krav och man kan uppnå legitimitet på olika sätt (Scott, 2001). Detta exempelvis genom att agera utifrån miljömässiga och sociala aspekter eller att uppnå jämnare könsfördelning i företag (DiMaggio & Powell, 1983; Andrikopoulos & Economou, 2015). Legitimitet är en nödvändig faktor för att bli konkurrenskraftig (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2001). Vi har formulerat dessa hypoteser utifrån huruvida vi tror att ägaridentiteter söker legitimitet genom att 62

71 eftersträva en jämn könsfördelning i styrelsen (DiMaggio & Powell, 1983; Andrikopoulos & Economou, 2015) Familj och ägarsfär H6: Företag med familj/sfär som kontrollägare där kontrollägaren är representerad i valberedningen är negativt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Denna hypotes formulerades utifrån att en familj/sfär strävar efter att behålla bolaget och kontrollen över det inom familjen före maximal avkastning bland annat för att de har en stor del av sina tillgångar investerade i företaget (Cannella et al., 2015). Utifrån detta antog vi att ett företag där familj/sfär som kontrollägare är representerad i valberedningen är negativt relaterat med andelen kvinnor i styrelsen. Detta för att vi trodde att de strävar efter legitimitet på annat sätt än att uppnå jämn könsfördelning. Denna hypotes förkastas trots att signifikanta samband fås både i korrelations- och regressionsanalysen. Detta eftersom sambandet är positivt och går därmed i motsatt riktning än vår hypotes. Utifrån detta resultat kan man se att familjer/sfärer som kontrollägare representeras i valberedningen har en positiv påverkan på kvinnor i styrelsen. Det finns dock ingen signifikans i regressionsanalyserna på nivån 50 procent, som återfinns i bilaga 4-5. Enligt Agnblad et al. (2001) är familjer måna om att framstå som goda medborgare. Det är samhället som avgör om familjemedlemmarna ses som goda medborgare eller inte, vilket gör dem benägna att agera på ett sätt som samhället anser vara legitimt. Imiterande isomorfism innebär att ta efter andra företag i framgångsrika koncept (DiMaggio & Powell, 1983). Normativ isomorfism innebär att följa samma normer och riktlinjer som andra företag för att inte uppfattas som annorlunda (DiMaggio & Powell, 1983). Dessa skulle kunna vara en förklaring till varför familj/sfär väljer in kvinnor i styrelsen men det är ingenting vi kan säkerställa då vi inte har undersökt detta. Tvingande isomorfism är inte aktuellt då det inte finns någon lag eller politiska beslut som reglerar detta. Det signifikant positiva samband som korrelationen och regressionen visar indikerar att familjer/sfärer som kontrollägare i valberedningen söker legitimitet genom att eftersträva kvinnor i styrelsen. Vi kan konstatera att vi hade fel i vårt antagande om att 63

72 familjer/sfärer inte söker legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen. Däremot kan vi inte säga säkert att det beror på dess strävan efter legitimitet utan det skulle även kunna bero på andra orsaker. Detta skulle exempelvis kunna vara att de väljer andra familjemedlemmar och att det är flest kvinnor i familjen eller att de utgår ifrån det egna nätverket där det mest är kvinnor som ingår eller att de går efter kompetens och det har resulterat i fler kvinnor. Den institutionella teorin är applicerbar på familj/sfär som kontrollägare representerad i valberedningen Utländsk och institutionell ägare De två kommande hypoteserna formulerades på grunden att både institutionella och utländska ägare har som mål att vinstmaximera och är därför inte särskilt engagerade i bolagen (Thomsen & Pedersen, 2000; Hedlund et al., 1985). Då dessa två ägaridentiteter inte engagerar sig har de begränsad insyn i bolaget och är därmed även begränsade till att styra bolaget (Thomsen & Pedersen, 2000). Collin et al. (2010) menar att detta är svårare för utländska ägare än för institutionella ägare då de kan ha svårt att förstå den svenska företagskulturen samt att de inte tillhör samma nätverk. I och med att de inte är med och styr bolagen på samma sätt som familjer/sfärer trodde vi att dessa ägare söker legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen. Utifrån ovan valde vi att göra antagandet att utländska ägare och institutioner som kontrollägare agerar på samma sätt. H7: Företag med utländsk kontrollägare där kontrollägaren är representerad i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Denna hypotes förkastas då det inte finns något signifikant samband i regressionsanalysen. Det finns ett positivt samband mellan utländsk kontrollägare i valberedningen och andelen kvinnor i styrelsen men signifikansnivån uppnås inte. I korrelationsanalysen fick vi dock ett signifikant negativt samband. Eftersom vi utgår från resultaten i regressionen för att avgöra om hypotesen ska accepteras eller inte påverkas bedömningen inte av korrelationsanalysen. Detta innebär att vårt resonemang kring att utländska kontrollägare söker legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen inte kan statistiskt säkerställas. 64

73 I regressionsanalyserna för 10 procent som återfinns i bilaga 2-3, finns ett positivt samband men signifikansnivån uppnås endast när kritisk massa inkluderas. Regressionsanalyserna på 50 procent, som återfinns i bilaga 4-5, och korrelationsanalysen på samtliga nivåer visar ett negativt signifikant samband mellan utländska kontrollägare i valberedningen och andelen kvinnor i styrelsen. Utifrån det negativa sambandet är det möjligt att föra samma resonemang kring utländska kontrollägare i valberedningen som kring utländska ledamöter i valberedningen. Detta eftersom att hypotesen som rör andelen utländska ledamöter i valberedningen har ett signifikant negativt samband och därmed accepteras. Resonemanget innebär även att utländska kontrollägare som representeras i valberedningen kan tänkas vara färgade av sina värderingar och kulturella traditioner. Kommer man från ett land där jämställdhet inte är lika aktuellt som i Sverige tror vi att man inte är lika benägen att eftersträva jämn könsfördelning i styrelsen (e.g. SCB, 2016; AllBright, 2015, 2016). Den institutionella teorin kan inte appliceras utifrån detta resultat. Upper echelon-teorin är istället applicerbar då det verkar som att utländska kontrollägare påverkas av sina värderingar. H8: Företag med institutionell kontrollägare där kontrollägaren är representerad i valberedningen är positivt relaterad till andelen kvinnor i styrelsen. Denna hypotes accepteras då signifikant positivt samband fås både i korrelations- och regressionsanalysen. Därmed kan hypotesen statistiskt säkerställas. I och med detta kan vi med säkerhet säga att kontrollägare i form av institutioner representerade i valberedningen har en positiv påverkan på andelen kvinnor i styrelsen. Accepterandet av denna hypotes indikerar på att vårt resonemang om att institutioner som kontrollägare söker legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen stämmer. Det behöver dock inte enbart vara att institutionella ägare strävar efter legitimitet och därför väljer in kvinnor utan det kan bero på andra orsaker. Det skulle kunna handla om att det är kvinnor som ingår i deras nätverk eller att kvinnorna har bäst lämpad kompetens för styrelseuppdraget och att kvinnorna därför blir invalda. Hedlund et al. (1985) menar att institutionella ägare inte vill engagera sig i bolagen eftersom de snabbt vill kunna sälja sitt innehav om de är missnöjda med bolaget eller avkastningen. Att delta i valberedningen innebär dock ett engagemang i bolaget men det är inte lika omfattande 65

74 och tidskrävande som exempelvis styrelseuppdrag (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016; ABL 2005:551, 8:4, 8:27). I och med att de inte har särskilt stort intresse för att engagera sig i bolagen kan tänkas att de väljer att rekrytera kvinnor till styrelsen för att anses legitima. Imiterande och normativ isomorfism skulle kunna vara en orsak till att kvinnor väljs in i styrelsen. Detta exempelvis genom att företag tar efter andra företag som fått positiv uppmärksamhet för deras könsfördelning och att de inte vill riskera att få kritik (DiMaggio & Powell, 1983). Debatten kring kvoteringsförslaget kan ha lett till att företag är rädda för att få kritik och därmed har fler kvinnor valts in. Men eftersom vi inte har undersökt orsakerna till varför de väljs in kan vi inte säkerställa detta. Tvingande isomorfism kan inte appliceras eftersom det inte finns någon lag eller politiska beslut att förhålla sig till. I regressionsanalyserna på nivån 50 procent, som återfinns i bilaga 4-5, var inte resultatet signifikant och inte heller i korrelationsanalysen på 10 och 50 procent, som återfinns i bilaga 1, men utifrån att resultatet var signifikant på nivån 20 procent kan den institutionella teorin appliceras. Den institutionella teorin kan appliceras på familj/sfär samt institutionell kontrollägare i valberedningen. Detta tyder på att de svenska ägarna söker legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen. Utländska kontrollägare i valberedningen påverkas snarare av sina värderingar istället för att söka legitimitet genom att välja in kvinnor i styrelsen. Detta tyder på att upper echelon-teorin är applicerbar på utländska kontrollägare och inte den institutionella teorin. 66

75 4.5 Sammanfattning av hypotesprövning Sammanfattning av hypotesprövning Hypotes Korrelation Regression Accepteras Andel kvinnor i Ja valberedningen Kritisk massa av kvinnor i Ja valberedningen Valberedningens - Nej medelålder Andel utländska ledamöter Ja Andel ledamöter med Ja eftergymnasial utbildning Familj/sfär 20 % i Nej valberedningen Utländsk 20 % i + - Nej valberedningen Institutionell 20 % i valberedningen Ja Tabell 8, Sammanfattning av hypotesprövning 67

76 5 Slutsats I detta kapitel kommer vi att besvara vår forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen? Därefter kommer vi förklara vilka teoretiska och praktiska implikationer vi har stött på under arbetets gång samt komma med förslag för framtida forskning. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden (SCB, 2016). Sverige ligger på en fjärdeplats över världens mest jämställda länder, trots detta är endast 28,1 procent kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och 10 procent kvinnor i svenska valberedningar (WEF, 2016; AllBright, 2015). Vi tycker att dessa siffror visar att Sverige inte är speciellt jämställt trots allt. Detta främst genom den ojämna könsfördelningen i valberedningen. Därför syftar vår uppsats att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen. För att nå uppsatsens syfte har en kvantitativ metod använts där urvalet har begränsats till bolag som är noterade på Stockholmsbörsen som har en valberedning. Vi har antagit en deduktiv ansats där teorier formar hypoteser som har testats (Bryman & Bell, 2013). Utifrån resultaten från testerna kan vi acceptera fem av åtta hypoteser. De som uppnår signifikans är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning i valberedningen, familj/sfär som kontrollägare och institutionell kontrollägare. De som inte uppnådde signifikans var valberedningens medelålder och utländska kontrollägare. Utifrån resultaten kan teorierna social kategoriseringsteori, homosocialitet, homosocial reproduktion appliceras på både andelen kvinnor och kritisk massa av kvinnor i valberedningen. Upper echelon-teorin kan appliceras på andelen utländska ledamöter, andelen ledamöter med eftergymnasial utbildning samt utländska kontrollägare i valberedningen. Däremot kan inte teorin appliceras på valberedningens medelålder. Institutionell teori kan appliceras på familj/sfär samt institutionell kontrollägare i 68

77 valberedningen. Teorin kan däremot inte appliceras på utländska kontrollägare i valberedningen. Utifrån våra resultat kan vi nu besvara vår forskningsfråga som löd enligt följande: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen? Svaret är ja, sammansättningen av valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. De egenskaper som vi kan statistiskt säkerställa påverkar könsfördelningen i styrelsen är kön, utländska ledamöter, eftergymnasial utbildning, familj/sfär samt institutionell kontrollägare som finns representerade i valberedningen. 5.1 Teoretiska implikationer Flera tidigare studier har gjorts på kvinnor i styrelsen som bland annat visar att diversifiering är en viktig faktor för beslutsfattande (e.g. Miller & Triana, 2009; Nielsen & Huse, 2010). Däremot finns endast en tidigare studie gjord på valberedningar (Kaczmarek et al., 2012). Denna visar att social kategoriseringsteori samt homosocial reproduktion föreligger vid valet av nya styrelseledamöter (Kaczmarek et al., 2012). Denna studie täcker inte samtliga variabler vi undersökt och därmed har fler teorier krävts än de Kaczmarek et al. (2012) tillämpat. De teorier vi har tillämpat utöver de som Kaczmarek et al. (2012) gjort är homosocialitet, upper echelon-teorin samt institutionell teori. Social kategoriseringsteori kan vi inte säga föreligger vid valet av nya styrelseledamöter eftersom vi inte har undersökt hur sociala grupper skapas inom valberedningen (Tajfel, 1972). Inom denna teori diskuteras kritisk massa och detta kan däremot appliceras på valberedningen utifrån våra resultat eftersom kritisk massa av kvinnor i valberedningen har en positiv effekt på andelen kvinnor i styrelsen (Kanter, 1977). Homosocialitet och homosocial reproduktion kan vi säga föreligger vid valet av nya styrelseledamöter då andelen kvinnor i valberedningen har en positiv påverkan på andelen kvinnor i styrelsen (Lipman-Blumen, 1976; Kanter, 1977). 69

78 Upper echelon-teorin kan vi säga är applicerbar i viss mån vid valet av nya styrelseledamöter. Detta vid variablerna utbildning, utländska ledamöter samt utländska kontrollägare i valberedningen (Hambrick & Mason, 1984). Andelen ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning har en positiv effekt på andelen kvinnor i styrelsen. Utländska ledamöter samt utländska kontrollägare i valberedningen har en negativ effekt på andelen kvinnor i styrelsen. Detta styrker upper echelon-teorin eftersom teorin säger att utbildning ger ett bredare perspektiv och synsätt på samhället samtidigt som teorin säger att värderingar ligger till grund för de beslut man fattar (Fiss & Zajac, 2004; Hambrick & Mason, 1984). Däremot kan vi inte säga att äldre personer i valberedningen skulle resultera i färre kvinnor i styrelsen och därmed är teorin inte applicerbar på valberedningens medelålder. Den institutionella teorin kan appliceras vid valet av styrelseledamöter för familj/sfär samt institutionell kontrollägare i valberedningen då de har en positiv effekt på andelen kvinnor i styrelsen. Detta tyder på att dessa kontrollägare söker legitimitet genom att sträva efter en jämn könsfördelning i styrelsen. Däremot kan den institutionella teorin inte appliceras på utländska kontrollägare som finns representerade i valberedningen. 5.2 Praktiska implikationer Vi har skrivit denna uppsats för att förklara om valberedningens egenskaper påverkar könsfördelningen i styrelsen och i så fall vilka egenskaper som påverkar könsfördelningen i styrelsen. Utifrån vårt resultat kan utläsas att år 2014 var andelen kvinnor i styrelsen i snitt 26 procent och år 2015 i snitt 28 procent men det senaste året, 2016 har medelvärdet ökat till 31 procent. Detta pekar på att det går åt rätt håll. Ett sätt för börsnoterade bolag att få fler kvinnor i styrelsen är att även ha kvinnor i valberedningen och denna effekt blir mer påtaglig när kvinnor ses som individer och inte symboler och detta genom att kvinnor ska uppnå minst 33 procent av valberedningen. Vidare kan börsnoterade bolag tänka på att ha ledamöter i valberedningen med eftergymnasial utbildning då det resulterar i fler kvinnor i styrelsen. Att ha en svensk kontrollägare representerad i valberedningen i form av familj/sfär eller en institutionell ägare resulterar också i fler kvinnor i styrelsen. 70

79 Vi tror att andelen kvinnor i styrelsen kommer fortsätta öka framöver då vi tror att fler blir mer medvetna om den positiva effekten med att ha båda könen representerade i styrelsen på grund av den ständiga jämställdhetsdebatten (SCB, 2016; AllBright, 2015; 2016). 5.3 Framtida forskning När vi började läsa in oss på ämnet fann vi endast en tidigare studie om valberedningens ledamöter och hur deras egenskaper påverkar andelen kvinnor i styrelsen (Kaczmarek et al., 2012). Det saknas alltså mycket forskning på valberedningens sammansättning eftersom Kaczmarek et al. (2012) samt våra resultat visar att egenskaperna hos valberedningens ledamöter faktiskt påverkar könsfördelningen i styrelsen. Några förslag på framtida forskning som vi anser skulle vara intressant listas nedan upp i enskilda stycken. Det hade varit intressant att tillämpa en kvalitativ metod och enbart studera ett fåtal företag och genomföra intervjuer med valberedningens ledamöter. Då hade man istället kunnat skapa förståelse för hur rekryteringen av styrelseledamöter går till, vilka aspekter som är viktiga vid en rekrytering och varför just dessa aspekter är viktiga. I och med att egenskaperna påverkar könsfördelningen i styrelsen hade det varit intressant att få en förståelse för varför just dessa egenskaper är viktiga och om det är några fler egenskaper än de vi undersökt som är avgörande vid valet av nya styrelseledamöter. Vid valet av styrelseledamöter måste valberedningen motivera sina val i enlighet med Kodens följ eller förklara princip (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). En intressant aspekt hade varit att läsa igenom valberedningens motiveringar till varför de inte väljer in kvinnor i styrelsen då vi tror att dessa motiveringar många gånger är diffusa. Utifrån detta hade man kunnat göra en textanalys för att undersöka hur de uttrycker sig och vilka ord som är vanligt förekommande. 71

80 6 Källor AllBright, (2015). Sökes: 220 kvinnor- En kartläggning av likriktningen i svenska börsbolagsstyrelser. AllBright, (2016). Var femte ledare nu kvinna. Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Upplaga 2 Lund: Studentlitteratur. Andrikopoulos, A. & Economou, L. (2015). Editorial board interlocks in financial economics. International Review Of Financial Analysis, 37, ss Agnblad, J. Berglöf, E. Högfeldt, P. & Svancar, H. (2001). Ownership and control in Sweden: Strong owners, weak minorities, and social control. In The control of corporate Europe, ed. Fabrizio Barca and Marco Becht, Oxford: Oxford University Press. Antaki, C, & Widdicombe, S. (1998). Identities In Talk. London: Sage. Björklund, R. & Ristic. K. (2012). Styrelserekrytering: Vad påverkar valet av nya styrelseledamöter. Magisteruppsats: Linnéuniversitetet. Björkmo, M. (2008). Valberedningsarbete i praktiken, En intervjustudie utförd för Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning. Bolagsverket, (2017). [Hämtad ], on/ beslut Bryman, A., Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 2:1 Stockholm: Liber Ekonomi. 72

81 Cannella, A.A. Jr., Jones, C.D. & Withers, M.C. (2015). Family- versus lone-founder- controlled public corporations: Social identity theory and boards of directors. Academy of Management Journal, 58(2), ss Carlsson, G., & Karlsson, K. (1970). Age, cohorts and the generation of generations. American Sociological Review, 35, Collin, S-O., Gustafsson, L. Petersson, E. & Smith, E. (2010). Options are a CEO ś best friend: executive compensation and ownership in Swedish listed corporations, Working paper. Dagens Industri, [DI], (2016). [Hämtad ], Dagens Nyheter, [DN], (2016). [Hämtad ], DiMaggio, P., & Powell, W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), Djurfeldt, G, Larsson, R & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk Verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig Orsaksanalys Med Kvantitativa Metoder, n.p.: Lund: Studentlitteratur, 2010 (Polen). Linnaeus University Library. Eliasson, A. (2013). Kvantitativ Metod Från Början, n.p.: Lund: Studentlitteratur, 2013 Polen. Linnaeus University Library. Finkelstein, S. & Hambrick, D. C. (1990). Top-management-team tenure and organizational outcomes: The moderating role of managerial discretion. Administrative science quarterly

82 Finkelstein, S., & Hambrick, D.C. (1996). Strategic Leadership: Top Executives and their Effects on Organizations. West, St. Paul, MN. Fiss, C. P. & Zajac, J. E. (2004). The Diffusion of Ideas over Contested Terrain: The (Non)adoption of a Shareholder Value Orientation among German Firms. Administrative Science Quarterly.: Golden, B & Zajac, J. E. (2001). When Will Boards Influence Strategy? Inclination x Power = Strategic Change. Strategic Management Journal, 12, p Hair, JF, Black, WC, Babin, BJ & Anderson, RE. (2010). Multivariate Data Analysis: Global Perspective, n.p.: Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education, cop Hambrick, D.C. (2007). Upper Echelons Theory: An Update, Academy Of Management Review, 32, 2, pp Hambrick, D.C & Mason, P. (1984). Upper Echelons: The Organization as a Reflection of Its Top Managers. The Academy of Management Review, 2, p Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E. & Rydén, B. (1985). Ägarnas voice- och exitbeteende. I: Hedlund et al. Institutioner som aktieägare. Förvaltare? Industrialister? Klippare? SNS: Stockholm. Hillman, A. (2015). Board Diversity: Beginning to Unpeel the Onion. Corporate Governance: An International Review, 2015, 23(2): Hillman, A., Shropshire, C., Cannella, A. (2007). Organizational Predictors of Women on Corporate Boards. Academy of Management Journal, 50 (4), Holgersson, M. & Söderlindh, A. (2013). Shareholder value- The american way and the Swedish game to play?: En studie om ideologisk förändring i svensk bolagsstyrning. Magisteruppsats: Linnéuniversitetet. 74

83 Högfeldt, P. (2005). The history and politics of corporate ownership in Sweden. I Morck, R. K. (red.) A history of corporate governance around the world: Family business groups to professional managers. Chicago and London: University of Chicago Press, ss Jacobsen, D.I. (2002). Vad, Hur och Varför? Om Metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur, Lund. Jansson, A., Jonnergård, K., & Larsson-Olaison, U. (2013). Bolagsstyrning- lokala traditioner under global press. Lund: Studentlitteratur. Jensen, M., & Zajac, E. (2004). Corporate Elites and Corporate Strategy: How Demographic Preferences and Structural Position Shape the Scope of the Firm. Strategic Management Journal, 25(6), Kaczmarek, S., Kimino, S., & Pye, A. (2012). Antecedents of board composition: The role of nomination committees. Corporate Governance: An International Review, 20(5), Kanter, R.M. (1977). Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books. Kauer, D., Waldeck, T.C.P. and Schäffer, U. (2007). Effects of top management team characteristics on strategic decision making: shifting attention to team member personalities and mediating processes. Management Decision. Vol. 45 No. 6, p Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2016). Svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm: Hallvarsson & Halvarsson. La Porta, R. Lopez-De-Silanes F. & Sheifer, A. (1999). Corporate ownership around the world, Journal of Finance, LIV (2):

84 Lipman-Blumen, J. (1976). Toward a homosocial theory of sex roles: An explanation of the sex segregation of social institutions. Signs: Journal of Women in Culture and Society, 1(3, Part 2), Medlingsinstitutet, [MI], (2016). Löneskillnaden mellan kvinnor och män vad säger den officiella statistiken? Meyer, J. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony, The American Journal Of Sociology, 2, p Miller, T. & Triana, M. (2009). Demographic diversity in the boardroom: Mediators of the board diversity-firm performance relationship. Journal of Management Studies, 46: Nasdaq, (2017). [Hämtad ], Nielsen, S. & Huse, M. (2010). The contribution of women on boards of directors: Going beyond the surface. Corporate Governance: An International Review, 18: Pallant, J. (2010). SPSS Survival Manual 4th edition. Maidenhead: Open University Press. Regeringen, (2016). [Hämtad ], genom-jamn-konsfordelning-i-bolagsstyrelser/ Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2009). Research methods for business students, Financial Times Prentice Hall, Harlow. Scott, R.W. (2001). Institutions and Organization, Sage Thousand Oak. 2nd ed. 76

85 SFS 2005:551. Aktiebolagslag [ABL]. Stockholm: Justitiedepartementet. Statistiska centralbyrån, [SCB], (2016). På tal om kvinnor och män. Svenska Dagbladet, [SvD], (2002). [Hämtad ], Svenska Dagbladet, [SvD], (2014). [Hämtad ], Svenska Dagbladet, [SvD], (2015). [Hämtad ], Sveriges Television, [SVT], (2016a). [Hämtad ], Sveriges Television, [SVT], (2016b). [Hämtad ], Svenskt Näringsliv, (2016). [Hämtad ], kvoteringsforslaget_ html Tajfel, H. (1972). Experiments in a vacuum. In J. Israel & H. Tajfel (Eds), The context of social psychology. (pp ). Tajfel, H., & Turner, J. C. (1979). An integrative theory of intergroup conflict. The social psychology of intergroup relations, 33(47), 74. Thomsen, S. (2006). The Hidden Meaning of Codes: Corporate Governance and Investor Rent Seeking. European Business Organization Law Review, 7, 4, p

86 Thomsen, S., & Pedersen, T. (2000). Ownership structure and economic performance in the largest European companies. Strategic Management Journal, Turner, J. (1989). Rediscovering the social group: A self-categorization theory. American journal of sociology, 94(6), ss Unicef, (2017). [Hämtad ], Vroom, V & Pahl, B. (1971). Relationship between age and risk taking among managers. Journal Of Applied Psychology, 55, 5, pp Women in Progress, (2015). Bolagens styrelseordförande har stort inflytande i valberedningarna. Genomlysning av de största börsbolagens valberedningar. World Economic Forum, [WEF], (2016). The Global Gender Gap Report. Yin, R. K. (2009). Case Study Research: Design and Methods, Sage Publications: London. 78

87 Bilaga 1- Korrelationsanalys med samtliga oberoende variabler 79

88 80

89 81

90 82