Marknadsrapport nötkött utvecklingen till och med 2017

Transkript

1 Marknadsrapport nötkött utvecklingen till och med 217 Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser. Enheten för handel och marknad Jönköping mars 218 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Helène Lannhard

2 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans nötkött Strukturutveckling i nötköttsproduktionen Förprövning av stallar för nötkreatur Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Slakt av nötkreatur Ekologisk produktion av nötkött Hushållens utgifter på mat och dryck Förbrukning och konsumtion av kött Från hage/stall till mage Andel svenskt kött av förbrukningen Import av nötkött Export av nötkött Handelsvärden nötkött Avräkningspriser för nötkreatur Indexutveckling nötkött Konsumentprisutveckling EU-marknaden Marknadsbalans och prognos Antal nötkreatur och slakt av nötkreatur Handeln med nötkött och levande nötkreatur Avräkningspriser på nötkreatur Världsmarknaden Handelsutvecklingen enligt OECD Förbrukningen av kött och fisk... 35

3 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans nötkött Den svenska marknadsbalansen för nötkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För nötkött finns en serie tillbaka till 199 och från 214 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av nötkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar åtgången av slaktad nöt med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av nötkött minskat svagt de senaste tio åren, med drygt 1 procent totalt, även om en ökad produktion kan noteras mer än hälften av åren. Den svenska andelen av förbrukningen har haft en nedåtgående trend under perioden, med en bottennotering 213. Därefter har andelen svenskt nötkött av förbrukningen åter stigit. Konsumenternas ökade medvetenhet om de svenska mervärdena i produktionen av kött har stärkt förtroendet för och efterfrågan på svenskt nötkött. En annan faktor som inverkat positivt är handlingsplanen för nötkött, med bred uppslutning från värdekedjan och med målet att stärka den svenska produktionen. Under 217 ökade produktionen med,6 procent, vilket är en reaktion på god efterfrågan och stabilt höga priser till nötköttsproducenterna. Produktion 1 ton Import 1 ton Export 1 ton Förbrukning 1 ton Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning ,5 114,7 17,2 231, 57,8% 25, ,8 12,2 2,5 228,5 56,4% 24, ,8 11,5 2,5 229,9 6,8% 24, ,8 12,4 2,2 237,9 57,9% 25, ,9 126,6 19,7 244,8 56,3% 25, ,3 133,3 15,2 243,4 51,5% 25, ,9 136,9 15,1 247,7 5,8% 25, ,6 135,6 15,9 251,3 52,4% 25, ,1 139,4 18,5 254, 52,6% 25, ,3 141,8 18,8 254,3 51,6% 25, ,1 134,8 2, 246,9 53,5% 24, Källa: Jordbruksverket och SCB 1

4 PROCENT ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 198, där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar redan från början av 199-talet. Detta innebär att importen ökat mer än exporten, samtidigt som förbrukningen ökat mer än produktionen. Under 217 har gapet stängts en aning % 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 217 mot året innan för kött och ägg. Import och förbrukning sjönk generellt, medan produktionen ökade i de flesta sektorer. Andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag Marknadsutveckling kött och ägg 217/ Griskött Nötkött Lammkött Matfågel Ägg Produktion 3,4,6 4,4,8-1,3 Import -6,9-4,9 3, -,6-6,3 Export 9,8 6,8-18,1 5,6-15,4 Förbrukning -1, -2,9 3,7 -,2 -,4 Förbrukning/capita -2,3-4,2 2,3-1,6 -,8 Svensk andel av förbrukningen 4,4 3,6,6 1, -1,8 Källa: Jordbruksverket och SCB 2

5 tusentals nötkreatur per kategori 1.2 Strukturutveckling i nötköttsproduktionen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Drygt en tredjedel av landets nötkreatur finns i Götalands skogsbygder följt av Götalands mellanbygder. Detta kan jämföras med grisarnas hemvist som företrädesvis är i slättbygderna. Antalet nötkreatur har minskat med knappt 25 procent sedan 1981 då husdjursstatistiken tar sin början. Skillnaderna i utveckling inom gruppen är dock stor, för samtidigt som antalet mjölkkor minskat har antalet dikor ökat. Tidigare kunde man säga att omkring två tredjedelar av det svenska nötköttet kom från mjölkproduktionens djur, men idag ligger andelen snarare kring 6 procent. I de övriga två kategorierna är minskningen sedan 1981 omkring 2 procent. Under den senaste tioårsperioden har antalet nötkreatur minskat med knappt 4 procent totalt. I figuren visas utvecklingen av antalet nötkreatur uppdelat på fyra olika kategorier, utifrån djurräkningen i juni varje år kalvar, högst 1 år kviga, tjur, stut dikor mjölkkor TOTALT Källa: Jordbruksverket 3

6 tusental slaktade nötkreatur antal företag med nötkreatur Kriteriet för att ett företag med nötkreatur ska hamna i den officiella statistiken är att producenten har minst tio nötkreatur. Dock räknas producenter som har färre än detta tröskelvärde också som producent av nötkreatur om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med nötkreatur visar en stadig nedgång under hela perioden. I nötköttsproduktion finns idag betydligt fler småskaliga företag än i kyckling- och grisproduktionen. Även mjölkproduktionen, som är sammanlänkad med nötköttsproduktionen, har haft en snabbare strukturrationalisering än vad den specialiserade nötköttsproduktionen uppvisar. Nötköttsproduktionen är för många av drygt 17 nötköttsföretagarna fortfarande primärt en hobbybetonad verksamhet, bland annat med syfte att hålla gårdens betesmarker öppna. Men utvecklingen mot större och färre företag syns trots detta även i den specialiserade nötköttsproduktionen. Kvoten mellan antalet slaktade nötkreatur och antalet företag med nötkreatur visar att slakten per företag 217 (med 24 slaktade nötkreatur per totalt antal företag) var ungefär 26 procent högre än 28 (med 19 slaktade nötkreatur per totalt antal företag). Detta är dock ett mycket grovhugget mått på hur den genomsnittliga storleken på landets nötköttsföretag utvecklats då det finns många typer av inriktningar i den totala siffran Tusen slaktade nöt 43,12 459,48 451,14 456,12 419,94 417,38 43,82 428,22 411,2 46,3 Företag med nötkretur Företag med mjölkkor Företag med dikor Källa: Jordbruksverket 4

7 Antal nötkreatur per gård och kategori En annan siffra som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska nötkreatursgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt konstant för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga grisgården har idag plats för 89 mjölkkor, 2 dikor, 32 kvigor, tjurar och stutar och/eller 33 kalvar. Totalt har den genomsnittliga nötkreatursgården 9 djur om alla kategorier räknas in Mjölkkor Dikor Kviga, tjur, stut Kalvar Nötkreatur totalt Mjölkkor Dikor Kviga, tjur, stut Kalvar Nötkreatur totalt Källa: Jordbruksverket 5

8 Antal stallplatser Antal stallavdelningar 1.3 Förprövning av stallar för nötkreatur Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Mellan 28 och 214 visar förprövningsstatistiken att vi överlag hade en vikande investeringstrend. De senaste två åren ser det dock ljusare ut och investeringar i stallar för dikor och övriga nötkreatur (tjurar, kvigor, stutar och kalvar) har ökat, medan de planat ut för mjölkkor. Den positiva utvecklingen för dikor och övriga nötkreatur är en reaktion på stark efterfrågan på svenskt nötkött på den inhemska marknaden, men även ett löpande investeringsbehov kan givetvis ligga bakom. Dikor Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd

9 Antal stallplatser Antal stallavdelningar Antal stallplatser Antal stallavdelningar Övriga nötkreatur Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Mjölkkor Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 7

10 Cypern Spanien Italien Ungern Belgien Polen Portugal Bulgarien Kroatien Rumänien Tyskland Frankrike Tjeckien Estland Nederl. Storbrit. Slovakien Irland Österrike Schweiz Danmark Lettland Litauen Luxemburg Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 1.4 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av 29 jämförda länder i figuren minskade försäljningen av antibiotika 215 till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 22 länder, av de som funnits med i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 5 procent jämfört med 214. I övriga sju länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, Island och Norge ligger dock ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 5 procent, medan Tyskland som har drygt åtta gånger så hög försäljning minskade med hela 34 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien Portugal) toppar med högst användning av antibiotika Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 8

11 Antal slakterianläggningar Tusental slaktade nötkreatur 1.5 Slakt av nötkreatur Strukturen i slakteriledet har betydelse för nötköttsproducenternas avsättning. Fler och mindre slakterier ger ökad konkurrens om djuren och kortare transporter. Storskaliga slakterier kan ha fördelar med att vara effektiva och ha hög kapacitet exempelvis för export. Jordbruksverkets definition av småskalig nötkreatursslakt är slakt av högst 1 nötkreatur per år. I figuren har dock slakten delats upp på ett annat sätt, och visar antalet godkända slakteriföretag som hade slakt av minst ett nötkreatur under åren i två storleksgrupper med brytpunkten vid 5 slaktade nötkreatur årligen. Antalet slakterier med slakt av färre djur än 5 har ökat från 3 till 58 under perioden medan de större slakterierna minskade i antal från 17 till 12. Samtidigt minskade nötkreatursslakten, så det är alltså fler slakterier idag som konkurrerar om ett mindre antal slaktdjur än för tio år sedan >5 slaktade nöt slaktade nöt Tusen slaktade nöt 43,12 459,48 451,14 456,12 419,94 417,38 43,82 428,22 411,2 46,3 Källa: Jordbruksverket 9

12 Tusental slaktade nötkreatur I denna figur anges slakten i antal djur och uppdelat på fem kategorier, till skillnad från i den övergripande balansen där den räknas i ton. Under 216 och 217 minskade slakten av vuxna hondjur, medan den ökade av tjur, stut och kalv. Att slakten av kor och kvigor minskar bör till stor del bero på att fler hondjur sparas för att utöka besättningsstorleken Ko 139,36 152,17 147,47 137,54 146,45 138,7 14,19 141,3 137,95 127,31 Kviga 43,26 52,88 53,23 47,92 59,79 56,89 61,22 59,85 55,11 53,84 Tjur 174,55 181,74 182,48 196,93 157,74 164,62 17,28 171,88 167,54 174,26 Stut 44,28 43,26 41,33 46,57 26,87 3,73 33,43 33,4 34,21 36,21 Kalv 28,66 29,43 26,64 27,16 29,1 27,7 25,7 21,78 16,2 14,41 TOTALT 43,11 459,48 451,15 456,12 419,95 417,38 43,82 428,21 411,1 46,3 Källa: Jordbruksverket 1

13 tusental slaktade nötkreatur 1.6 Ekologisk produktion av nötkött Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även nötkött. I förhållande till hur det ser ut i matfågel- och grisköttssektorerna är en större andel av de slaktade djuren ekologiska, vilket bland annat hör samman med att det är en mindre omställning på flera plan (foder, utevistelse, regelverk etc.) att gå från konventionell till ekologisk nötköttsproduktion än vad det är för griskött och matfågel. Slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur utgjorde 9,3 procent av total slakt 29 och 14,4 procent 216. Den sektor som hade störst andel ekologiska djur i slakten var får- och lammproduktionen, där nästan var fjärde djur som slaktades 216 var ekologiskt producerat ,% 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,% Slakt av ekonöt Total nötslakt Andel ekonöt 9,3% 1,9% 12,3% 13,1% 14,5% 14,4% 14,% 14,4%,% Källa: Jordbruksverket 11

14 1.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 198, 14 procent 1995 och 12 procent 215. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat något i relation till totala utgifter över tid. 1% 2% 13% 5% % 2% 4% 1995 konsumerade svenska hushåll för 869,7 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 123, miljarder sek (exkl. uteätande) 9% 14% 31% 5% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster % 3% 6% 11% 13% Källa: SCB 215 konsumerade svenska hushåll för 1 828,9 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 226,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 11% 4% 5% 12% 4% 12 5% 26% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster

15 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 215 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck. På andraplats kom alkoholhaltiga drycker och på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg samt bröd och spannmål. Jämfört med 1995 ökade andelen utgifter på kött med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilo-/literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter. 5% 4% 4% 11% 16% 1995 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 146,3 miljarder sek varav 2,7 miljarder sek på kött och 19,4 miljarder sek på ägg och mejeri 8% 5% 3% 13% 14% 4% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 215 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 263,7 miljarder sek varav 39,3 miljarder sek på kött och 34,5 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 6% 15% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 9% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad 13% Läsk, juice, saft, mineralvatten 9% 7% 2% Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB 13

16 förbrukning, kg per person och år 1.8 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att vår verkliga konsumtion hamnar kring hälften av förbrukningen. Mellanskillnaden är till exempel djurdelar som inte går att äta (ben, senor, fett), butiksoch hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat stadigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen till och med 217 nästan 26 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av matfågel var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning sedan 1995 fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 217 landade den totala förbrukningen av kött på 85,5 kg per person, vilket är en minskning med 2,2 kg eller 2,6 procent jämfört med 216. Förbrukningen av kött har haft hack nedåt i den uppåtgående kurvan flera gånger tidigare sedan EU-inträdet, men 217 skedde den största minskningen hittills. Tidigare hack har förklarats av sjukdomsutbrott (21), ekonomisk kris (29) och ett stort tapp i grisköttsproduktionen (212), men den nedgång vi ser 217 kan snarare kopplas till en förskjutning i efterfrågan på mat mot en större andel vegetabilier. I tabellen visas utvecklingen av köttkonsumtionen i Sverige från 23 till 217, men en serie finns tillbaka till Övrigt kött 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 Lammkött 1,,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9 Matfågel 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,2 Nötkött 25, 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 24,5 Griskött 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 Totalt 8,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,7 87,7 87,6 87,3 87,7 85,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 14

17 PROCENTUELL FÖRÄNDRING Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet, även om den inte beräknats på exakt samma vis under hela denna långa period. I figuren visas utvecklingen sedan 199, och det är tydligt att matfågel är det köttslag vi ökat vår konsumtion mest av. Den enda kategori som minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning av kött % 3% 293% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 133% 45% 41% 5% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT TOTALT -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 15

18 kg/person 1.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Det går att beräkna en trappa i fem steg av vår konsumtion av kött, från hage/stall till mage. Detta görs med hjälp av officiell statistik över slakt och utrikeshandel, ett antal vedertagna omräkningstal samt Livsmedelsverkets matvaneundersökning som görs med cirka tio års mellanrum. Figuren visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats för att kunna matcha livsmedelsgrupperna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Rött kött består av nöt, gris, lamm och övrigt kött, även om det enligt vissa källor även finns vitt kött på en gris. Beräkningen visar bland annat att konsumtionen på gaffeln av rött kött uppgår till omkring 5 procent av förbrukningen i slaktad vikt, samt att medelsvensken 217 åt 15 procent mer rött kött än vad Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar. Konsumtionen av rött kött har minskat till förmån för kyckling de senaste åren, 21 låg konsumtionen av rött kött 25 procent högre än rekommendationen i kostrådet. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningen innehåller en mängd antaganden och att det är ett teoretiskt sätt att resonera kring förhållandet mellan förbrukning och konsumtion. Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av EU-kommissionens schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt) ,4 13,2 Vår förbrukning av rött kött låg: - 25 procent över Livsmedelsverkets kostråd procent över Livsmedelsverkets kostråd ,9 62,3 5,4 46,8 42,3 38,9 32,5 29,9 26, 26, 3,9 24,5 23,2 18,4 2,4 16,2 1,2 12,8 7,8 9,8 "Rött kött" 21 "Rött kött" 217 Matfågel 21 Matfågel 217 Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion 16

19 utbyte levande vikt till konsumerad vikt, % I figuren nedan har utbytet från hage till mage beräknats utifrån 1 kg levande vikt, vilket gör det lättare att se det procentuella bortfallet i varje steg. De delar på djuret som inte blir livsmedel till människor har olika användningsområden och några exempel är hund- och kattmat, biologiska gödningsmedel, energi genom förbränning, biogas, teknisk industri, konfektion och inredning. Utbyte från hage till mage baserat på 1 kg levande vikt 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1, 1, 1, 1, 1, Slaktad vikt,75,5,45,5,75 Försäljning,59,35,4,39,66 Rå vikt,47,32,28,32,41 På gaffeln,36,24,22,24,32 Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SCB 17

20 svensk andel kött av förbrukingen 1.1 Andel svenskt kött av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år, men mot slutet av perioden syns en tydligare förstärkning för alla köttslag utom lamm. Svenskt kött har ofta inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden såsom att vi har friska djur, en låg användning av antibiotika och generösa utrymmen i stallar (det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder). Några djurslagsspecifika exempel är det svenska beteskravet för mjölkkor och strikt efterlevnad av EU:s förbud mot att kupera knorren på grisar. Man kan sammanfattningsvis säga att det fokus på priset som styrt efterfrågan på kött under lång tid, numera får samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan påverkar valet av kött. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Källa: Jordbruksverket och SCB

21 import, ton produktvikt 1.11 Import av nötkött Nedan följer ett antal grafer över handeln med nötkött. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade kn-nummer. För nötkött omfattas 25 kn-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta kn-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Det är importen av benfritt färskt och fryst nötkött som dominerar. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna analyser Bearbetat nötkött Korv Benfritt nötkött Nötkött med ben IMPORT, TON PRODUKTVIKT / Hela/halva slaktkroppar, färskt % 212 Andra styckningsdelar med ben, färskt % 213 Benfritt kött, färskt % 221 Hela/halva slaktkroppar, fryst % 222 Andra styckningsdelar med ben, fryst % 223 Benfritt kött, fryst % 212 Saltat/torkat/rökt nötkött % 1625 Beredda produkter av nöt % Korv (rå) delvis med nötkött % Korv delvis med nötkött % Källa: SCB TOTALT % 19

22 SLAKTAD VIKT I TON Handelsstatistiken visar det land produkten kommer ifrån eller hamnar i logistiskt, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. Importen av nötkött till Sverige sjönk från samtliga av de större avsändarländerna under 217, men mest från Irland som minskade med 12 procent. Den nedanstående figuren och tabellen visar återigen importen uttryckt i slaktad vikt, alltså har samtliga produkter räknats om till den vikt de hade precis efter slakt. IMPORT AV NÖTKÖTT TILL SVERIGE PER LAND Irland Nederländerna Tyskland Polen Övriga IMPORT 216, TON SLAKTAD VIKT Irland Nederl. Tyskland Polen Övriga TOTALT Med ben Benfritt Korv Beredda produkter Totalt per land IMPORT 217, TON SLAKTAD VIKT Irland Nederl. Tyskland Polen Övriga TOTALT Med ben Benfritt Korv Beredda produkter Totalt per land Förändring f.g. år (%) -12,1% -5,5% -2,5% -2,% -,2% -4,4% Källa: SCB 2

23 Export, ton produktvikt 1.12 Export av nötkött Den svenska exporten av nötkött ökade med 1 procent 217 uttryckt i produktvikt. Ökningen avsåg alla kategorier utom benfritt nötkött som minskade. Figuren och tabellen nedan visar exporten i produktvikt, alltså den vikt produkterna har när de handlas Bearbetat nötkött Korv Benfritt nötkött Nötkött med ben EXPORT, TON PRODUKTVIKT / Hela/halva slaktkroppar, färskt Andra styckningsdelar med ben, färskt % 213 Benfritt kött, färskt % 221 Hela/halva slaktkroppar, fryst Andra styckningsdelar med ben, fryst % 223 Benfritt kött, fryst % 212 Saltat/torkat/rökt nötkött % 1625 Beredda produkter av nöt % Korv (rå) delvis med nötkött % Korv delvis med nötkött % Källa: SCB TOTALT % 21

24 SLAKTAD VIKT I TON Den nedanstående figuren och tabellen visar importen uttryckt i slaktad vikt, med andra ord har samtliga exportprodukter räknats om till den vikt de hade precis efter slakt. Den svenska exporten av nötköttsprodukter, framför allt med ben, till Tyskland ökade kraftigt under 217. EXPORT AV NÖTKÖTT FRÅN SVERIGE PER LAND Danmark Finland Tyskland Belgien Övriga EXPORT 216, TON SLAKTAD VIKT Danmark Finland Tyskland Belgien Övriga TOTALT Med ben Benfritt Korv Beredda produkter Totalt per land EXPORT 217, TON SLAKTAD VIKT Danmark Finland Tyskland Belgien Övriga TOTALT Med ben Benfritt Korv Beredda produkter Totalt per land Förändring fg år (%) 7,6% -14,4% 2,2% 5,1% 2,9% 1,1% Källa: SCB 22

25 kr/kg kr/kg kr/kg 1.13 Handelsvärden nötkött Kvoten mellan värdet och kvantiteten av importerad och exporterad vara visar relationen mellan importvärde och exportvärde per kg över tid. I figurerna har de tre största handelsprodukterna för nötkött valts ut. För färskt benfritt nötkött och beredda nötköttsprodukter varierar förhållandet mellan export- och importvärdet, medan exportvärdet för benfritt fryst nötkött överlag varit högre än importvärdet. Handelsvärden benfritt färskt nötkött 12, 1, 8, 6, 4, 2,, importvärde exportvärde Handelsvärden benfritt fryst nötkött 6, 5, 4, 3, 2, 1,, importvärde exportvärde Handelsvärden beredda produkter av nötkött 5, 4, 3, 2, 1,, importvärde exportvärde Källa: SCB 23

26 ungtjurar klass R3, sek/kg 1.14 Avräkningspriser för nötkreatur Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser in från alla slakteriföretag med en slakt över 2 storboskap per kalenderår. Det bör påpekas att det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. Jordbruksverkets ambition har varit att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte innehålla schablontillägg för mer än transportkostnaden. Flera slakterier rapporterar också på det viset idag. Från och med halvårsskiftet 218 träder nya EU-regler i kraft som bland annat innebär att det inte längre blir tillåtet för slakterierna att använda sig av schablontillägg för mer än transportkostnaden. Nötköttspriserna innehåller en schablon för transportkostnaden som för närvarande ligger kring 1,2 SEK/kg. Figurerna nedan visar ett vägt medelpris för ungtjurar klass R3 samt kor klass O3. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html

27 28M1 28M7 29M1 29M7 21M1 21M7 211M1 211M7 212M1 212M7 213M1 213M7 214M1 214M7 215M2 215M8 216M2 216M8 217M2 217M8 avräkningspris livkalv, sek/styck kor klass O3, sek/kg Källa: Jordbruksverket Livkalvspriserna nedan visar utvecklingen för tjurkalvar 8 kg, fritt gård och inklusive tillägg samt avdrag. De senaste årens starka efterfrågan på svenskt nötkött har med kalvbrist som följd har gett avtryck på priserna. Den senaste prisnoteringen för december 217 låg på 2 9 sek/kalv, vilket kan jämföras med januari 28 då serien tar sin början och då kalvpriset låg på 1 64 SEK/kalv alltså har nästan en dubblering av priset skett under perioden. De högsta noteringarna låg kring 3 3 sek/kalv under andra halvan av Källa: Jordbruksverket 25

28 Index, 25= Indexutveckling nötkött Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 25 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. I A-index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att serien har sämre kvalitet under perioder då kontraktstilläggen är omfattande. I konsumentprisindex ingår även importerat nötkött. Denna jämförelse visar att slakteriernas betalning till nötköttsproducenterna ökat mest under perioden. Slakteriernas pris vi försäljning till nästa led har ökat minst och konsumentprisernas ökning ligger däremellan. Att producentpriserna har stigit rejält de senaste åren bekräftas av de veckovisa prismätningar som Jordbruksverket gör enligt EU-förordning Nötkreatur A-index Nötkött PPI-J Nötkött KPI-J Källa: Jordbruksverket 26

29 Utveckling av KPI enligt index, 1994= Konsumentprisutveckling I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för nötkött visar att det är något dyrare att köpa nötkött idag i dagens penningvärde än det var Om man jämför med andra animalieprodukter gäller samma sak för ägg och mejeriprodukter, medan det är billigare att handla griskött och matfågel. Det var emellertid billigare att köpa nötkött mellan åren 1995 och 212, då kurvan för KPI nötkött låg under inflationskurvan. Från 213 har nötköttspriset till konsument stigit över inflationskurvan. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger variationer från år till år. Inget av de inflationsjusterade priserna i jämförelsen var lägre 215 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 1 förra året Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Glass Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Källa: Jordbruksverket 27

30 2 EU-marknaden Nötkreaturen är betydelsefulla för EU, som bland annat är nettoexportör av nötkött (om handeln med levande djur räknas in) och även en betydande aktör på världsmarknaden för mejeriprodukter. Sektorn har dock mött många utmaningar de senaste åren, som global mjölkkris med låga priser och låg lönsamhet för producenterna, avvecklingen av mjölkkvoterna samt synen på nötkreaturen som klimatbovar. I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s nötköttsmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, som finns på följande länk och uppdateras löpande: Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 23 visar att nötköttsmarknaden krymper överlag, såväl produktion som konsumtion minskar medan handelsnettot försämras. Även priserna bedöms sjunka. Förbrukningen per capita uttryckt i den vikt köttet har i detaljhandeln antas sjunka från knappt 11 till drygt 1 kg/capita. Översatt till slaktade vikt betyder det en förbrukning på 14,4 kg/capita 23 och 15,4 kg/capita 217. Den sistnämnda siffran kan jämföras med förbrukningen i Sverige 217 på 24,5 kg/capita. Traditioner och ekonomiskt välstånd är några faktorer som ligger bakom skillnaderna i förbrukning av nötkött, som är ett förhållandevis dyrt köttslag. För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EU-kommissionen att 3 procent går bort från slakt till detaljhandel, försäljningen av nötkött är således förbrukningen multiplicerat med,7. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,78 för griskött och,88 för lamm- och fågelkött Totalt antal kor (miljoner styck) 35,3 35,1 34,9 34,7 33,2-6% varav mjölkkor 23, 22,9 22,8 22,6 21,8-5% varav dikor 12,3 12,3 12,2 12,1 11,5-7% Bruttoproduktion % Import levande djur,2,2,2,2,2-4% Export levande djur % Nettoproduktion % Konsumtion % Förbrukning/capita (kg r.w.e.) 1,8 1,8 1,6 1,5 1,1-6% Import (kött) % Export (kött) % Nettohandel (kött) % EU marknadspris, euro/ton % WM-pris, euro/ton (BRA) % Källa: EU-kommissionen 28

31 1 TON SLAKTAD VIKT BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK TUSENTAL NÖTKREATUR, DECEMBERRÄKNING 2.2 Antal nötkreatur och slakt av nötkreatur Figuren visar antalet nötkreatur i alla EU-länder i decemberräkningen de senaste tre åren. Uppgifterna för 217 är inte kompletta ännu då det saknas många länder i rapporteringen. Det framgår att Frankrike är det EU-land som har flest nötkreatur, följt av Tyskland och Storbritannien Figuren visar utvecklingen av nötkreatursslakten totalt i EU sedan 29, enligt EU-kommissionens långtidsprognos Källa: EU-kommissionen prognos NÖTKREATUR

32 euro/kg TUSEN TON SLAKTAD VIKT 2.3 Handeln med nötkött och levande nötkreatur Figuren visar handelsbalansen med nötkött och levande nötkreatur mellan EU och länder utanför unionen sedan 23. EU är traditionellt nettoexportör av nötkött, men mellan åren var importen högre än exporten, vilket berodde på en ökad import av nötkött från Sydamerika. Åren efter 29 gav EU:s ökade spårbarhetskrav för import ett minskat inflöde av nötkött från bland annat Sydamerika. Främst i exportsiffrorna finns en betydande andel levande nötkreatur, och periodvis har exporten av levande nötkreatur varit stoppad vilket gett negativa effekter för EU:s handelsbalans. Om de levande djuren inte inkluderas i balansen är EU nettoimportör av nötkött import export Figuren nedan visar det totala värdet av nötkött och levande djur som importeras och exporteras dividerat med kvantiteten. Jämförelsen indikerar att EU importerar mer högvärdiga produkter av nötkött än de man exporterar. Man bör dock ha med i analysen vad det betyder att levande nötkreatur ingår framför allt i exportsiffrorna. 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, importvärde exportvärde Källa: EU-kommissionen 3

33 Turkiet Hong Kong Israel Libanon Ghana Elfenbenskusten Filippinerna Bosnien-Herc. Schweiz Libyen Algeriet Ryssland Vietnam Norge Egyptien Makedonien EXPORT, TUSEN TON SLAKTAD VIKT Brasilien Uruguay Argentina Australien USA Nya Zeeland Botswana Namibia Paraguay Schweiz Japan Övriga IMPORT, TUSEN TON SLAKTAD VIKT Liksom för flera andra köttslag är importen av nötkött betydligt mer koncentrerad än vad exporten är, och medan importen 217 till 73 procent kom från de tre största avsändarländerna gick en 3 procent av exporten till de tre största mottagarländerna Källa: EU-kommissionen 31

34 Ungtjur klass R3, euro/1 kg 2.4 Avräkningspriser på nötkreatur De snittmässiga avräkningspriserna för ungtjurar inom EU är idag ungefär på samma nivå som för tre år sedan, men har under perioden varierat upp och ner. Kopriserna ligger idag lite högre än vad de gjorde för tre år sedan. De svenska priserna för dessa två kategorier har, som framgår av figurerna, haft en helt annan utveckling och ligger stabilt på en hög nivå. De svenska priserna har varierat mindre och haft en ännu mer stabil utveckling om de uttrycks i svenska kronor, vilket beror på att svenska kronan fallit gentemot euron på sistone. I de nedanstående diagrammen anges priserna i euro/1 kg, men de finns även uttryckta i sek/kg. Priserna är ett vägt snitt för de största slakterierna. Prisstatistiken finns sedan början av 216 tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html Sverige Danmark Tyskland Irland EU 32

35 Ko klass O3, euro/kg Sverige Danmark Tyskland Irland EU Källa: EU-kommissionen 33

36 3 Världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för nötkött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutvecklingen enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med nötkött i de stora handelsblocken visar att Latinamerika och Oceanien ökar sitt handelsöverskott, medan MUL-länderna, Asien och även Kina som individuellt land i Asien, får en försämrad handelsbalans. Enligt OECD är EU-28 nettoexportör av nötkött 226 endast med knapp marginal. Utveckling av handelsbalans nötkött, 1 ton MUL Kina Asien Latinamerika Oceanien Ryssland Nordamerika EU Källa: OECD 34

37 1 ton 3.2 Förbrukningen av kött och fisk Figuren visar utvecklingen av den totala förbrukningen av kött och ägg i världen från 216 fram till 225. Förbrukningen av nöt-, gris- och lammkött mäts i slaktad vikt (cwe) medan den mäts i handelsledet för fågelkött (rwe). Prognosen visar att förbrukningen av matfågel går om griskött 225, medan fisk alltjämt är det vi äter mest av i jämförelsen. I praktiken konsumeras dock redan mer matfågel än griskött i världen, eftersom konsumtionen av matfågel ska räknas om till slaktad vikt vilket innebär att kvantiteten divideras med,88. Detta ger t.ex. en förbrukning 217 på 133,6 miljoner ton. 6 Global förbrukning av kött och fisk Källa: OECD Fisk Fårkött (cwe) Matfågel (rtc) Griskött (cwe) Nötkött (cwe) TOTALT

38 I figuren nedan visas förbrukningen av kött i ett axplock av länder i världen. Hur mycket kött medborgarna i ett land äter styrs i grund och botten av ekonomi, men även kultur och traditioner påverkar. Indien är exempelvis ett land med en djupt rotad vegetarisk matkultur, och även om Indien åtminstone till delar närmar sig ett ökat välstånd så har inte konsumtionen av kött stigit. En snabbare utveckling av köttkonsumtionen kopplat till ökat välstånd kan å andra sidan skönjas i bland annat Kina. I en del länder i västvärlden går utvecklingen åt det motsatta hållet, då en förhållandevis hög konsumtion av kött minskar i takt med konsumenternas ökade medvetenhet om att våra matval påverkar miljön. Överlag ger köttproduktionen ett större klimatavtryck än vad vegetabilieproduktionen gör, men det finns å andra sidan även vegetabilier vars produktion har stor negativ miljöpåverkan. Flera stora europeiska länder rapporterar nu om en minskad försäljning av kött och i Sverige noterade sen nedgång på 2,6 procent 217. För alla produkter utom matfågel anges per capita konsumtionen i slaktad vikt, som anges i detaljhandelsvikt. Källa: FAO Indien Zambia Thailand Kina Saudiarabien Ryssland EU-28 Brasilien Sverige Australien USA Global köttförbrukning 215, kg/capita Nötkött (cwe) Griskött (cwe) Fågelkött (rwe) Lammkött (cwe) 36