Marknadsrapport nötkött juni 2015

Transkript

1 Marknadsrapport nötkött juni 2015 Under årets första kvartal var nötköttsmarknaden i Sverige ganska oförändrad jämfört med samma period 2014 och den svenska marknadsandelen ligger för närvarande på 53,5 procent. De svenska avräkningspriserna på ungtjur och ko är höga för tillfället. Exporten av nötkött från EU till länder i Asien, Mellanöstern och Afrika har ökat då den ryska marknaden försvunnit. Dnr

2 Enheten för handel och marknad Författare: Karin Lindow Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com

3 Sammanfattning Produktionen av nötkött i Sverige ökade med knappt 5 procent 2014 jämfört med föregående år. Första kvartalet 2015 minskade dock produktionen med knappt 1 procent. Importen minskade en aning 2014 men första kvartalet i år låg den på samma nivå som motsvarande period Den svenska marknadsandelen, som stärktes 2014 med nästan 3 procent, tappade 0,2 procent årets första kvartal. Sammantaget var det små förändringar i balansen årets första kvartal. Antalet nötkreatur minskade något Främst är det kvigor, stutar och tjurar samt dikor som minskar medan mjölkkor och kalvar ökade. Antalet företag med nötkreatur fortsatte att minska 2014 medan förprövade stallplatser ökade. Importen är störst från Irland, följt av Nederländerna, Tyskland och Polen. Den svenska exporten domineras av beredda produkter som främst exporteras till Finland. Avräkningspriserna för ungtjur och ko ligger på en mycket hög nivå för tillfället, vilket delvis kan hänga samman med att Jordbruksverket nyligen gjort justeringar i beräkningen av de veckovisa priserna. Nötköttsmarknaden inom EU kan betraktas som stabil för närvarande, dock med något dämpade priser. Antal nötkreatur ökade med 0,8 procent i decemberräkningen vilket leder till ökad slakt 2015 enligt EU-kommissionens prognos. Även inom nötköttssektorn har bortfallet av den ryska marknaden kompenserats av ökad export till länder i Asien, men även till Mellanöstern och Afrika.

4 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans för nötkött, 1000-tal ton slaktad vikt Årlig förbrukning per köttslag och person Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Antal nötkreatur enligt djurräkningen Procentuell fördelning av landets nötkreatur per produktionsområde Företag med nötkreatur enligt lantbruksregistret Förprövade stallplatser för nötkreatur Förprövade stallavdelningar för nötkreatur Geografisk placering av godkända nötkreatursslakterier Slakterier med godkänd slakt av nötkreatur per anläggningsstorlek Antal godkända slakterier i Sverige med slakt av nötkreatur Slakt av nötkreatur, ton Användning av antibiotika till djur inom EU Svensk import av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt Import av nötkött till Sverige på finfördelad nivå, produktvikt Svensk import av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt Svensk export av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt Svensk export av nötkött på finfördelad nivå, produktvikt Svensk export av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt Avräkningspris ungtjur klass R3 och kor klass O Avräkningspris livkalv Utveckling av konsumentpriser EU- och världsmarknaderna Marknadsbalans och prognos för nötkött, EU Decemberräkningen av nötkreatur inom EU Nötköttsproduktion per medlemsland, ton slaktad vikt A/C/Z-priser i ett urval av EU-länder, 100 euro/kg Prisutvecklingen i EU för samtliga klasser EU:s handelsbalans för nötkött och levande nötkreatur EU:s import av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt EU:s export av nötkött fördelat på land, ton cwe Stora import- och exportländer på världsmarknaden Prisutveckling för vuxna handjur i EU, USA, Brasilien, Uruguay och Argentina, euro/100 kg slaktad vikt... 28

5 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans för nötkött, 1000-tal ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för nötkött visar utvecklingen i grova drag och över en längre tidsperiod. För nötkött finns en serie ända tillbaka till Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av nötkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktade vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är således åtgången av slaktade nötkreatur inklusive ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. Balansen visar att produktionen av nötkött minskat över perioden som omfattas, även om en ökad produktion kan noteras vissa år. Även importen har ökat tydligt år från år, med undantag för 2009 då finanskrisen påverkade hela marknaden negativt och Den totala förbrukningen har stigit medan befolkningsökningen gjort att förbrukningen per person och år legat ganska stilla under perioden. Den svenska andelen av förbrukningen har sjunkit de senaste tio åren, med undantag för 2014 då den svenska marknadsandelen stärktes med nästan 3 procent till följd av minskad import och ökad produktion. Första kvartalet 2015 har inte inneburit några stora förändringar på marknaden jämfört med samma period År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person ,9 106,0 12,9 229,0 59,4% 25, ,4 108,9 12,9 233,4 58,9% 25, ,5 114,7 17,2 231,0 57,8% 25, ,8 120,2 20,5 228,5 56,4% 24, ,8 110,5 20,5 229,9 60,8% 24, ,8 120,4 20,2 237,9 57,9% 25, ,9 126,6 19,7 244,8 56,3% 25, ,4 133,3 15,2 243,4 51,5% 25, ,1 136,9 15,1 247,9 50,9% 25, ,9 135,7 15,9 251,7 52,4% 25,9 Skillnad 13/14 4,6% -0,9% 5,4% 1,5% 3,0% 0,5% 2014 jan-mars 33,2 32,7 4,1 61,8 53,7% 2015 jan-mars 32,9 32,7 4,1 61,4 53,5% Skillnad 14/15-0,9% 0,0% 1,2% -0,6% -0,2% Not: Förbrukningen av nötkött i Sverige är framräknad som produktion + import export. Källa: Jordbruksverket och SCB 1

6 Förbrukning per capita Total förbrukning per capuita 1.2 Årlig förbrukning per köttslag och person Förbrukningen av kött är ett mått som visar hur många kilo djur som går in i köttproduktionen. Därefter sker förluster i livsmedelskedjan såsom att ben och andra delar av djuret som vi inte äter tas bort, det blir också svinn vid styckning, i butik, tillagning och slängd mat. Förbrukningen per capita är alltså ett mått som inte får förväxlas med konsumtion per capita. Livsmedelsverket gör dock regelbundna undersökningar av svenskarnas matvanor, och där beräknas även hur mycket kött vi konsumerar. Jämfört med förbrukningssiffran för 2014 som hamnade på 87,5 kg per person och år så ligger konsumtionen snarare kring kg per person och år. Förbrukningen är ändå ett mått som visar hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att svinnet från slakt till själva måltiden inte förändrats. Förbrukningen per person och år av nötkött har ökat sedan 1999, men de senaste åren har ökningen saktat av. Det är framför allt fågelkött som drivit den totala ökningen av köttförbrukningen i Sverige under perioden. Även globalt ökar populariteten för fågelkött och prognoser pekar på att konsumtionen av fågelkött kommer att överstiga konsumtionen av griskött Övrigt kött 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4 Lammkött 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 Fågelkött 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,4 Nötkött 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 Griskött 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,1 Totalt 76,2 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,7 87, Källa: Jordbruksverket och SCB 2

7 1.3 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG 120% 100% 80% 60% 40% 20% 104% 102% 93% 91% 71% 86% 69% 65% 52% 31% 0%

8 Tusental nötkreatur 1.4 Antal nötkreatur enligt djurräkningen Djurräkningen erbjuder en lång serie med statistik över utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige och mäter antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras i djurräkningen. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken på urvalsundersökningar de flesta år. Antalet nötkreatur har minskat med 23 procent sedan 1981 och det är antalet mjölkkor som minskar mest kor för mjölkproduktion kor för uppfödning av kalvar kvigor, tjurar och stutar kalvar, under 1 år Djurslag Mjölkkor Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Summa nötkreatur Källa: Jordbruksverket 4

9 1.5 Procentuell fördelning av landets nötkreatur per produktionsområde 2013 Källa: Jordbruksverket 5

10 Företag med nötkreatur 1.6 Företag med nötkreatur enligt lantbruksregistret Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med nötkreatur visar en stadig nedgång från 2003 till Kriteriet för att hamna i statistiken är att producenten har minst tio nötkreatur. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som producent av nötkreatur om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag Företag Not: Grafen är extrapolerad för 2004, 2006, 2008 och 2009 då uppgifter saknas för dessa år. Källa: Jordbruksverket 6

11 Antal stallavdelningar Antal djurplatser 1.7 Förprövade stallplatser för nötkreatur Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är därför ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Grafen nedan visar det totala antalet nya stallplatser i nötköttsproduktionen enligt förprövningsstatistiken, det kan emellertid hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket årligen framåt vårkanten utifrån uppgifter från landets länsstyrelser, och därför finns bara helårssiffror Dikor Övriga nöt Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.8 Förprövade stallavdelningar för nötkreatur Avdelningar dikor Avdelningar övriga nöt Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 7

12 1.9 Geografisk placering av godkända nötkreatursslakterier Kartan visar slakterier som är godkända för slakt, vissa av de godkända slakterierna har dock ingen slakt av nötkreatur för närvarande. Källa: Jordbruksverket 8

13 Antal slaktade nötkreatur 1.10 Slakterier med godkänd slakt av nötkreatur per anläggningsstorlek Jordbruksverkets definition av småskalig nötkreatursslakt är slakt av högst nötkreatur per år. Jordbruksverkets sammanställning för åren 2005 till 2014 visar att antalet nötkreatur slaktade på småskaliga slakterier ökade från drygt till drygt under perioden. I grafen har slakten i företag som slaktar fler än nötkreatur årligen delats in i två grupper Årlig slakt Årlig slakt Årlig slakt Slaktade nötkreatur Källa: Jordbruksverket 9

14 Antal slakterier 1.11 Antal godkända slakterier i Sverige med slakt av nötkreatur I denna figur har slakten delats upp på ett annat sätt, och visar antalet godkända slakteriföretag som slaktade nötkreatur under åren i två storleksgrupper. Antalet slakterier med slakt av färre djur än ökade från 29 till 59 under perioden medan större slakterier minskade från 18 till 15. Slakterier med slaktade nöt Slakterier med >5000 slaktade nöt Källa: Jordbruksverket

15 1 000 ton 1.12 Slakt av nötkreatur, ton Slakten av nötkreatur, framför allt tjurar, fortsatte att öka Första kvartalet 2015 minskade slakten något. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, jan-mar 2014 jan-mar 2015 Ko 42,0 44,7 41,9 42,9 11,4 11,5 Kviga 13,6 17,0 16,2 17,8 5,5 5,4 Tjur 63,5 51,0 54,1 56,6 12,3 12,0 Stut 14,3 8,2 9,5 10,5 2,9 3,0 Kalv 4,4 4,5 4,2 4,1 1,0 1,0 Källa: Jordbruksverket 11

16 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Lettland Litauen Nederl. Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Storbrit. Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Mg per kg skattad vikt 1.13 Användning av antibiotika till djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige var år 1986 först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur, och var delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra knappt 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 %) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 12

17 ton produktvikt 1.14 Svensk import av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt Nedan följer ett antal grafer över handeln med nötkött. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade KN-nummer. För nötkött omfattas cirka 25 KN-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrasiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta kn-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den inledande marknadsbalansen och som är omräknade till slaktvikt, så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av nötkött minskade en aning under 2014 men har legat på en nästan oförändrad nivå under årets första tre månader, och detta gäller för de flesta produktgrupper. När det gäller landfördelningen så kommer alltjämt den största importen från Irland Q Q1 Bearbetat nötkött Korv med nötkött Benfritt nötkött Nötkött med ben Källa: SCB 1.15 Import av nötkött till Sverige på finfördelad nivå, produktvikt (ton produktvikt) Q Q1 15/14, % Hela/halva slaktkroppar, färskt % Andra styckningsdelar med ben, färskt % Benfritt kött, färskt % Hela/halva slaktkroppar, fryst % Andra styckningsdelar med ben, fryst % Benfritt kött, fryst % Saltat/torkat/rökt nötkött % Beredda produkter av nöt % Korv (rå) delvis med nötkött % Korv delvis med nötkött % TOTALT % Källa: SCB 13

18 1.16 Svensk import av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt Import av färskt/fryst nötkött 2013 kn-nummer Import av färskt och fryst nötkött 2014 kn-nummer % 2% 2% 2% 3% 2% 6% 11% 19% 26% 23% Irland Nederländerna Tyskland Polen Danmark Brasilien Österrike Uruguay Spanien Storbritannien Finland Litauen Övriga 2% 2% 3% 5% 12% 20% 3% 28% 21% Irland Nederländerna Tyskland Polen Danmark Brasilien Österrike Uruguay Spanien Storbritannien Finland Litauen Övriga (ton produktvikt) Irland Nederländerna Tyskland Polen Danmark Brasilien Österrike Uruguay Spanien Storbritannien Finland Litauen Övriga Totalt Källa: SCB 14

19 ton produktvikt 1.17 Svensk export av nötkött på aggregerad nivå, produktvikt Den svenska exporten av nötkött ökade med några procent 2014, men under årets första tre månader var exporten i princip densamma kvantitetsmässigt som första kvartalet På landnivå har exporten till Tyskland ökat rejält medan exporten till Danmark minskat i ungefär samma utsträckning Q Q1 Bearbetat nötkött Korv med nötkött Benfritt nötkött Nötkött med ben Källa: SCB 1.18 Svensk export av nötkött på finfördelad nivå, produktvikt Q Q1 15/14, % Hela/halva slaktkroppar, färskt Andra styckningsdelar med ben, färskt % Benfritt kött, färskt % Hela/halva slaktkroppar, fryst % Andra styckningsdelar med ben, fryst % Benfritt kött, fryst % Saltat/torkat/rökt nötkött % Beredda produkter av nöt % Korv (rå) delvis med nötkött % Korv delvis med nötkött % TOTALT % Källa: Jordbruksverket och SCB 15

20 1.19 Svensk export av nötkött på landfördelad nivå, produktvikt Export av färskt/fryst nötkött 2013 kn-nummer Export av färskt/fryst nötkött 2014 kn-nummer % 6% Tyskland Finland Danmark Norge Övriga 9% 2% 4% 4% Tyskland Finland Danmark Norge Övriga 9% 58% 81% (ton produktvikt) Tyskland Finland Danmark Norge Övriga Totalt Källa: SCB 16

21 Export av bearbetat nötkött 2013 kn-nummer Export av bearbetat nötkött 2014 kn-nummer % 16% 34% Finland Danmark Belgien 4% 15% 38% Finland Danmark Belgien 4% 5% 17% 10% 10% Tyskland Tjeckien Hongkong Norge Övriga 5% 6% 9% 11% 12% Tyskland Tjeckien Hongkong Norge Övriga Finland Danmark Belgien Tyskland Tjeckien Hongkong Norge Övriga Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 17

22 sek/kg sek/kg 1.20 Avräkningspris ungtjur klass R3 och kor klass O3 Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från alla slakteriföretag med en slakt över vuxna nötkreatur per kalanderår. De svenska prisnivåerna är genomgående höga för tillfället, och det hopp uppåt som kan noteras de senaste veckorna beror åtminstone delvis på att Jordbruksverket justerade de tillägg som ingår i prisberäkningen i början av maj efter kontakt med de rapporterande slakterierna. Ambitionen är att alla ska rapportera faktiska priser varje vecka. De höga kopriserna beror till viss del på att leveranstillägget hos de företag som inte rapporterar faktiska priser är samma för alla kategorier i Jordbruksverkets prisrapporteringsmall, medan tillägget i verkligheten generellt är högre för ungtjurar än för kor. 42 Ungtjur klass R Kor klass O Källa: Jordbruksverket 18

23 2010M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M03 kr/styck 1.21 Avräkningspris livkalv Not: Tjurkalv, vikt 80 kg, fritt gård inklusive marknadspristillägg/avdrag. Källa: Jordbruksverket 19

24 Index; basår Utveckling av konsumentpriser KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret, utan att visa de nominella priserna. Konsumentprisindex omfattar de varor konsumenterna möter i detaljhandeln, vilket innebär att även importerade produkter ingår. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (=KPI totalt) mellan 1995 och Livsmedel totalt blev billigare då Sverige blev en del av EU-marknaden Priserna på kött sjönk dock mer än priserna på livsmedel totalt, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på livsmedel totalt väl ända till Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört med livsmedel totalt, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över perioden uttryckt dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan. KPI ägg KPI nötkött KPI griskött 140 KPI fjäderfäkött KPI livsmedel KPI totalt Källa: Jordbruksverket och SCB 20

25 2 EU- och världsmarknaderna I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU- och världsmarknaden övergripande. På EU-kommissionens hemsida finns mer information om den historiska marknadsutvecklingen, och det finns även prognoser på kort och längre sikt. På OECD:s och FAO:s hemsida publiceras olika typer av statistik som rör världsmarknaden. 2.1 Marknadsbalans och prognos för nötkött, EU-28 EU-kommissionens prognos på kort sikt visar att produktionen av nötkött inom EU kommer att växa något 2015 för att krympa tillbaka en aning EU:s export inom nötköttsektorn består till stor del av levande djur. Under kommande två år ökar handeln i båda riktningarna, men exporten ökar mer vilket innebär att handelsbalansen förbättras. Inom EU utgör nötkött ungefär 18 procent av total köttkonsumtion i handelsvikt, motsvarande beräkning för den svenska konsumtionen i slaktad vikt landar på cirka 30 procent. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EU-kommissionen antagit att 30 procent går bort i värdekedjan från slakt till detaljhandel, konsumtionen i slaktad vikt multipliceras således med 0,7. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,78 för griskött och 0,88 för lamm- och fågelkött. (1 000 ton slaktad vikt) (f) 2016 (f) Produktion varav import levande djur varav export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion, kg/capita* 11,1 10,7 10,4 10,5 10,6 10,6 Andel av total köttkonsumtion, % 19,1 18,8 18,4 18,1 18,2 18,1 Självförsörjningsgrad, % 102,3 101,2 99,5 100,2 100,6 100,7 *Konsumtionen per capita är uttryckt i vikt i handelsled, vilket för nötkött är konsumtion i slaktad vikt multiplicerat med 0,7. Källa: EU-kommissionen 21

26 2.2 Decemberräkningen av nötkreatur inom EU I tabellen visas utvecklingen av antalet nötkreatur totalt inom EU de senaste fyra åren enligt decemberräkningen. Förra året fanns det 0,8 procent fler nötkreatur inom EU i december än 2013, och sett till olika kategorier ökade exempelvis antalet mjölkkor 0,4 procent och antalet övriga kor med 1,5 procent. (Antal djur) /2013, % BE ,5% BG ,1% CZ ,1% DK ,9% DE ,4% EE ,5% IE ,0% EL ,2% ES ,5% FR ,6% HR ,6% IT ,0% CY ,3% LV ,9% LT ,2% LU ,5% HU ,6% MT ,0% NL ,9% AT ,2% PL ,3% PT ,8% RO ,0% SI ,5% SK ,6% FI ,4% SE ,6% UK ,1% EU ,8% 22

27 1 000 ton slaktad vikt 2.3 Nötköttsproduktion per medlemsland, ton slaktad vikt EU:s nötköttsproduktion fördelad på medlemsländerna visar att den minskat kraftigt i de stora producentländerna de senaste åren, det vill säga i Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland. Polen och Irland står för de största ökningarna BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK e e e e e Källa: EU-kommissionen 23

28 euro/100 kg 2.4 A/C/Z-priser i ett urval av EU-länder, 100 euro/kg A/C-priserna visar ett sammanvägt snitt för vuxna handjur, vilket innebär att priset omfattar klasserna U, R och O klasser av både ungtjurar och stutar. Det är dock bara tre länder som rapporterar stutpriser; Irland, Frankrike och Storbritannien. Från och med 2014 vecka 40 omfattar detta sammanvägda pris även kategori Z i EU-kommissionens statistik, det vill säga handjur 8-12 månader. Ett dussintal länder rapporterar kategori Z-priser och Sverige är ett av dem. 450 EU Tyskland Irland Polen Sverige Privat lagring Intervention Källa: EU-kommissionen 2.5 Prisutvecklingen i EU för samtliga klasser Källa: EU-kommissionen 24

29 1 000 ton cwe 2.6 EU:s handelsbalans för nötkött och levande nötkreatur Figuren visar handeln med nötkött mellan EU och länder utanför unionen. Under de senaste tjugo åren har importen varit mindre varierad kvantitetsmässigt än exporten, som sjunkit rejält till en början för att åter öka de senaste fem åren. EU är traditionellt nettoexportör av nötkött, men mellan åren var EU nettoimportör vilket berodde på ett ökat inflöde av nötkött från Sydamerika. BSE-krisen satte negativa avtryck på EU:s möjligheter att exportera till vissa destinationer under många år. Periodvis har även exporten av levande nötkreatur till Turkiet varit stoppad av sanitära regler i Turkiet, vilket gett avtryck i EU:s handelsbalans då denna export vanligtvis är betydelsefull import export janmar 15 Källa: EU-kommissionen 25

30 2.7 EU:s import av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt EU:s import av nötkött kommer framför allt från Brasilien, Uruguay och Argentina som var ursprung för över 70 procent av det importerade nötköttet Under första kvartalet 2015 har importen minskat en aning kvantitetsmässigt samtidigt som den ökat värdemässigt med knappt 20 procent. Nästan hälften av importen är färskt nötkött medan resterande kvantiteter är jämnt fördelade mellan fryst och bearbetat kött. (ton slaktad vikt) 2011 andel (%) 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015-Q1 andel (%) Brasilien % % % % % Uruguay % % % % % Argentina % % % % % Australien % % % % % USA % % % % % Nya Zeeland % % % % % Botswana 980 0% 474 0% % % % Namibia % % % % % Schweiz % % % % % Övriga % % % % 674 1% Totalt EU Förändring f.g. år (%) -5% 9% -1% 2.8 EU:s export av nötkött fördelat på land, ton cwe Under första kvartalet 2015 ökade exporten både kvantitets- och värdemässigt, men ökningen var större i värde. Efter att den ryska marknaden stängdes för import 2014 har destinationer i framför allt Asien blivit viktigare. Exporten från EU inom nötköttssektorn består nästan till hälften av fryst nötkött. (ton slaktad vikt) 2011 Andel (%) 2012 Andel (%) 2013 Andel (%) Andel (%) 2015-Q1 Andel (%) Hong Kong % % % % % Libanon % % % % % Elfenbensk % % % % % Ghana % % % % % Bosnien % % % % % Schweiz % % % % % Turkiet % % % % % Norge % % % % % Algeriet % % % % % Libyen % % % % % Israel % % % % % Ryssland % % % % % Övriga % % % % % Totalt EU Förändring -19% -11% 23% f.g. år (%) Källa: EU-kommissionen

31 2.9 Stora import- och exportländer på världsmarknaden Källa: EU-kommissionen 27

32 uro/ 100kg carcase 2.10 Prisutveckling för vuxna handjur i EU, USA, Brasilien, Uruguay och Argentina, euro/100 kg slaktad vikt Market prices for Adult Male Bovine in EU, US, BR, UY & AR Year 2010 Year 2011 Year 2012 Year 2013 Year 2014 Year 2015 EU Beef A/C R3 later ACZ R3 Media Res Novillo (Inac Uruguay) AVG Arroba do Boi (6 St) (Pecuària.com.br) US Beef Omaha Carc (USDA) (abc-consort) Argentina Novillo Källa: EU-kommissionen 28