Marknadsråd får- och lammkött

Transkript

1 Marknadsråd får- och lammkött Sveriges självförsörjning av får- och lammkött hamnade för första gången under en tredjedel Minskad självförsörjningsgrad beror inte främst på att produktionen har minskat, utan att importen har mer än fördubblats mellan 2004 och Antalet får och företag med får ökade 2014.

2

3 Enheten för handel och marknad Författare Karin Lindow Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com Dnr

4

5 Sammanfattning Sveriges produktion av får- och lammkött minskade med tre procent 2013 jämfört med året före. Mellan januari och augusti 2014 ökade produktionen med drygt en procent medan exporten ökade med hela 72 procent, jämfört med förra året samma period. Exporten är därmed på god väg tillbaka till de nivåer som senast sågs Importen har fortsatt öka med drygt åtta procent under Förbrukningen av får och lammkött (totalkonsumtionen) fortsätter öka och under årets första åtta månader ökade den med nästan sex procent jämfört med samma period föregående år. Andelen av förbrukningen som producerats i Sverige forsätter att minska och hamnade år 2013 för första gången under en tredjedel. Antalet företag med får samt antalet får har minskat under de senaste åren, men vände istället uppåt mellan 2013 och Antalet företag ökade med en procent till och antalet får ökade med två procent till Slakten av får minskade i antal, däremot tillkom fyra slakterier med en slakt under får. Antalet förprövade stallplatser minskade med över en femtedel till knappt under 2013, vilket följer ett flerårigt mönster med ökade och minskade förprövningar vartannat år. Importen av fårkött har fortsatt att öka de senaste åren, och även de första åtta månaderna Importen koncentreras till färskt och fryst fårkött medan importen av saltat, torkat, rökt, värmebehandlat och övrigt bearbetat fårkött är i princip obefintlig. Importen hittills i år har varit ungefär lika stor från de två största avsändarländerna, Irland och Nya Zeeland. Det svenska avräkningspriset på lamm har under 2013 och första halvan av 2014 följt den vanliga priscykeln men som vanligt på något högre nivå än tidigare år. EU:s marknad för fårkött fortsätter att ha en ganska stillsam utveckling och den genomsnittliga förbrukningen per capita ligger bara marginellt över den svenska förbrukningen.

6 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt Årlig förbrukning per köttslag och person Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni Företag med får enligt lantbruksregistret Slaktade får vid slakteri Slakterier med godkänd slakt av får Användning av antibiotika Förprövade stallplatser för får och getter Förprövade stallavdelningar för får och getter Svensk import av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt Import av får-/lammkött på finfördelad nivå, ton produktvikt Svensk import av får- och getkött på landfördelad nivå, ton produktvikt Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt Svenska avräkningspriser för lamm, kr/kg tom 2014 v Prisindex för får- och getkött till och med augusti Prisindex foder och produktionsmedel EU- och världsmarknaden Marknadsbalans får&get för EU28, ton slaktad vikt EU-pris på tunga och lätta lamm, euro/100 kg EU:s import av får- och getkött på landnivå, ton cwe EU:s import av får- och getkött på landnivå, ton cwe EU:s export av får- och getkött på landnivå, ton cwe EU:s export av får- och getkött på landnivå, ton cwe EU:s handelsbalans för får- och getkött Importpris från Nya Zeeland jämfört med EU:s och Nya Zeelands priser... 17

7 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans för fårkött, ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för fårkött visar utvecklingen i grova drag och över en längre tidsperiod. För fårkött finns en serie ända tillbaka till Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av fårkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktade vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktade får inklusive ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av fårkött ökat över perioden som omfattas, med knappt 30 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras vissa år. Även importen har ökat tydligt år från år med undantag för Den totala förbrukningen har stigit liksom förbrukningen per person och år, men trots detta är fårkött alltjämt ett marginellt köttslag i svenskarnas diet. Den svenska andelen av förbrukningen har sjunkit de senaste tio åren. Under 2014 ökade såväl produktion som handel i båda riktningarna, liksom förbrukningen. År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person ,7% 0, ,0% 1, ,8% 1, ,1% 1, ,6% 1, ,7% 1, ,5% 1, ,6% 1, ,1% 1, ,7% 1,6 Skillnad 12/13-2,8% 8,3% -2,5% 4,7% -2,4% 3,8% 2013 jan-aug ,0% 2014 jan-aug ,8% Skillnad 13/14 1,2% 8,6% 72,3% 5,7% -1,2% Not: Förbrukningen av fårkött i Sverige är framräknad som produktion + import export. Källa: Jordbruksverket och SCB 1

8 Förbrukning, kg/capita 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett även mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att svinnet från slakt till själva måltiden inte förändrats. I absoluta nivåer mätt är dock förbrukningen per capita ett mått som inte får förväxlas med konsumtion per capita. Livsmedelsverket gör regelbundna undersökningar av svenskarnas matvanor, och där beräknas även hur mycket kött vi konsumerar. Jämfört med förbrukningssiffran för 2013 som hamnade på 87,9 kg per person och år så ligger konsumtionen snarare kring kg per person och år. Resten är förluster i livsmedelskedjan i form av exempelvis urbening och svinn vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Av de namngivna köttslagen nedan är får- och lammkött det köttslag som förbrukas (och därmed även konsumeras) i minst utsträckning, och det är framför allt fågelkött som drivit förbrukningsökningen för kött totalt under den aktuella perioden. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Övrigt kött 4,0 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,9 3,8 3,6 Lammkött 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 Fågelkött 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 Nötkött 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 Griskött 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 Totalt 74,3 76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,3 85,8 87,9 Not: Förbrukning/person avser den köttråvara som går åt för att tillgodose vår konsumtion utan avdrag för svinn, ben, fett osv. Källa: Jordbruksverket och SCB 2

9 1 000-tal djur 1.3 Antal får i Sverige enligt djurräkningen i juni Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år. Antalet får har ökat med 45 procent sedan 1981 men efter toppnoteringen 2011 har antalet får, liksom antalet företag med får, fallit tillbaka något baggar och tackor lamm Djurslag Baggar och tackor Lamm Summa får Källa: Jordbruksverket 3

10 Antal företag md får 1.4 Företag med får enligt lantbruksregistret Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en ökning från 2005 till 2014, även om företagsantalet sjunkit sedan toppen Kriteriet för att hamna i statistiken är att producenten har minst 20 får. Dock räknas producenter som har färre får än detta tröskelvärde också som producent av får om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag Företag med får Not: För åren 2004, 2005, 2008 och 2009 finns inga uppgifter om antal företag och grafen har istället extrapolerats. Källa: Jordbruksverket 4

11 1.5 Slaktade får vid slakteri Slakten av får följer i stort utvecklingen av djurantalet, så även här kan en toppnotering konstateras De åtta första månaderna i år minskade slakten uttryckt i antal får. 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Källa: Jordbruksverket 0, Tusental slaktade får 192,1 193,2 206,0 212,9 231,0 234,8 255,1 254,6 261,6 260,2 252,9 131,5 130, janaug 2014 janaug 5

12 Antal slakterier 1.6 Slakterier med godkänd slakt av får Jordbruksverkets definition av småskalig slakt är en årlig slakt av färre än får per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den större gruppen har en årlig slakt av får. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet och de har dessutom minskat i antal under perioden, medan gruppen med mindre storskaliga slakterier ökat markant de senaste fem åren Slakterier med >4999 slaktade får Slakterier med slaktade får Källa: Jordbruksverket 6

13 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Lettland Litauen Nederl. Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Storbrit. Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Mg per kg skattad vikt 1.7 Användning av antibiotika På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 %) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7

14 Antal stallavdelningar Antal djurplatser 1.8 Förprövade stallplatser för får och getter Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är därför ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Grafen nedan visar det totala antalet nya stallplatser i fårproduktionen enligt förprövningsstatistiken, det kan emellertid hända att en del av de förprövade stallplatserna/ -avdelningarna inte resulterar i en investering. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket årligen framåt vårkanten utifrån uppgifter från landets länsstyrelser, och därför finns bara helårssiffror Antal får/getter Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.9 Förprövade stallavdelningar för får och getter Avdelningar får/getter Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 8

15 ton produktvikt 1.10 Svensk import av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt Nedan följer ett antal grafer och tabeller över den svenska handeln med fårkött med tredje land. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen i början av denna rapport så visar nedanstående material handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Ett exempel är att en bearbetad produkt i nedanstående tabeller och grafer som väger ett kilo alltså inte räknas om enligt schablontal till den vikt fårköttet i produkten hade inklusive ben innan bearbetning. I den övergripande marknadsbalansen i inledningen räknas det benfria köttet således upp till högre vikt medan beredningar, korv och dylikt räknas ner till lägre vikt. Resultatet av denna beräkningsteknik är att handeln uttryckt i produktvikt blir något lägre än den gör uttryckt i slaktad vikt, om den större delen av handeln sker med benfritt kött och inte bearbetade produkter. Importen av fårkött har ökat under årets första åtta månader. Även exporten har ökat, dock från en mycket låg nivå. När det gäller landfördelningen så har importen ökat från samtliga större avsändarländer, där Irland och Nya Zeeland dominerar Källa: Jordbruksverket och SCB janaug 2014 janaug Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Import av får-/lammkött på finfördelad nivå, ton produktvikt Import, ton jan-aug 2014 jan-aug Skillnad14/ Färska lammslaktkroppar % Färska fårslaktkroppar % Färskt fårkött med ben % Färskt benfritt fårkött % Frysta lammslaktkroppar % Frysta fårslaktkroppar % Frysta styckningsdelar av får med ben % Fryst benfritt kött av får % Källa: Jordbruksverket och SCB

16 1.12 Svensk import av får- och getkött på landfördelad nivå, ton produktvikt Import av får- och getkött jan-aug 2013, totalt ton kn-nummer som omfattas är BE 1818 IE NL NZ DE 1422 Övriga 947 Import av får- och getkött jan-aug 2014, totalt ton kn-nummer som omfattas är BE 1574 IE NL NZ DE Övriga Källa: Jordbruksverket och SCB 10

17 ton produktvikt 1.13 Export av får- och lammkött på grov nivå, ton produktvikt janaug 2014 janaug Bearbetade produkter Färskt/fryst benfritt Färskt/fryst med ben Källa: Jordbruksverket och SCB 11

18 Kronor per kg 1.14 Svenska avräkningspriser för lamm, kr/kg tom 2014 v44 Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från alla slakteriföretag med en produktion över 50 ton lammkött per kalanderår. De prisnivåer som registrerats under 2014 är något högre än de tre föregående åren Vecka Källa: Jordbruksverket 12

19 Index, 2005=100 Index, 2005= Prisindex för får- och getkött till och med augusti 2014 Till beräkningen av prisindex används andra prisunderlag än till grafen som visar de absoluta priserna, och därför går kurvorna inte alltid åt samma håll. En skillnad är att priserna till indexberäkningar är rensade från tillägg, dvs. utgår från enbart ett baspris. Därför bör indexkurvan för avräkningsprisutvecklingen stämma bättre överens med kurvan för den absoluta prisutvecklingen under perioder då slakterierna betalar ut en liten andel av avräkningspriset som tillägg (och vice versa). Konsumentprisindex och producentprisindex tas inte fram för fårkött och i grafen visas istället ett genomsnitt för alla köttslag. Avräkningsprisindex får/get Konsumentprisindex alla köttslag Producentprisindex alla köttslag Källa: Jordbruksverket 1.16 Prisindex foder och produktionsmedel Djurfoder PM-index totalt Källa: Jordbruksverket 13

20 2 EU- och världsmarknaden 2.1 Marknadsbalans får&get för EU28, ton slaktad vikt prognos 2015 prognos Produktion Import Export Förbrukning Förbrukning (kg/person) 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 Källa: EU-kommissionen 2.2 EU-pris på tunga och lätta lamm, euro/100 kg Not: Tunga lamm 13 kg eller högre, priset är ett medel för 17 medlemsstater. Lätta lamm under 13 kg, priset är ett medel för 9 medlemsstater. SE rapporterar pris för tunga lamm. Källa: EU-kommissionen 14

21 2.3 EU:s import av får- och getkött på landnivå, ton cwe Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s import av får- och getkött på landnivå, ton cwe Källa: EU-kommissionen 15

22 2.5 EU:s export av får- och getkött på landnivå, ton cwe Källa: EU-kommissionen 2.6 EU:s export av får- och getkött på landnivå, ton cwe Källa: EU-kommissionen 16

23 2.7 EU:s handelsbalans för får- och getkött Källa: EU-kommissionen 2.8 Importpris från Nya Zeeland jämfört med EU:s och Nya Zeelands priser Källa: EU-kommissionen 17