Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Transkript

1 Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari

2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört med Framför allt tjänstebolagens omsättning väntas ha utvecklats starkt under året, medan tillverkningsbolagens tillväxt enligt prognoserna varit svagt positiv väntas omsättningen för börsbolagen i genomsnitt öka med ca 6 procent. Prognoserna pekar på att den tillväxttakten även kommer gälla under 2014 för såväl bolagen hemmahörande i tjänstesektorn som för dem i tillverkningsindustrin blev enligt prognoserna det tredje raka året som börsbolagens lönsamhet mätt som rörelsemarginal sjönk. Sett till samtliga börsbolag väntas rörelsemarginalen under 2013 ha blivit knappt 11 procent. I detta avseende blev 2013 i sådant fall endast med knapp marginal bättre än krisåret För de börsnoterade tjänstebolagen tyder prognoserna på att 2013 blev det år med lägst rörelsemarginal sedan granskningsperiods start Förväntningen är att rörelsemarginalen under 2014 vänder svagt uppåt och hamnar på ungefär samma nivå som 2012 knappt 12 procent. Prognoserna om stigande lönsamhet gäller både bolagen inom tjänstesektorn och dem inom tillverkningsindustrin. I genomsnitt har de små börsbolagen sedan 2005 haft en dubbelt så hög tillväxttakt som de stora och de medelstora börsbolagen. De stora bolagens rörelsemarginal har fr. o m 2005 i genomsnitt varit tio procentenheter högre än de små bolagens, dock är tendensen att detta gap i lönsamhet minskar. Tillverkningsindustrins små börsnoterade bolag drabbades avsevärt mycket hårdare av finanskrisen än de små börsbolagen hemmahörande i tjänstesektorn, både gällande omsättning och gällande rörelsemarginal väntas dock de små tillverkningsbolagen ha återhämtat sig jämfört med tjänstebolagen i båda dessa avseenden. Unionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet av fler och bättre jobb i Sverige. Ett framgångsrikt svenskt näringsliv är en förutsättning för att våra medlemmar idag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb. Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När Unionens medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv. För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska företagen. Bolagsindikatorn tar sitt avstamp i finansmarknadens bedömningar av börsbolagens nuläge samt av hur de kommer att utvecklas de närmaste åren. Börsbolagens centrala position i den svenska ekonomin gör att dessa bedömningar är en signal om tillståndet även för näringslivet och samhällsekonomin i stort. De är därför av stort intresse även för dem av Unionens medlemmar som inte har dessa bolag som sin arbetsgivare. Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. 1

3 År 2013 har blivit För de allra flesta bolag har ett nytt räkenskapsår därmed inletts. Men summeringen av 2013 låter ännu vänta på sig en tid. Under sista veckan i januari inleds börsbolagens rapportsäsong för det sista kvartalet 2013 och först i mars kommer året som helhet för bolagen som är noterade på Stockholmsbörsen definitivt att kunna summeras. 1 Nedan analyseras börsbolagens utveckling och framtidsutsikter gällande omsättning och rörelsemarginal. Detta görs för börsbolagen som en helhet, men också nedbrutet i sektorer baserat på bolagens typ av verksamhet samt efter bolagens storlek. Bolagsindikatorn ger en fingervisning dels om hur denna summering av 2013 kommer att falla ut, dels om hur 2014 kommer att utvecklas för börsbolagen. Rapportens underlag utgörs av finansmarknadens prognoser för de enskilda börsbolagen. 2 Prognoserna i underlaget till denna rapport har uppdaterats kontinuerligt under det fjärde kvartalet 2013, de senaste uppdateringarna är gjorda 2 januari , 4 Börsbolagen som analyseras i denna rapport är drygt 220 till antalet. 5 Detta kan jämföras med de ca bolag i Sverige som 2012 hade minst en anställd. 6 Men trots att börsbolagens antal är litet är deras tyngd i näringslivet mycket stor, både sett till omsättning och antalet anställda. En jämförelse visar att börsbolagen och näringslivet som helhet tenderar att utvecklas i samma riktning gällande omsättning och lönsamhet. 7 Prognoserna i rapporten avser alltså börsbolagens utveckling, men de är även relevanta som en indikator på tillståndet för övriga näringslivet. Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört med Det innebär i sådant fall det fjärde året i följd med stigande omsättning efter bottenkänningen under finanskrisen Trenden med stigande omsättning väntas fortsätta under 2014, med ungefär samma tillväxttakt som blev av förväntningarna att döma det tredje raka året som börsbolagens rörelsemarginal sjönk. Sett till samtliga börsbolag väntas rörelsemarginalen 2013 ha blivit knappt 11 procent. Om detta stämmer innebär det att rörelsemarginalen sjunkit med tre procentenheter sedan 2010 och att 2013 i det här avseende endast med knapp marginal blev bättre än krisåret Bolagen har alltså under de senaste åren ökat sin försäljning, men gjort det med sjunkande lönsamhet. Prognosen är dock att lönsamheten under 2014 vänder uppåt och hamnar på ungefär samma nivå som 2012 knappt 12 procent. 2

4 Under andra halvåret 2013 steg generalindex i Stockholm med 16 procent, som ett resultat av att framtiden för bolagen som helhet bedömdes som allt ljusare ju längre 2013 led. Framför allt baserades denna optimism på stabilare utsikter i Europa (euroområdet) och en tilltagande tillväxt i amerikansk ekonomi de två viktigaste marknaderna för bolagen. Höjda marknadsförväntningar går också delvis att läsa in i bolagsindikatorn. Prognoserna för börsbolagens genomsnittliga omsättning har stigit med ca 4 procent sedan i juni, både för 2013 och De höjda omsättningsprognoserna gäller både för tillverkningsindustrin och för tjänstebolagen. En bidragande orsak till de uppjusterade prognoserna är även bolagens prisutveckling, vilken har fallit under hela , men i en betydligt lägre takt och från en lägre utgångspunkt i index än tjänstebolagen som helhet. Enligt prognoserna kan börsbolagen inom tillverkningsindustrin i och med 2013 summera fjärde året i följd med stigande omsättning, men tillväxten stannar enligt prognoserna på knappa 2 procent. Förväntningarna inför 2014 ligger på ca 6 procents tillväxt för helheten och för de sektorer som redovisas. Prognoserna för rörelsemarginalen har däremot sjunkit sedan i juni, med drygt en procentenhet för såväl 2013 som för Även om bolagens intäkter alltså i nuläget antas bli högre både under 2013 och 2014 än vad som förutsågs i början av sommaren, vägs dessa höjda intäktsprognoser med viss råge upp av att rörelsekostnaderna i bolagen väntas stiga ännu mer. Som framgår i diagram C förväntas börsbolagens lönsamhet ha sjunkit under 2013 såväl för dem verksamma inom tillverkningsindustrin som inom tjänstesektorn. Försämringen blir enligt prognoserna ca 1,3 procentenheter inom båda sektorerna. För tjänstebolagen innebär detta i sådant fall att 2013 blev det år med lägst rörelsemarginal under den period som granskats. Även om tillverkningsindustrin enligt prognosen lönsamhetsmässigt under 2013 inte fullt sjönk till bottennivån från 2009 är ändå försämringen sedan toppåret 2010 avsevärd. I diagram B visas hur utvecklingen av börsbolagens omsättning delas upp efter näringslivssektorer. 9 Tjänstebolagen väntas ha stått för den avgjort starkaste utveckling gällande omsättningen under 2013 en ökning med 17 procent. Även de kunskapsintensiva tjänstebolagen förväntas ha haft positiv tillväxt under Diagram C visar också att spridningen i lönsamhet mellan börsbolagen sett till verksamhetsområde i vissa fall är stor. Även om de börsnoterade kunskapsintensiva tjänsteföretagen i likhet med tillverkningsbolagen väntas ha haft sjunkande lönsamhet under 2013, är det ändå en försämring som sker från en mycket högre nivå än för tillverkningsbolagen. Detta är en viktig påminnelse om att börsbolagen är en brokig bukett. 3

5 Ytterligare ett sätt att åskådliggöra att börsbolagen är en spretig samling är att dela in dem efter storlek. I diagram D visas hur deras omsättning utvecklats sedan 2005 med avseende på just detta. 10 Jämförelsen visar både intressanta likheter och skillnader mellan de olika storlekskategorierna sedan Med endast ett undantag år 2010 har omsättningsförändringen gått åt samma håll år från år för de tre grupperna. Men när det gäller takten på omsättningens förändring avviker de små bolagen kraftigt från de stora och de medelstora. Medan de två sistnämnda när 2013 summeras båda förväntas ha växt med 15 procent sedan 2005, pekar prognoserna på att de små bolagens tillväxt under samma period varit 47 procent. Under åren med positiv tillväxt har de små bolagen i genomsnitt haft en dubbelt så hög tillväxttakt som de stora. Denna trend väntas fortsätta under 2014, med en tillväxttakt på ca 10 procent hos småbolagen och 5 procent hos de medelstora och de stora bolagen. Under perioden har eller antas rörelsemarginalen ha rört sig i samma riktning sex av åtta år för alla tre storleksgrupper av bolag. Undantagen är 2011 och 2012 när de små bolagens rörelsemarginal stärktes samtidigt som de stora bolagens sjönk och de medelstora hade en blandad utveckling. Diagram E visar dock även viktiga skillnader i lönsamheten mellan bolagen av olika storlek. Nivån för rörelsemarginalen skiljer sig kraftigt åt mellan de små och de stora bolagen. I genomsnitt har differensen dessa två grupper emellan under åren legat på över tio procentenheter. Medan de stora bolagen visserligen såg sin rörelsemarginal falla kraftigt men bottna på drygt 11 procent, innebar krisen för de små bolagen att deras rörelsemarginal 2009 tangerande nollstrecket. Tendensen de senaste åren är dock att gapet i rörelsemarginal mellan de stora och de små bolagen minskar, inte minst till följd av en fallande trend för de stora var gapet 11,4 procentenheter, 2012 var det 7,8 vilket väntas bli 6,7 under 2013 för att krympa ytterligare Sett till som helhet är prognosen att de medelstora bolagen har haft den mest gynnsamma utvecklingen, med en förstärkning av rörelsemarginalen på två procentenheter. 4

6 En tänkbar förklaring till sambandet mellan lönsamhetsnivå och storlek är skalekonomi, alltså att ökad storlek innebär stordriftsfördelar så som exempelvis bättre möjligheter att pressa inköpspriser och ett mer effektivt utnyttjande av stödfunktioner. Tendensen med det minskande gapet i rörelsemarginal efter 2009 kan i sin tur ha sin orsak i de största bolagens större närvaro på och beroende av utländska marknader. Den svenska ekonomin har i jämförelse med stora delar av Europa klarat sig förhållandevis väl efter Detta har förstås relativt sett gynnat de bolag som har Sverige som sin viktigaste marknad, vilket i detta resonemang främst antas vara de mindre börsbolagen. fall lägre än den varit 2005, samtidigt som krisens påverkan på de små tjänstebolagens omsättning var mer begränsad. Tillverkningsindustrins småbolag har dock visat god återhämtningsförmåga. Prognoserna tyder på att de under 2013 har växt med över 20 procent och därmed med marginal passerat de små tjänstebolagen, vilkas omsättning istället väntas ha backat något under året. Även avseende rörelsemarginalen slog finanskrisen ännu hårdare mot de små tillverkningsbolagen än mot de små tjänstebolagen. I genomsnitt visade tillverkningsbolagen i denna storleksklass negativ rörelsemarginal Bäst motståndskraft mot nedgången bland de små bolagen hade de kunskapsintensiva tjänstebolagen (diagram G). Sett till omsättningens utveckling har de små bolagen avvikit kraftigt från övriga efter 2005, det konstaterades ovan. Småbolagens omsättning har dock sinsemellan följt olika kurvor under dessa år, beroende på sektorstillhörighet (diagram F). Tillverkningsindustrins små börsnoterade bolag drabbades avsevärt mycket hårdare av finanskrisen än de små börskollegorna hemmahörande i tjänstesektorn och 2010 var tillverkningsbolagens omsättning efter ett kraftigt Under 2012 var dock skillnaden i lönsamhet mellan de små bolagen i respektive sektor åter marginell, och de väntas ha följt varandra åt i en svag nedgång i rörelsemarginalen under År 2014 pekar prognosen på kraftigt förbättrad lönsamhet för småbolagen, särskilt stark väntas utvecklingen bli för dem inom kunskapsintensiv tjänsteproduktion. 5

7 1 Med detta menas bolagen som är noterade på Nasdaq OMX Nordics Stockholmsmarknad. Observera att bolag inom finans eller försäkring (SNI2007-kod 64-67) är exkluderade i analyserna i denna rapport, eftersom den analysmetod som används i rapporten inte lämpar sig för deras verksamhet. 2 Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt gäller att ju större bolag desto fler analytiker som bevakar bolaget. Den totala mängden analyser som rapporten bygger på uppskattas till ca 1500 st. Varje analytikers bidrag till prognosen för ett bolag vägs efter hur träffsäker denna analytiker historiskt sett varit i sina prognoser samt efter hur uppdaterat bidraget är. 3 En granskning av 25 storbolag på börsen, vilka tillsammans står för ca ¾ av börsbolagens omsättning, indikerar att knappt hälften av prognosvikten ligger senare än 15 november och drygt 15 procent senare än 15 december. 4 Prognoser markeras med streckade linjer i diagrammen. 5 Detta efter att de börsnoterade finans- eller försäkringsbolagen samt de bolag som saknar verksamhet i Sverige har exkluderats. 6 SCB:s Företagsregister. 7 Observera att nivåerna på omsättning och i vissa fall även på lönsamhet skiljer sig mellan börsbolagen och det övriga svenska näringslivet. Det är utvecklingens riktning som oftast sammanfaller. Ett mer utvecklat resonemang om detta och om börsbolagens betydelse för näringslivet förs i den upplaga av bolagsindikatorn som publicerades i juni 2013, vilken hittas på: 8 I rapportens beräkningar används SCB:s purchaser price index (PPI) som mått på prisutveckling och som deflator för att rensa jämförelser mellan år från effekter av prisförändringar. Om PPI utvecklas i en lägre takt än väntat trycker det därmed upp värdet av exempelvis omsättningen. I juni-kalkylen ingick visserligen sjunkande priser för helåret 2013, men fallet har varit större än förutsett (-2,6 procent mot prognosen på -0,6). Vår prognos för 2014 års PPI har sedan i somras skiftat från svagt stigande priser till svagt fallande (från 0,2 procent till -0,2). För bolagen totalt sett ligger det oväntat stora fallet i priser bakom ungefär hälften av den uppreviderade omsättningsprognosen för 2013 i denna upplaga av bolagsindikatorn jämfört med den som publicerades i juni Indelning i branscher görs enligt SNI Tillverkningsindustri 10-33; tjänstesektor & 85-96; finans och försäkring 64-67; kunskapsintensiva tjänster 50-51, 58-74, 77-78, & 95 (hit räknas exempelvis it, telekom, läkemedel/hälsovård, fastighetsbolag, media). Observera återigen att SNI är exkluderat i analysen. Notera även att eventuella börsbolag med SNI-koder 1-9, (här ingår exempelvis byggbolag), och inte inkluderas i någon av de sektorer som särredovisas i diagrammen. Detta förklarar exempelvis hur både tillverkningsindustri och tjänstesektor kan ligga på en högre indexnivå gällande omsättning än genomsnittet för samtliga bolag. 10 Den indelning av bolagen efter storlek som används i rapporten är densamma som Stockholmsbörsen gör, vilken baseras på bolagens börsvärde. Bolag med ett börsvärde som är lika med eller större än 1 miljard euro tillhör kategorin large, intervallet miljoner euro utgör mid-bolagen och följaktligen kallas bolagen vars börsvärde understiger 150 miljoner för small cap (capitalization). (Källa: Nasdaq OMX Nordic) 6

8 Tnr: Upplaga: 300 ex Produktion: Unionen Tryck: Unionen jan Olof Palmes Gata Stockholm Tel