Marknadsrapport matfågel mars 2016

Transkript

1 Marknadsrapport matfågel mars 2016 Under 2015 ökade produktion, import, export och förbrukning av matfågel samtidigt som svensk andel av förbrukningen stärktes. De svenska partipriserna för kyckling steg successivt under 2015 och även 2016 har inletts med stigande priser, vilket dock till viss del beror på en justering i beräkningen, och de svenska priserna ligger nu mer än 10 SEK/kg över EU:s snittpris. Antalet förprövade stallplatser för kyckling tiofaldigades 2015 jämfört med året innan, och de förprövade stallavdelningarna har i genomsnitt plats för färre kycklingar.

2 Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Åsa Lannhard Öberg Dnr /12

3 Innehåll 1 Den svenska marknaden för matfågel Marknadsbalans matfågel i tabellform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Marknadsbalans matfågel i diagramform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Strukturutveckling i kycklingproduktionen Slakt av fjäderfä i Sverige Slakt av kyckling , styck och kg Ekologisk produktion av kyckling Slakterier godkända för slakt av fjäderfä Förprövning av kycklingstallar Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Köttkonsumtionen i ett större perspektiv - hushållens utgifter på mat och dryck Svensk förbrukning av olika typer av kött Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Svensk import av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk import av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk import av kylda/frysta styckningsdetaljer av kyckling landfördelad inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk import av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt Svensk export av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk export av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk export av färska vingar landfördelad, ton produktvikt Svensk export av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt Partipris kyckling i Sverige, SEK/kg Indexutveckling matfågel Jämförelse av konsumentprisutvecklingen EU-marknaden för fågelkött Marknadsbalans och prognos för EU-28, ton EU:s handelsbalans för fågelkött, ton slaktad vikt EU:s import av fågelkött per land, ton slaktad vikt EU:s export av fågelkött per produkt, ton slaktad vikt Partipriser kyckling i EU, SEK/kg Världsmarknaden för fågelkött Handelsutvecklingen enligt OECD Konsumtionsutvecklingen enligt OECD

4

5 1 Den svenska marknaden för matfågel 1.1 Marknadsbalans matfågel i tabellform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Den svenska marknadsbalansen för matfågel visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För matfågel finns en serie ända tillbaka till 1990 och från 2014 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av matfågel. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är åtgången slaktad fågel med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av matfågel ökat de senaste tio åren, med cirka 33 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras enstaka år. Även importen har ökat tydligt år från år och eftersom importen ökat mer än produktionen samtidigt som exporten varit relativt stabil så har andelen svensk matfågel av förbrukningen minskat sett över hela perioden. Under 2014 ökade dock produktionen med nästan tio procent följt av en sexprocentig ökning 2015, och eftersom importen inte ökade lika mycket dessa två år har den svenska andelen av förbrukningen stärkts under perioden. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, snitt ,9 53,5 15,5 147,8 74,3% 16, ,3 55,1 15,6 152,7 74,2% 16, ,5 62,8 11,5 166,8 69,2% 18, ,5 60,2 10,9 162,8 69,7% 17, ,7 64,5 13,9 172,3 70,6% 18, ,3 69,2 13,4 177,0 68,5% 18, ,3 78,3 14,8 180,7 64,9% 19, ,7 82,8 13,9 194,6 64,6% 20, ,8 89,3 17,1 210,0 65,6% 21, ,9 91,2 17,5 219,5 66,5% 22, Källa: Jordbruksverket och SCB 3

6 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen 1.2 Marknadsbalans matfågel i diagramform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Grafen illustrerar parametrarna i marknadsbalansen och en utveckling där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar, dvs. att importen ökar mer än exporten samtidigt som förbrukningen ökar mer än produktionen % % % 60% 40% 50 20% 0 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 4

7 Antal företag Miljontal slaktkycklingar 1.3 Strukturutveckling i kycklingproduktionen I många animaliesektorer har utvecklingen mot större och färre besättningar i kombination med färre djur varit tydlig. Strukturutvecklingen i kycklingproduktionen de senaste tio åren har inte fullt ut följt detta mönster. Antalet företag med slaktkycklingar är fler idag än för tio år sedan, om samtliga företag inkluderas, medan de är färre om de som har färre än kycklingar filtreras bort. Samtidigt har produktionen av kyckling ökat kraftigt det senaste decenniet ,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4, Företag >1 000 kycklingar Alla företag med kycklingar Milj. kycklingar juniräkning 7,44 6,65 6,19 5,26 6,45 6,49 6,47 7,96 7,91 8,44 Milj. kycklingar normal omg. 8,18 9,65 10,48 10,90 11,80 2,00 0,00 Not: Företagsantalet baseras på lantbruksregistret (LBR). Tröskeln för att företag anses producera slaktkycklingar enligt LBR är att det ska ha minst är slaktkycklingar, men även företag som når upp till någon annan verksamhetströskel samt har slaktkycklingar oavsett antal räknas med. Det är därför siffrorna bakom de röda staplarna ungefär dubbelt så höga som de som finns bakom de gröna staplarna. Eftersom stallarna hålls tomma för städning inför en ny uppfödningsomgång cirka sju gånger per år så har en del producenter inga kycklingar alls då frågan ställs, och därför finns även en kurva över normal omgång som visar på ett ungefär hur stor produktionen är då alla stallar är fyllda. Källa: Jordbruksverket 5

8 1.4 Slakt av fjäderfä i Sverige Slakten av fjäderfä i Sverige domineras av kyckling som 2015 stod för knappt 94 procent av den totala slakten uttryckt i vikt. I dagsläget finns det 20 slakterier som är godkända för slakt av fjäderfä enligt förordning (EG) nr 853/2004. Sex av slakteriföretagen är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och dessa slakterier representerar tillsammans den klart dominerande marknadsandelen med cirka 95 procent av slakten. Det två största slakteriföretagen, Kronfågel och Guldfågeln, stod tillsammans för nästan 87 procent av kycklingslakten i Sverige Antal slaktade Levandevikt, kg/st Slaktutbyte, % Total slaktvikt, kg Kyckling ,903 0, Höns ,8 0, Tupp/moderdjur , Gås , Anka , Storkalkon ,05 0, Minikalkon ,6 0, Totalt Kyckling ,913 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,050 0, Minikalkon ,600 0, Totalt Kyckling ,919 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,430 0, Minikalkon ,800 0, Totalt Kyckling ,939 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,570 0, Minikalkon ,700 0, Totalt Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 6

9 Miljontal slakade kycklingar Slatad vikt total, miljontal kg 1.5 Slakt av kyckling , styck och kg Den nedanstående figuren visar den svenska kycklingslakten. Trots en årliga variation i slakten både uppåt och nedåt i mitten av perioden har den ökat tydligt mot slutet och trenden är uppåtgående. Slaktvikterna har samtidigt blivit lite tyngre Antal slaktade kycklingar Slaktad vikt totalt Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 7

10 Total kycklingslakt Slakt av ekokyckling 1.6 Ekologisk produktion av kyckling Slakten av ekologisk kyckling är så pass liten i förhållande till total kycklingslakt att den inte går att redovisa på samma axel som totalslakten. Under 2014 utgjorde slakten av ekologiska kycklingar knappt 0,17 procent av total slakt, vilket till och med var en minskning jämfört med 2009 då den ekologiska slakten utgjorde 0,24 procent av total slakt. Förprövningsstatistiken för 2015 indikerar dock att planerade kycklingstallar har en mindre storlek än tidigare år, vilket skulle kunna tyda på att fler producenter kommer att bygga för free-range eller ekologisk produktion Total kycklingslakt Slakt ekokyckling Källa: Jordbruksverket 8

11 1.7 Slakterier godkända för slakt av fjäderfä 2014 Kartan visar slakterier som var godkända för slakt av fjäderfä 2014, det är dock inte säkert att alla godkända slakterier hade någon slakt Alla markeringar har samma storlek och därför visar kartan inte skillnader i slakteriernas kapacitet utan bara den geografiska placeringen. Källa: Livsmedelsverket (egen bearbetning) 9

12 Antal stallplatser Antal stallavdelningar 1.8 Förprövning av kycklingstallar Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Grafen nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt antalet nya stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under 2015 ökade förprövningarna för kycklingstallar med cirka procent. Det kan också noteras att förprövningarna avsåg mindre stallavdelningar i genomsnitt än tidigare år. Detta syns i figuren nedan genom att det var fler förprövade stallavdelningar i relation till antalet stallplatser än tidigare år, vilket kan vara en indikation på att intresset ökar för alternativa inhysningssystem (ekologisk och free-range). Under 2015 förprövades 45 stallavdelningar med färre än platser vilket kan jämföras med då antalet i den storlekskategorin uppgick till mellan noll och sex stallavdelningar per år Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 10

13 Cypern Spanien Italien Ungern Portugal Tyskland Belgien Polen Bulgarien Frankrike Tjeckien Nederl. Slovakien Estland Storbrit. Österrike Irland Danmark Lettland Litauen Finland Slovenien Sverige Mg per kg skattad vikt 1.9 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Risken för multiresistens påverkas av vilken sorts antibiotika som ges. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Grafen nedan visar statistik för de tre senast kända åren. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar 2013 i 10 länder, däribland i SE med 0,9 mg. Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 0,8 mg mellan och Tyskland som har nästan femton gånger så hög försäljning minskade med 25,6 mg. Sett över hela perioden så minskade försäljningen av antibiotika till lantbruksdjur i de rapporterande länderna med åtta procent Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 11

14 1.10 Köttkonsumtionen i ett större perspektiv - hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter är inte fullständig för de senare åren, men diagrammen visar senast publicerad komplett statistik. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av de totala utgifterna 1980, men bara 12 procent I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter. Hushållens totala utgifter 1980 totalt miljoner sek Livsmedel, alkoholfria drycker 4% 9% 18% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 2% 12% 12% 7% 6% Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon Post- och telekommunikation Rekreation, kultur 1% 5% 24% Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster 6% 0% 11% Hushållens totala utgifter 2013 totalt miljoner sek 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon Post- och telekommunikation 3% Rekreation, kultur 12% 27% Utbildning Restaurang, café, hotell 4% 5% Övriga varor och tjänster 12

15 I relation till de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker stod kött för 17 procent 1994, och 2011 hade andelen ökat till 19 procent. Under samma period ökade de totala utgifterna på livsmedel med knappt 64 procent. Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 1994 totalt miljoner sek 4% 4% 6% 16% Bröd, spannmålsprod. Kött 13% 17% Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% 6% 4% 16% 5% Sötsaker, glass etc. Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 2011 totalt miljoner sek 5% 3% 7% 15% 19% Bröd, spannmålsprod. Kött Fisk 11% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% Sötsaker, glass etc. Salt, kryddor, såser, barnmat 7% 3% 16% 5% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Källa: SCB 13

16 Förbrukning, kg per person och år Total förbrukning kött, kg per person och år 1.11 Svensk förbrukning av olika typer av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer mätt får förbrukningen per capita inte får förväxlas med konsumtionen utan förbrukningen visar snarare åtgången i slaktad vikt. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 30 procent och det är fågelkött som ökat mest. Förbrukningen av fågelkött var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning under drygt 20 år fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 2015 landade den preliminära köttförbrukningen på totalt 87,3 kg per person, vilket innebär en svag minskning för andra året i rad. Förbrukningen av fågelkött har dock ökat de senaste två åren, och det sker nu ett utbyte mellan gris- och fågelkött i svenskarnas diet då griskött minskat ungefär lika mycket som fågelkött ökat. Jämfört med förbrukningen på 87,3 kg så ligger den årliga konsumtionen snarare någonstans kring kg per person enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Mellanskillnaden är förluster i livsmedelskedjan, t.ex. vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Förbrukningen av fågelkött i Sverige har ökat kraftigt alltsedan EU-inträdet. Under 1994 var förbrukningen drygt 8 kg per person och år, vilket kan jämföras med omkring 15 kg tio år senare och 22,4 kg Några orsaker bakom ökningen är mattrender, produktutveckling, en ökad medvetenhet hos konsumenterna om mat och hälsa där kyckling är ett alternativ till det röda köttet samt att kyckling är ett förhållandevis billigt köttslag. I diskussioner om köttproduktionens klimatpåverkan har det lyfts fram att kycklingproduktionen sätter mindre klimatavtryck än produktionen av nöt- och griskött. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 2001 till 2015, men en serie finns tillbaka till Källa: Jordbruksverket och SCB Övrigt kött 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 Fågelkött 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 Nötkött 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 Griskött 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 Totalt 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,4 87,

17 1.12 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla "förbrukningen". Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att vi inte väljer att kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Från förbrukning till konsumtion Nedanstående beräkningen ger en indikation på hur mycket kött vi äter fördelat på rött kött och kyckling, utifrån den förbrukning per person vi räknat fram 2015 (det vill säga 87,3 kg). Observera att detta är ett sätt att räkna om förbrukning till konsumtion, det finns säkert flera! Beräkningen från slaktad vikt till såld vikt i detaljhandeln baserar sig på följande omräkningstal: Schablonen för omräkning från slaktad vikt (carcasse weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida och uppgår till 0,70 för nöt, 0,78 för gris och 0,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Beräkningen av slutkonsumtionen görs med följande antaganden: Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning "Riksmaten" konsumerar vi omkring kg kött per person och år. Ett snitt av detta, alltså 52,5 kg kött, har fördelats på köttslagen genom att subtrahera en kvantitet som går bort per köttslag från detaljhandelns 68,8 kg till slutkonsumtionens 52,5 kg (=16,3 kg totalt). Andelen som går bort för respektive köttslag har beräknats utifrån den andel köttslagen har i försäljningsledet av den totala försäljningen. Kg/capita Nöt Gris Lamm Fågel Övrigt kg/ Gram Gram rött Gram kött capita kött/v kött/v kyckling/v Förbrukning slaktad vikt (cwe) 25,9 34,1 1,7 22,4 3,2 87, Fsg i detaljhandeln (rwe) 18,1 26,6 1,5 19,7 2,8 68, Konsumerad vikt 13,8 20,3 1,1 15,1 2,2 52, Gram/person/vecka Konsumtion i gram/köttslag/v Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket Från levande vikt till försäljning Det går även att räkna om hur mycket som går bort från den levande vikten till senare led i värdekedjan. I tabellen nedan har ett kg levande vikt räknats om till vikten i detaljhandeln. Bland annat ger ett kg levande nöt 0,50 kg slaktad vikt och 0,35 kg såld vikt i detaljhandelsledet. NÖT (kg) Omräkn. f.g. led GRIS (kg) Omräkn. f.g. led LAMM (kg) Omräkn. f.g. led FÅGEL (kg) Omräkn. f.g. led TOTALT (kg) levande vikt, 1,000 1,000 1,000 1,000 4,000 lwe slaktad vikt, 0,500 0,5 0,750 0,75 0,450 0,45 0,750 0,75 2,450 cwe Handelsvikt, 0,350 0,7 0,585 0,78 0,360 0,88 0,660 0,88 1,955 rwe Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket 15

18 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.13 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad den svenska marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och även mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för griskött. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden exempelvis i form av gott smitt- och djurskydd och det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Fågelkött Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 16

19 1 000 ton produktvikt 1.14 Svensk import av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Nedan följer ett antal grafer över handeln med fågelkött. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade KN-nummer. För fågelkött omfattas cirka 170 olika KN-nummer på åttasiffrig detaljnivå, vilket är betydligt mer än för övriga köttslag. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. För att göra handelsstatistiken överskådlig visas materialet på några olika sätt. I den övergripande balans som visades i inledningen av denna rapport har handeln räknats om till slaktkroppsvikt via schablontal, detta för att det ska vara möjligt att jämföra med produktionen och även räkna ut en förbrukning. I den nedanstående grafen uttrycks dock handeln i produkternas verkliga vikt när de passerar gränsen. Under 2015 ökade importen av både kylt och fryst fågelkött medan en minskning kan noteras för bearbetat fågelkött. Det förekommer även en förhållandevis liten import med slaktbiprodukter under de KN-nummer som omfattas, men här har de dragits av i beräkningen. 90,0 80,0 70,0 60,0 28,4 29,9 30,8 28,8 50,0 40,0 30,0 31,2 34,2 36,9 39,2 20,0 10,0 0,0 Källa: Jordbruksverket och SCB 10,5 10,4 10,9 12, Bearbetat fågelkött 28,4 29,9 30,8 28,8 Fryst fågelkött 31,2 34,2 36,9 39,2 Kylt fågelkött 10,5 10,4 10,9 12,0 17

20 1.15 Svensk import av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt I tabellen nedan har KN-nummer där det förekommit import specificerats på sexsiffrig nivå. Notera att även slaktbiprodukter omfattas av statistiken i nedanstående tabell, men den är en förhållandevis liten del i importen. Överlag ökar importen i alla grupper med större volym undantaget bearbetat kycklingkött, medan minskningar kan noteras för flera marginella importprodukter. Kn-nr Produkt skillnad 15/ Helkycklingar, kylda % Helkycklingar, frysta % Styckningsdelar av kycklingar, färska eller kylda % Styckningsdelar av kycklingar, frysta % Hela kalkoner, färska eller kylda % Styckningsdelar av kalkoner, färska eller kylda % Styckningsdelar av kalkoner, frysta % , , , Hela och styckade ankor, färska/kylda/frysta % , , Hela och styckade gäss och pärlhöns, färska/kylda/frysta % Bearbetat kalkonkött % Bearbetat kycklingkött % Bearbetat kött av ankor, pärlhöns och gäss % Fågelkött i saltlake % Källa: Jordbruksverket och SCB 18

21 1.16 Svensk import av kylda/frysta styckningsdetaljer av kyckling landfördelad inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt 14% Import styckningsdetaljer av kyckling kylt/fryst, 2015 KN-nummer % 2% 11% 68% Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Polen Finland Övriga Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Frankrike Finland UK Polen Litauen Slovenien Portugal Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 19

22 1.17 Svensk import av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt 4% Import av bearbetat kycklingkött % KN-nummer % 10% 10% 12% 51% Danmark Thailand Nederländerna Tyskland Lettland UK Övriga Danmark Thailand Nederländerna Tyskland Lettland UK Slovenien Frankrike Finland Polen Irland Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 20

23 1 000 ton produktvikt 1.18 Svensk export av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt 25,0 20,0 15,0 7,0 5,6 5,4 5,5 10,0 5,5 7,0 6,0 5,1 5,0 7,9 7,1 4,4 5,2 0, Bearbetat fågelkött 7,0 5,6 5,4 5,5 Fryst fågelkött 6,0 5,1 5,5 7,0 Kylt fågelkött 4,4 5,2 7,9 7,1 Källa: Jordbruksverket och SCB 1.19 Svensk export av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt I exporten av fågelkött utgör slaktbiprodukterna en stor del av vissa KN-nummer, framför allt och I huvudsak går de exporterade slaktbiprodukterna till djurfoder i Danmark. Kn-nr Produktnamn skillnad 15/ Helkycklingar, kylda % Helkycklingar, frysta % Styckningsdelar av kycklingar, kylda % Styckningsdelar av kycklingar, frysta % , , , Hela och styckade kalkoner, kylda och frysta % Bearbetat kalkonkött % Bearbetat kycklingkött % Bearbetat kött av ankor/pärlhöns/gäss % Fågelkött i saltlake % Källa: Jordbruksverket och SCB 21

24 1.20 Svensk export av färska vingar landfördelad, ton produktvikt 8% Export av färska vingar 2015 KN-nummer % 3% 23% Malaysia Sydkorea Danmark Gabon Hongkong Övriga 41% 23% Malaysia Sydkorea Danmark Gabon Hongkong Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 22

25 1.21 Svensk export av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt Export av bearbetat fågelkött 2015 KN-nummer % 7% 8% 11% 7% 46% Danmark Finland Tyskland UK Belgien Norge Övriga 18% Danmark Finland Tyskland UK Belgien Norge Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 23

26 SEK/kg 1.22 Partipris kyckling i Sverige, SEK/kg Enligt EU-förordning ska partipriser för kyckling rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för kyckling i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de största slakteriföretagen, viktat för slaktvolym aktuell vecka. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Att priserna stigit kraftigt sedan årsskiftet beror till viss del på att Jordbruksverket såg över viktningen i början av året av priserna för de fyra kategorier kyckling som ingår i det sammanvägda priset; kyld och fryst gödkyckling samt kyld och fryst grillkyckling. Tidigare hade den frysta gödkycklingen relativt stor fast vikt i det sammanvägda priset, vilket hör samman med att denna kategori längre tillbaka i tiden var mer vanlig. Numera sker viktningen varje vecka utifrån hur stor produktionen varit av de fyra kategorierna. Nedanstående diagram plus några fler serier för kyckling uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats: 3.html. Det går även att prenumerera på statistiken. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till ovan finns valutakursen inlagd. Partipris kyckling , SEK/kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 24

27 Index, 2005= Indexutveckling matfågel Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 2005 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. Avräkningsprisindex finns inte tillgängligt för 2015 och producentprisindex har inte uppdaterats sedan 2012 på grund av bristande underlag. Denna jämförelse visar att priserna till de svenska producenterna ökat betydligt mer sedan 2005 än priserna i efterföljande led. I konsumentprisindex ingår även importerad kyckling, vilket kan vara en förklaring till att priset pressas. I producentprisindex kan det finnas brister i statistikunderlaget, vilket också hänger samman med att serien inte uppdaterats sedan Även i producentprisindex finns brister i underlaget vilket göra att serien varit oförändrad sedan ,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 Matfågel A-indx Matfågel PPI-J Matfågel KPI-J Källa: Jordbruksverket 25

28 Index, 1194= Jämförelse av konsumentprisutvecklingen I diagrammet nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentpriserna på kyckling visar att det är billigare att köpa kyckling idag i dagens penningvärde än det var i det penningvärde som rådde Detta gäller även för griskött där kurvan också ligger under kurvan för KPI totalt. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Inget av priserna var lägre i absoluta tal 2015 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 100 förra året Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 26

29 2 EU-marknaden för fågelkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s matfågelmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: Marknadsbalans och prognos för EU-28, ton EU:s prognos på kort sikt visar en successiv ökning av produktionen till och med Exporten minskar något mot slutet av perioden samtidigt som den förhållandevis lilla importen ökar årligen perioden ut. Konsumtionen av fågelkött ökar med några hekto per capita varje år för att landa på 23,5 kg Observera att detta är i den vikt fågelköttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen av fågelkött är således konsumtionen dividerat med 0,88. EU-medborgaren i genomsnitt äter således mer fågelkött än vad svensken gör. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för lammkött ton cwe (e) 2016 (f) 2017 (f) Produktion (inkl handel levande djur) varav import levande djur vara export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion (kg/capita)* 21,2 21,3 22,0 22,9 23,2 23,5 Andel av total köttkonsumtion, % Självförsörjningsgrad, % *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för fågelkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,88. Källa: EU-kommissionen 27

30 1 000 ton cwe 2.2 EU:s handelsbalans för fågelkött, ton slaktad vikt Figuren visar handeln med fågelkött mellan EU och länder utanför unionen. Liksom för gris- och nötköttsmarknaden är EU nettoexportör av fågelkött import export Källa: EU-kommissionen 28

31 2.3 EU:s import av fågelkött per land, ton slaktad vikt Nästan 90 procent av EU:s import av fågelkött kommer från Brasilien och Thailand. Dessa två länder har stora kvoter för export av saltat och bearbetat fågelkött till EU andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 Brasilien % % % % Thailand % % % % Chile % % % % Ukraina 0 0% 276 0% % % Kina % % % % Argentina % % % % Israel % % % % Schweiz % % % % Övriga % % % % Total EU-export Förändring f.g. år (%) 1% -6% 2% 4% Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s export av fågelkött per produkt, ton slaktad vikt EU:s export av fågelkött är betydligt mer splittrad än importen som domineras stort av två avsändarländer. Största enskilda mottagarland 2015 var Sydafrika andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 andel (%) Benin % % % % Sydafrika % % % % Filippinerna % % % % Saudiarabien % % % % Hong Kong % % % % Ghana % % % % Ukraina % % % % Gabon % % % % Kongo % % % % Kongo % % % % Ryssland % % % % Övriga % % % % Total EU-export Förändr f.g. år 1% -1% 6% -1% Källa: EU-kommissionen 29

32 sek/kg 2.5 Partipriser kyckling i EU, SEK/kg För fågelkött rapporterar medlemsstaterna partipriser för kyckling, till skillnad från nöt-, gris- och lammkött där avräkningspriserna ska rapporteras. Många länder rapporterar en mycket liten prisvariation mellan veckorna, medan exempelvis de svenska priserna har en betydligt större variation. De svenska partipriserna för kyckling ligger i dagsläget högre än övriga länder i jämförelsen, och i relation till EU-snittet är de svenska priserna drygt 10 SEK/kg högre. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. 29 Partipriser kyckling 3 år bakåt, SEK/kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt Sverige Danmark Nederländerna Tyskland EU Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen 30

33 Handelsbalans, ton slaktad vikt 3 Världsmarknaden för fågelkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för fågelkött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutvecklingen enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med fågelkött i de stora handelsblocken visar att framför allt Nord- och Latinamerika växer som globala spelare på världsmarknaden, med en tydligt ökad nettoexport av fågelkött till Även EU får en förbättrad handelsbalans. De minst utvecklade länderna, Asien och Afrika är tre block som kommer att öka sin import av fågelkött NORTH AMERICA LATIN AMERICA AND CARIBBEAN European Union-28 China Russian Federation LEAST DEVELOPED COUNTRIES SUB SAHARAN AFRICA ASIA

34 1 000 ton 3.2 Konsumtionsutvecklingen enligt OECD Den globala konsumtionen av kött och fisk ökar långsamt till och med 2024 och den största ökningen avser fisk. Totalt sett är ökningen av både kött och fisk 16 procent över perioden, och densamma om man räknar bort fisken. En utveckling som OECD brukar understryka är att den globala totalkonsumtionen av fågelkött beräknas gå om densamma för griskött under Beef and veal (cwe) Pigmeat (cwe) Poultry meat (rtc) Sheepmeat(cwe) Fish Källa: OECD 32