Marknadsrapport matfågel mars 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadsrapport matfågel mars 2016"

Transkript

1 Marknadsrapport matfågel mars 2016 Under 2015 ökade produktion, import, export och förbrukning av matfågel samtidigt som svensk andel av förbrukningen stärktes. De svenska partipriserna för kyckling steg successivt under 2015 och även 2016 har inletts med stigande priser, vilket dock till viss del beror på en justering i beräkningen, och de svenska priserna ligger nu mer än 10 SEK/kg över EU:s snittpris. Antalet förprövade stallplatser för kyckling tiofaldigades 2015 jämfört med året innan, och de förprövade stallavdelningarna har i genomsnitt plats för färre kycklingar.

2 Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Åsa Lannhard Öberg Dnr /12

3 Innehåll 1 Den svenska marknaden för matfågel Marknadsbalans matfågel i tabellform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Marknadsbalans matfågel i diagramform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Strukturutveckling i kycklingproduktionen Slakt av fjäderfä i Sverige Slakt av kyckling , styck och kg Ekologisk produktion av kyckling Slakterier godkända för slakt av fjäderfä Förprövning av kycklingstallar Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Köttkonsumtionen i ett större perspektiv - hushållens utgifter på mat och dryck Svensk förbrukning av olika typer av kött Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Svensk import av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk import av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk import av kylda/frysta styckningsdetaljer av kyckling landfördelad inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk import av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt Svensk export av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk export av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Svensk export av färska vingar landfördelad, ton produktvikt Svensk export av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt Partipris kyckling i Sverige, SEK/kg Indexutveckling matfågel Jämförelse av konsumentprisutvecklingen EU-marknaden för fågelkött Marknadsbalans och prognos för EU-28, ton EU:s handelsbalans för fågelkött, ton slaktad vikt EU:s import av fågelkött per land, ton slaktad vikt EU:s export av fågelkött per produkt, ton slaktad vikt Partipriser kyckling i EU, SEK/kg Världsmarknaden för fågelkött Handelsutvecklingen enligt OECD Konsumtionsutvecklingen enligt OECD

4

5 1 Den svenska marknaden för matfågel 1.1 Marknadsbalans matfågel i tabellform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Den svenska marknadsbalansen för matfågel visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För matfågel finns en serie ända tillbaka till 1990 och från 2014 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av matfågel. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är åtgången slaktad fågel med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av matfågel ökat de senaste tio åren, med cirka 33 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras enstaka år. Även importen har ökat tydligt år från år och eftersom importen ökat mer än produktionen samtidigt som exporten varit relativt stabil så har andelen svensk matfågel av förbrukningen minskat sett över hela perioden. Under 2014 ökade dock produktionen med nästan tio procent följt av en sexprocentig ökning 2015, och eftersom importen inte ökade lika mycket dessa två år har den svenska andelen av förbrukningen stärkts under perioden. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, snitt ,9 53,5 15,5 147,8 74,3% 16, ,3 55,1 15,6 152,7 74,2% 16, ,5 62,8 11,5 166,8 69,2% 18, ,5 60,2 10,9 162,8 69,7% 17, ,7 64,5 13,9 172,3 70,6% 18, ,3 69,2 13,4 177,0 68,5% 18, ,3 78,3 14,8 180,7 64,9% 19, ,7 82,8 13,9 194,6 64,6% 20, ,8 89,3 17,1 210,0 65,6% 21, ,9 91,2 17,5 219,5 66,5% 22, Källa: Jordbruksverket och SCB 3

6 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen 1.2 Marknadsbalans matfågel i diagramform, ton slaktad vikt (exklusive slaktbiprodukter) Grafen illustrerar parametrarna i marknadsbalansen och en utveckling där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar, dvs. att importen ökar mer än exporten samtidigt som förbrukningen ökar mer än produktionen % % % 60% 40% 50 20% 0 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 4

7 Antal företag Miljontal slaktkycklingar 1.3 Strukturutveckling i kycklingproduktionen I många animaliesektorer har utvecklingen mot större och färre besättningar i kombination med färre djur varit tydlig. Strukturutvecklingen i kycklingproduktionen de senaste tio åren har inte fullt ut följt detta mönster. Antalet företag med slaktkycklingar är fler idag än för tio år sedan, om samtliga företag inkluderas, medan de är färre om de som har färre än kycklingar filtreras bort. Samtidigt har produktionen av kyckling ökat kraftigt det senaste decenniet ,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4, Företag >1 000 kycklingar Alla företag med kycklingar Milj. kycklingar juniräkning 7,44 6,65 6,19 5,26 6,45 6,49 6,47 7,96 7,91 8,44 Milj. kycklingar normal omg. 8,18 9,65 10,48 10,90 11,80 2,00 0,00 Not: Företagsantalet baseras på lantbruksregistret (LBR). Tröskeln för att företag anses producera slaktkycklingar enligt LBR är att det ska ha minst är slaktkycklingar, men även företag som når upp till någon annan verksamhetströskel samt har slaktkycklingar oavsett antal räknas med. Det är därför siffrorna bakom de röda staplarna ungefär dubbelt så höga som de som finns bakom de gröna staplarna. Eftersom stallarna hålls tomma för städning inför en ny uppfödningsomgång cirka sju gånger per år så har en del producenter inga kycklingar alls då frågan ställs, och därför finns även en kurva över normal omgång som visar på ett ungefär hur stor produktionen är då alla stallar är fyllda. Källa: Jordbruksverket 5

8 1.4 Slakt av fjäderfä i Sverige Slakten av fjäderfä i Sverige domineras av kyckling som 2015 stod för knappt 94 procent av den totala slakten uttryckt i vikt. I dagsläget finns det 20 slakterier som är godkända för slakt av fjäderfä enligt förordning (EG) nr 853/2004. Sex av slakteriföretagen är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och dessa slakterier representerar tillsammans den klart dominerande marknadsandelen med cirka 95 procent av slakten. Det två största slakteriföretagen, Kronfågel och Guldfågeln, stod tillsammans för nästan 87 procent av kycklingslakten i Sverige Antal slaktade Levandevikt, kg/st Slaktutbyte, % Total slaktvikt, kg Kyckling ,903 0, Höns ,8 0, Tupp/moderdjur , Gås , Anka , Storkalkon ,05 0, Minikalkon ,6 0, Totalt Kyckling ,913 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,050 0, Minikalkon ,600 0, Totalt Kyckling ,919 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,430 0, Minikalkon ,800 0, Totalt Kyckling ,939 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,570 0, Minikalkon ,700 0, Totalt Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 6

9 Miljontal slakade kycklingar Slatad vikt total, miljontal kg 1.5 Slakt av kyckling , styck och kg Den nedanstående figuren visar den svenska kycklingslakten. Trots en årliga variation i slakten både uppåt och nedåt i mitten av perioden har den ökat tydligt mot slutet och trenden är uppåtgående. Slaktvikterna har samtidigt blivit lite tyngre Antal slaktade kycklingar Slaktad vikt totalt Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 7

10 Total kycklingslakt Slakt av ekokyckling 1.6 Ekologisk produktion av kyckling Slakten av ekologisk kyckling är så pass liten i förhållande till total kycklingslakt att den inte går att redovisa på samma axel som totalslakten. Under 2014 utgjorde slakten av ekologiska kycklingar knappt 0,17 procent av total slakt, vilket till och med var en minskning jämfört med 2009 då den ekologiska slakten utgjorde 0,24 procent av total slakt. Förprövningsstatistiken för 2015 indikerar dock att planerade kycklingstallar har en mindre storlek än tidigare år, vilket skulle kunna tyda på att fler producenter kommer att bygga för free-range eller ekologisk produktion Total kycklingslakt Slakt ekokyckling Källa: Jordbruksverket 8

11 1.7 Slakterier godkända för slakt av fjäderfä 2014 Kartan visar slakterier som var godkända för slakt av fjäderfä 2014, det är dock inte säkert att alla godkända slakterier hade någon slakt Alla markeringar har samma storlek och därför visar kartan inte skillnader i slakteriernas kapacitet utan bara den geografiska placeringen. Källa: Livsmedelsverket (egen bearbetning) 9

12 Antal stallplatser Antal stallavdelningar 1.8 Förprövning av kycklingstallar Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Grafen nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt antalet nya stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under 2015 ökade förprövningarna för kycklingstallar med cirka procent. Det kan också noteras att förprövningarna avsåg mindre stallavdelningar i genomsnitt än tidigare år. Detta syns i figuren nedan genom att det var fler förprövade stallavdelningar i relation till antalet stallplatser än tidigare år, vilket kan vara en indikation på att intresset ökar för alternativa inhysningssystem (ekologisk och free-range). Under 2015 förprövades 45 stallavdelningar med färre än platser vilket kan jämföras med då antalet i den storlekskategorin uppgick till mellan noll och sex stallavdelningar per år Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 10

13 Cypern Spanien Italien Ungern Portugal Tyskland Belgien Polen Bulgarien Frankrike Tjeckien Nederl. Slovakien Estland Storbrit. Österrike Irland Danmark Lettland Litauen Finland Slovenien Sverige Mg per kg skattad vikt 1.9 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Risken för multiresistens påverkas av vilken sorts antibiotika som ges. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Grafen nedan visar statistik för de tre senast kända åren. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar 2013 i 10 länder, däribland i SE med 0,9 mg. Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 0,8 mg mellan och Tyskland som har nästan femton gånger så hög försäljning minskade med 25,6 mg. Sett över hela perioden så minskade försäljningen av antibiotika till lantbruksdjur i de rapporterande länderna med åtta procent Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 11

14 1.10 Köttkonsumtionen i ett större perspektiv - hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter är inte fullständig för de senare åren, men diagrammen visar senast publicerad komplett statistik. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av de totala utgifterna 1980, men bara 12 procent I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter. Hushållens totala utgifter 1980 totalt miljoner sek Livsmedel, alkoholfria drycker 4% 9% 18% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 2% 12% 12% 7% 6% Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon Post- och telekommunikation Rekreation, kultur 1% 5% 24% Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster 6% 0% 11% Hushållens totala utgifter 2013 totalt miljoner sek 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon Post- och telekommunikation 3% Rekreation, kultur 12% 27% Utbildning Restaurang, café, hotell 4% 5% Övriga varor och tjänster 12

15 I relation till de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker stod kött för 17 procent 1994, och 2011 hade andelen ökat till 19 procent. Under samma period ökade de totala utgifterna på livsmedel med knappt 64 procent. Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 1994 totalt miljoner sek 4% 4% 6% 16% Bröd, spannmålsprod. Kött 13% 17% Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% 6% 4% 16% 5% Sötsaker, glass etc. Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 2011 totalt miljoner sek 5% 3% 7% 15% 19% Bröd, spannmålsprod. Kött Fisk 11% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% Sötsaker, glass etc. Salt, kryddor, såser, barnmat 7% 3% 16% 5% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Källa: SCB 13

16 Förbrukning, kg per person och år Total förbrukning kött, kg per person och år 1.11 Svensk förbrukning av olika typer av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer mätt får förbrukningen per capita inte får förväxlas med konsumtionen utan förbrukningen visar snarare åtgången i slaktad vikt. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 30 procent och det är fågelkött som ökat mest. Förbrukningen av fågelkött var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning under drygt 20 år fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 2015 landade den preliminära köttförbrukningen på totalt 87,3 kg per person, vilket innebär en svag minskning för andra året i rad. Förbrukningen av fågelkött har dock ökat de senaste två åren, och det sker nu ett utbyte mellan gris- och fågelkött i svenskarnas diet då griskött minskat ungefär lika mycket som fågelkött ökat. Jämfört med förbrukningen på 87,3 kg så ligger den årliga konsumtionen snarare någonstans kring kg per person enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Mellanskillnaden är förluster i livsmedelskedjan, t.ex. vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Förbrukningen av fågelkött i Sverige har ökat kraftigt alltsedan EU-inträdet. Under 1994 var förbrukningen drygt 8 kg per person och år, vilket kan jämföras med omkring 15 kg tio år senare och 22,4 kg Några orsaker bakom ökningen är mattrender, produktutveckling, en ökad medvetenhet hos konsumenterna om mat och hälsa där kyckling är ett alternativ till det röda köttet samt att kyckling är ett förhållandevis billigt köttslag. I diskussioner om köttproduktionens klimatpåverkan har det lyfts fram att kycklingproduktionen sätter mindre klimatavtryck än produktionen av nöt- och griskött. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 2001 till 2015, men en serie finns tillbaka till Källa: Jordbruksverket och SCB Övrigt kött 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 Fågelkött 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 Nötkött 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 Griskött 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 Totalt 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,4 87,

17 1.12 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla "förbrukningen". Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att vi inte väljer att kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Från förbrukning till konsumtion Nedanstående beräkningen ger en indikation på hur mycket kött vi äter fördelat på rött kött och kyckling, utifrån den förbrukning per person vi räknat fram 2015 (det vill säga 87,3 kg). Observera att detta är ett sätt att räkna om förbrukning till konsumtion, det finns säkert flera! Beräkningen från slaktad vikt till såld vikt i detaljhandeln baserar sig på följande omräkningstal: Schablonen för omräkning från slaktad vikt (carcasse weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida och uppgår till 0,70 för nöt, 0,78 för gris och 0,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Beräkningen av slutkonsumtionen görs med följande antaganden: Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning "Riksmaten" konsumerar vi omkring kg kött per person och år. Ett snitt av detta, alltså 52,5 kg kött, har fördelats på köttslagen genom att subtrahera en kvantitet som går bort per köttslag från detaljhandelns 68,8 kg till slutkonsumtionens 52,5 kg (=16,3 kg totalt). Andelen som går bort för respektive köttslag har beräknats utifrån den andel köttslagen har i försäljningsledet av den totala försäljningen. Kg/capita Nöt Gris Lamm Fågel Övrigt kg/ Gram Gram rött Gram kött capita kött/v kött/v kyckling/v Förbrukning slaktad vikt (cwe) 25,9 34,1 1,7 22,4 3,2 87, Fsg i detaljhandeln (rwe) 18,1 26,6 1,5 19,7 2,8 68, Konsumerad vikt 13,8 20,3 1,1 15,1 2,2 52, Gram/person/vecka Konsumtion i gram/köttslag/v Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket Från levande vikt till försäljning Det går även att räkna om hur mycket som går bort från den levande vikten till senare led i värdekedjan. I tabellen nedan har ett kg levande vikt räknats om till vikten i detaljhandeln. Bland annat ger ett kg levande nöt 0,50 kg slaktad vikt och 0,35 kg såld vikt i detaljhandelsledet. NÖT (kg) Omräkn. f.g. led GRIS (kg) Omräkn. f.g. led LAMM (kg) Omräkn. f.g. led FÅGEL (kg) Omräkn. f.g. led TOTALT (kg) levande vikt, 1,000 1,000 1,000 1,000 4,000 lwe slaktad vikt, 0,500 0,5 0,750 0,75 0,450 0,45 0,750 0,75 2,450 cwe Handelsvikt, 0,350 0,7 0,585 0,78 0,360 0,88 0,660 0,88 1,955 rwe Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket 15

18 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.13 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad den svenska marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och även mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för griskött. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden exempelvis i form av gott smitt- och djurskydd och det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Fågelkött Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 16

19 1 000 ton produktvikt 1.14 Svensk import av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt Nedan följer ett antal grafer över handeln med fågelkött. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade KN-nummer. För fågelkött omfattas cirka 170 olika KN-nummer på åttasiffrig detaljnivå, vilket är betydligt mer än för övriga köttslag. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. För att göra handelsstatistiken överskådlig visas materialet på några olika sätt. I den övergripande balans som visades i inledningen av denna rapport har handeln räknats om till slaktkroppsvikt via schablontal, detta för att det ska vara möjligt att jämföra med produktionen och även räkna ut en förbrukning. I den nedanstående grafen uttrycks dock handeln i produkternas verkliga vikt när de passerar gränsen. Under 2015 ökade importen av både kylt och fryst fågelkött medan en minskning kan noteras för bearbetat fågelkött. Det förekommer även en förhållandevis liten import med slaktbiprodukter under de KN-nummer som omfattas, men här har de dragits av i beräkningen. 90,0 80,0 70,0 60,0 28,4 29,9 30,8 28,8 50,0 40,0 30,0 31,2 34,2 36,9 39,2 20,0 10,0 0,0 Källa: Jordbruksverket och SCB 10,5 10,4 10,9 12, Bearbetat fågelkött 28,4 29,9 30,8 28,8 Fryst fågelkött 31,2 34,2 36,9 39,2 Kylt fågelkött 10,5 10,4 10,9 12,0 17

20 1.15 Svensk import av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt I tabellen nedan har KN-nummer där det förekommit import specificerats på sexsiffrig nivå. Notera att även slaktbiprodukter omfattas av statistiken i nedanstående tabell, men den är en förhållandevis liten del i importen. Överlag ökar importen i alla grupper med större volym undantaget bearbetat kycklingkött, medan minskningar kan noteras för flera marginella importprodukter. Kn-nr Produkt skillnad 15/ Helkycklingar, kylda % Helkycklingar, frysta % Styckningsdelar av kycklingar, färska eller kylda % Styckningsdelar av kycklingar, frysta % Hela kalkoner, färska eller kylda % Styckningsdelar av kalkoner, färska eller kylda % Styckningsdelar av kalkoner, frysta % , , , Hela och styckade ankor, färska/kylda/frysta % , , Hela och styckade gäss och pärlhöns, färska/kylda/frysta % Bearbetat kalkonkött % Bearbetat kycklingkött % Bearbetat kött av ankor, pärlhöns och gäss % Fågelkött i saltlake % Källa: Jordbruksverket och SCB 18

21 1.16 Svensk import av kylda/frysta styckningsdetaljer av kyckling landfördelad inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt 14% Import styckningsdetaljer av kyckling kylt/fryst, 2015 KN-nummer % 2% 11% 68% Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Polen Finland Övriga Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Frankrike Finland UK Polen Litauen Slovenien Portugal Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 19

22 1.17 Svensk import av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt 4% Import av bearbetat kycklingkött % KN-nummer % 10% 10% 12% 51% Danmark Thailand Nederländerna Tyskland Lettland UK Övriga Danmark Thailand Nederländerna Tyskland Lettland UK Slovenien Frankrike Finland Polen Irland Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 20

23 1 000 ton produktvikt 1.18 Svensk export av fågelkött på grov nivå exklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt 25,0 20,0 15,0 7,0 5,6 5,4 5,5 10,0 5,5 7,0 6,0 5,1 5,0 7,9 7,1 4,4 5,2 0, Bearbetat fågelkött 7,0 5,6 5,4 5,5 Fryst fågelkött 6,0 5,1 5,5 7,0 Kylt fågelkött 4,4 5,2 7,9 7,1 Källa: Jordbruksverket och SCB 1.19 Svensk export av fågelkött på detaljerad nivå inklusive slaktbiprodukter, ton produktvikt I exporten av fågelkött utgör slaktbiprodukterna en stor del av vissa KN-nummer, framför allt och I huvudsak går de exporterade slaktbiprodukterna till djurfoder i Danmark. Kn-nr Produktnamn skillnad 15/ Helkycklingar, kylda % Helkycklingar, frysta % Styckningsdelar av kycklingar, kylda % Styckningsdelar av kycklingar, frysta % , , , Hela och styckade kalkoner, kylda och frysta % Bearbetat kalkonkött % Bearbetat kycklingkött % Bearbetat kött av ankor/pärlhöns/gäss % Fågelkött i saltlake % Källa: Jordbruksverket och SCB 21

24 1.20 Svensk export av färska vingar landfördelad, ton produktvikt 8% Export av färska vingar 2015 KN-nummer % 3% 23% Malaysia Sydkorea Danmark Gabon Hongkong Övriga 41% 23% Malaysia Sydkorea Danmark Gabon Hongkong Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 22

25 1.21 Svensk export av bearbetat fågelkött landfördelad, ton produktvikt Export av bearbetat fågelkött 2015 KN-nummer % 7% 8% 11% 7% 46% Danmark Finland Tyskland UK Belgien Norge Övriga 18% Danmark Finland Tyskland UK Belgien Norge Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 23

26 SEK/kg 1.22 Partipris kyckling i Sverige, SEK/kg Enligt EU-förordning ska partipriser för kyckling rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för kyckling i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de största slakteriföretagen, viktat för slaktvolym aktuell vecka. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Att priserna stigit kraftigt sedan årsskiftet beror till viss del på att Jordbruksverket såg över viktningen i början av året av priserna för de fyra kategorier kyckling som ingår i det sammanvägda priset; kyld och fryst gödkyckling samt kyld och fryst grillkyckling. Tidigare hade den frysta gödkycklingen relativt stor fast vikt i det sammanvägda priset, vilket hör samman med att denna kategori längre tillbaka i tiden var mer vanlig. Numera sker viktningen varje vecka utifrån hur stor produktionen varit av de fyra kategorierna. Nedanstående diagram plus några fler serier för kyckling uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats: 3.html. Det går även att prenumerera på statistiken. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till ovan finns valutakursen inlagd. Partipris kyckling , SEK/kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 24

27 Index, 2005= Indexutveckling matfågel Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 2005 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. Avräkningsprisindex finns inte tillgängligt för 2015 och producentprisindex har inte uppdaterats sedan 2012 på grund av bristande underlag. Denna jämförelse visar att priserna till de svenska producenterna ökat betydligt mer sedan 2005 än priserna i efterföljande led. I konsumentprisindex ingår även importerad kyckling, vilket kan vara en förklaring till att priset pressas. I producentprisindex kan det finnas brister i statistikunderlaget, vilket också hänger samman med att serien inte uppdaterats sedan Även i producentprisindex finns brister i underlaget vilket göra att serien varit oförändrad sedan ,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 Matfågel A-indx Matfågel PPI-J Matfågel KPI-J Källa: Jordbruksverket 25

28 Index, 1194= Jämförelse av konsumentprisutvecklingen I diagrammet nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentpriserna på kyckling visar att det är billigare att köpa kyckling idag i dagens penningvärde än det var i det penningvärde som rådde Detta gäller även för griskött där kurvan också ligger under kurvan för KPI totalt. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Inget av priserna var lägre i absoluta tal 2015 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 100 förra året Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 26

29 2 EU-marknaden för fågelkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s matfågelmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: Marknadsbalans och prognos för EU-28, ton EU:s prognos på kort sikt visar en successiv ökning av produktionen till och med Exporten minskar något mot slutet av perioden samtidigt som den förhållandevis lilla importen ökar årligen perioden ut. Konsumtionen av fågelkött ökar med några hekto per capita varje år för att landa på 23,5 kg Observera att detta är i den vikt fågelköttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen av fågelkött är således konsumtionen dividerat med 0,88. EU-medborgaren i genomsnitt äter således mer fågelkött än vad svensken gör. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för lammkött ton cwe (e) 2016 (f) 2017 (f) Produktion (inkl handel levande djur) varav import levande djur vara export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion (kg/capita)* 21,2 21,3 22,0 22,9 23,2 23,5 Andel av total köttkonsumtion, % Självförsörjningsgrad, % *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för fågelkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,88. Källa: EU-kommissionen 27

30 1 000 ton cwe 2.2 EU:s handelsbalans för fågelkött, ton slaktad vikt Figuren visar handeln med fågelkött mellan EU och länder utanför unionen. Liksom för gris- och nötköttsmarknaden är EU nettoexportör av fågelkött import export Källa: EU-kommissionen 28

31 2.3 EU:s import av fågelkött per land, ton slaktad vikt Nästan 90 procent av EU:s import av fågelkött kommer från Brasilien och Thailand. Dessa två länder har stora kvoter för export av saltat och bearbetat fågelkött till EU andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 Brasilien % % % % Thailand % % % % Chile % % % % Ukraina 0 0% 276 0% % % Kina % % % % Argentina % % % % Israel % % % % Schweiz % % % % Övriga % % % % Total EU-export Förändring f.g. år (%) 1% -6% 2% 4% Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s export av fågelkött per produkt, ton slaktad vikt EU:s export av fågelkött är betydligt mer splittrad än importen som domineras stort av två avsändarländer. Största enskilda mottagarland 2015 var Sydafrika andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 andel (%) Benin % % % % Sydafrika % % % % Filippinerna % % % % Saudiarabien % % % % Hong Kong % % % % Ghana % % % % Ukraina % % % % Gabon % % % % Kongo % % % % Kongo % % % % Ryssland % % % % Övriga % % % % Total EU-export Förändr f.g. år 1% -1% 6% -1% Källa: EU-kommissionen 29

32 sek/kg 2.5 Partipriser kyckling i EU, SEK/kg För fågelkött rapporterar medlemsstaterna partipriser för kyckling, till skillnad från nöt-, gris- och lammkött där avräkningspriserna ska rapporteras. Många länder rapporterar en mycket liten prisvariation mellan veckorna, medan exempelvis de svenska priserna har en betydligt större variation. De svenska partipriserna för kyckling ligger i dagsläget högre än övriga länder i jämförelsen, och i relation till EU-snittet är de svenska priserna drygt 10 SEK/kg högre. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. 29 Partipriser kyckling 3 år bakåt, SEK/kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt Sverige Danmark Nederländerna Tyskland EU Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen 30

33 Handelsbalans, ton slaktad vikt 3 Världsmarknaden för fågelkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för fågelkött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutvecklingen enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med fågelkött i de stora handelsblocken visar att framför allt Nord- och Latinamerika växer som globala spelare på världsmarknaden, med en tydligt ökad nettoexport av fågelkött till Även EU får en förbättrad handelsbalans. De minst utvecklade länderna, Asien och Afrika är tre block som kommer att öka sin import av fågelkött NORTH AMERICA LATIN AMERICA AND CARIBBEAN European Union-28 China Russian Federation LEAST DEVELOPED COUNTRIES SUB SAHARAN AFRICA ASIA

34 1 000 ton 3.2 Konsumtionsutvecklingen enligt OECD Den globala konsumtionen av kött och fisk ökar långsamt till och med 2024 och den största ökningen avser fisk. Totalt sett är ökningen av både kött och fisk 16 procent över perioden, och densamma om man räknar bort fisken. En utveckling som OECD brukar understryka är att den globala totalkonsumtionen av fågelkött beräknas gå om densamma för griskött under Beef and veal (cwe) Pigmeat (cwe) Poultry meat (rtc) Sheepmeat(cwe) Fish Källa: OECD 32

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017

Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017 Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017 Marknadsrapporten är framför allt ett statistikunderlag som visar utvecklingen av den svenska marknaden, men den innehåller även

Läs mer

Marknadsrapport lammkött mars 2016

Marknadsrapport lammkött mars 2016 Marknadsrapport lammkött mars 216 Under 215 ökade produktion, import och export av lammkött medan förbrukningen per capita var oförändrad och den svenska andelen av förbrukningen var sjönk. De svenska

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-05-23

Marknadsråd ägg 2012-05-23 Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Marknadsrapport nötkött juni 2015

Marknadsrapport nötkött juni 2015 Marknadsrapport nötkött juni 2015 Under årets första kvartal var nötköttsmarknaden i Sverige ganska oförändrad jämfört med samma period 2014 och den svenska marknadsandelen ligger för närvarande på 53,5

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 333 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Marknadsrapport lammkött - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017

Marknadsrapport lammkött - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017 Marknadsrapport lammkött - utvecklingen fram till 216 Jönköping mars 217 Marknadsrapporten är framför allt ett statistikunderlag som visar utvecklingen av den svenska marknaden, men den innehåller även

Läs mer

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period

Läs mer

Marknadsrapport griskött mars 2016

Marknadsrapport griskött mars 2016 Marknadsrapport griskött mars 2016 Under 2015 minskade produktion, import, export och förbrukning av griskött samtidigt som den svenska andelen av förbrukningen stärktes något. De svenska avräkningspriserna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Marknadsrapport nötkött mars 2016

Marknadsrapport nötkött mars 2016 Marknadsrapport nötkött mars 216 Under 215 ökade produktion, import och export av nötkött medan förbrukningen per capita och den svenska andelen av förbrukningen var oförändrade. De svenska avräkningspriserna

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Pris turbulens och ekologisk S/D ekopremie Efterfrågan/utbud (S/D) avgör priset Liten tillgång driver

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 273 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar. Dessa möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas uppgifter

Läs mer

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Pressmeddelande 2008-11-12 Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 Fortsatt obalans på den globala mejerimarknaden där utbudet ökar snabbare än efterfrågan. Mjölkföretagen pressas av fortsatt låga mjölkpriser. Rapporten handlar om konsumtions-

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Hur mycket kött äter vi egentligen? På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det förekommer många missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter och dessa försöker Jordbruksverket

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans

Läs mer

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

HL Display-koncernen Fjärde kvartalet och helårsrapport januari - december 2013

HL Display-koncernen Fjärde kvartalet och helårsrapport januari - december 2013 PRESSMEDDELANDE 20 februari 2014 Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, VD och Koncernchef Magnus Bergendorff, Finanschef Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com HL Display-koncernen

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Konsumtion av livsmedel 1960 2006

Konsumtion av livsmedel 1960 2006 Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:2 17.3.2016 Konsumentprisindex Februari 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Marknadsråd ägg 2015-04-15

Marknadsråd ägg 2015-04-15 Marknadsråd ägg 2015-04-15 Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014. Under

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2016 MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 216 Utbudet är fortsatt större än den globala efterfrågan. Ökningstakten för EU:s mjölkproduktion har dämpats medan Kina har ökat importen. Rapporten handlar om konsumtions- och

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer