Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter

Transkript

1 Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter utvecklingen till och med 2018 Enheten för handel och marknad Författare: Arne Bergh

2 Innehåll 1. Den svenska marknaden Marknadsbalans mejeriprodukter Strukturutveckling i mjölkproduktionen Fördelning av mjölkkor per produktionssystem Svenska mejerier Invägning och beräknad produktion Förprövning av stallar för mjölkkor Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Hushållens utgifter för mat och dryck Utveckling av andelen svenska produkter inom förbrukningen av kött, mejeri och ägg Import av mejeriprodukter Export av mejeriprodukter Avräkningspriser för mejeriprodukter Prisindexutveckling för mejeriprodukter Konsumentprisutveckling EU-marknaden för mjölk och mejeriprodukter Marknadsbalans och prognos Mjölkinvägning och produktivitet inom EU Handel med mjölk och mejeriprodukter EU:s handel med ost EU:s handel med smör och smörprodukter EU:s handel med skummjölkspulver EU:s handel med vassle Världsmarknaden för mjölk och mejeriprodukter Mjölkinvägning enligt OECD Global användning av mjölk Global förbrukning av mjölk Global handel med mjölk och mejeriprodukter

3 1. Den svenska marknaden Produktionen av mjölk är den värdemässigt största sektorn i svenskt jordbruk, av de jordbruksvaror som produceras för vidare handel. De ekonomiska förutsättningarna har dock varierat mycket under de senaste decennierna för svenska mjölkproducenter. Perioderna med lågt pris har varit långa vilket påverkar producenterna som är känsliga för prisfluktueringar. Strukturutvecklingen går mot färre men större producenter, som genom stordriftsfördelar har möjligheter att anpassa utfodring och skötsel av djuren. Detta kapitel ger en övergripande beskrivning av den svenska marknaden för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken baseras på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket, LRF Mjölk och Växa Sverige. Mer information om svensk mjölkproduktion och marknaden för mjölk och mejeriprodukter finns på jordbruksverkets hemsida ( Marknadsbalans mejeriprodukter Den svenska marknadsbalansen för mejeriprodukter visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. Marknadsbalansen visar produktion, handel med andra länder, förbrukning och andel svenska produkter av förbrukningen. I den här rapporten visas balansen för de tio senaste åren, men det finns en serie från 1995 på Jordbruksverkets webbplats. Man kan uttrycka produktionen på två sätt. Det ena är via invägningen av mjölk från mjölkproducent till mejeri och det är också denna siffra som syns i marknadsbalansen. Det andra sättet är att räkna om produktionen av olika mejeriprodukter i Sverige till mjölkekvivalenter, det vill säga hur mycket mjölk som gått åt för att tillverka mejeriprodukterna. Detta görs med hjälp av fasta schablontal där kvantiteten ost multipliceras med tio, smör med 20, mjölkpulver med sex och grädde samt syrade mejeriprodukter med ett. En brist med denna beräkning är att en del mjölkråvara kan ha importerats för att producera mejeriprodukter och då visar inte den siffra man får fram enbart den svenska produktionen. I marknadsbalansen räknas även import och export av mejeriprodukter om till mjölkekvivalenter via samma schablontal. Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Den svenska andelen av förbrukningen kallas ofta för självförsörjningsgrad och är produktionen (i det här fallet invägningen) dividerat med förbrukningen. Marknadsbalansen visar att invägningen sjunkit med ungefär sex procent 2017 i jämförelse med Samtidigt har den beräknade förbrukningen uttryckt i mjölkråvara ökat med ungefär 19 procent. Importen har ökat stadigt de senaste tio åren, med hela 55 procent, samtidigt som exporten har minskat med 16 procent. Vi konsumerar sammanfattningsvis mer mejeriprodukter per person varav en ökad andel är import. Detta kan ses som ett tecken på att svenska mjölkproducenter och mejeriföretag har svårt att konkurrera med importen. Konkurrenskraften gentemot importerade varor försämras bl.a. av att kostnaden att producera mjölk är högre i Sverige än i många andra länder. Detta i kombination med att avräkningspriset till svenska producenter till stor del påverkas av internationella prisnivåer samt att mejerivaror har blivit en internationell handelsvara, gör importen konkurrenskraftig. Tabell 1: Marknadsbalans för mejeriprodukter. Värdena basera på produktion och handel med mjölk, grädde, mjölkpulver, syrade produkter, smör och ost. Produktionen motsvarar den invägda mjölken medan schablontal har använts för att beräkna import och export. Värden står angivna i ton. 2

4 Tusen ton Andel svensk vara av förbrukningen Produktion (invägning) Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning , ,2% 347, , ,7% 355, , ,7% 397, , ,6% 388, , ,5% 392, , ,0% 382, , ,3% 390, , ,1% 388, , ,3% 387, , ,4% 378, Källa: Jordbruksverket, LRF Mjölk och Statistiska centralbyrån Figuren nedan visar utvecklingen av marknadsbalansen för mejeriprodukter från Både invägningen och den schablonmässiga produktionen finns med och över tid har kurvorna haft en likartad utveckling, för att sammanstråla under senare år. Importen har varit större än exporten under perioden och trenden indikerar att denna utveckling fortsätter. Den sjunkande andelen svenska mejeriprodukter av förbrukningen är också uppenbar. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, % 80% 60% 40% 20% 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Figur 1: Diagram över produktion, import, export, förbrukning samt svensk andel av förbrukning för mejeriprodukter de senaste tio åren. Källa: Jordbruksverket, LRF Mjölk och Statistiska centralbyrån 1.2 Strukturutveckling i mjölkproduktionen Under de senaste tio åren har det totala antalet nötkreatur minskat med ungefär fyra procent. Trenden med allt färre svenska nötkreatur har pågått under flera decennier. Kor för mjölkproduktion utgör idag cirka 21 procent av det totala antalet nötkreatur, vilket är lägre än 2007 då samma kategori utgjorde ungefär 23 procent. I figuren nedan redovisas antalet nötkreatur i olika kategorier jämfört med utvecklingen av företag med mjölkkor. Djurräkningen är baserad på uppgifter från centrala nötkreatursregistret (CDB). 3

5 Antal nötkreatur, tusen Antal mjölkföretag, tusen kalvar, under 1 år kvigor, tjurar och stutar kor för uppfödning av kalvar kor för mjölkproduktion Företag med kor för mjölkproduktion kor för mjölkproduktion kvigor, tjurar och stutar Företag med kor för mjölkproduktion kor för uppfödning av kalvar kalvar, under 1 år Figur 2: Fördelning av olika kategorier nötkreatur i jämförelse med antal företag som har kor för mjölkproduktion över tid. Källa: Jordbruksverket Av figuren framgår det att antalet mjölkproducenter blir färre och att de minskat snabbare än antalet mjölkkor. Genomsnittsbesättningen i Sverige under 2017 bestod av cirka 89 mjölkkor. Denna utveckling har pågått under en längre tid men är inte unik för Sverige. I samband med att mjölkkvoterna togs bort 2015 ökade mjölkproduktionen inom EU, vilket pressat ned prisnivåerna och gjort det ekonomiska klimatet tuffare. Under 2017 har dock den globala efterfrågan på mjölkfett (grädde, smör och ost) ökat kraftigt och fått avräkningspriserna att stiga. Att antalet mjölkkor minskat kompenseras till viss del av en ökning av övriga nötkreatur. I dagsläget råder bra priser för nötköttsproducenterna och mjölkpriserna har stigit. Det dröjer dock innan producenterna kan anpassa sig till ett ljusare marknadsläge, då det tar flera år att få fram nya mjölkkor samtidigt som det kan krävas stora ekonomiska investeringar. Den regionala fördelningen av mjölkkor inom Sverige för 2017 beskrivs i kartan nedan till vänster. Kartan är baserad på statistik från jordbruksverket och redovisas på länsnivå. Kartan till höger visar statistik om antalet företag som har mjölkkor. För både antalet mjölkkor och företag visar statistiken att störst koncentration finns i Västra Götaland och lägsta koncentration i Stockholms län. 4

6 Figur 3: Kartan till vänster beskriver för fördelningen mjölkkor i Sverige. Kartan till höger beskriver antalet företag med mjölkkor i Sverige. Uppgifterna avser 2017 och är redovisade på länsnivå. Källa: Jordbruksverket. Bild: kartorna har hämtats från SCB och har anpassats efter statistiken 5

7 Tabell 2: Fördelning av besättningsstorlek mellan olika län Det saknas uppgifter för besättningar större än 199 mjölkkor för Jämtlands län och därför saknas uppgifter för denna post. Företag med mjölkkor efter län och storlek. Företag med 1-24 mjölkkor Företag med mjölkkor Företag med mjölkkor Företag med mjölkkor Företag med mjölkkor Företag med över 199 mjölkkor Totalt Andel Stockholms län % Uppsala län % Södermanlands län % Östergötlands län % Jönköpings län % Kronobergs län % Kalmar län % Gotlands län % Blekinge län % Skåne län % Hallands län % Västra Götalands län % Värmlands län % Örebro län % Västmanlands län % Dalarnas län % Gävleborgs län % Västernorrlands län % Jämtlands län % Västerbottens län % Norrbottens län % Totalt % Andel 13% 26% 22% 11% 20% 8% 100% Procentuell skillnad mot % -34% -20% -16% -2% 21% -23% Källa: Jordbruksverket Från tabellen ovan framgår att de flesta besättningarna i Sverige består av mjölkkor och att majoriteten av de svenska mjölkföretagen har 74 eller färre mjölkkor. Jämfört med 2013 är det företag med 74 eller mindre mjölkkor som har minskat mest i antal. Procentuellt sett är de företag med 1 24 mjölkkor som har minskat mest i jämförelse med 2013 och avtar sedan efter storleksordning. Detta visar på den trend som råder inom EU för mjölkproducenter där marknaden koncentreras kring färre men större producenter. 1.3 Fördelning av mjölkkor per produktionssystem Produktionens utformning har förändrats stort med åren. Över de senaste åren har allt fler mjölkkor flyttat från uppbundna system till lösdriftssystem med robotmjölkning, så kallad AMS 1. Denna utveckling har dels drivits på av lagförändringar samt av fördelar som moderna produktionssystem medför. Exempel på dessa är bättre djurhälsa samt bättre arbetsmiljö. 1 Automatiskt mjölkningssystem 6

8 Procentuell andel besättningar Procentuell andel mjölkkor 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Lösdrift kall Lösdrift varm Uppbundet kortbås Uppbundet Långbås Figur 4: Procentuellfördelning av antalet kor per produktionssystem och år i Sverige Källa: Växa Sverige Majoriteten av Sveriges mjölkkor hålls i varm lösdrift följt av uppbundet kortbås, medan de flesta bestättningarna hålls i uppbundet kortbås följt av varm lösdrift. Detta tyder på att de större besättningarna i regel har korna i lösdrift medan flertalet mindre besättningar använder bås. Trenden tyder på att de uppbundna systemen kommer att minska och övergå till alltmer lösdrift på sikt. Intresset för AMS ökar långsamt och följer utvecklingen mot fler kor i lösdrift. 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Lösdrift kall Lösdrift varm Uppbundet kortbås Uppbundet Långbås Figur 5: Procentuell fördelning av antalet besättningar per produktionssystem och år i Sverige Källa: Växa Sverige 7

9 Procentuell andel som ingår i ett AMS 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Antal kor Antal besättningar Figur 6: Procentuell fördelning av antalet kor samt besättningar som ingår i ett AMS. Källa: Växa Sverige 1.4 Svenska mejerier Under 2017 fanns det i Sverige 57 mejerier och 43 mejeriföretag enligt statistik från LRF mjölk. Dessa är koncentrerade till södra och mellersta Sverige där merparten av mjölkgårdarna finns. Av de 43 mejeriföretagen vägde de tre största in ungefär 90 procent av mjölken Dessa tre mejeriföretag hade tillsammans ungefär 35 procent av alla mejerier samma år. Fördelningen av invägd mjölk 2017 mellan svenska mejeriföretag finns redovisad i nedanstående figur, som visar andelen invägd mjölk för de fyra största mejeriföretagen samt en sammanräkning av resterande företag. 8

10 Antal mejerier Falköpings Mejeri; 5% Övriga; 6% Norrmejerier; 7% Skånemejerier; 16% Arla Foods Sverige; 66% Figur 7: Procentuell andel av den totala mjölkinvägningen per mejeriföretag Den sista (orangefärgade) delen motsvarar en sammanräkning för övriga mejeriföretag Källa: LRF Mjölk Ser man på mejeriernas produktionsinriktning producerar flest av ost och färskost följt av konsumtionsmjölk, grädde och syrade produkter. Endast ett fåtal mejerier producerar matfett, som smör och smörprodukter, eller mjölkpulver. Mejeriernas produktionsinriktningar finns presenterade i figuren nedan K-mjölk, syrat & Matfett tillverkning grädde tillverkning Ost & färskost tillverkning Produktionsområden Mjölkpulver tillverkning Figur 8: Antal mejerier fördelat på produktionsområden för

11 Produktion, tusen ton Invägning, tusen ton Källa: LRF Mjölk 1.5 Invägning och beräknad produktion I figuren nedan redovisas produktionen av olika mejeriprodukter över en tioårsperiod. Överlag har produktionen minskat de senaste tio åren, vilket innebär att vår ökade förbrukning täckts med importerade produkter. Det bör även nämnas att en del av den produktion som sker i Sverige använder mjölk med utländskt ursprung på grund av handel inom en global mjölkkoncern. Detta innebär även att en del importerade mjölk & mejeriprodukter kan åtminstone delvis baseras på råvara med ursprung från Sverige. Det finns inga exakta uppgifter om storleken på denna del men uppskattningen är att den är väldigt begränsad. Mjölken används till största del för produktion av konsumtionsmjölk. Produktionen av konsumtionsmjölk har dock minskat med ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 16 procent sedan Procentuellt sett har ost minskat mest över perioden, med 24 procent, medan mjölkpulver är den kategori som har ökat mest med 39 procent. 1600,0 1400,0 1200,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0, Smör 21,0 23,7 18,6 17,3 17,6 17,0 16,9 16,5 16,5 16,3 Ost 114,2 107,6 103,1 103,3 101,2 90,0 87,7 90,2 87,3 87,2 Mjölkpulver 57,0 57,6 48,9 50,7 61,9 73,8 89,2 84,0 75,9 79,0 Grädde 96,5 103,9 109,7 109,9 112,7 103,8 105,2 112,4 112,7 109,0 Syrade produkter 272,0 264,0 264,0 262,0 254,0 249,0 246,9 245,7 242,1 240,7 K-mjölk 915,0 908,0 914,0 877,0 867,0 864,0 810,0 815,0 785,0 772,7 Invägning , , , , , ,0 500,0 0,0 Figur 9: Fördelning av den svenska produktionen mellan de olika produktslagen i produktvikt samt i relation till invägning. Siffrorna i tabellen är angivna i 1000 ton. Källa: LRF Mjölk och Statistiska centralbyrån Från och med 2009 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Statistiken visar att invägningen av ekologisk mjölk har ökat från åtta procent av den totala invägningen 2009 till 13 procent 2012, där den fortsatt ligga fram till 2017 då den ökade till 15 procent. 10

12 Invägd mjölk, tusen ton Andel ekologisk mjölk av total invägning 3 500,00 20% 3 000, , , , ,00 500,00 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0, % Kvantitet invägd ekologisk mjölk Kvantitet invägd mjölk Andel invägd ekologisk mjölk Figur 10: Ekologisk andel mjölk i jämförelse med total invägd mjölk per år Källa: Jordbruksverket 1.6 Förprövning av stallar för mjölkkor Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering och investeringen kan också genomföras senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Mellan 2008 och 2014 hade vi överlag en vikande investeringstrend för mjölkkor. Under de tre senaste åren har antalet förprövade stallavdelningar stabiliserats något men vid en betydligt lägre nivå än tidigare. Utvecklingen för nötköttsproduktionen ser liknande ut men skillnaden att de senaste tre åren har antalet förprövade stallplatser ökat. Denna utveckling kan vara en reaktion på den starka efterfrågan på svenskt nötkött inom den svenska marknaden. 11

13 Antal stallplatser, tusen Antal stallavdelningar Antal stallplatser, tusen Antal stallavdelningar Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Figur 11: Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för mjölkkor. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Figur 12: Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för dikor. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 12

14 Antal stallplatser, tusen Antal stallavdelningar Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Figur 13: Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för övriga nötkreatur. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Antibiotika används i stor utsträckning globalt, vilket medför risker för att resistenta mikroorganismer, t.ex. bakterier, ska utvecklas. Denna resistens kommer att medföra svårigheter att bekämpa angrepp från dessa mikroorganismer i framtiden. Sverige arbetar för att minska användningen av antibiotika inom animalieproduktion och var först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i syfte att öka tillväxten hos djur. Vidare var Sverige drivande i att detta förbjöds inom hela EU Antibiotikaresistens kan utvecklas hos mikroorganismer beroende på hygien, användning av antibiotika samt vilka sorters antibiotika som används. Antibiotika finns i olika kategorier där vissa sorter kan användas mot ett flertal typer av bakterier och andra sorter mot mer specificerade typer av bakterier. Antibiotika som har ett brett tillämpningsområde ger en högre risk för antibiotikaresistens än den mer specificerade antibiotikan. I flera EU-länder är så kallade tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av de 29 jämförda europeiska länderna 2015 minskade andelen såld antibiotika per uppskattad levandevikt till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 22 länder, av de som funnits med i statistiken mer än ett år. Detta motsvarar en minskning med ungefär fem procent av den totala försäljningen i jämförelse med För Sveriges del ökad försäljningen med ungefär tre procent i jämförelse med föregående år men har fortfarande en av Europas lägsta nivåer. I Danmark, som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige, minskade försäljningen med fem procent, medan den i Tyskland, som har 13

15 mg per kg skattad levandevikt Spanien Cypern Italien Portugal Ungern Belgien Tyskland Kroatien Polen Frankrike Bulgarien Tjeckien Nederl. Estland Slovakien Storbrit. Schweiz Österrike Irland Danmark Luxemburg Rumänien Lettland Litauen Slovenien Finland Sverige Island Norge åtta gånger så hög försäljning som Sverige, minskade med 34 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien) toppar med högst försäljning Sverige har den lägsta försäljningen av antibiotika till lantbrukets djur i EU, men Norge och Island hade en ännu lägre försäljning. Det bör nämnas att statistiken baseras på den uppskattade totala levandevikten för livsmedelsproducerande djur inklusive hästar inom ett land. Uppgifterna ger ingen exakt bild av antibiotikaanvändningen och bör tolkas med viss försiktighet Figur 14: Försäljning av antibiotika till lantbrukets djur inom Europa (Uppgifter för 2013 saknas för Kroatien, Schweiz samt Rumänien) Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 1.8 Hushållens utgifter för mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna för livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 1980, 14 procent 1995 och 12 procent I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som, över tid, ökat i relation till totala utgifter. 14

16 0% 11% 6% 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 3% 13% 4% 5% 26% Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Figur 15: Fördelning av svenskarnas konsumtion Under året konsumerade svenska hushåll för 1 829,9 miljarder SEK varav 226,5 miljarder SEK utgjordes av mat & dryck (exklusive resturangbesök). Källa: SCB 0% 5% 10% 2% 9% 14% 5% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård 13% Transporter, fordon 2% 4% 31% Post, telekom Figur 16: Fördelning av svenskarnas konsumtion Under året konsumerade svenska hushåll för 869,7 miljarder SEK varav 123,0 miljarder SEK utgjorde mat & dryck (exklusive restaurangbesök) Källa: SCB 15

17 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 2015 för 15 procent av våra utgifter för mat och dryck. Därefter kom kategorierna alkoholhaltiga drycker och på delad tredje plats kom mejeri & ägg samt bröd & spannmålsprodukter. Jämfört med 1995 har andelen för både kött samt ägg och mejeri ökat. 6% 3% 4% 9% 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk 15% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad 13% Läsk, juice, saft, mineralvatten 9% Alkoholhaltiga drycker 7% 2% Figur 17: Svenskarnas fördelning av konsumtion av livsmedel och dryck Under året konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 263,7 miljarder SEK varav mjölk, ost och ägg utgjorde 34,5 miljarder SEK. Källa: SCB 4% 4% 5% 11% Figur 18: Svenskarnas fördelning av konsumtion av livsmedel och dryck Under året konsumerade svenska hushåll 146,3 miljarder SEK på mat & dryck varav mjölk, ost och ägg utgjorde 19,4 miljarder SEK. Källa: SCB 16% 8% 5% 3% 13% 14% 4% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 16

18 Andel svenskproduktion av föbrukningen 1.9 Utveckling av andelen svenska produkter inom förbrukningen av kött, mejeri och ägg Andelen svenska mejeriprodukter av vår förbrukning har sjunkit överlag sedan 1995, med undantag för konsumtionsmjölk där andelen varit ganska stabil och skummjölkspulver där vår nettoexport ökat rejält. I diagrammet nedan visas utvecklingen av mejeriprodukter exklusive mjölkpulver och smör då dessa har fluktuerat ordentligt över tid. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Konsumtionsmjölk Grädde Syrade produkter Ost Figur 19: Andel svenska produkter av förbrukningen för konsumtionsmjölk, grädde, syrade produkter och ost. Källa: Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån För smör och mjölkpulver har Sverige haft en hög andel svenska produkter i förhållande till förbrukningen de senaste åren. Denna utveckling beror på stora skillnader i efterfrågan för dessa två produkter. Det bör nämnas att smör och skummjölkspulver är kopplade till varandra eftersom vid produktion av smör skiljs mjölkfettet från mjölkproteinet. Proteinet som blir en restprodukt används då i huvudsak för att producera skummjölkspulver. Det blir därför svårt att anpassa dessa produkter gentemot marknaden när efterfrågan skiftar mellan dessa produkter, vilket får följden att priset för den ena produkten lätt minskar samtidigt som den andra ökar. Detta har varit tydligt under de senaste åren då utvecklingen har gått från låga till höga smörpriser med omvänd utveckling för skummjölkspulver. En följd av dessa omställningar är att den produkt med lågt pris lagerförs, vilket påverkar statistiken av självförsörjningsgraden. Jordbruksverket har valt att inte redovisa någon statistik för självförsörjningsgraden hos smör och skummjölkspulver då dessa värden påverkas av kraftigt av svängningar i efterfrågan och lagerhållning, vilket inte ger en tillförlitlig bild av den svenska produktionen. I figuren nedan finns uppgifter om den svenska andelen av förbrukningen för övriga animalieprodukter. Likt svenska mejeriprodukter har svenskt kött svårt att konkurrera med priset på många importerade alternativ. Det är istället med friska djur, beteskrav för nötkreatur och en låg antibiotikaanvändning som svenska animalieprodukter kan konkurrera om konsumenterna. Idag finns ett bredare sortiment i detaljhandeln med garantier om exempelvis ursprung och 17

19 Andel svenskproduktion av föbrukningen produktionsformer. Således påverkas valet av produkter idag i större utsträckning av konsumenternas vilja att bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion samt omsorg om den egna hälsan och djurens välmående. I jämförelse med mejeriprodukter framgår att andelen svenska produkter av förbrukningen generellt är i linje med utvecklingen för kött och ägg. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Figur 20: Andelen svenskt kött och svenska ägg av förbrukningen. Källa: Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån 1.10 Import av mejeriprodukter Nedan följer ett antal tabeller och figurer över handeln med mejeriprodukter. Statistiken är baserad på material från Statistiska centralbyrån och den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, där varje KN-nummer motsvarar en specifik produkt eller kategori av produkter. KN-numret kan bestå av två till åtta siffror där två siffror visar en aggregerad nivå och åtta siffror en produktspecifik nivå. Statistiken som följer är på olika KN-nummernivå beroende på hur det är lämpligt att gruppera mejeriprodukterna. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Handelsstatistiken visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung. Det bör också noteras att en del av handeln kan säljas vidare till andra länder. Detta innebär att delar av importen inte konsumeras i Sverige. Tyvärr är det svårt att bestämma omfattningen av denna handel. 18

20 Import, tusen ton 400 Mjölk & grädde Skummjölkspulver Syrade produkter Vassle Smör & Smörprodukter Ost Figur 21: Fördelning import av mejeriprodukter för de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 3: Import angiven i ton för KN-nummer som rör mejeriprodukter de senaste fem åren Import / Mjölk & Grädde % Skummjölkspulver % Övrigt mjölkpulver % Övrigt mjölkpulver % Yoghurt, icke smaksatt % Yoghurt, smaksatt % Övriga filprodukter % 0404 Vassle, vasslepulver etc % Smör och smörolja % Smör och smörolja % Bredbara blandprod % Färskost % Riven/pulveriserad ost % Smältost % Blåmögelost % Övrig ost % Källa: Statistiska centralbyrån Nedan följer en sammanställning av de länder som Sverige importerar mest mejeriprodukter från. 19

21 1% 1% 1% 1% 1% 22% 19% 54% Danmark Finland Tyskland Österrike Belgien Frankrike Nederländerna Övriga Figur 22: Fördelning import av produkter inom KN-nummer 0401 (mjölk & grädde) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 4: Import av produkter inom KN-nummer 0403 (mjölk & grädde) de senaste fem åren, ton Danmark Finland Tyskland Österrike Belgien Frankrike Nederländerna Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån 20

22 0% 10% 3% 5% 12% 34% Finland Tyskland Danmark Polen Frankrike Slovenien Österrike Övriga 14% 22% Figur 23: Fördelning av import av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 5: Import av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) de senaste fem åren, ton Finland Tyskland Danmark Polen Frankrike Slovenien Österrike Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån 21

23 3% 2% 5% 12% Danmark 37% Finland Nederländer na Norge 41% Figur 24: Fördelning av import av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 6: Import av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) de senaste fem åren, ton Danmark Finland Nederländerna Norge Tyskland Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån 22

24 3% 2% 7% 5% 8% 16% 38% Danmark Nederländerna Tyskland Frankrike Italien Grekland Storbritannien och Nordirland Övriga Figur 25: Fördelning av import av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån 21% Tabell 7: Import av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) de senaste fem åren, ton Danmark Nederländerna Tyskland Frankrike Italien Grekland Storbritannien och Nordirland Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån Tabellen nedan visar importen av mjölkpulver på sexsiffrig KN-nummernivå. Värdena är sorterade efter storleksordningen enligt år Det framgår att Nederländerna, Danmark, Finland och Tyskland är de största exportländerna av skummjölkspulver till Sverige. 23

25 Tabell 8: Import av mjölkpulver inom olika KN-nummernivå de fem senaste åren, ton KN-nummer ton produktvikt /16 Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av <= 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatta med socker eller annat sötningmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i from av pulver eller granulat eller i annan fast form, försatta med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent Finland % Nederländerna % Danmark % Tyskland % Frankrike % Österrike % Storbritannien och % Nordirland Portugal % Tjeckien % Belgien % Egypten % Polen % Frankrike % Tyskland % Finland % Nederländerna % Danmark % Storbritannien och % Nordirland USA % Irland % Danmark % Källa: Statistiska centralbyrån Nederländerna % Tyskland % Belgien % Storbritannien och Nordirland % Totalt % 24

26 Export, tusen ton 1.11 Export av mejeriprodukter Den svenska exporten av mejeriprodukter minskade något mellan 2015 och 2016 uttryckt i produktvikt. Precis som för importen finns det en viss andel av exporten som inte har sitt ursprung i Sverige utan endast går via Sverige innan den når sin slutdestination. För övriga förklaringar till statistiken, se inledning till importavsnittet. 250 Mjölk & grädde Skummjölkspulver Syrade produkter Smör & Smörprodukter Ost Vassle Figur 26: Fördelning export av mejeriprodukter under de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 9: Export av mejeriprodukter de senaste fem åren, ton Export / Mjölk & Grädde % Skummjölkspulver % Övrigt mjölkpulver % Övrigt mjölkpulver % Yoghurt, icke smaksatt % Yoghurt, smaksatt % Övriga filprodukter % 0404 Vassle, vasslepulver etc % Smör och smörolja % Smör och smörolja % Bredbara blandprod % Färskost % Riven/pulveriserad ost % Smältost % Blåmögelost % Övrig ost % Källa: Statistiska centralbyrån 25

27 2% 0% 1% 10% 22% 27% 11% Danmark Tyskland Belgien Finland Frankrike Storbritannien och Nordirland Nederländerna 27% Figur 27: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0401 (mjölk & grädde) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 10: Export av produkter inom KN-nummer 0401 (mjölk & grädde) de senaste fem åren, ton Danmark Tyskland Belgien Finland Frankrike Storbritannien och Nordirland Nederländerna Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån 26

28 11% 2% 22% 4% 5% 4% Norge Finland Danmark Storbritannien och Nordirland Tyskland Saudiarabien 27% Arabemiraten, Förenade 25% Figur 28: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 11: Export av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) de senaste fem åren, ton Norge Finland Danmark Storbritannien och Nordirland Tyskland Saudiarabien Förenade Arabemiraten Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån 27

29 3% 0% 2% Danmark Nederländer na 95% Figur 29: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 12: Export av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) de senaste fem åren, ton Danmark Nederländerna Frankrike Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån 28

30 6% 2% 2% 4% Danmark 48% Finland Norge Polen 38% Storbritannien och Nordirland Övriga Figur 30: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 13: Export av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) de senaste fem åren, ton Danmark Finland Norge Polen Storbritannien och Nordirland Övriga Totalt Källa: Statistiska centralbyrån Tabellen nedan visar exporten av mjölkpulver på sexsiffrig KN-nummernivå. Värdena är sorterade efter storleksordning enligt år Det framgår att länderna i mellanöstern samt Nederländerna och Tyskland är viktiga mottagarländer för skummjölkspulver från Sverige. 29

31 Tabell 14: Export av mjölkpulver inom olika KN-nummernivå de fem senaste åren, ton KN-nummer ton produktivt /16 Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av <= 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatta med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i from av pulver eller granulat eller i annan fast form, försatta med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent Nederländerna % Tyskland % Kina % Egypten % Spanien % Danmark % Algeriet % Libanon % Saudiarabien % Storbritannien % och Nordirland Österrike % Övriga % Oman % Nederländerna % Övriga % Egypten % Spanien % Saudiarabien % Nigeria % Arabemiraten, % Förenade Slovenien % Kina % Nederländerna % Källa: Statistiska centralbyrån Tyskland % Italien % Finland % Storbritannien % och Nordirland Hongkong % Totalt % 1.12 Avräkningspriser för mejeriprodukter Enligt EU:s regelverk ska medlemsstaterna rapportera avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje månad. I Sverige rapporterar LRF Mjölk invägd mjölk och avräkningspris till Jordbruksverket. Det bör påpekas att det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar periodvis kan revideras i samband med att kompletterande uppgifter presenteras. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som 30

32 2014/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /01 SEK / 100 kg mjölk rapporteras ska spegla de verkliga priserna som gäller för varje månad. I diagrammet nedan visas de svenska priserna i förhållande till de europeiska medelpriserna från Priserna för EU har räknats om till SEK enligt den valutakurs som gällde för respektive månad. På EU-kommissionens hemsida ( går det att hitta priser för åren EU Sverige 450,00 400,00 350,00 300,00 250,00 200,00 Figur 31: Avräkningspriser till producenter per månad för Sverige jämfört med EU:s genomsnitt, SEK/100 kg. Källa: EU-kommissionen Period Från februari 2014 och fram till juli 2016 sjönk de svenska avräkningspriserna från 378 SEK per 100 kg mjölk till 259 SEK per 100 kg mjölk, en minskning med ungefär 32 procent. De svenska priserna har överlag varit högre än medelpriserna för EU under perioden. Det högsta svenska priset under perioden uppmättes i november 2017 då 100 kg mjölk kostade 399 SEK medan det lägsta priset noterades i juli 2016 då priset var 258. Detta innebär en skillnad på 141 SEK. Under perioden hade Sverige varken det lägsta eller det högsta priset inom EU Prisindexutveckling för mejeriprodukter Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret Detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av mejeriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. A-index baseras på de priser som finns registrerade för mjölkproducenterna. För PPI och KPI index har ett medelvärde använts då uppgifter för vissa mejeriprodukter saknas. Således visar dessa index inte den exakta utvecklingen och bör därför tolkas med viss försiktighet. 31

33 Index, 2005 = 100 För samtliga dessa index framgår att priserna har ökat. Mejeriernas pris till mjölkproducenterna har varierat mer än priserna till grossister och konsumenter. Fram till 2014 var det producenternas priser som ökade mest, med undantag för Av indexet framgår det att producenternas priser fluktuerar i större utsträckning än konsumenternas och mejeriernas priser A-Index PPI-J KPI-J Figur 32: Utveckling av prisindex i livsmedelskedjan från 2005 (2005 = 100) Källa: Jordbruksverket 1.14 Konsumentprisutveckling Mjölk och ost är de produktgrupper som, av de som jämförts i figur 34, har haft den kraftigaste prisökningen under perioden 1994 till Mjölk och ost var ungefär 55 respektive 48 procent dyrare 2016 i aktuellt valutavärde jämfört med För övriga animalieprodukter har priserna på ägg och nötkött stigit mer än för livsmedel totalt, inflationen beaktad, medan kyckling och griskött är billigare att köpa idag. Uppgifter om konsumentpriser för olika livsmedel finns på Jordbruksverkets webbplats. I diagrammet nedan redovisas konsumentprisindex (KPI) för ett antal livsmedel samt KPI för den totala svenska konsumtion, vilket motsvarar inflationen, samt för livsmedel totalt. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. 32

34 Utveckling av KPI enligt index, 1994= Figur 33: Konsumentprisindex för ett antal livsmedel (1994 = 100) Källa: Jordbruksverket Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 2. EU-marknaden för mjölk och mejeriprodukter Marknaden för mjölk och mejeriprodukter är viktig för EU, som är en av de större aktörerna på världsmarknaden för dessa produkter. Den större delen av EU:s handel sker mellan EU-länderna samt de länder som finns i närområdet. EU är självförsörjande på de flesta mejeriprodukter. Detta kapitel ger en övergripande beskrivning av EU:s marknad för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken baseras på uppgifter från EU-kommissionens hemsida och motsvarar endast en del av den statistik som finns tillgänglig. För den som är intresserad av ytterligare information om EU:s marknad för mjölk och mejeriprodukter rekommenderas EU-kommissionens Milk Market Observatory

35 2.1 Marknadsbalans och prognos EU är nettoexportör av mjölk och mejeriprodukter. Generellt sett exporterar EU bulkvaror som smör och mjölkpulver, med lång hållbarhet, till utvecklingsländer medan de mer förädlade produkterna exporteras till industriländer. Den import som kommer till EU är relativt liten och sker främst inom förmånsavtal med andra länder. Trots att marknaden för mjölk och mejeriprodukter har varit turbulent de senaste åren, med global mjölkkris och avvecklingen av mjölkkvoter, har branschen inom EU överlag utvecklats positivt. Enligt EU:s prognoser kommer både utbudet och efterfrågan på mejerivaror att öka fram till 2026 samtidigt som antalet mjölkkor kommer minska något. Detta sker under förutsättning att varje mjölkko producerar mer mjölk och att ny teknik bättre tar tillvara mjölken. Tabell 15:Utveckling av EU:s marknadsbalans för mjölk och mejeriprodukter de senaste tre åren samt prognos för 2018 samt Skillnad , % Antal mjölkkor (milj. djur) ,53% Mjölkproduktion per mjölkko ,90% (kg/ko) Mjölk från mjölkkor (milj. ton) ,73% Total mjölk från kor (milj. ton) ,06% Mjölk levererad till mejerier ,96% (milj. ton) Mjölk använd/såld på gård (milj ,98% ton) Andel mjölk levererad till 93,43% 93,47% 94,27% 94,49% 95,93% 1,66% 1,76% mejerier (%) EU avräkningspris till ,55% producenter (EUR/ton) Produktion av färska ,17% mejeriprodukter (t. ton) konsumtion av färska mejeriprodukter (t. ton) ,33% Konsumtion per capita (kg) ,18% Nettohandel (t. ton) ,75% Ost produktion (t. ton) ,61% Ost konsumtion (t. ton) ,65% Ost konsumtion per capita (kg) ,68% Ost import (t. ton) ,64% Ost export (t. ton) ,10% Smör produktion (t. ton) ,49% Smör konsumtion (t. ton) ,32% Smör konsumtion per capita (kg) ,38% Smör import (t. ton) ,34% Smör export (t. ton) ,76% SMP produktion (t ton) ,28% SMP konsumtion (t ton) ,69% SMP import (t ton) ,64% SMP export (t. ton) ,51% Vassle produktion (t. ton) ,09% Vassle konsumtion (t. ton) ,64% Vassle import (t. ton) ,24% Vassle export (t. ton) ,99% Källa: Europeiska kommissionen 34