Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017

Transkript

1 Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017 Marknadsrapporten är framför allt ett statistikunderlag som visar utvecklingen av den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt en del kortare analyser av utvecklingen. Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Åsa Lannhard Öberg

2 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans matfågel Strukturutveckling i kycklingproduktion Förprövning av kycklingstallar Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Slakt av matfågel Ekologisk produktion av kyckling Hushållens utgifter på mat och dryck Svensk förbrukning och konsumtion av kött Från hage/stall till mage Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Svensk import av matfågel Export av matfågel Partipris kyckling Indexutveckling kyckling Konsumentprisutveckling EU-marknaden för matfågel Marknadsbalans och prognos Slakt av matfågel Handel med matfågel Partipriser kyckling Världsmarknaden för matfågel Handelsutvecklingen enligt OECD Förbrukningen av kött och fisk... 34

3

4 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans matfågel Den svenska marknadsbalansen för matfågel visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För matfågel finns en serie tillbaka till 1990 och från 2014 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av matfågel. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är alltså åtgången slaktad fågel med ben för att tillgodose vår konsumtion. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Svensk andel av förbrukningen är det som även går under benämningen självförsörjningsgrad. Marknadsbalansen visar att produktionen av matfågel ökat de senaste tio åren, med cirka 40 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras enstaka år. Även importen har ökat tydligt år från år och eftersom importen ökat mer än produktionen minus exportökningen, så har andelen svensk matfågel av förbrukningen minskat sett över hela perioden. Under 2014 ökade produktionen med nästan tio procent följt av en sexprocentig ökning 2015 och en åttaprocentig ökning 2016, och eftersom importen inte ökade lika mycket dessa tre år har den svenska andelen av förbrukningen stärkts under perioden. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning ,3 55,1 15,6 152,7 74,2% 16, ,5 62,8 11,5 166,8 69,2% 18, ,5 60,2 10,9 162,8 69,7% 17, ,7 64,5 13,9 172,3 70,6% 18, ,3 69,2 13,4 177,0 68,5% 18, ,3 78,3 14,8 180,7 64,9% 19, ,7 82,8 13,9 194,6 64,6% 20, ,8 89,3 17,1 210,0 65,6% 21, ,9 91,2 17,5 219,5 66,4% 22, ,0 96,7 20,0 234,6 67,3% 23, Källa: Jordbruksverket och SCB 3

5 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 1990, där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar. Detta innebär att importen ökat mer än exporten samtidigt som förbrukningen ökat mer än produktionen % % % 60% 40% 50 20% 0 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 4

6 Antal företag Miljontal slaktkycklingar 1.2 Strukturutveckling i kycklingproduktion Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. I två andra stora animaliesektorer, nöt och gris, har utvecklingen mot större och färre besättningar i kombination med färre djur varit tydlig under en längre tid. Antalet storskaliga företag med kycklingar är dock fler idag än för tio år sedan, vilket beror på en ökad efterfrågan gjort det möjligt för sektorn att växa kraftigt. Om man antar att de allra flesta av de 11,57 miljoner kycklingplatserna 2016 också fanns hos någon av de 117 större besättningarna, så hamnar den genomsnittliga gården på ungefär kycklingar per omgång. Detta innebär att sektorn har en överlag storskalig struktur Företag >1 000 kycklingar Alla företag med kycklingar Milj. kycklingar juniräkning 6,65 6,19 5,26 6,45 6,49 6,47 7,96 7,91 8,44 9,00 Milj. kycklingar normal omg. 8,18 9,65 10,48 10,90 11,80 11,57 Not: Företagsantalet baseras på lantbruksregistret (LBR). Tröskeln för att företag anses producera slaktkycklingar enligt LBR är att det ska ha minst är slaktkycklingar, men även företag som når upp till någon annan verksamhetströskel samt har slaktkycklingar oavsett antal räknas med. Det är därför siffrorna bakom de röda staplarna ungefär dubbelt så höga som de som finns bakom de gröna staplarna. Eftersom stallarna hålls tomma för städning inför en ny uppfödningsomgång cirka sju gånger per år så har en del producenter inga kycklingar alls då frågan ställs, och därför finns även en kurva över normal omgång som visar på ett ungefär hur stor produktionen är då alla stallar är fyllda. Källa: Jordbruksverket 0 5

7 Antal stallplatser Antal stallavdelningar 1.3 Förprövning av kycklingstallar Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figuren visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning per år samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många redan befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under 2015 ökade förprövningarna för kycklingstallar med cirka procent från året innan, och nivån 2016 var nästan lika hög som Det kan också noteras att förprövningarna 2015 avsåg mindre stallavdelningar i genomsnitt än tidigare år. Detta syns i figuren nedan genom att det var fler förprövade stallavdelningar i relation till antalet stallplatser, och detta kan vara en indikation på att intresset ökar för ekologisk och free-range produktion av kyckling. Förprövade stallar 2015 kan ha tagits i bruk redan 2016, vilket den stora produktionsökningen under året indikera. Nivån på förprövningarna 2016 borgar för fortsatta produktionsökningar Kyckling Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 6

8 Spanien Cypern Italien Portugal Ungern Belgien Tyskland Kroatien Polen Frankrike Bulgarien Tjeckien Nederl. Estland Slovakien Storbrit. Schweiz Österrike Irland Danmark Luxemburg Rumänien Lettland Litauen Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad vikt 1.4 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av de 29 jämförda EU-länderna 2014 minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 17 länder, av de som funnits med i statistiken mer än ett år, däribland i SE med 9 procent. Danmark som har mer än fyra gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 2 procent, medan Tyskland som har tretton gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 17 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien, Portugal) toppar med högst försäljning Sverige har den lägsta försäljningen av antibiotika till lantbrukets djur i EU, men grannländerna Norge och Island ligger ännu lägre Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7

9 1.5 Slakt av matfågel Slakten av matfågel i Sverige domineras av kyckling som 2016 stod för omkring 94 procent av den totala slakten uttryckt i vikt. Som framgår av tabellen har antal slaktade matfåglar ökat med cirka 20 procent de senaste fyra åren. Antal slaktade Levandevikt, kg/st Slaktutbyte, % Total slaktvikt, kg 2013 Kyckling ,913 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,050 0, Minikalkon ,600 0, Totalt Kyckling ,919 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,430 0, Minikalkon ,800 0, Totalt Kyckling ,939 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,570 0, Minikalkon ,700 0, Totalt Kyckling ,994 0, Höns ,800 0, Tupp/moderdjur ,000 0, Gås ,000 0, Anka ,000 0, Storkalkon ,240 0, Minikalkon ,800 0, Totalt Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 8

10 Miljoner slakade kycklingar Slaktad vikt total, miljoner kg Slakteri 1 Slakteri 2 Slakteri 3 Slakteri 4 Slakteri 5 Slakteri 6 Slakteri 7 Slakteri 8 Slakteri 9 Slakteri 10 Slakteri 11 Slakteri 12 Slakteri 13 Slakteri 14 Slakteri 15 Slakteri 16 Miljontal slaktade kycklingar per slakterianläggning 2016 I dagsläget finns det 19 slakterier som är godkända för slakt av matfågel enligt Livsmedelsverkets statistik, varav 16 stycken hade slakt av kyckling Sex av slakteriföretagen är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och dessa slakterier representerar tillsammans den klart dominerande marknadsandelen. Det två största slakteriföretagen är Kronfågel och Guldfågeln, varav den senare har två anläggningar, följt av Lagerbergs kyckling. Figuren visar slakten av kyckling , , ,0 0,1 0,0 0,2 12,4 0,0 0,5 1,3 10,4 0,8 0,0 0,0 0,1 0,0 Källa: Livsmedelsverket Trots en årliga variation i slakten både uppåt och nedåt under den första delen av det senaste decenniet, har slakten av kyckling ökat tydligt mot slutet. Slaktvikterna har samtidigt blivit lite högre, vilket syns i figuren genom att den svarta kurvan över totalt slaktad vikt höjts mer än staplarna som visar antal slaktade kycklingar Slaktade kycklingar, styck Slaktad vikt totalt, kg Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 9

11 Total kycklingslakt, antal i miljoner Slakt av ekokyckling, antal i tusen 1.6 Ekologisk produktion av kyckling Sedan 2009 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även kyckling. Slakten av ekologisk kyckling är dock fortfarande så pass liten i förhållande till total kycklingslakt att den inte går att redovisa på samma axel som totalslakten. Statistik för den svenska ekoslakten 2016 har inte publicerats ännu. Under 2015 utgjorde slakten av ekologiska kycklingar 0,26 procent av total slakt, vilket är den lägsta andelen ekologisk produktion av samtliga större köttslag och även betydligt längre än den ekologiska äggproduktionen Total kycklingslakt Slakt ekokyckling Andel eko 0,24% 0,24% 0,23% 0,22% 0,18% 0,18% 0,26% 0 Källa: Jordbruksverket 10

12 1.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av disponibel inkomst 1980, 15 procent 1994 men bara 12 procent I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid konsumerade svenska hushåll för 1 775,3 miljarder sek varav mat & dryck för 281,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 6% 11% 12% 4% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror 11% Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 4% 5% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster 1994 konsumerade svenska hushåll för 833,3 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 120,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 4% 9% 15% Livsmedel, alkoholfria drycker 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 11% 2% 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 12% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning 2% 4% 31% Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster Källa: SCB 11

13 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 2014 för 15 procent av våra utgifter på mat och dryck. På delad andraplats kom kategorierna mejeri/ägg samt alkoholhaltiga drycker. Jämfört med 1994 har andelen för kött ökat något medan den minskat för ägg och mejeri konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 253,2 miljarder sek varav 38,7 miljarder sek på kött och 35,2 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter 6% 15% Kött Fisk 3% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter 4% 9% 5% Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 9% 14% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten 6% 2% Alkoholhaltiga drycker 1994 konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 143,5 miljarder sek varav 20,6 miljarder sek på kött och 19 miljarder sek på ägg och mejeri 16% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 5% 14% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 5% Godis, glass, sylt 11% 13% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Källa: SCB 8% 5% 3% Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 12

14 Förbrukning, kg per person och år 1.8 Svensk förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion som hamnar kring hälften av förbrukningen. Mellanskillnaden är till exempel djurdelar som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 30 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av matfågel var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning sedan 1995 fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 2016 landade den totala förbrukningen av kött på 87,7 kg per person, vilket innebär en ökning med ett halvt kilo från året innan. Den vegetariska trenden har med andra ord inte slagit igenom på köttkonsumtionen ännu. Det sker ett tydligt utbyte mellan gris och matfågel i vår diet, och de senaste tre åren har förbrukningen av matfågel ökat med 3,3 kg per person medan den minskat med 3 kg för griskött. Förbrukningen av nötkött har varit stabil kring kg per person det senaste decenniet, medan förbrukningen av lammkött ökat till nästan det dubbla dock från en låg ursprungsnivå. Några tänkbara orsaker bakom den ökade förbrukningen av matfågel är mattrender, produktutveckling, klimatdebatt där produktionen av kyckling innebär lägre klimatbelastning än produktionen av annat kött, Livsmedelsverkets kostråd som numera innehåller en rekommendation att inte äta med än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka samt att kyckling är ett förhållandevis billigt köttslag. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 2002 till 2016, men en serie finns tillbaka till Övrigt kött 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,3 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 Matfågel 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 23,6 Nötkött 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 Griskött 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 33,5 Totalt 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,5 87,2 87,7 Källa: Jordbruksverket och SCB 13

15 Det finns konsumtionsstatistik från 50-talet, även om den inte beräknats på exakt samma vis under hela den långa perioden. I figuren visas utvecklingen sedan 1990, och det är uppenbart att det är matfågel som är raketen i vår ökade förbrukning av kött och ägg. Den enda kategori som minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, men hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning kött och ägg % 300% 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% 126% 51% 45% 7% 10% Griskött Nötkött Matfågel Lammkött Övrigt kött Kött totalt Ägg -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 14

16 kg/person och år 1.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Det finns möjlighet att beräkna en stege av vår konsumtion från hage/stall till mage, med hjälp av officiell statistik över slakt och utrikeshandel, ett antal vedertagna omräkningstal samt Livsmedelsverkets matvaneundersökning som görs med 5-10 års mellanrum. Figuren visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats tillsammans för att kunna matcha Livsmedelsverkets matvaneundersökning. I denna har nämligen konsumtionen av kött delas in i de tre grupperna rött kött, korv (staplarna till vänster, som kan ställas i relation till kostrådet att inte äta mer än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka) och kyckling (staplarna till höger, och för denna konsumtion finns inga rekommendationer i kostråden). Beräkningen visar bland annat att konsumtionen av rött kött uppgår till omkring 50 procent av slaktad vikt, samt att medelsvensken äter omkring 25 procent mer rött kött än vad rekommendationen säger. För kyckling är andel konsumtion av förbrukningen endast 33 procent, men då konsumtionssiffran på 10,5 kg per person och år endast motsvarar ungefär en liten kycklingfilé per vecka förefaller den vara något underrapporterad , ,1 49,0 42,0 32,5 26,0 29,9 23,6 19,7 10,5 7,8 0 Nöt, gris, lamm, övrigt kött Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = tillagad vikt och slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, maximal rekommenderad konsumtion om 500 gram/person/vecka Not: Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är 0,5 för nöt, 0,75 för gris, 0,45 för lamm och 0,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av EU-kommissionens schablontal som är 0,70 för nöt, 0,78 för gris och 0,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). 15

17 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.10 Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för matfågel och griskött. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden kopplat till friska djur, generösa utrymmen i stallar (det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder), beteskrav för nötkreatur och strikt efterlevnad av förbudet mot att kupera knorren på grisar. Det tydliga prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med konsumenternas behov av trygghet, att bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion och omsorg om den egna hälsan. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 16

18 1 000 ton produktvikt 1.11 Svensk import av matfågel Nedan följer ett antal grafer över handeln med matfågel. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade kn-nummer. För matfågel omfattas cirka 170 olika kn-nummer på åttasiffrig detaljnivå, vilket är betydligt mer än för övriga köttslag. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Handelsstatistiken visar det land produkten kommer ifrån eller hamnar i logistiskt, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. För att göra handelsstatistiken så heltäckande som möjligt visas beräkningarna på några olika sätt. I den övergripande balans som visades i inledningen av denna rapport har handeln räknats om till slaktad vikt via schablontal för att det ska vara möjligt att jämföra med produktionen och även räkna ut en förbrukning. I nedanstående figurer uttrycks dock handeln i produkternas verkliga vikt när de passerar gränsen. Under 2016 ökade importen av såväl färsk och fryst som bearbetad matfågel. Det förekommer en förhållandevis liten import av slaktbiprodukter som inte används till livsmedel under de kn-nummer som omfattas, men i denna figur har de dragits av i beräkningen. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna analyser. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Bearbetad matfågel 28,4 29,9 30,8 28,8 30,6 Fryst matfågel 31,2 34,2 36,9 39,3 40,2 Färskt matfågel 10,5 10,4 10,9 12,0 14,2 Källa: Jordbruksverket och SCB 17

19 I tabellen har kn-nummer där det förekommit import specificerats på sexsiffrig nivå. Även slaktbiprodukter som inte används till livsmedel omfattas av statistiken i nedanstående tabell, men dessa är en mycket liten del i importen. Överlag ökar importen i alla grupper med större volym, medan minskningar kan noteras för några marginella importprodukter. Kn-nr Produkt, ton produktvikt / Helkycklingar, färska % Helkycklingar, frysta % Styckningsdelar av kyckling, färska % Styckningsdelar av kyckling, frysta % Hela kalkoner, färska % Styckningsdelar av kalkon, färska % Styckningsdelar av kalkon, frysta % ,42,44,45 Anka, färsk/fryst % ,55,60 Gäss/pärlhöns, färska/frysta % Bearbetat kalkonkött % Bearbetat kycklingkött % Bearbetat kött anka/pärlhöns/gäss % Fågelkött i saltlake % TOTALT % Källa: Jordbruksverket och SCB 18

20 10% 7% Import av färska styckningsdetaljer av kyckling, 2016 kn-nummer , marginell andel slaktbiprodukter 5% 2% 1%2% 39% Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Finland Frankrike Storbritannien Övriga 34% (ton produktvikt) Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Finland Frankrike Storbritannien Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 19

21 11% Import av frysta styckningsdetaljer av kyckling, 2016 kn-nummer , marginell andel slaktbiprodukter 3% 1%1%2% Danmark Tyskland Nederländerna 12% Polen Lettland Litauen 70% Övrigt (ton produktvikt) Danmark Tyskland Nederländerna Polen Lettland Litauen Övrigt Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 20

22 9% 10% 7% Import av bearbetat kycklingkött 2016 kn-nummer % 7% Danmark Nederländerna Thailand Tyskland Lettland Storbritannien Övriga 12% 53% (ton produktvikt) Danmark Nederländerna Thailand Tyskland Lettland Storbritannien Övriga Totalt Största övriga länder Frankrike Kroatien Polen Kina Irland Källa: Jordbruksverket och SCB 21

23 1 000 ton produktvikt 1.12 Export av matfågel Under 2016 ökade exporten av såväl färsk och fryst som bearbetad matfågel. Det förekommer en förhållandevis stor import av slaktbiprodukter som inte används till livsmedel under de kn-nummer som omfattas, men i denna figur har de dragits av i beräkningen. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Jordbruksverket och SCB Bearbetad matfågel 7,0 5,6 5,4 5,5 5,8 Fryst matfågel 6,0 5,1 5,5 7,0 8,5 Färsk matfågel 4,4 5,2 7,9 7,1 7,7 I exporten av matfågel utgör slaktbiprodukterna en stor del av vissa kn-nummer, framför allt under och I huvudsak går de exporterade slaktbiprodukterna till djurfoder i Danmark. I siffrorna i tabellen framgår den stora exporten av slaktbiprodukter, genom att den totala exporten uppgår i princip till samma kvantitet som importen. Den övergripande balansen är rensad från slaktbiprodukter till djurfoder. Kn-nr Produkt, ton produktvikt / Helkycklingar, färska % Helkycklingar, frysta % * Styckningsdelar av kycklingar, färska % * Styckningsdelar av kycklingar, frysta % ,25,26,27 Hela/styckade kalkoner, färska/frysta % Bearbetat kalkonkött % Bearbetat kycklingkött % Bearbetad anka/pärlhöns/gäss % Fågelkött i saltlake % TOTALT % Källa: Jordbruksverket och SCB 22

24 Export av färska och frysta vingar 2016 KN-nummer och % 5% 11% 29% Malaysia Danmark* Sydkorea Hongkong Övriga 54% (ton produktvikt) Malaysia Danmark* Sydkorea Hongkong Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 23

25 8% 10% 4% 4% 12% Export av bearbetat fågelkött 2016 KN-nummer % 3% 5% 51% Danmark Tyskland Finland Belgien Storbritannien Norge Spanien Italien Övriga (ton produktvikt) Danmark Tyskland Finland Belgien Storbritannien Norge Spanien Italien Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 24

26 SEK/kg 1.13 Partipris kyckling Enligt EU-förordning ska partipriser för kyckling rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för kyckling i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de största slakteriföretagen, viktat för slaktvolym aktuell vecka. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Att priserna steg kraftigt i början av 2016 berodde till viss del på att Jordbruksverket såg över viktningen av priserna för de fyra kategorier kyckling som ingår i det sammanvägda priset; kyld och fryst gödkyckling samt kyld och fryst grillkyckling. Tidigare hade den frysta gödkycklingen relativt stor fast vikt i det sammanvägda priset, vilket hör samman med att denna kategori längre tillbaka i tiden var mer vanlig. Numera sker viktningen varje vecka utifrån hur stor produktionen varit av de fyra kategorierna. Nedanstående diagram plus några fler serier för kyckling uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats: 3.html. Det går även att prenumerera på statistiken. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, men de prisdiagram som hänvisas till ovan finns både i sek och euro. Partipris kyckling vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 25

27 Index, 2005= Indexutveckling kyckling Prisindexserierna visar förändringar av de absoluta priserna i indexform, från basåret 2005, och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. För kyckling kan endast konsumentprisindex redovisas sedan några år tillbaka av sekretesskäl, då det är för få företag som ingår i beräkningen av de övriga två indexen. Jämförelsen visar att priserna till de svenska producenterna ökat betydligt mer sedan 2005 än priserna i efterföljande led, så länge index redovisas för samtliga tre nivåer. I konsumentprisindex ingår även importerad kyckling. 150 KYCKLING Matfågel A-indx Matfågel PPI-J Matfågel KPI-J Källa: Jordbruksverket 26

28 Utveckling av KPI enligt index, 1994= Konsumentprisutveckling I diagrammet jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal livsmedel med KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentpriserna på kyckling visar att det är billigare att köpa kyckling idag i dagens penningvärde än det var i det penningvärde som rådde Detta gäller även för griskött (och glass) vars kurvor också ligger under kurvan för KPI totalt. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Inget av priserna var lägre i absoluta tal 2015 än det var 1994 (det vill säga under indexnivå 100), även om kyckling låg nära för några år sedan Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Glass Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Källa: Jordbruksverket 27

29 2 EU-marknaden för matfågel I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s matfågelmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färsk statistik över marknadsutvecklingen. Via länken finns även annan marknadsinformation, till exempel prognoser: Marknadsbalans och prognos EU:s prognos på lång sikt visar en ökning av produktionen, konsumtion och handel i båda riktningarna till och med 2026 medan priserna antas sjunka både inom EU och på världsmarknaden. EU bedöms vara nettoexportör av matfågel även Förbrukningen per capita antas öka med ca 1,5 kg per capita under perioden, till 24,4 kg För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EU-kommissionen att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, försäljningen av matfågel är således förbrukningen multiplicerat med 0,88. Förbrukningen av matfågel i EU som genomsnitt 2016 låg på precis samma nivå som den svenska förbrukningen på 23,6 kg per person. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för får- och lammkött. Utveckling , vikt/euro Utveckling , % (1 000 ton slaktad vikt om inget annat anges) Produktion ,8% 5,1% Konsumtion ,5% 4,5% Förbrukning/capita (kg) 22,9 23,6 23,8 24,4 4,6 0,7 2,2% 3,1% Import (kött) ,9% 11,8% Export (kött) ,3% 14,5% Nettohandel (kött) ,6% 18,6% EU-pris, euro/ton ,5% -1,1% VM-pris, euro/ton ,2% -4,1% Källa: EU-kommissionen 28

30 1 000 TON SLAKTAD VIKT 2.2 Slakt av matfågel Stapeldiagrammet visar slakten av matfågel totalt samt varav kyckling, som till omkring 80 procent av den totala matfågelslakten i vikt under hela perioden. Motsvarande andel för Sverige är 94 procent, så det är en större mix i den genomsnittliga matfågelslakten i EU. Det nedre pajdiagrammet visar fördelningen av matfågelslakten per land 2016, där Sverige ligger i ungefär mitt i listan från störst till minst. Många av de mindre producentländerna har en matfågelslakt på omkring 1 procent av EU:s totala slakt Källa: EU-kommissionen prognos MATFÅGEL VARAV KYCKLING % 2%2% 16% 4% 7% 12% 9% 12% Källa: EU-kommissionen 10% 11% PL FR DE UK ES IT NL HU RO PT BE EL CZ DK SE LT IE FI 29

31 1 000 TON SLAKTAD VIKT 2.3 Handel med matfågel EU är nettoexportör av matfågel, även om man för tio år sedan var nära att ha en import som var på samma nivå som exporten. De senaste åren har exporten ökat mer än importen EU:s handelsbalans för matfågel Källa: EU-kommissionen IMPORT EXPORT

32 Brasilien Thailand Ukraina Chile Kina Argentina Schweiz Israel Övriga TON SLAKTAD VIKT Sydafrika Filippinerna Hong Kong Saudiarabien Benin Ukraina Ghana Kongo Vietnam Gabon Ryssland Övriga TON SLAKTAD VIKT Det är tydligt att exporten är betydligt mer splittrad än vad importen är, då gruppen övriga länder är klart dominerande i exportstatistiken. De största exporten till ett enskilt land går numera till Sydafrika, följt av Filippinerna och Hong Kong. Importen är betydligt mer koncentrerad och det allra mesta importeras via förmånskvoter från Brasilien Thailand, i form av saltad eller bearbetad kyckling. EU:s export av matfågel per land Källa: EU-kommissionen EU:s import av matfågel per land Källa: EU-kommissionen 31

33 euro/100 kg 2.4 Partipriser kyckling För kyckling och ägg rapporterar medlemsstaterna partipriser, till skillnad från nöt-, gris- och lammkött där avräkningspriserna ska rapporteras. Många länder rapporterar en mycket liten prisvariation mellan veckorna, medan exempelvis de svenska priserna har en betydligt större variation. De svenska partipriserna för kyckling ligger i dagsläget högre än övriga länder i jämförelsen, och i relation till EU-snittet är de svenska priserna i dagsläget cirka 0,7 euro/kg högre. På den följande länken finns prisserier både i euro och svenska kronor: ee152aeb2b7653dd61.html Partipriser kyckling 3 år bakåt, euro/100 kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Sverige Danmark Nederländerna Tyskland EU Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen 32

34 3 Världsmarknaden för matfågel I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för fågelkött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutvecklingen enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med fågelkött i de stora handelsblocken visar att Nord- och Latinamerika, och även EU, får en reducerad positiv handelsbalans fram till De minst utvecklade länderna (MUL) och Asien minskar sitt handelsunderskott. Utveckling av handelsbalans matfågel, tusen ton MUL Kina Asien Latinamerika Oceanien, utvecklade Ryssland Nordamerika EU Källa: OECD 33

35 1 000 ton 3.2 Förbrukningen av kött och fisk Figuren visar utvecklingen av den totala förbrukningen av kött och ägg i världen från 2016 fram till Förbrukningen av nöt-, gris- och lammkött mäts i slaktad vikt (cwe) medan den mäts i handelsledet för fågelkött (rwe). Prognosen visar att förbrukningen av matfågel går om griskött 2025, medan fisk alltjämt är det vi äter mest av i jämförelsen Global förbrukning av kött och fisk Källa: OECD Fisk Fårkött (cwe) Matfågel (rtc) Griskött (cwe) Nötkött (cwe) TOTALT

36 I figuren visas förbrukningen av kött i ett axplock av länder i världen. Hur mycket kött medborgarna i ett land äter styrs i grund och botten av ekonomi, men även traditioner påverkar. Indien är exempelvis ett land med en djupt rotad vegetarisk matkultur, och även om Indien åtminstone till delar närmar sig ett ökat välstånd så har inte konsumtionen av kött hängt med. En snabbare utveckling av köttkonsumtionen kopplat till ökat välstånd kan å andra sidan skönjas i bland annat Kina. Indien Zambia Thailand Kina Saudiarabien Ryssland EU-28 Brasilien Sverige Australien USA Nötkött (cwe) Griskött (cwe) Fågelkött (rwe) Lammkött (cwe) Källa: FAO Global köttförbrukning 35