Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Transkript

1 Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2015

2 Andra AP-fondens Kvinnoindex Sammanfattning Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökar för andra gången på tre år och uppgår för 2015 till 27,9% (24,7%). Andelen kvinnor i börsbolagens ledningar ökar stadigt och uppgår för 2015 till 19,5% vilket motsvarar en ökning på drygt en procentenhet från föregående år. Glappet i form av skillnaden i procentenheter mellan andelen kvinnor i bolagens ledningar och styrelser ökar för andra året i rad från 6,4% år 2014 till 8,5% år 2015 vilket motsvarar 2010 års nivå. Med samma förändringstakt som de senaste 11 åren tar det 27 år innan styrelserna, och 44 år innan ledningarna, består av 50% kvinnor. Andelen kvinnor i styrelser och ledningar är störst i Large cap-bolagen, 31,5% respektive 21,2%. Finans- och Konsumentvarubranscherna har högst andel kvinnor i sina styrelser: 33,1% (27,6%) respektive 32,5% (29,9%). Media- och Finansbranscherna har högst andel kvinnor i ledningen: 27,3% (33,3%) respektive 26,6% (23,8%). Mediabranschen har lägst andel kvinnor i styrelser: 14,3%. Tjänstebranschen har lägst andel kvinnor i ledningsgrupper: 13,8%. Råvarubranschen som historiskt har lägst andel kvinnor i både styrelser och ledningsgrupper har ökat till 18,2% (13,6%) för styrelser och 14,9% (13,8%) för ledningsgrupper. 2

3 Bakgrund: Andra AP-fondens Kvinnoindex Andra AP-fonden är en långsiktig institutionell ägare med ambition att utveckla metoder för ägarstyrning och är därför intresserade av att medverka till en saklig debatt kring frågan om hur andelen kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser kan ökas. Tidigare har det saknats instrument för att mäta utvecklingen av andelen kvinnor i styrelsen och ledningen på branschoch bolagsnivå. Andra AP-fonden lanserade därför i januari 2003 ett Kvinno-index som detaljerat mäter andelen kvinnor i svenska börsbolags styrelser och lednings-grupper. En hypotes som ligger bakom fondens Kvinnoindex är att rekryteringsbasen för svenska bolagsstyrelser är personer som innehar ledande befattningar i svenska börsbolag. Genom att även mäta andelen kvinnor i börskoncernledningar och hela koncerner skapas en bra grund för bedömningar för hur rekryteringsbasen för svenska styrelser utvecklas över tid. Statistik över andel kvinnor på civilingenjör-, ekonom- och juridik-utbildningar samt på chefsnivå i privat sektor* ger indikationer på huruvida kvinnor faller bort trots utbildning och erfarenhet. Datainsamling har skett sedan 2002 och uppdateras varje år. Materialet kommer att kommuniceras till portföljbolag, media och övriga intressenter, bland annat via Andra AP-fondens hemsida ( och kan refereras fritt med angivande av källa: Andra AP-fonden/Nordic Investor Services * På grund av ändrad statistik definition hos SBC från 2014 gör att säker siffra för chefer i privat sektor ej kan anges detta år. 3

4 Positiv utveckling av andelen kvinnor Positiv långsiktig trend för andelen utexaminerade kvinnor trots senare års stagnation. Andel Utexaminerade * Fortsatt relativt låg andel kvinnor bland anställda i bolagen, både totalt och i Sverige. Stabil ökning av andelen kvinnor i börsbolagsledningar och kraftig ökning av andelen kvinnor i styrelser. Anställda Sverige Anställda Totalt Chefer privat sektor ** Börsbolagsledningar Börsbolagsstyrelser *Statistik från SCB ** På grund av ändrad klassificering av yrkesgrupper hos SCB från och med 2014 är andelen kvinnliga chefer i privat sektor ej jämförbar med tidigare år och har således uteslutits. 4

5 Ökad andel kvinnor i styrelser och ledningar Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har ökar för andra gången på tre år samtidigt som andelen kvinnor i ledningen fortsätter att öka stadigt. Andel, % Gapet mellan andelen kvinnor i styrelse respektive ledning har ökat och därmed återgått till 2010 års nivåer. Den snabba ökningen av andelen kvinnoplatser i styrelser mellan 2002 och 2010 har planats ut men ser ut att tillta för Andelen kvinnor i bolagens ledningar fortsätter öka till den högsta nivån någonsin. 5

6 Positiv utveckling men kvinnor faller bort Kvinnor faller bort i steg från utexaminerade (nästan hälften) till anställda (nästan var tredje), till chefer (var fjärde), till koncernledning (var femte). Två trappor kan observeras: en operativ och en i styrelserna där kvinnor väldigt sällan är ordförande. Positiv utveckling i fyra av de studerade parametrarna: ledning, examen, styrelse och ordförande. Andel kvinnor 2015 (2014) 50,0% (50,1%) 48,0% (47,5%) 31,9% (30,8%) 26,8% (N/A) * * 19,5% (18,4%) 4,5% (5,6%) 27,9% (24,7%) 5,2% (4,8%) Befolkning Examen Anställda Chefer * * * Ledning VD Styrelse Ordförande ** På grund av ändrad klassificering av yrkesgrupper hos SCB är andelen kvinnliga chefer ej jämförbar med tidigare år. Angiven siffra är också något *Statistik från SCBosäker på grund av luckor i datamaterial från SCB. 6

7 Ökande andel kvinnor i styrelserna och ledningarna Andelen kvinnor i styrelserna ökar för andra gången på tre år och uppgår till 27,9% för Andelen bolag med minst 25% kvinnor i styrelserna ökar för andra gången på flera år. Av de 268 undersökta bolagen har 170 stycken minst 25% kvinnor i styrelsen år 2015 (63,4% av totala bolagsgruppen) jämfört med 128 företag (50,8% av totala bolagsgruppen) år Sedan 2002 har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat från 6,1% till 27,9%, medan andelen kvinnor i börsbolagens ledning endast ökat från 11,1% till 19,5%. Kvinnliga styrelseordförande och VD:ar är fortsatt väldigt ovanliga men vi ser en positiv utveckling för året. Andelen kvinnor som ordföranden har ökat något från 4,8% till 5,2% men andelen kvinnor som VD har minskat från 5,6% till 4,5%. Detta motsvarar 14 kvinnliga ordföranden respektive 12 kvinnliga VD:ar. 26 bolag saknade kvinnor i styrelserna och 75 bolag saknade kvinnor i ledningsgruppen. 7

8 Styrelse och ledning per börsvärdesgrupp Andel kvinnor i styrelser och ledning Styrelse Ledning 8

9 Andel kvinnor per börsvärdesgrupp 2015 Kvinnliga ledamöter STYRELSE Totalt ledamöter Andelen kvinnliga ledamöter Grupp Large cap ,5% Mid cap ,8% Small cap ,1% Summa ,9% Kvinnor i ledningsgrupp LEDNING Totalt i ledningsgrupp Andel kvinnor i ledningsgrupp Grupp Large cap ,2% Mid cap ,1% Small cap ,1% Summa ,5% 9

10 Ökad andel kvinnor inom samtliga börsgrupper Large cap har den högsta andelen kvinnor i styrelserna (31,5%), följt av Mid cap (29,8%) och Small cap (23,1%). Andelen kvinnor på styrelsenivå har ökat i samtliga börsgrupper. Large cap, +2,4% från föregående år, Mid cap, +5,2% från föregående år och Small cap, +1,9% från föregående år. Small cap har fortfarande lägst andel. På ledningsnivå ökar nivåerna för både Large, Mid och Small cap. Den största ökningen återfinns bland Large cap-bolagen med knappt 2,1 procentenheter. Small cap (19,%) har återtagit andraplatsen från Mid cap (18,1%). Högst andel kvinnor i ledningen har Large cap (21,2%). Resultatet blir att glappet på aggregerad nivå har ökat till 2010 års nivåer från 6,4% år 2014 till 8,5%. Störst glapp återfinns bland Large cap-bolagen med 10,3% (10,0%), följt av Mid cap med 11,6% (7,0%) och Small cap 4,1% (2,9%). 10

11 Styrelse per bransch (1/2) Andel kvinnor i styrelserna per bransch

12 Styrelse per bransch (2/2) Andel kvinnor i styrelserna per bransch

13 Ökad andel kvinnor i styrelsen bland branscherna De branscher som har högst andel kvinnor i styrelserna är Finans och Konsumentvaror. Råvaror och Media och underhållning har låg andel kvinnor i styrelsen. I samtliga branscher ökade andelen kvinnor i styrelserna med undantag av Media och underhållning. Mest ökade Finans från 27,6% år 2014 till 33,1% år Media och underhållning är sämsta bransch med endast 14,3% kvinnor i bolagens styrelser. Råvaror som historiskt har en låg andel kvinnor i styrelse har en viss ökning har skett jämfört med föregående år från 13,6% till 18,2%. Andel kvinnor per bransch Kvinnliga ledamöter STYRELSE Totalt ledamöter Andelen kvinnliga ledamöter Bransch Finans ,1% Konsumentvaror ,5% Tjänster ,1% Industri ,8% IT-företag ,8% Telekommunikation ,2% Hälsovård ,9% Råvaror ,2% Media och underhållning ,3% Summa ,9% 13

14 Ledning per bransch (1/2) Andel kvinnor i ledningen per bransch

15 Ledning per bransch (2/2) Andel kvinnor i ledningen per bransch

16 Ökad andel kvinnor i ledningen bland branscherna I ledningarna är andelen kvinnor fortsatt högst i branscherna Media, Finans och Hälsovård. I botten återfinns Råvaror, IT och Tjänster. Andelen kvinnor har kraftigt ökat i branschen Telekommunikation från 13,9% år 2014 till 21,3% år Alla branscher har haft blandad utveckling sedan mätningarna startade år 2002, men rankingen mellan branscherna har inte varierat alltför kraftigt. I branschen Media och underhållning har utvecklingen varit väldigt varierad sett över hela perioden sedan Branschen har den högsta andelen kvinnor i ledningen, 27,3%, men är också den minsta branschen på börsen och därmed känslig för små variationer i antal kvinnor i ledningar och styrelser. Andel kvinnor per bransch Kvinnor i ledningsgrupp LEDNING Totalt i ledningsgrupp Andel kvinnor i ledningsgrupp Bransch Media och underhållning ,3% Finans ,6% Hälsovård ,6% Telekommunikation ,3% Konsumentvaror ,7% Industri ,8% Råvaror ,9% IT-företag ,8% Tjänster ,8% Summa ,5% 16

17 Andel kvinnor per bransch 2015 Kvinnliga ledamöter STYRELSE Totalt ledamöter Andelen kvinnliga ledamöter Bransch Finans ,1% Konsumentvaror ,5% Tjänster ,1% Industri ,8% IT-företag ,8% Telekommunikation ,2% Hälsovård ,9% Råvaror ,2% Media och underhållning ,3% Summa ,9% Kvinnor i ledningsgrupp LEDNING Totalt i ledningsgrupp Andel kvinnor i ledningsgrupp Bransch Media och underhållning ,3% Finans ,6% Hälsovård ,6% Telekommunikation ,3% Konsumentvaror ,7% Industri ,8% Råvaror ,9% IT-företag ,8% Tjänster ,8% Summa ,5% Styrelser toppas av Finansbranschen och andelen kvinnor i ledning toppas av Media och underhållningsbranschen följt av Finansbranschen. Dock har Media och underhållningsbranschen totalt sett ett lägre antal totala platser vilket medför att en liten andel kvinnor kan ha stor påverkan på resultatet. 17

18 Anställda i världen per börsvärdesgrupp Andel kvinnor av anställda per börsvärdesgrupp

19 Anställda i Sverige per börsvärdesgrupp Andel kvinnor av anställda per börsvärdesgrupp

20 Anställda i världen per bransch (1/2) Andel kvinnliga anställda per bransch

21 Anställda i världen per bransch (2/2) Andel kvinnlig anställda per bransch

22 Anställda i Sverige & ledning per bransch (1/2) Andel kvinnliga anställda samt andel kvinnor i ledningen per bransch Anställda Ledning 22

23 Anställda i Sverige & ledning per bransch (2/2) Andel kvinnliga anställda samt andel kvinnor i ledningen per bransch Anställda Ledning 23

24 Andelen kvinnor varierar mellan börsvärdesgrupper och branscher Small cap-bolagen har återigen en högre andel anställda kvinnor än Mid cap- och Large cap-bolagen. Andelen kvinnor i Large cap- och Small cap bolagen har ökat medan andelen kvinnor i Mid cap har minskat något jämfört med föregående år. Samtliga börsvärdesgrupper har drygt 30% kvinnor, både totalt och i Sverige. Endast Konsument, Tjänste- och Finansbranschen har en knapp majoritet kvinnor bland sina anställda i Sverige. Branscherna Industri och Råvaror har fortsatt runt 20% kvinnor bland sina anställda i Sverige vilket är lägst bland branscherna. Tjänstebranscherna har få kvinnor i ledningsgrupperna, strax under 14%, jämfört med Media och underhållningsbranschen som ligger på ca 27,3%. Med undantag för branschen Tjänster har branscher med hög andel kvinnliga anställda ofta en hög andel kvinnor i ledningen. För samtliga branscher gäller att andelen kvinnor är högre bland de anställda än i ledningen. 24

25 Andel kvinnor i styrelser exklusive VD Andelen kvinnor i styrelser i samtliga börsnoterade bolag om VD exkluderas från styrelsen uppgår till 29,53%. Andel, % Andelen kvinnor i styrelser för primärnoterade börsbolag om VD exkluderas från styrelsen uppgår till 30,70%. 25

26 Andelen kvinnor baserat på genomsnittlig ålder hos styrelser Samtliga bolag är sorterade på lägst genomsnittlig ålder från Kvartil 1 till högst genomsnittlig ålder i Kvartil 4. Cirka 67 bolag ingår i varje kvartil. Andel,% Överlag är andelen kvinnor i styrelser relativt jämnt fördelat över kvartilerna men störst avvikelse är i Kvartil 4 som är noterbart lägre än de övriga. Andelen kvinnor är störst i tredje kvartilen, 29,89% och lägst i fjärde kvartilen 23,23%. Notera att snittåldrar och andel kvinnor i respektive kvartil är beräknad som snitt per bolag, ej antal styrelseplatser. Genomsnittlig ålder Kvartil 1 43,883-54,333 Kvartil 2 54,40-57,00 Kvartil 3 57,143-59,714 Kvartil 4 59,75-69,2 26

27 Andelen kvinnor baserad på genomsnittlig ålder hos ledningsgrupper Cirka 67 bolag ingår i varje kvartil sorterade på lägst genomsnittlig ålder från Kvartil 1 till högst genomsnittlig ålder i Kvartil 4. Andel,% Andelen kvinnor är störst i den första kvartilen 22,88%, där genomsnittlig ålder är lägst. Andelen kvinnor i ledningen minskar i takt med att genomsnittlig ålder för ledningsgruppen ökar. Andelen kvinnor är klart lägst i de ledningsgrupper som har högst genomsnittlig ålder. Notera att snittåldrar och andel kvinnor i respektive kvartil är beräknad som snitt per bolag, ej antal styrelseplatser. Genomsnittlig ålder Kvartil 1 35,5-47,25 Kvartil 2 47,375-50,2 Kvartil 3 50,286-52,571 Kvartil 4 52,643-64,5 27

28 Metod och data (1/2) Vi mäter, förutom i kvartiljämförelserena, antalet platser i styrelser och personer i ledningsgrupper samt antal anställda. Styrelse: Antal kvinnor / totalt antal stämmovalda styrelseledamöter. Ledning: Antal kvinnor / ledningsgruppspersoner. Anställda (i Sverige och totalt): Antal kvinnor / antal anställda. 268 företag noterade på Stockholmsbörsen, både primär- och sekundärnoterade bolag. Ordförande 268 platser. Övriga ordinarie bolagsstämmovalda ledamöter Styrelse totalt platser. Ledning personer. VD 268 personer. Övriga ledande befattningshavare personer. Ledning totalt platser. Data för bolag med årsstämmor under andra halvåret har inhämtats från senaste tillgängliga stämmoprotokoll och årsredovisning. Andelen platser i styrelsen som innehas av kvinnor baseras på styrelsesammansättning i maj 2015, och jämförs med maj 2014, maj 2013, juni 2012, 2011, , maj 2008, 2007, 2006, 2005, 2004, juli 2003 och december

29 Metod och data (2/2) Data har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt bolagens årsredovisningar och stämmoprotokoll/kallelser. SCB har från och med 2014 ändrat klassificering av yrkesgrupper och påbörjat en ny tidsserie, vilket innebär att tidigare data för chefer inom privat sektor samt information om åldersgrupper i anknytning till yrkesgrupper inte längre är tillförlitlig för att jämföra med tidigare års data. På grund av införandet av SCB:s nya yrkeskategorisering SSYK 2012 har ett nytt urval av yrkesbeteckningar för definition av chefer i privat sektor behövts göras. Data för dessa underkategorier är dock i vissa fall ofullständig vilket gör att ett helt tillförlitligt resultat inte kan erhållas. Detta innebär att angiven uppgift för andel chefer i bilden Positiv utveckling men kvinnor faller bort bör ses som indikativ. Tillägg för 2015 är att se huruvida det förekommer ett samband mellan genomsnittlig ålder i ledning/styrelse och andel kvinnor. Genomsnittlig ålder och andel kvinnor har räknats fram för både styrelser och ledningsgrupper för samtliga börsnoterade bolag. Resultat har sorterats från lägst genomsnittlig ålder till högst genomsnittlig ålder. Resultatet presenteras i kvartiler där cirka 67 bolag per kvartil ingår. Ytterligare tillägg för 2015 är att exkludera VD från styrelsen i de fall VD även är styrelseledamot i samma bolag. 29

30 Appendix 1: Statistik för primärnoterade bolag Jämförelse av andel kvinnor i styrelser och ledningsgrupper mellan primärnoterade bolag för år 2013, 2014 och Andel, % Antal bolag uppgår till 245 primärnoterade bolag. 23 sekundärnoterade bolag har exkluderats. Jämfört med föregående år har andelen kvinnor i styrelserna och koncernledningarna ökat. Antal kvinnliga styrelseordförande är oförändrat medan antalet kvinnliga VD:ar har ökat med en person.