Marknadsrapport lammkött - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017

Transkript

1 Marknadsrapport lammkött - utvecklingen fram till 216 Jönköping mars 217 Marknadsrapporten är framför allt ett statistikunderlag som visar utvecklingen av den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt en del kortare analyser av utvecklingen. Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com

2 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans får- och lammkött Strukturutveckling i får- och lammproduktionen Förprövning av stallar för får och getter Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Slakt av får och lamm Ekologisk produktion av får- och lammkött Hushållens utgifter på mat och dryck Förbrukning och konsumtion av kött Från hage/stall till mage Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Import av får- och lammkött Export av får- och lammkött Avräkningspriser för lamm EU-marknaden för får och lamm Marknadsbalans och prognos Antal får i EU Handel med får- och lammkött samt levande djur Avräkningspriser på tunga lamm Världsmarknaden för får- och lammkött Handelsutveckling enligt OECD Förbrukning av kött och fisk... 26

3 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans får- och lammkött Den svenska marknadsbalansen för lammkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För lammkött finns en serie ända tillbaka till 1994 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av lammkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktat lamm med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av lammkött ökat de senaste tio åren, med 2 procent. Den svenska andelen av förbrukningen har dock försvagats från knappt 37 till 28 procent till följd av att importen ökat till nästan det dubbla under perioden. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, snitt ,8% 1, ,1% 1, ,6% 1, ,7% 1, ,5% 1, ,6% 1, ,1% 1, ,7% 1, ,3% 1, ,5% 1, ,% 1, Källa: Jordbruksverket och SCB 1

4 Ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i Den förbrukningsökning som kan konstateras under perioden matchas väl av den ökade importen, och kurvorna har ett snarlikt utseende. Produktionen har ökat långsamt men stabilt under nästan hela perioden % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen 2

5 Antal baggar, tackor och lamm 1.2 Strukturutveckling i får- och lammproduktionen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Antalet får har ökat med 15 procent sedan 27, men efter toppnoteringen 211 har antalet får fallit tillbaka något baggar och tackor lamm Baggar och tackor Lamm TOTALT Källa: Jordbruksverket 3

6 Tusental slaktade får Antal företag med får Kriteriet för att hamna i den offentliga statistiken som ett lantbruksföretag med får, är att producenten har minst 2 får. Dock räknas producenter som har färre än detta tröskelvärde också som producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en uppgång under perioden, även om ett minskat antal företag kan noteras några år. Snittet får totalt per företag var 67 stycken 216, varav 35 lamm. I lammproduktion finns idag, liksom i nötköttsproduktionen, betydligt fler småskaliga företag än i kyckling- och grisproduktionen. Lammköttsproduktionen är för många av de drygt 8 7 företagarna fortfarande primärt en hobbybetonad verksamhet, bland annat med syfte att hålla gårdens betesmarker öppna Tusental slaktade får 231,1 234,77 255,7 254,64 261,57 26,17 252,53 257,74 256,1 251,2 Företag med får Not: För åren 28 och 29 finns inga uppgifter om antal företag och grafen har istället extrapolerats. Källa: Jordbruksverket 4

7 Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar 1.3 Förprövning av stallar för får och getter Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Förprövade stallar för får och getter har gått upp och ner i princip varje år sedan 27, men de senaste tre åren har trenden varit stigande även om det fortfarande är en lägre investeringsvilja idag än vad det var för tio år sedan Får och getter Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd

8 Spanien Cypern Italien Portugal Ungern Belgien Tyskland Kroatien Polen Frankrike Bulgarien Tjeckien Nederl. Estland Slovakien Storbrit. Schweiz Österrike Irland Danmark Luxemburg Rumänien Lettland Litauen Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad vikt 1.1 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av de 29 jämförda EU-länderna 214 minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 17 länder, av de som funnits med i statistiken mer än ett år, däribland i SE med 9 procent. Danmark som har mer än fyra gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 2 procent, medan Tyskland som har tretton gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 17 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien, Portugal) toppar med högst försäljning 214. Sverige har den lägsta försäljningen av antibiotika till lantbrukets djur i EU, men grannländerna Norge och Island ligger ännu lägre Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 6

9 Antal slakterianläggningar Tusentals slaktade får 1.2 Slakt av får och lamm Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än 2 5 får per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av får. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden, medan gruppen med mindre storskaliga slakterier ökat markant de senaste tio åren. Det finns idag fler slakterier per antal slaktade får än för tio år sedan >5 slaktade får slaktade får Tusental slaktade får 231,1 234,77 255,7 254,64 261,57 26,17 252,53 257,74 256,1 251,2 Källa: Jordbruksverket 7

10 Antal slaktade får 1.3 Ekologisk produktion av får- och lammkött Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag. Slakten av ekologiskt uppfödda får utgjorde 14,4 procent av total slakt 29, och över 22 procent 215. Detta kan jämföras med utvecklingen för nötkreatur, som är det djurslag för köttproduktion i Sverige som har näst störst andel ekologiska djur, där utvecklingen gått från en andel på 9,2 till 14, procent under perioden. Ekologisk produktion av griskött och matfågel ligger på andelar på högst några procent av total produktion. Statistik för den svenska ekoslakten 216 har inte publicerats ännu. Skillnader i andel ekologiska djur mellan animaliesektorerna hör samman med flera faktorer. Saker som påverkar är bland annat efterfrågan, som i sin tur kan kopplas till prisskillnader mellan eko och konventionellt, omställningskostnader att gå från konventionell till ekologisk produktion samt möjligheterna till stöd för ekologisk produktion. Steget att gå från konventionell till ekologisk får- eller nötköttsproduktion är mindre på flera plan än vad det är för gris och matfågel. 3 25,% 25 2,% ,% 1,% 5,% Slakt av ekofår Total fårslakt Andel ekolamm 14,4% 16,7% 17,6% 2,% 21,8% 22,5% 22,2%,% Källa: Jordbruksverket 8

11 1.4 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 198, 15 procent 1994 och 12 procent 214. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. 214 konsumerade svenska hushåll för 1 775,3 miljarder sek varav mat & dryck för 281,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 6% 11% 12% 4% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror 11% Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 4% 5% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster 1994 konsumerade svenska hushåll för 833,3 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 12,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 4% 9% 15% Livsmedel, alkoholfria drycker 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 11% 2% 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 12% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning 2% 4% 31% Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster Källa: SCB 9

12 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 214 för 15 procent av våra totala utgifter på mat och dryck. På delad andraplats kom kategorierna mejeri/ägg samt alkoholhaltiga drycker. Jämfört med 1994 har andelen för kött ökat något medan den minskat för ägg och mejeri. 214 konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 253,2 miljarder sek varav 38,7 miljarder sek på kött och 35,2 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter 6% 15% Kött Fisk 3% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter 4% 9% 5% Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 9% 14% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten 6% 2% Alkoholhaltiga drycker 1994 konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 143,5 miljarder sek varav 2,6 miljarder sek på kött och 19 miljarder sek på ägg och mejeri 16% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 5% 14% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 5% Godis, glass, sylt 11% 13% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Källa: SCB 8% 5% 3% Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 1

13 Förbrukning, kg per person och år 1.5 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion som hamnar kring hälften av förbrukningen. Mellanskillnaden är till exempel djurdelar som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 3 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av matfågel var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning sedan 1995 fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 216 landade den totala förbrukningen av kött på 87,7 kg per person, vilket innebär en ökning med ett halvt kilo från året innan. Den vegetariska trenden har med andra ord inte slagit igenom på köttkonsumtionen ännu. Det sker ett tydligt utbyte mellan gris och matfågel i vår diet, och de senaste tre åren har förbrukningen av matfågel ökat med 3,3 kg per person medan den minskat med 3 kg för griskött. Förbrukningen av nötkött har varit stabil kring kg per person de senaste femton åren, medan förbrukningen av lammkött ökat till nästan det dubbla dock från en låg ursprungsnivå. Några tänkbara orsaker bakom den ökade förbrukningen av matfågel är mattrender, produktutveckling, klimatdebatt där produktionen av kyckling innebär lägre klimatbelastning än produktionen av annat kött, Livsmedelsverkets kostråd som numera innehåller en rekommendation att inte äta med än 5 gram rött kött och charkprodukter per vecka samt att kyckling är ett förhållandevis billigt köttslag. Även globalt ökar konsumtionen av matfågel och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år 225. I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 22 till 216, men en serie finns tillbaka till Övrigt kött 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,6 3,4 3,3 3,2 3,2 Lammkött 1, 1,,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 Matfågel 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 Nötkött 24,2 25, 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 Griskött 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 Totalt 8,4 8,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,5 87,2 87,7 Källa: Jordbruksverket och SCB 11

14 Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet, även om den inte beräknats på exakt samma vis under hela denna långa period. I figuren visas utvecklingen sedan 199, och det är uppenbart att det är matfågel som är raketen i vår ökade förbrukning av kött och ägg. Den enda kategori som minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning kött och ägg % 3% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 126% 51% 45% 7% 1% Griskött Nötkött Matfågel Lammkött Övrigt kött Kött totalt Ägg -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 12

15 kg/person och år 1.6 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Det finns möjlighet att beräkna en stege av vår konsumtion från hage/stall till mage, med hjälp av officiell statistik över slakt och utrikeshandel, ett antal vedertagna omräkningstal samt Livsmedelsverkets matvaneundersökning som görs med 5-1 års mellanrum. Figuren visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats tillsammans för att kunna matcha Livsmedelsverkets matvaneundersökning. I denna har nämligen konsumtionen av kött delas in i de tre grupperna rött kött, korv (staplarna till vänster, som kan ställas i relation till kostrådet att inte äta mer än 5 gram rött kött och charkprodukter per vecka) och kyckling (staplarna till höger, och för denna konsumtion finns inga rekommendationer i kostråden). Beräkningen visar bland annat att konsumtionen av rött kött uppgår till omkring 5 procent av slaktad vikt, samt att medelsvensken äter omkring 25 procent mer rött kött än vad rekommendationen säger. För kyckling är andel konsumtion av förbrukningen endast 33 procent, men då konsumtionssiffran på 1,5 kg per person och år endast motsvarar ungefär en liten kycklingfilé per vecka förefaller den vara något underrapporterad , ,1 49, 42, 32,5 26, 29,9 23,6 19,7 1,5 7,8 Nöt, gris, lamm, övrigt kött Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = tillagad vikt och slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, maximal rekommenderad konsumtion om 5 gram/person/vecka Not: Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av EU-kommissionens schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). 13

16 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.7 Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för matfågel och griskött. Andelen svenska ägg av förbrukningen har legat på en relativt stabil och hög nivå under perioden. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden som till exempel kan kopplas till friska djur, generösa utrymmen i stallar (det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder), beteskrav för nötkreatur och strikt efterlevnad av förbudet mot att kupera knorren på grisar. Det tydliga prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med konsumenternas behov av trygghet, att bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion och omsorg om den egna hälsan. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 14

17 ton produktvikt 1.8 Import av får- och lammkött Nedan följer ett antal figurer över den svenska handeln med lammkött med tredje land. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna rapport så visar nedanstående statistik handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. På åttasiffrig kn-nummer nivå omfattar handeln med får- och lammkött omkring 2 poster, och antalet sjunker successivt på sex- och fyrsiffrig kn-nummernivå. Importen av lammkött har ökat stadigt de senaste fem åren. Ökningen avser såväl kylt som fryst lammkött med och utan ben. När det gäller importens ursprung så ökade importen 216 från alla tre största länder; Nya Zeeland, Irland och Nederländerna. Importen kan dock ha ett annat ursprung än den som visas i statistiken då den bara visar det senaste avsändarlandet Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Kn-nr Produkt, ton produktvikt / Färska/kylda lammslaktkroppar % 2421 Färska/kylda fårslaktkroppar % 2422 Färskt/kylt fårkött med ben % 2423 Färskt/kylt benfritt fårkött % 243 Frysta lammslaktkroppar % 2441 Frysta fårslaktkroppar % 2442 Frysta styckningsdelar av får med ben % 2443 Fryst benfritt kött av får % SUMMA: % Källa: SCB 15

18 Sökningar på fyrsiffrig kn-nummernivå, 24 i pajdiagrammet nedan, gör att både får- och getkött ligger med i summorna. Getköttet är dock försumbart i sammanhanget. Import av får- och getkött 216 kn-nummer 24 5% 4% 3% 2% 2% 1% 32% Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland 22% Belgien Storbritannien Chile Danmark 29% Övriga (ton produktvikt) Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Belgien Storbritannien Chile Danmark Övriga Totalt Källa: SCB 16

19 Tabellen visar importen på sexsiffrig kn-nummernivå från de tre största avsändarländerna. FÄRSKT KÖTT (ton produktvikt) Totalt Färska/kylda lammslaktkroppar Irland Nederländerna Nya Zeeland 2423 Totalt Färskt/kylt benfritt fårkött Irland Nederländerna Nya Zeeland FRYST KÖTT (ton produktvikt) Totalt Frysta styckningsdelar av får+ben Irland Nederländerna Nya Zeeland Totalt Fryst benfritt kött av får Irland Nederländerna Nya Zeeland Källa: SCB 17

20 ton produktvikt 1.9 Export av får- och lammkött Exporten av lammkött ökade kraftigt både 214 och 215, men exporten föll tillbaka 216. Den svenska exporten av lammkött är emellertid mycket liten och sker i princip bara till våra nordiska grannländer Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Kn-nr Produkt, ton produktvikt / Färska/kylda lammslaktkroppar Färska/kylda fårslaktkroppar 2422 Färskt/kylt fårkött med ben Färskt/kylt benfritt fårkött % 243 Frysta lammslaktkroppar Frysta fårslaktkroppar 2442 Frysta styckningsdelar av får med ben % 2443 Fryst benfritt kött av får % SUMMA: % EXPORT per land kn-nummer 24, ton produktvikt /15 Finland % Danmark % Norge % Övriga % Totalt % Källa: SCB 18

21 SEK/kg 1.1 Avräkningspriser för lamm Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från slakteriföretag med en produktion över 5 ton lammkött per kalenderår. Det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte innehålla schablontillägg. Priskurvan för lammkött över kalenderåren har en likartad profil från år till år, med högst priser kring vår och påsk. De prisnivåer som registrerades under 215 var något högre än de föregående åren, 216 och i inledningen av 217 ligger något under 215. Prisstatistiken finns sedan början av 216 tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html 6 Avräkningspris tunga lamm , SEK/kg - vägt medlepris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 19

22 2 EU-marknaden för får och lamm I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s marknad för får och lamm övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, till exempel prognoser: Marknadsbalans och prognos EU:s prognos till 226 visar överlag små rörelser i får- och lammsektorn. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 2 kg/person och år, men observera att detta är i den vikt köttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen är således försäljningen i detaljhandeln dividerat med,88. En konsumtion uttryckt i vikt i handelsledet på 2 kg motsvarar alltså 2,3 kg i slaktad vikt. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,7 för nötkött,,78 för griskött och,88 för fågelkött. EU-kommissionen sammankallade under hösten 215 och våren 216 en arbetsgrupp med experter och statliga representanter från främst de större fårproducerande länderna i EU, för att under fyra möten diskutera hur fårproduktionen ska kunna lyfta både på produktions- och konsumtionssidan. Ett mål med arbetet är att EU ska uppnå en självförsörjningsgrad på minst 1 procent. (1 ton) Utveckling , ton/valuta Bruttoproduktion Import av levande djur, Utveckling , procent Export av levande djur 37,7 5,8 53,4 27,7-23,2 -,6 Nettoproduktion ,2,1 Konsumtion ,3,1 Per capita konsumtion (kg r.w.e.) 1,9 1,92 1,92 2,2,1 Import (kött) ,7,1 Export (kött) 19,8 19, ,56,3 Nettohandel (kött) ,1,1 EU marknadspris, euro/ton VM-pris, euro/ton ,9 Källa: EU-kommissionen 2

23 BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL PL PT PL RO SI SK FI SE UK MILJONTAL FÅR 2.2 Antal får i EU Strukturundersökningen i EU 213 visar att det är Storbritannien som har det klart största antalet får i EU, följt av Spanien, Rumänien och Grekland Antal får i EU

24 1 TON SLAKTAD VIKT 2.3 Handel med får- och lammkött samt levande djur Figuren visar handeln mellan EU och länder utanför unionen. Detta är den enda av de större animaliesektorerna där EU har en historiskt negativ handelsbalans, men de senaste fem åren har det negativa handelsnettot minskat successivt. En betydande del EU:s export i denna sektor består av levande djur som säljs till länder kring östra delen av Medelhavet IMPORT 28,9 279,8 281,7 292,8 298,1 296,2 37, 289,9 297,4 32,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 2,9 211,8 2,2 212,3 213,1 EXPORT 4,2 4,2 4,8 5,6 6,2 6,8 6,6 6,7 7,1 6,1 1,8 1, 14, 35,5 4,6 55,5 74,4 73,4 63,1 79,2 Källa: EU-kommissionen 22

25 TON SLAKTAD VIKT TON SLAKTAD VIKT Importen av får- och lammkött kommer främst från Nya Zeeland, med Australien på andra plats. Importen av frysta styckningsdetaljer dominerar men även importen av färskt får- och lammkött är betydande. Handelssiffror per land för 216 finns ännu inte publicerade Källa: EU-kommissionen EU:s import av kammkött och levande får Nya Zeeland Australien Övriga Exporten i denna sektor domineras vanligtvis av levande får som säljs till länder kring östra Medelhavet, medan den export som sker till Hong Kong och andra länder i den regionen består av färskt och fryst fåroch lammkött. EU:s export av lammkött och levande får Libyen Jordanien Hong Kong Övriga Källa: EU-kommissionen 23

26 euro/1 kg 2.4 Avräkningspriser på tunga lamm Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm ska väga 13 kg eller mer. De tunga lammen är primärt uppfödda för köttproduktion medan lätta lamm, som är vanligast kring Medelhavet, är avkommor till får som primärt hålls för mjölkproduktion. Även om viktgränsen är satt till 13 kg så är slaktvikten för tunga lamm oftast flera kg högre. Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med 14 andra medlemsstater och det är denna graf vi presenterar här. Lammpriserna är tydligt cykliska med toppar på våren i de flesta länder. De svenska priserna ligger för närvarande i nivå med EU:s genomsnittliga priser. De svenska lammpriserna har inte haft samma utveckling som nöt- och grisköttspriserna som stigit en bra bit över EU-snittet de senaste åren. I de nedanstående diagrammet uttrycks priserna i euro/kg. Prisstatistiken finns sedan början av 216 tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html 7 Avräkningspriser tunga lamm 3 år bakåt, euro/1 kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna SE Tyskland Irland Frankrike EU Källa: EU-kommissionen 24

27 3 Världsmarknaden för får- och lammkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för får- och lammkött övergripande. Liksom för EU-marknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutveckling enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med får- och lammkött i de stora handelsblocken visar att Oceanien ökar sitt handelsöverskott, medan Asien och även Kina som individuellt land i Asien, får en försämrad handelsbalans. Enligt OECD är handelsnettot för EU-28 oförändrat sett över hela perioden. Utveckling av handelsbalans lammkött, 1 ton Latinamerika Oceanien Ryssland Nordamerika MUL Kina Asien EU Källa: OECD 25

28 1 ton 3.2 Förbrukning av kött och fisk Figuren visar utvecklingen av den totala förbrukningen av kött och ägg i världen från 216 fram till 225. Förbrukningen av nöt-, gris- och lammkött mäts i slaktad vikt (cwe) medan den mäts i handelsledet för matfågel (rwe). Prognosen visar att förbrukningen av matfågel går om griskött 225, medan fisk alltjämt är det vi äter mest av i jämförelsen. 6 Global förbrukning av kött och fisk Källa: OECD Fisk Fårkött (cwe) Matfågel (rtc) Griskött (cwe) Nötkött (cwe) TOTALT