Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj Anita Göransson, Linköpings universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet"

Ingvar Isaksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj Anita Göransson, Linköpings universitet

2 Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

3 Varför jämställdhet? Män och kvinnor skall ha samma makt att forma samhället och sina liv

4 Andel kvinnor och män på toppen: 1989 Sverige 13 % kvinnor 87 % män 1991 Finland 13 % 87 % 1999 Danmark 12 % 88 % 2000 Norge 17 % 83 % 2001 Finland 19 % 81 % 2001 Sverige 26 % 74 %

5 Andel kvinnor på maktpositioner Politik Förvaltning Organisationer Massmedier Kultur Sv kyrkan Vetenskap Samtliga Näringsliv

23 26 Politik Förvaltning Organisationer

6 Totalt en fjärdedel kvinnor på toppen - men: Nästan hälften kvinnor i politiken Bara fem procent i näringslivstoppen

7 Kvinnor finns främst i politiskt influerade eller offentligstyrda jobb: t ex public service-tv och radio statliga företag statliga forskningsråd statliga kulturinstitutioner

8 Flest män finns i: privat näringsliv pressen kommersiell/privat radio och tv privata forskningsstiftelser

9 Kvinnor och män finns på olika områden, har olika sorters makt: Kvinnor främst i politiken och på offentligstyrda positioner på andra områden (statliga företag, public service-medier, statliga forskningsråd). Män främst i näringslivet och ekonomiska positioner på andra områden. Även kollegialt tillsatta nyckelpositioner, som bestämmer viktiga symbolvärden (Nobelkommittéerna, Svenska akademien, kommersiella medier, privata forskningsstiftelser).

Män främst i näringslivet och ekonomiska positioner på andra områden.

10 Skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till makt är subtil men systematisk på en övergripande nivå (40-60 %- regeln) Men samtidigt finns det dramatiska skillnader mellan sektorer, yrkesområden och nivåer

nivå (40-60 %- regeln) Men samtidigt finns det

11 Tre sorters könsfördelning Ungefär hälften kvinnor i rikspolitiken En tredjedel kvinnor där man strävar efter jämställdhet men inte granskas Nästan bara män på lokal och regional nivå

12 Stora skillnader mellan: Samhällsnivåer (riket, regionen, kommunen) Yrkesområden (traditionell uppdelning) Huvudmän (offentligt privat)

13 Jämställdhet tycks kräva: Representativ ambition Genomskinlig rekryteringsprocess Synliga positioner Att positionen inte är unik

14 Kvinnor och män har olika typer av ledande positioner: Män är styrelseordförande och vd Kvinnor är styrelseledamöter

15 Kvinnor och män i ledningen för statliga myndigheter Ordförande Vice ordf 57 Ledamot Generaldirektör 69 Samtliga Kvinnor Män

Ordförande 71 43 Vice ordf 57 Ledamot 4852

16 Länens toppositioner Landshövding Länsråd Ledamot Kvinnor Män

17 Landstingens toppositioner Kvinnor Män Landstingschef Bitr dito Avd chef, pers dir m fl

18 Kommunernas toppositioner Kvinnor Män Kommunchef Plan, org, utredn chef Skolledare

19 Domare och åklagare Kvinnor Män Högre åklagare Kammaråklagare Tingsrättsdomare Högre domare

20 Kulturinstitutioner, statlig och länsnivå Kvinnor Män Länsteater Statl museer Länsmuseer Statlig teater

21 Universitet och högskolor Fler kvinnor studerar Efter doktorsexamen tar männen över 19 % av professorerna är kvinnor Universiteten leds främst av män, de nya högskolorna är rätt jämställda Mellancheferna (dekanerna) är män

22 Radio och tv Nästan hälften kvinnliga chefer i public service-medier 43 % Kommersiell radio och tv har däremot manliga chefer 72 %

23 Dagspress med störst upplaga i varje A- region Chefredaktör 24 Ledarredaktör Kvinnor Män

24 Näringslivet styrs av män Styrelseordförande 3 % kvinnor Vd 4 % Ordinarie styrelseledamöter 19 %

25 Andel kvinnor i börsnoterade bolag 2005/8 Dk Fi Isl No Sv Styrelseordf Styrelseledam Vd

26 Privata företag Kvinnor Män Vd Ledningsgrupp Ledamot Styrelseordförande

27 Statliga företag Kvinnor Män Vd Övrig ledning Ledamot Styrelseordförande

28 Operativa mellanchefer Privata företag Koop/ömsesidiga Statliga företag Kvinnor Män

30 Näringslivet ett extremfall Män på toppen möter sällan kvinnliga kolleger på samma nivå i arbetet. De lever oftare i traditionella familjer med hemmafru eller deltidsarbetande fru än andra män på toppen. De har fler barn och är mer sällan föräldralediga än andra män. Ägnar minst tid av all åt hushållsarbete.

31 Näringslivets män reproducerar en traditionell familjeform som inte är vanlig i samhället i övrigt inte heller hos andra toppchefer.

32 För att nå toppen krävs utbildning och personkontakter Kvinnor hindras enligt toppkvinnorna av informella nätverk; enligt toppmännen för att de inte söker ledande jobb tillräckligt ofta

33 Hur fick man jobbet? Erbjöds jobbet: 70 % av kvinnorna, 60 % av männen. Via headhunter: 15 % av både män o. kv Uppmanad söka: 0 % av kv, 9 % av män Sökte själv: 0 % kv, 3 % av männen Annat: 15 % av både kv o. män.

34 Fler kvinnor behövs på maktpositioner för att: Kvinnor och män har olika livserfarenheter Arbetsformer och diskussionsklimat förändras med fler kvinnor Men också förstås: nytta, rättvisa, representativ demokrati

35 Vilka hinder finns för kvinnor? Kvinnorna anser: rekrytering sker via informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer. Männen anser: kvinnorna söker inte toppjobb i tillräcklig utsträckning. Men toppjobb söks inte de erbjuds.

36 Fel diagnos ger ingen förbättring Utbud på kompetenta kvinnor finns, men hur ökar man näringslivets efterfrågan på dem? I politiken efterfrågas kvinnor, men inte i näringslivet.

37 Kvotering? I politiken och offentligstyrda verksamheter har man länge använt kvotering. Det finns olika typer. Underrepresenterat kön kan gynnas vid lika meriter. Man kan nominera varannan damernas.

38 Tre typer av jämställdhetsinsatser inom politiken: Jämställdhetslagstiftning (i Sverige regeringsbeslut) om offentliga kommittéer, nämnder, utskott som utses av regering och departement. (Gott resultat om det bevakas.) Jämställdhetslagstiftning om kommunala utskott och nämnder. (Finland och Norge 40 %, uppgift saknas om övriga.) Frivillig kvotering i politiska partier, som har nyckelroll genom nominering till valbar plats. (Två typer av kvotering: till interna organ och på vallistor)

39 Nationella parlament % per kön i Finland, Island, Sverige Strax under 40 % i Danmark och Norge Utskottsledamöter: Över 40 % i Sverige och Island % i Danmark, Finland och Norge Regeringar: %. Finland 60 % kv, Sverige ned från 50 % (1994) till 41 % i dag.

40 Traditionell könsuppdelning mellan utskott i alla länder utom Sverige, där inga utskott är särskilt mansdominerade. Annars ofta kvinnor i sociala utskott, utbildning, familj, barn, hälsa

41 Ledande poster i kommuner 7 % kv borgmästare i Danmark (2005) 20 % kommundirektörer på Island 23 % kommunfullm ordf i Norge 26 % i Finland Ca 30 % i Sverige

42 Inga entydiga slutsatser om könskvotering i parlamenten. I Danmark har partier utan kvotering högsta andelen kvinnor nu. I Finland finns 42 % kvinnor utan kvotering. Kvotering viktigast som något alla partier måste förhålla sig till; samhällsdebatt och kvinnorörelser trycker på.

43 Andra åtgärder: Kortare arbetsdag (män starkt emot) Subventionerad hushållshjälp (många för) Mentorsprogram (alla för) Fler pappamånader (många kvinnor för)

44 Källor: SOU 2007:108 Kön, makt och statistik Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten (2007) Anita Göransson, red. Nora: Nya Doxa Bokförlag) A Göransson: Kvinnor, män och karriärer. Visioner och verklighet i näringslivet. (2004) Stockholm: SNS Förlag.

Relevanta dokument

Till statsrådet Nyamko Sabuni

Till statsrådet Nyamko Sabuni Regeringen beslutade den 23 februari 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och redovisa fördelningen av kvinnor och män på maktpositioner inom