Marknadsrapport ägg - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017

Transkript

1 Marknadsrapport ägg - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017 Marknadsrapporten är framför allt ett statistikunderlag som visar utvecklingen av den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt en del kortare analyser av utvecklingen. Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Åsa Lannhard Öberg

2 Innehåll 1 Den svenska marknaden för ägg Marknadsbalans ägg Strukturutveckling i äggproduktionen Fördelning av värphöns per produktionssystem Invägning och beräknad produktion Förprövning av stallar till värphöns och unghöns Packeriledet Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Hushållens utgifter på mat och dryck Förbrukning och konsumtion av kött och ägg Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Import av ägg Export av ägg Parti- och avräkningspris ägg Indexutveckling ägg Konsumentprisutveckling EU-marknaden för ägg Marknadsbalans och prognos Handel med ägg Inhysning av värphöns Partipris ägg i EU Världsmarknaden för ägg Global äggproduktion fördelat på världsdelar Länder där äggproduktionen ökar mest Konsumtion av ägg Självförsörjningsgrad för ägg... 39

3 1 Den svenska marknaden för ägg 1.1 Marknadsbalans ägg Den svenska marknadsbalansen för ägg visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För ägg finns en serie ända tillbaka till 1994 och från 2014 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på: tml Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas förbrukningen av ägg. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export. För att beräkna olika nyckeltal måste handeln räknas om via schablontal till skaläggsekvivalenter, då det är i denna form produktionen anges. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. För ägg omfattade balansen tidigare även ägginnehållet i livsmedel som importeras och exporteras, men sedan 2016 ingår bara skalägg samt äggprodukter (äggpulver, beredda ägg, albumin) i balansberäkningen. När balansen uppdaterades bakåt enligt det nya beräkningssättet förändrades även förbrukning och svensk marknadsandel av förbrukningen. Marknadsbalansen visar att produktionen av ägg ökat de senaste tio åren, med 46 procent totalt, och en minskad produktion under denna period kan endast noteras ett år (2014). Under 2016 ökade produktionen av ägg med över 10 procent. Importen är i princip på samma nivå idag som den var för tio år sedan, medan exporten ökat till mer än det dubbla. Andelen svenska ägg av förbrukningen har ökat sett över hela perioden och uppgick 2016 till över 94 procent, vilket är en betydligt högre andel än för kött och mejeriprodukter. De svenska salmonellagarantierna, som innebär att veterinärintyg om salmonellafrihet i produktionen måste åtföljas import av färska ägg för direktkonsumtion från alla länder utom Norge och Danmark, har fungerat som en form av gränsskydd. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning, snitt , ,5 111,9 85,3% 12, ,5 22,8 9,9 115,4 88,8% 12, ,5 23,3 7,1 120,7 86,6% 13, ,3 25,5 11,7 125,1 89,0% 13, ,1 23,6 13,7 126,0 92,1% 13, ,2 23,8 11,9 134,2 91,1% 14, ,2 22,6 14,0 137,9 93,7% 14, ,1 24,4 11,0 134,5 90,0% 13, ,5 26,7 14,2 139,0 91,0% 14, ,5 27,1 18,3 148,3 94,1% 14, Not: Produktionen beräknas genom invägning hos medlemmarna i Svenska Äggs packeriråd delat med 0,73 ( ), 0,744 (2007), 0,7642 (2008), 0,76337 (2009), 0,7741 (2010), 0,79 (2011), 0,8 ( ), 0,82 (2014) och 0,83 (2015), 0,865(2016). Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning). 1

4 ton skaläggsekvivalenter Svensk andel av förbrukningen Figuren nedan visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 1995, och en utveckling där både produktion och konsumtion samt import och export följs åt ganska väl, även om förbrukningen ökat lite mer än produktionen samtidigt som importen ökat lite mer än exporten. Liknande grafer över utvecklingen på köttmarknaderna bildar så kallade krokodilkäftar, det vill säga att importen ökat betydligt mer än exporten och samma sak gäller för förbrukningen i relation till produktionen. Den svenska äggproduktionen har med andra ord lyckats hävda sig bättre i importkonkurrensen än vad köttproduktionen gjort % % 95% 90% % 80% 0 75% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 2

5 Miljontal höns Antal företag med höns 1.2 Strukturutveckling i äggproduktionen Figuren illustrerar hur den svenska äggproduktionen utvecklats de senaste femton åren enligt Jordbruksverkets lantbruksregister (LBR). Uppgifterna i registret bygger på urvalsundersökningar de flesta år, men med några års mellanrum görs även totalundersökningar. För att hamna i lantbruksregistret som företag med värp- eller unghöns måste producenten ha minst fjäderfän. Men även de företag som har färre än detta antal höns hamnar i registret om de når upp till någon annan verksamhetströskel, till exempel för areal eller något annat djurslag. Det är relativt vanligt att ett lantbruksföretag har en hobbybetonad äggproduktion, och de flesta av de knappt företagen med värphöns som fanns 2016 enligt LBR hamnar också i den kategorin. Enligt värphönsregistret är det nämligen färre än 400 företag som har fler än 350 värphöns. Mer information om värphönsregistret finns längre fram i rapporten. En brist med LBR är att det visar hur många höns som fanns i stallarna då frågan ställdes, enkäten tar alltså inte hänsyn till att stallar kan stå tillfälligt tomma eller ha kortvarigt reducerad beläggning. Unghöns är höns av värpras som är yngre än 20 veckor och som ännu inte börjat värpa, medan värphöns är över 20 veckor och producerar ägg. Värphönsen har blivit nästan 3 miljoner fler det senaste decenniet medan antalet företag med värphöns minskat med stycken, det vill säga med omkring en tredjedel Antal värphöns Antal företag med värphöns Antal unghöns Antal företag med unghöns 3

6 Antal värphöns Antal unghöns Antal företag med värphöns Antal företag med unghöns Källa: Jordbruksverket 4

7 Maxkapacitet, miljontal värphöns 1.3 Fördelning av värphöns per produktionssystem Figuren visar utvecklingen de senaste fem åren av antalet värphönsplatser fördelat på de fyra produktionssystemen. Dessa uppgifter ska rapporteras till EU-kommissionen senast den 1 april varje år, och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter från Svenska Äggs register då det bedöms vara bättre uppdaterat. Utvecklingen under perioden visar en stabil trend mot ett ökat antal höns. Samtidigt minskar antalet höns i inredda burar hos äggproducenterna, både i antal och som andel av totalen, medan hönsplatser i de övriga tre produktionssystemen ökar. Den gula delen av stapeln i figuren nedan, som visar hönsplatser i frigående produktionssystem utomhus, var inte ens synlig i relation till övriga produktionssystem 2013 men 2017 framträder den tydligt. Att inredda burar minskar i den svenska äggproduktionen beror till stor del på att de flesta detaljhandelskedjor inte längre tar in ägg från detta produktionssystem i sitt sortiment. En liknande utveckling kan skönjas bland annat i grannlandet Danmark, men överlag i EU-28 är olika former av inredd bur fortfarande vanligast i äggproduktionen. Fördelningen mellan produktionssystemen i Sverige i mars 2017 enligt Svenska Ägg var 66 procent frigående inne, 15 procent inredd bur, 16 procent ekologisk samt 3 procent frigående ute., Under senare år har en kraftigt stigande efterfrågan på ekologiska ägg lett till att omställningen mot just ekologisk äggproduktion tagit extra fart, men mellan 2015 och 2016 har fördelningen mellan produktionssystemen varit relativt konstant trots stor produktionsökning Ekologisk Frigående ute Frigående inne Inredd bur Totalt Källa: Svenska Ägg 5

8 Ton producerade ägg 1.4 Invägning och beräknad produktion För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningstalet ses över av Svenska Ägg årligen och justeras vid behov. Hur omräkningstalet utvecklats historiskt framgår av fotnoten till figuren nedan. Trenden är som framgår av fotnoten att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på packerier som är medlemmar i Svenska Ägg. Till exempel var denna andel 86,5 procent 2016 vilket kan jämföras med 76,42 procent De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd på grund av att det är så få verksamma företag. Produktionen av ägg steg varje år för att minska med nästan 6 procent De två främsta orsakerna till produktionsminskningen 2014 var den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur stod antingen tomma eller byggdes om till frigående system, samtidigt som stallar byggdes eller anpassades till ekologisk produktion. Under 2015 tog produktionen åter fart i samband med att stallar under byggnation åter tagits i drift. Trots en drygt fyraprocentig ökning 2015 nåddes inte produktionsnivån rekordåret 2013, utan detta skedde 2016 i samband med att produktionen ökade över 10 procent på ett år. Produktionen av ekologiska ägg har ökat både i absoluta tal och uttryckt i andelar av total produktion % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Produktion ekoägg Produktion ägg totalt Andel ekoägg 11% 12% 13% 13% 13% 14% 16% 18% 0% Not. Den andel ägg av den svenska produktionen som vägts in på Svenska Äggs medlemspackerier har under den aktuella perioden beräknats till följande: 76,42 % 2009, 77,41 % 2010, 79 % , 82 % 2014, 83 % 2015 samt 86,5% Källa: Svenska Ägg 6

9 Förprövade stallplatser Förprovade stallavdelningar 1.5 Förprövning av stallar till värphöns och unghöns Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under 2016 minskade förprövningarna för både värp- och unghönsstallar, efter att de för värphöns nått en toppnotering året innan. Kvoten mellan antalet förprövade stallplatser och antalet stallavdelningar för värphöns indikerar att de stallar som planeras är genomsnittligt mindre 2016 än året innan Värphöns Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 7

10 Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar Unghöns Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 8

11 1.6 Packeriledet Under 2016 fanns det 126 godkända äggpackerier i Sverige enligt Livsmedelsverkets förteckning på webbsidan. Dessutom fanns det sex produktionsanläggningar godkända för bearbetning av ägg. Godkännande av livsmedelsanläggningar sker enligt EU-förordning. Packerierna varierar kraftigt i storlek, en del finns i anslutning till äggproduktionen på gårdar medan många av de större är belägna närmare centralorter. Som framgår av kartan är koncentrationen störst i Götaland och i östra Svealand. Källa: Livsmedelsverket (egen bearbetning) 9

12 Spanien Cypern Italien Portugal Ungern Belgien Tyskland Kroatien Polen Frankrike Bulgarien Tjeckien Nederl. Estland Slovakien Storbrit. Schweiz Österrike Irland Danmark Luxemburg Rumänien Lettland Litauen Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad vikt 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av de 29 jämförda EU-länderna 2014 minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 17 länder, av de som funnits med i statistiken mer än ett år, däribland i SE med 9 procent. Danmark som har mer än fyra gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 2 procent, medan Tyskland som har tretton gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 17 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien, Portugal) toppar med högst försäljning Sverige har den lägsta försäljningen av antibiotika till lantbrukets djur i EU, men grannländerna Norge och Island ligger ännu lägre Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 10

13 1.8 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 1980, 15 procent 1994 och 12 procent I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid konsumerade svenska hushåll för 1 775,3 miljarder sek varav mat & dryck för 281,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 6% 11% 12% 4% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror 11% Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 4% 5% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster 1994 konsumerade svenska hushåll för 833,3 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 120,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 4% 9% 15% Livsmedel, alkoholfria drycker 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 11% 2% 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 12% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning 2% 4% 31% Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster Källa: SCB 11

14 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 2014 för 15 procent av våra utgifter på mat och dryck. På delad andraplats kom kategorierna mejeri/ägg samt alkoholhaltiga drycker. Jämfört med 1994 har andelen för kött ökat något medan den minskat för ägg och mejeri konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 253,2 miljarder sek varav 38,7 miljarder sek på kött och 35,2 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter 6% 15% Kött Fisk 3% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter 4% 9% 5% Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 9% 14% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten 6% 2% Alkoholhaltiga drycker 1994 konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 143,5 miljarder sek varav 20,6 miljarder sek på kött och 19 miljarder sek på ägg och mejeri 16% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 5% 14% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 5% Godis, glass, sylt 11% 13% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Källa: SCB 8% 5% 3% Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 12

15 1.9 Förbrukning och konsumtion av kött och ägg Eftersom ägg är ett animaliskt protein kan det vara intressant att jämföra konsumtionsutvecklingen för kött och ägg. Även mejeriprodukter skulle kunna ingå i jämförelsen, men omfattas inte av denna rapport. Förbrukningen visar åtgången i slakteriledet respektive packeriledet för att tillgodose vår konsumtion av dessa produkter. Förbrukningen är relativt enkel att räkna fram eftersom det finns officiell statistik över produktionen i slakteri-/packeriled samt handeln med andra länder. Handeln räknas om till den vikt som produktionen anges i. Den svenska förbrukningen av kött och ägg per capita är även ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att de procentuella förlusterna från slakt eller invägning till måltid inte förändras. Om man översätter förbrukningen av kött, som mäts i slakteriledet och som landade på 87,7 kg per person 2016, till konsumtion så var den senare drygt 40 kg per person enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Mellanskillnaden på drygt 45 kg försvinner av olika skäl i livsmedelskedjan. Om man börjar på gårdsnivå för äggen så beror det svinn som uppkommer där främst på dålig skalkvalitet. Dessa ägg skickas inte ens till packeriet och det rör sig om 1,0-1,5 procent av de värpta äggen. Det finns inga beräkningar på förlusterna för ägg från packeri till slutkonsumtion, men de bör vara betydligt lägre än de cirka 50 procent som försvinner för kött från slakteri till slutkonsumtion1 då allt utom äggskalet kan ätas. Skalet utgör i genomsnitt 12 procent av äggets vikt. Sen kan givetvis olika typer av svinn från packeri till slutkonsumtion uppkomma vid sortering och hantering av ägg, både i försäljningsleden och i hushållen. Ägg kan gå sönder eller slängas, till exempel om de inte används innan bäst-före datum passerats. Efter den sortering som görs i packeriet säljs det som inte duger som konsumtionsägg till industrin. Beräkningar som äggbranschen gjort visar att knappt 90 procent av de ägg som vägs in på packeri går till humankonsumtion i form av färska ägg, medan resterande kvantiteter går till bearbetning i livsmedels- eller läkemedelsindustrin. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt. Räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen omkring 30 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av ägg hade en liten nedgång åren efter 1990, så hade utvecklingen mätts från till exempel 1994 hade ökningen blivit större än 10 procent. Under 2016 ökade förbrukningen av både matfågel och ägg till ny rekordnivå. I relation till kött och ägg totalt utgör äggen fortfarande en relativt liten del av svenskarnas diet, med 14,5 procent. 350% 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% Källa: Jordbruksverket och SCB Förändrad förbrukning per capita av kött och ägg % 126% 51% 45% 7% 10% Griskött Nötkött Matfågel Lammkött Övrigt kött Kött totalt Ägg -43% 1 EU-kommissionen beräknar att omräkningstalet från slaktad vikt till den vikt som varorna har när de bjuds ut till försäljning i detaljhandel är 0,88 för fågel- och lammkött, 0,78 för griskött och 0,70 för nötkött. Sen försvinner ytterligare kvantiteter mellan detaljhandel och konsumtion, till exempel ben på fläskkotlett och hel fågel/styckningsdelar av fågel som konsumenterna bär hem. 13

16 Förbrukning kött och ägg, kg per capita I tabellen visas utvecklingen av förbrukningen av kött och ägg i Sverige från 2002 till 2016, men serien där alla dessa produkter finns med går tillbaka till Övrigt kött 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 Matfågel 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 23,6 Nötkött 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 25,6 Griskött 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 33,5 Ägg 11,3 11,5 12,4 12,1 12,3 12,2 12,5 13,0 13,3 14,1 14,1 14,4 13,9 14,2 14,9 Totalt 91,7 92,2 94,2 94,2 95,0 95,4 96,9 96,7 99,5 101,3 99,7 102,0 101,3 101,5 102,6 Källa: Jordbruksverket och SCB 14

17 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.10 Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött och svenska ägg av förbrukningen är lägre idag än vid seriens början Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden som man brukar kalla det, är ett mått på svenska produkters konkurrenskraft i relation till import. Till och med 2007 följdes utvecklingen för ägg och griskött åt relativt väl, men jämfört med kött så har andelen svenska ägg av förbrukningen haft en mer positiv utveckling under den senare delen av perioden. Mot slutet av perioden syns en viss förstärkning för kött, framför allt griskött, men även för ägg som landade på en svensk andel av förbrukningen på över 94 procent Det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. Svenskt kött och svenska ägg har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden i form av gott smitt- och djurskydd. Den svenska äggmarknaden har även haft ett extra gränsskydd i de salmonellagarantier som Sverige fick i samband med anslutningen till EU Detta innebär att ägg som importeras måste komma från anläggningar som konstaterats salmonellafria av veterinär, och där ett särskilt intyg om detta ska finns med vid import. Importen av ägg för bearbetning som innebär upphettning, och där äggen transporteras direkt till produktionsanläggningen, är dock inte beroende av intyg om salmonellafrihet. För kött tas däremot endast stickprov vid gränsen. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Källa: Jordbruksverket och SCB Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg 15

18 Import, ton skaläggsekvivalenter 1.11 Import av ägg Den inledande tabellen i denna rapport visar i form av en marknadsbalans den totala handeln med ägg uttryckt som skaläggsekvivalenter. I nedanstående figur har importen brutits ner på två kategorier; skalägg och äggprodukter, och importen är klart störst av äggprodukter, och importen anges i skaläggsekvivalenter Äggprodukter Skalägg Källa: Jordbruksverket, SCB I tabellen nedan anges importen i produkternas verkliga vikt, till skillnad från figuren ovan där den anges i skaläggsekvivalenter, och därför stämmer summorna inte överens med varandra. kn-nummer Produkt, ton produktvikt / Färska hönsägg % Färska ägg från andra tamfåglar % Konserverade/kokta tamfågelägg % Torkad äggula % Flytande äggula % Fryst äggula % Torkade helägg % Frysta/flytande helägg % Torkat äggalbumin % Övrigt äggalbumin % TOTALT % Källa: Jordbruksverket, SCB 16

19 Pajdiagrammet visar importen av skalägg fördelad per land. Importen av skalägg är koncentrerad kring ett litet antal länder, vilket till stor del beror på de svenska salmonellagarantier som nämnts ovan och som minskar möjligheterna att importera skalägg för direktkonsumtion. Även geografisk närhet, företagsintern handel, variationer i inhemsk tillgång på ägg samt efterfrågan från industrin påverkar importflödet och dess ursprung. Importen av skalägg från Danmark, som uppnådde samma salmonellafria status som Sverige och Finland 2012, ökade kraftigt 2014 men föll tillbaka 2015 och Importen av skalägg från Finland var större 2016 än tidigare år. 15% Import av skalägg 2016 KN-nummer % Finland Danmark Estland Övriga 84% (ton produktvikt) Finland Danmark Estland Övriga Totalt Källa: SCB 17

20 Importen av flytande äggula visar att denna import åtminstone är fördelad på ett större antal länder än vad skaläggen är, med Danmark, Nederländerna, Danmark och Finland i topp. 7% Import av flytande äggula 2016 KN-nummer % 2% 1% Polen 8% Nederländerna 30% 50% Danmark Finland Litauen Lettland Tyskland (ton produktvikt) Polen Nederländerna Danmark Finland Litauen Lettland Tyskland Övriga Totalt Källa: SCB 18

21 Import av albumin 2016 KN-nummer % 2% Polen 13% Norge Danmark Nederländerna Övriga 78% (ton produktvikt) Polen Norge Danmark Nederländerna Övriga Totalt Källa: SCB 19

22 Export, ton skaläggsekvivalenter 1.12 Export av ägg I följande figur har exporten brutits ner på två kategorier på samma vis som importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg och äggprodukter visar en jämnare fördelning av exporten mellan kategorierna än för importen Källa: Jordbruksverket, SCB Äggprodukter Skalägg I tabellen nedan anges exporten i produkternas verkliga vikt, till skillnad från figuren ovan där den anges i skaläggsekvivalenter, och därför stämmer summorna inte överens med varandra. Exporten av andra ägg än från tamfåglar har ökat kraftigt det senaste året, och i denna kategori finns bland annat vaktelägg. Det är dock tänkbart att det skett en felaktig klassning av produkterna, då exporten av ägg från annat än höns enligt branschen inte kan vara så stor. Jordbruksverket följer upp detta när statistiken uppdateras. kn-nummer Produkt, ton produktvikt / Färska hönsägg % Färska ägg från andra tamfåglar % Konserverade/kokta tamfågelägg % Torkad äggula % Flytande äggula % Fryst äggula Torkade helägg % Frysta/flytande helägg % Torkat äggalbumin % Övrigt äggalbumin % TOTALT % Källa: Jordbruksverket, SCB 20

23 Pajdiagrammet visar exporten av skalägg fördelad per land. Exporten av skalägg är liksom importen koncentrerad kring ett litet antal länder. Exporten av skalägg från Sverige går nästan uteslutande till nordiska länder, och det mesta till Danmark, men förra året exporterades även 152 ton skalägg till Färöarna. Totalt sett ökade skaläggsexporten % 7% Export av skalägg 2016 kn-nummer % Danmark Finland Färöarna 70% Övriga (ton produktvikt) Danmark Finland Färöarna Övriga Totalt Källa: SCB 21

24 Exporten av ägg från andra tamfåglar än höns av typen Gallus gallus var kvantitetsmässigt mest betydelsefull i den svenska äggexporten 2016, och liksom för exporten av skalägg dominerar Danmark även här bland mottagarländerna. Jordbruksverket har ingen information om vilken typ av ägg detta kan röra sig om, men vaktelägg ligger i denna kategori. Ibland sker även felregistreringar i handelsstatistiken som korrigeras så småningom. Export av ägg från andra tamfåglar 2016 kn-nummer % 2% 1% Danmark 22% Tyskland Belgien Nederländerna 69% Finland Övriga (ton produktvikt) Danmark Tyskland Belgien Nederländerna Finland Övriga Totalt Källa: SCB 22

25 Export av konserverade/kokta ägg 2016 kn-nummer % 1% 28% Finland 18% Danmark 20% 25% Tyskland Belgien Nederländerna Övriga (ton produktvikt) Finland Danmark Tyskland Belgien Nederländerna Övriga Totalt Källa: SCB 23

26 SEK/kg 1.13 Parti- och avräkningspris ägg Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser för ägg (i 15-pack) från just denna typ av produktion. EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift som slår fast att alla packerier med en årlig invägning över ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Det var några år sedan Jordbruksverket senast såg över vilka packerier som omfattas av rapporteringskravet, i dagsläget är det troligtvis några fler än de som idag rapporterar som har en invägning över ton. Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som dessutom används av Jordbruksverkets statistikenhet. Som framgår av figuren inleddes 2017 med betydligt högre priser än tidigare år. 22,00 Partipriser ägg vägt medelpris baserat på rapportering från de största packerierna 21,00 20,00 19,00 18,00 17,00 16,

27 SEK/kg Figuren nedan visar prisutvecklingen 2012 till 2017 för både det representativa partipriset och för avräkningspriser i de tre största inhysningsformerna; ägg från frigående höns inomhus, ägg från inredd bur samt ägg från ekologisk produktion. Utvecklingen över perioden är ganska stillsam, även om priserna på ägg från höns i inredda burar samt ägg från frigående höns inomhus sjunkit något medan priserna på ägg från ekologiska höns stigit marginellt och partipriserna stått ganska stilla. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna Inredda burar Ekologisk produktion Frigående inomhus Partipris 15-pack frigående inomhus Källa: Jordbruksverket 25

28 Index, 2005= Indexutveckling ägg Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 2005 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av packeriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. I A- index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att serien har sämre kvalitet under perioder då kontraktstilläggen är omfattande. I konsumentprisindex ingår även importerat nötkött. Denna jämförelse visar att samtliga prisnivåer ökat ungefär likamycket sedan seriens början, även om packeriledsnivån fortfarande saknas för ÄGG Ägg A-index Ägg PPI-J Ägg KPI-J 26

29 Utveckling av KPI enligt index, 1994= Konsumentprisutveckling I diagrammet jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal livsmedel med KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling visar att nötkött och mjukt bröd i princip är lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var Kyckling är billigare att köpa idag än det var Detta gäller även för griskött (och glass) vars kurvor också ligger under kurvan för KPI totalt. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Inget av priserna var lägre i absoluta tal 2015 än det var 1994 (det vill säga under indexnivå 100), även om kyckling låg nära för några år sedan Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Glass Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Källa: Jordbruksverket 27

30 PRODUKTION SKALÄGG PLUS KLÄCKÄGG, TUSEN TON 2 EU-marknaden för ägg I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s äggmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. Via länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 2026 visar att produktionen kommer att öka svagt 2017 efter en större uppgång Mellan 2016 och 2026 bedöms produktionen öka med 1,0 procent. Konsumtionen per person och år i EU som genomsnitt ligger under den svenska konsumtionen på 14,9 kg , , (1 000 ton skaläggsekvivalenter) vikt % Produktion skalägg och kläckägg ,4 1% Produktion skalägg ,4 1% Per capita konsumtion (kg) 12,6 12,7 12,5 13,2 0,519 0% Import % Export % Källa: EU-kommissionen Figuren visar att de största äggproducenterna i EU är Frankrike, följt av Tyskland, Spanien, Italien och Storbritannien. Det är i Storbritannien produktionen ökat mest de senaste fem åren EU:s produktion av ägg (kläckägg och konsumtionsägg) BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT HUMT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK 28

31 1 000 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER 2.2 Handel med ägg EU:s handelsbalans för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan konstateras vissa år. Den försämring av handelsbalansen som skedde 2012 kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari Detta skapade ett plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar i drift. Under inledningen av 2012 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Från 2013 till 2015 förbättrades handelsbalansen avsevärt då utbrottet av fågelinfluensa i USA 2015 gav EU extra utrymme på världsmarknaden, då den amerikanska marknaden och exporten begränsades till följd av sjukdomsutbrottet. Under 2016 minskade både exporten från och importen till EU Källa: EU-kommissionen IMPORT EXPORT

32 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har godkända anläggningar för export till EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg och äggprodukter sjönk 2016 till ton skaläggsekvivalenter, och den största importen kommer numera från Ukraina som sedan några år tillbaka har tillgång till ett antal kvoter för export av ägg och matfågel till EU. Importstatistiken för 2015 visade att importen inom dessa kvoter emellertid var mycket begränsad, vilket betyder att det mesta av importen från Ukraina kommer in till EU till full tull. Importen av ägg till EU har åren före 2015 dominerats av beredningar av helägg följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen färska ägg. Sedan 2015 har EU-kommissionen inte publicerat någon statistik över fördelningen av importen på kategorier. EU:s import av ägg Ukraina USA Argentina Albanien Indien Norge Övriga Källa: EU-kommissionen 30

33 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom spridd på betydligt fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 2014 har inte påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra livsmedel. De två enskilt största importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder. Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan. Albumin och kläckägg dominerar, med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och äggula. Men liksom för importen finns inte heller för exporten någon sådan statistik i EU-kommissionens marknadspresentationer sedan 2015, så kategorisammansättningen gäller snarare detta år än nuläget. EU:s export av ägg Källa: EU-kommissionen 31

34 Miljontal värphöns 2.3 Inhysning av värphöns Följande figurer visar fördelningen av värphönsen i EU på fem kategorier produktionssystem. Uppgifterna samlas in enligt EU:s förordning om handelsnormer och ska vara inskickade före den 1 april varje år. De senast publicerade uppgifterna avser 2015 enligt underlaget, men det är osäkert om alla medlemsstater rapporterar uppgifter för samma tidpunkt då register säkerligen hanteras på ett varierande sätt. En slutsats av denna statistik är att det 2014 troligtvis inte fanns några värphöns kvar i oinredda burar. Greklands uppgifter avser 2013 eftersom de inte rapporterat 2015 ännu, och 2013 fanns knappt värphöns fortfarande i oinredda burar i landet. Malta har inte rapporterat in några uppgifter på flera år. Kroatien, som hade en betydande andel oinredda burar då de blev EU-medlemmar den 1 juli 2013, har avvecklat samtliga dessa burar enligt den senaste rapporteringen. Som framgår av figuren dominerar alltjämt olika former av inredd bur i EU som helhet. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående system inomhus. I Storbritannien är produktionen av ägg från frigående höns utomhus störst. En annan slutsats är att de partipriser som samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta EU-länder, eftersom det är ägg från det representativa marknadssegmentet som ska rapporteras. Dock antyder den relativt låga prisnivån för Storbritannien att det inte är priser för ägg från frigående höns utomhus som rapporteras. 60 Inhysning i EU-länderna 2015 Inredda burar Frigående ute Frigående inne Ekologiska BE BG CZ DK DE EE IE ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Källa: EU-kommissionen 32

35 (antal höns 2015) Oinredd bur Inredd bur Frigående ute Frigående inne Ekologisk BE BG CZ DK DE EE IE EL (Obs! 2013) ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU andel av totalen 0% 56% 14% 26% 4% Källa: EU-kommissionen 33

36 Pajdiagrammen visar hur fördelningen i EU som helhet mellan de fem olika produktionssystemen utvecklats sedan 2008, med två års mellanrum. Utvecklingen i EU mot inredd bur i dominans är tydlig. Som jämförelse kan det konstateras att den svenska fördelningen 2017 var 66 procent frigående inne, 15 procent inredd bur, 16 procent ekologisk samt 3 procent frigående ute % 14% 3% 11% 21% 3% 45% 73% 20% Oinredd bur Inredd bur Oinredd bur Inredd bur Frigående ute Frigående inne Frigående ute Frigående inne Ekologisk Ekologisk % 0% 26% 12% 58% 26% 14% 4% 56% Oinredd bur Frigående ute Ekologisk Inredd bur Frigående inne Inredd bur Frigående ute Frigående inne Ekologisk Oinredd bur Inredd bur Frigående ute Frigående inne Ekologisk Totalt Källa: EU-kommissionen 34

37 euro/100 kg 2.4 Partipris ägg i EU Enligt EU-förordning ska partipriser för ägg rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för ägg i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de packerier som väger in med än ton per år. Denna gräns regleras i svensk föreskrift. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Från Sverige rapporteras genomsnittspriser för ägg från frigående höns inomhus då detta är den mest utbredda produktionsformen i Sverige. Det flesta andra länder bör rapportera priser för ägg från höns i inredd bur då detta är den vanligaste produktionsformen i EU som helhet. Nedanstående diagram plus några fler serier för ägg uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats: tml. Det går även att prenumerera på statistiken. I figuren nedan jämförs de svenska partipriserna med de priser som registrerats i några av våra närmsta grannländer, då det är med dessa vi har störst handel med ägg. Jämförelsen visar en tydlig skillnad mellan nivåerna, där svenska priser för närvarande ligger omkring 40 procent högre än EU-snittet. En förklaring till den stora skillnaden kan vara generellt högre kostnader och priser i svensk äggproduktion, men en annan betydande anledning är att rapporteringen görs för ägg från höns i inredd bur i de flesta medlemsländer. Ägg från inredd bur är något billigare att producera än ägg från de tre andra godkända produktionssystemen. 240 Partipriser ägg 3 år bakåt, euro/100 kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största packerierna, blandad inhysning Källa: EU-kommissionen Sverige Danmark Finland Tyskland EU-28 35

38 3 Världsmarknaden för ägg I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för ägg övergripande. För övriga större animalieprodukter tar OECD fram en betydande mängd statistik för den globala utvecklingen som man bygger sina prognoser på. För ägg görs tyvärr inga sådana beräkningar av OECD. I detta kapitel är därför FAO källa till figurerna. 3.1 Global äggproduktion fördelat på världsdelar Den globala produktionen av ägg räknat i antal ägg är störst i Asien, följt av den amerikanska kontinenten och Europa. Världsproduktionen steg med hela 23 procent mellan åren 2004 och 2013, med ökningar i alla världsdelar. Antal globalt producerade hönsägg 2004 Antal globalt producerade hönsägg % 4% 20% 15% 5% 20% 59% 60% Afrika Amerika Asien Europa Oceanien Afrika Amerika Asien Europa Oceanien (miljoner hönsägg) Källa: FAO Afrika Afrika Amerika Amerika Asien Asien Europa Europa Oceanien Oceanien Världen Världen

39 3.2 Länder där äggproduktionen ökar mest Inga länder från EU finns med på tio-i-topp listan över länder där äggproduktionen ökade mest mellan åren 2010 och Den största procentuella ökningen skedde i Ukraina, ett land som nyligen ökat sin export av bland annat ägg till EU och som idag har förmånliga handelsavtal för olika livsmedel med EU. Den största produktionsökningen i absoluta tal skedde i Kina. De flesta länder på listan finns just i Asien, följt av länder på den amerikanska kontinenten. (1 000 ton) ökning, vikt ökning, % Kina % Indien % Mexiko % Brasilien % USA % Ukraina % Indonesien % Ryssland % Pakistan % Colombia % Samtliga tio länder % Världen % Källa: FAO via Svenska Ägg 37

40 3.3 Konsumtion av ägg I diagrammet visas konsumtionen av antal ägg per person och år i ett urval länder världen över (siffrorna är ungefärliga). Indien, som är ett land med en betydande export av äggproduktioner till bland annat EU, har en förhållandevis liten äggkonsumtion med enbart cirka 60 ägg per person och år vilket också är lägst av länderna i jämförelsen. Mexiko har den högsta äggkonsumtionen i denna jämförelse med 350 ägg per person och år och Sverige ligger någonstans i mitten med omkring 215 ägg per person och år. Indien Sydafrika Polen Schweiz Storbritannien Finland Turkiet Spanien Australien Sverige Nya Zeeland Italien Frankrike Kanada Tyskland Österrike Danmark Colombia Kina Argentina USA Ryssland Japan Malaysia Mexiko Källa: IEC via Svenska Ägg Konsumtion, antal ägg per person 2013 (cirka)