Marknadsrapport nötkött mars 2016

Transkript

1 Marknadsrapport nötkött mars 216 Under 215 ökade produktion, import och export av nötkött medan förbrukningen per capita och den svenska andelen av förbrukningen var oförändrade. De svenska avräkningspriserna på nötkött har stigit kraftigt, och för närvarande ligger ungtjurspriserna klass R3 8 SEK/kg över EU-snittet för klassen. Förprövade stallplatser för mjölkkor fortsatte att minska 215 medan de ökade för övriga kategorier, framför allt dikor, vilket tyder på en stigande investeringsvilja i den specialiserade nötköttsproduktionen. Dnr

2 Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com

3 Innehåll 1 Den svenska marknaden för nötkött Marknadsbalans nötkött i tabellform, 1 ton slaktad vikt Marknadsbalans nötkött i diagramform, 1 ton slaktad vikt Antal nötkreatur enligt djurräkningen Antal företag med nötkreatur och slakt av nötkreatur Förprövning av stallar för nötkreatur Slakterier godkända för slakt av nötkreatur Antal slaktade nötkreatur fördelat på anläggningsstorlek Slakt av nötkreatur, 1 ton Ekologisk produktion av nöt Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck Svensk förbrukning av olika typer av kött Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion... Fel! Bokmärket är inte definierat Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Svensk import av nötkött på grov nivå, ton produktvikt Import av nötkött till Sverige på finfördelad nivå, ton produktvikt Svensk import av kylt och fryst nötkött landfördelad, ton produktvikt Svensk import av korv landfördelad, ton produktvikt Svensk export av nötkött på grov nivå, produktvikt Svensk export av nötkött på finfördelad nivå, produktvikt Svensk export av kylt och fryst nötkött landfördelad, ton produktvikt Svensk export av bearbetat nötkött landfördelad, ton produktvikt Avräkningspris ungtjur klass R3 och kor klass O Avräkningspriser livkalv Indexutveckling nötkött Jämförelse av konsumentprisutvecklingen EU-marknaden för nötkött Marknadsbalans och prognos för EU-28, 1 ton EU:s handelsbalans för nötkött och levande nötkreatur EU:s import av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt EU:s export av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt Avräkningspris ungtjur R3 och kor O3 för ett urval EU-länder Världsmarknaden för nötkött Utveckling av den globala handelsbalansen enligt OECD, Konsumtionsutvecklingen enligt OECD

4 1 Den svenska marknaden för nötkött 1.1 Marknadsbalans nötkött i tabellform, 1 ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för nötkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För nötkött finns en serie ända tillbaka till 198 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av nötkött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och är åtgången av slaktade nötkreatur med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av nötkött minskat de senaste tio åren, med cirka 3 procent totalt, även om en ökad produktion kan noteras de flesta år. Den svenska andelen av förbrukningen har liksom produktionen försvagats, vilket främst beror på den ökade importen. Under 214 ljusnade dock marknadsläget då en ökad efterfrågan på svenskt nötkött ledde till minskad import och en möjlighet för svenska producenter att ta tillbaka förlorade marknadsandelar. Detta skedde i samband med ökad uppmärksamhet kring konsekvenserna av en överdriven antibiotikaanvändning till lantbrukets djur, där Sverige har den lägsta användningen inom EU, och rapportering om multiresistenta bakterier i utländsk grisproduktion. Grisproduktionen var således i fokus under denna period, men det förde även med sig en ljusning för det svenska nötköttet. Efter att värdekedjan tillsammans med Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket enades kring en gemensam handlingsplan för att stärka den svenska produktionen 214 så har branschen även tagit initiativ till handlingsplaner för nöt och lamm. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, årssnitt ,4 18,9 12,9 233,4 58,9% 25, ,5 114,7 17,2 231, 57,8% 25, ,8 12,2 2,5 228,5 56,4% 24, ,8 11,5 2,5 229,9 6,8% 24, ,8 12,4 2,2 237,9 57,9% 25, ,9 126,6 19,7 244,8 56,3% 25, ,3 133,3 15,2 243,4 51,5% 25, ,9 136,9 15,1 247,7 5,8% 25, ,6 135,6 15,9 251,3 52,4% 25, ,1 139,4 18,5 254, 52,4% 25, Källa: Jordbruksverket och SCB 1

5 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen 1.2 Marknadsbalans nötkött i diagramform, 1 ton slaktad vikt Grafen illustrerar parametrarna i marknadsbalansen och en utveckling där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar, det vill säga att importen ökar mer än exporten samtidigt som förbrukningen ökar och produktionen minskar. 3 14% 25 12% % 8% 6% 4% 2% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 2

6 Antal nötkreatur, tusental 1.3 Antal nötkreatur enligt djurräkningen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Drygt en tredjedel av landets nötkreatur finns i Götalands skogsbygder följt av Götalands mellanbygder. Detta kan jämföras med grisarnas hemvist som företrädesvis är i slättbygderna. Antalet nötkreatur har minskat med 24 procent sedan 1981 då husdjursstatistiken tar sin början. Skillnaderna i utveckling inom gruppen är dock stor, för samtidigt som antalet mjölkkor minskat med 49 procent sedan 1981 har antalet dikor ökat med 161 procent. I de övriga två kategorierna är minskningen cirka 2 procent. Under den senaste femtonårsperioden har antalet nötkreatur minskat med 11 procent mjölkkor dikor kviga, tjur, stut kalvar, högst 1 år mjölkkor dikor kviga, tjur, stut kalvar, högst 1 år Summa nötkreatur Källa: Jordbruksverket 3

7 Antal nötköttsföretag Tusentals slaktade nötkreatur 1.4 Antal företag med nötkreatur och slakt av nötkreatur Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med nötkreatur visar en stadig nedgång under hela perioden. Kriteriet för att hamna i statistiken är att producenten har minst tio nötkreatur. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som producent av nötkreatur om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Det finns idag betydligt fler småskaliga nötköttsföretag jämfört med i kyckling- och grisproduktionen. Nötköttsproduktionen är för en grupp av de knappt 17 5 nötköttsföretagarna fortfarande primärt en hobbybetonad verksamhet, med syfte att hålla betesmarkerna öppna. En ständigt pågående storleksrationalisering som inte är unik för Sverige förklarar emellertid även i denna sektor till viss del det minskande antalet företag. Importkonkurrens är något annat som påverkat animalieföretagande i Sverige generellt och skapat press på priser och lönsamhet alltsedan EU-medlemskapets början tal slaktade nöt 466,14 449,71 43,12 459,48 451,14 456,12 419,94 417,38 43,82 428,22 Nötköttsftg totalt* Ftg med mjölkkor Ftg med dikor *Grafen är extrapolerad för 26, 28 och 29 då uppgifter saknas för dessa år. Källa: Jordbruksverket 4

8 Antal stallplatser Antal stallavdelningar 1.5 Förprövning av stallar för nötkreatur Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Grafen nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt antalet nya stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Sedan pekar förprövningsstatistiken på en vikande investeringstrend. Under slutet av den senaste tioårsperioden ser det dock mer positivt ut och investeringar i stallar för dikor och övriga nötkreatur (tjurar, kvigor, stutar och kalvar) ökar. Det är framför allt förprövningar av dikostallar som ökat de senaste två åren. Dikor Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd

9 Antal stallplatser Antal stallavdelningar Antal stallplatser Antal stallavdelningar Övriga nötkreatur Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Mjölkkor Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 6

10 1.6 Slakterier godkända för slakt av nötkreatur 214 Kartan visar slakterier som var godkända för slakt av nötkreatur 214, det är dock inte säkert att alla de godkända slakterierna har någon slakt av nötkreatur för närvarande. Alla markeringar har samma storlek och därför visar kartan inte skillnader i slakteriernas kapacitet utan bara den geografiska placeringen. Källa: Livsmedelsverket (egen bearbetning) 7

11 Antal slakterier Tusentals slaktade nötkreatur 1.7 Antal slaktade nötkreatur fördelat på anläggningsstorlek Strukturen inom slakteriföretagen har betydelse för nötköttsproducenternas avsättning. Fler och mindre slakterier ger ökad konkurrens om djuren och kortare transporter. Storskaliga slakterier kan ha fördelar med att vara effektiva och ha hög kapacitet exempelvis för export. Jordbruksverkets definition av småskalig nötkreatursslakt är slakt av högst 1 nötkreatur per år. I figuren har dock slakten delats upp på ett annat sätt, och visar antalet godkända slakteriföretag som slaktade nötkreatur under åren i två storleksgrupper med brytpunkten vid 5 slaktade nötkreatur årligen. Antalet slakterier med slakt av färre djur än 5 har ökat från 31 till 59 under perioden medan de större slakterierna minskade i antal från 18 till 14. Det är således fler slakterier idag som konkurrerar om ett mindre antal slaktdjur än för tio år sedan >5 slaktade nöt slaktade nöt Tusental slaktade nöt 466,14 449,71 43,12 459,48 451,14 456,12 419,94 417,38 43,82 428,22 Källa: Jordbruksverket 8

12 Antal slaktade nöt, 1 -tal 1.8 Slakt av nötkreatur, 1 ton Slakten av nötkreatur ökade i samtliga kategorier utom kalv 214, och 215 var utvecklingen likartad förutom att även slakten av kvigor minskade. I denna figur anges slakten i antal djur, till skillnad från i den övergripande balansen där den räknas i ton Storboskap 433,71 419,58 41,46 43,5 424,51 428,96 39,84 39,32 45,12 46,44 Ko 156,62 152,17 139,36 152,17 147,47 137,54 146,45 138,7 14,19 141,3 Kviga 46,11 45,54 43,26 52,88 53,23 47,92 59,79 56,89 61,22 59,85 Tjur 18,85 174,41 174,55 181,74 182,48 196,93 157,74 164,62 17,28 171,88 Stut 5,13 47,46 44,28 43,26 41,33 46,57 26,87 3,73 33,43 33,4 Kalv 32,43 3,13 28,66 29,43 26,64 27,16 29,1 27,7 25,7 21,78 Källa: Jordbruksverket 9

13 Antal slaktade djur 1.9 Ekologisk produktion av nöt Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även nötkött. I förhållande till hur det ser ut i fågel- och grisköttssektorerna är en större andel av de slaktade djuren ekologiska, vilket bland annat hör samman med att det är ett mindre omställning på flera plan (foder, utevistelse, regelverk etc.) att gå från konventionell till ekologisk nötköttsproduktion än vad det är för de två andra nämnda sektorerna. Slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur utgjorde 9,2 procent av total slakt 29, och 14,5 procent 214. Detta kan jämföras med att slakten av ekogrisar var 1,4 procent av total grisslakt 29 och 1,7 procent 214. Den sektor som hade störst andel ekologiska djur i slakten var får- och lammproduktionen, där nästan var fjärde djur som slaktades 214 var ekologiskt producerat Slakt ekonöt Total nötslakt Källa: Jordbruksverket 1

14 Cypern Spanien Italien Ungern Portugal Tyskland Belgien Polen Bulgarien Frankrike Tjeckien Nederl. Slovakien Estland Storbrit. Österrike Irland Danmark Lettland Litauen Finland Slovenien Sverige Mg per kg skattad vikt 1.1 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 26. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Risken för multiresistens påverkas av vilken sorts antibiotika som ges. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Grafen nedan visar statistik för de tre senast kända åren. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar 213 i 1 länder, däribland i SE med,9 mg. Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med,8 mg mellan och Tyskland som har nästan femton gånger så hög försäljning minskade med 25,6 mg. Sett över hela perioden så minskade försäljningen av antibiotika till lantbruksdjur i de rapporterande länderna med åtta procent Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 11

15 1.11 Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck Statistiken över hushållens utgifter är inte fullständig för de senare åren, men diagrammen visar senast publicerad komplett statistik. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av de totala utgifterna 198, men bara 12 procent 213. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till hushållens totala utgifter. Hushållens totala utgifter 198 totalt miljoner sek Livsmedel, alkoholfria drycker 4% 9% 18% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 12% 7% Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård 2% 12% 6% Transporter och fordon Post- och telekommunikation Rekreation, kultur 1% 5% 24% Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster Hushållens totala utgifter 213 totalt miljoner sek 6% % 11% 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon 3% 12% 4% 5% 27% Post- och telekommunikation Rekreation, kultur Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster 12

16 I relation till de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker stod kött för 17 procent 1994, och 211 hade andelen ökat till 19 procent. Under samma period ökade de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker med knappt 64 procent. Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 1994 totalt miljoner sek 4% 4% 6% 16% 17% Bröd, spannmålsprod. Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 13% Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% Sötsaker, glass etc. 6% 4% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 211 totalt 197 miljoner sek Bröd, spannmålsprod. 5% 3% 7% 15% 19% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 11% 9% Oljor, fetter Frukt Grönsaker Sötsaker, glass etc. 7% 3% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Källa: SCB 13

17 Förbrukning, kg per person och år Total förbrukning kött, kg per person och år 1.12 Svensk förbrukning av olika typer av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer mätt får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt. Jämfört med förbrukningen på 87,3 kg så ligger den årliga konsumtionen snarare någonstans kring 5-55 kg per person enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Mellanskillnaden är förluster i livsmedelskedjan, t.ex. vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 3 procent och det är fågelkött som ökat mest. Förbrukningen av fågelkött var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning under drygt 2 år fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 215 landade den preliminära köttförbrukningen på totalt 87,3 kg per person, vilket innebär en svag minskning för andra året i rad. Förbrukningen av nötkött har varit relativt konstant under det senaste decenniet. Samtidigt sker nu ett utbyte mellan gris-och fågelkött, och de senaste två åren har den minskade grisköttsförbrukningen i princip ersatts av en lika stor ökning av fågelköttsförbrukningen. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år 22. I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 21 till 215, men en serie finns tillbaka till Övrigt kött 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 Lammkött 1, 1, 1,,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 Fågelkött 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 Nötkött 21,5 24,2 25, 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 Griskött 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 Totalt 75,5 8,4 8,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,4 87, Källa: Jordbruksverket och SCB 14

18 1.1 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla "förbrukningen". Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att vi inte väljer att kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Från förbrukning till konsumtion Nedanstående beräkningen ger en indikation på hur mycket kött vi äter fördelat på rött kött och kyckling, utifrån den förbrukning per person vi räknat fram 215 (det vill säga 87,3 kg). Observera att detta är ett sätt att räkna om förbrukning till konsumtion, det finns säkert flera! Beräkningen från slaktad vikt till såld vikt i detaljhandeln baserar sig på följande omräkningstal: Schablonen för omräkning från slaktad vikt (carcasse weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida och uppgår till,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Beräkningen av slutkonsumtionen görs med följande antaganden: Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning "Riksmaten" konsumerar vi omkring 5-55 kg kött per person och år. Ett snitt av detta, alltså 52,5 kg kött, har fördelats på köttslagen genom att subtrahera en kvantitet som går bort per köttslag från detaljhandelns 68,8 kg till slutkonsumtionens 52,5 kg (=16,3 kg totalt). Andelen som går bort för respektive köttslag har beräknats utifrån den andel köttslagen har i försäljningsledet av den totala försäljningen. Kg/capita Nöt Gris Lamm Fågel Övrigt kg/ Gram Gram rött Gram kött capita kött/v kött/v kyckling/v Förbrukning slaktad vikt (cwe) 25,9 34,1 1,7 22,4 3,2 87, Fsg i detaljhandeln (rwe) 18,1 26,6 1,5 19,7 2,8 68, Konsumerad vikt 13,8 2,3 1,1 15,1 2,2 52, Gram/person/vecka Konsumtion i gram/köttslag/v Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket Från levande vikt till försäljning Det går även att räkna om hur mycket som går bort från den levande vikten till senare led i värdekedjan. I tabellen nedan har ett kg levande vikt räknats om till vikten i detaljhandeln. Bland annat ger ett kg levande nöt,5 kg slaktad vikt och,35 kg såld vikt i detaljhandelsledet. NÖT (kg) Omräk n. f.g. led GRIS (kg) Omräk n. f.g. led LAMM (kg) Omräk n. f.g. led FÅGE L (kg) Omräk n. f.g. led TOTALT(k g) levande vikt, 1, 1, 1, 1, 4, lwe slaktad vikt,,5,5,75,75,45,45,75,75 2,45 cwe Handelsvikt, rwe,35,7,585,78,36,88,66,88 1,955 Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket 15

19 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.2 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad den svenska marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och även mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för griskött. Den förstärkning av svensk marknadsandel som skedde för alla köttslag utom griskött hängde till viss del samman med att den globala finanskrisen hämmade handeln med kött, och så även importen till Sverige. Förutom ekonomi och konkurrenskraft så har även sjukdomsutbrott (t.ex. BSE och mul- och klövsjuka) och politiska händelser (t.ex. Rysslands importembargo) i delar av världen påverkat utvecklingen över tid, då de i många fall innebär restriktioner på handeln. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden i form av exempelvis högt smitt- och djurskydd. Det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Fågelkött Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 16

20 ton produktvikt 1.3 Svensk import av nötkött på grov nivå, ton produktvikt Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt KN-nummer. För nötkött omfattas 25 KN-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta KNnummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av nötkött minskade en aning under 214 men steg under 215 på grund av en kraftig ökning av importen av benfritt nötkött Bearbetat nötkött import Korv med nötkött import Benfritt nötkött import Nötkött med ben import Källa: SCB 1.4 Import av nötkött till Sverige på finfördelad nivå, ton produktvikt / Hela/halva slaktkroppar, kylt % 212 Andra styckningsdelar med ben, kylt % 213 Benfritt kött, kylt % 221 Hela/halva slaktkroppar, fryst % 222 Andra styckningsdelar med ben, fryst % 223 Benfritt kött, fryst % 212 Saltat/torkat/rökt nötkött % 1625 Bearbetade produkter av nötkött % Korv, delvis med nötkött % Korv, delvis med nötkött % TOTALT % Källa: SCB 17

21 1.5 Svensk import av kylt och fryst nötkött landfördelad, ton produktvikt Import av kylt och fryst nötkött 215 KN-nummer % 16% 1% 2% 2% 3% 16% 25% 2% Irland Nederl. Tyskland Polen Danmark Italien Finland Brasilien Övriga Irland Nederl Tyskland Polen Danmark Italien Finland Brasilien Övriga TOTALT Varav övriga: Litauen UK Österrike Spanien Rumänien Uruguay Belgien Källa: SCB 18

22 1.6 Svensk import av korv landfördelad, ton produktvikt Import av korv 215 KN-nummer 161 4% 4% 4% 6% Tyskland Danmark Italien 9% Finland Polen Slovenien 1% Spanien Övriga 19% 44% Tyskland Danmark Italien Finland Polen Slovenien Spanien Övriga TOTALT Varav övriga: Frankrike Ungern Nederländerna Österrike Belgien Källa: SCB 19

23 ton produktvikt 1.7 Svensk export av nötkött på grov nivå, produktvikt Den svenska exporten av nötkött ökade med några procent 214, men under 215 steg exporten märkbart till följd av en nästan fyrtioprocentig ökning av exporten av bearbetat nötkött Bearbetat nötkött Korv med nötkött Benfritt nötkött Nötkött med ben Källa: SCB 1.8 Svensk export av nötkött på finfördelad nivå, produktvikt / Hela/halva slaktkroppar, kylt % 212 Andra styckningsdelar med ben, kylt % 213 Benfritt kött, kylt % 221 Hela/halva slaktkroppar, fryst % 222 Andra styckningsdelar med ben, fryst % 223 Benfritt kött, fryst % 212 Saltat/torkat/rökt nötkött % 1625 Bearbetade produkter av nötkött % Korv, delvis med nötkött % Korv, delvis med nötkött % TOTALT % Källa: Jordbruksverket och SCB 2

24 1.9 Svensk export av kylt och fryst nötkött landfördelad, ton produktvikt Export av kylt och fryst nötkött 215 KN-nummer % 2% 2% 7% Tyskland Danmark Finland Norge Övriga 82% Tyskland Danmark Finland Norge Spanien Nederl Hongkong Övriga TOTALT Källa: SCB 21

25 1.1 Svensk export av bearbetat nötkött landfördelad, ton produktvikt Av tabellen nedanför pajdiagrammet framgår det att exportökningen av nötkött som tidigare nämnts till betydande del består av bearbetat nötkött till Tyskland. Export av bearbetat nötkött 215 KN-nummer 1625 Tyskland 4% 2% 2% 3% 7% Finland Danmark Belgien 4% 7% 1% 34% Tjeckien Norge Hongkong UK Ungern 27% Övriga Tyskland Finland Danmark Belgien Tjeckien Norge Hongkong UK Ungern Övriga TOTALT Källa: Jordbruksverket och SCB 22

26 SEK/kg 1.11 Avräkningspris ungtjur klass R3 och kor klass O3 Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser in från alla slakteriföretag med en slakt över 2 storboskap per kalenderår. Det bör påpekas att det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte innehålla schablontillägg. Flera slakterier rapporterar också faktiska priser, förutom transportkostnaden som är schablonmässig för alla. Nötköttspriserna innehåller en schablon för transportkostnaden som för närvarande ligger kring 1,2 SEK/kg. Sedan sommaren 215 har en ny förordning för klassning och prisrapportering diskuterats i Bryssel men den är i skrivande stund inte klar för röstning. En skärpning har dock föreslagits som innebär att slakterierna måste rapportera det verkliga priset som betalats per klass varje vecka. Om förslaget går igenom skulle det innebära att det inte blir tillåtet att använda sig av schabloner. Nötköttspriserna är myckethöga för närvarande, vilket beror på en stor efterfrågan på svenskt nötkött. Samma utveckling kan noteras på grismarknaden. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html 45 Avräkningspris ungtjurar klass R , SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna

27 26M1 26M5 26M9 27M1 27M5 27M9 28M1 28M5 28M9 29M1 29M5 29M9 21M1 21M5 21M9 211M1 211M5 211M9 212M1 212M5 212M9 213M1 213M5 213M9 214M1 214M5 214M9 215M1 215M5 215M9 SEK/livkalv SEK/kg Avräkningspris kor klass O , SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 1.12 Avräkningspriser livkalv Livkalvspriserna visar utvecklingen för tjurkalvar 8 kg, fritt gård och inklusive marknadspristillägg samt avdrag. De senaste årens starka svenska marknad för nötkött med kalvbrist som följd har gett avtryck på priserna. Den senaste prisnoteringen ligger på SEK/kalv, vilket kan jämföras med den månad då serien tar sin början och då kalvpriset låg på SEK/kalv alltså en ökning på 75 procent Källa: Jordbruksverket 24

28 Index, 25= Indexutveckling nötkött Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 25 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 21 som basår. I A-index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att serien har sämre kvalitet under perioder då kontraktstilläggen är omfattande. I konsumentprisindex ingår även importerat nötkött. Denna jämförelse visar att slakteriernas priser till sina kunder ökat mindre än producent- och konsumentpriserna under den senaste elvaårsperioden. Producentpriserna har stigit rejält de senaste åren, vilket också bekräftas av de veckovisa prismätningar som Jordbruksverket gör enligt EU-förordning. Nötkreatur A-index Nötkött PPI-J Nötkött KPI-J Källa: Jordbruksverket 25

29 Index, 1194= Jämförelse av konsumentprisutvecklingen I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var i det penningvärde som rådde Detta gäller även för kyckling där kurvan också ligger under KPI totalt. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Potatispriserna omfattar endast matpotatis som är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket förklarar variationerna från år till år. Inget av de inflationsjusterade priserna i jämförelsen var lägre 215 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 1 förra året Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 26

30 2 EU-marknaden för nötkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s nötköttsmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: Marknadsbalans och prognos för EU-28, 1 ton EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att minska svagt 217 efter en liten uppgång 216. Exporten minskar samtidigt som importen ökar vilket leder till en försämrad handelsbalans. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 11 kg/person och år, men observera att detta är i den vikt nötköttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EUkommissionen antagit att 3 procent går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen av nötkött är således försäljningen i detaljhandeln dividerat med,7. För 215 innebär detta en förbrukning av nötkött på 15,3 kg i EU, och detta är därmed ett köttslag där svenskarna har en betydligt högre förbrukning än EU-medborgaren i genomsnitt. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,78 för griskött och,88 för lamm- och fågelkött. 1 ton cwe (e) 216 (f) 217 (f) Produktion (inkl handel levande djur) varav import levande djur vara export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion (kg/capita)* 1,7 1,4 1,5 1,7 1,9 1,9 Andel av total köttkonsumtion, % Självförsörjningsgrad, % *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för nötkött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med,7. Källa: EU-kommissionen 27

31 1 ton cwe 2.2 EU:s handelsbalans för nötkött och levande nötkreatur Figuren visar handeln med nötkött mellan EU och länder utanför unionen, där både importen och exporten varit tämligen varierad under de senaste femton åren. EU är traditionellt nettoexportör av nötkött, men mellan åren var EU nettoimportör vilket berodde på ett ökat inflöde av nötkött från Sydamerika. Därefter gav EU:s ökade spårbarhetskrav för import från bland annat Sydamerika ett minskat inflöde av nötkött. BSE-krisen satte negativa avtryck på EU:s möjligheter att exportera till vissa destinationer under många år. Periodvis har även exporten av levande nötkreatur till Turkiet varit stoppad av sanitära regler i Turkiet, vilket gett effekter i EU:s handelsbalans då denna export vanligtvis är betydelsefull import export Källa: EU-kommissionen 28

32 2.3 EU:s import av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt EU:s import av nötkött kommer framför allt från Brasilien, Uruguay och Argentina som var ursprung för cirka 7 procent av det importerade nötköttet 215. Nästan hälften av importen är färskt nötkött medan resterande kvantiteter är jämnt fördelade mellan fryst och bearbetat kött. 212 andel (%) 213 andel (%) 214 andel (%) 215 andel (%) Brasilien % % % % Uruguay % % % % Argentina % % % % Australien % % % % USA % % % % Nya Zeeland % % % % Botswana 474 % % % % Namibia % % % % Schweiz % % % % Övriga % % % % Total EU-import Förändring f.g. år (%) -5% 9% -1% -3% Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s export av nötkött fördelat på land, ton slaktad vikt EU:s export av nötkött är betydligt mer splittrad på olika destinationer än vad importen är och den enskilt största mottagaren 215 var Turkiet. Notera att även de levande djuren är inräknade i handelssiffrorna. 212 andel (%) 213 andel (%) 214 andel (%) 215 andel (%) Hong Kong % % % % Libanon % % % % Elfenbenskusten % % % % Ghana % % % 9 2 1% Bosnien % % % % Schweiz % % % % Turkiet % % % % Norge % % % % Algeriet % % % % Libyen % % % % Israel % % % % Ryssland % % % % Övriga % % % % Total EU-export Förändring f.g. år (%) -19% -11% 23% 7% Källa: EU-kommissionen 29

33 SEK/kg 2.5 Avräkningspris ungtjur R3 och kor O3 för ett urval EUländer De snittmässiga avräkningspriserna för ungtjurar inom EU har varit svagt stigande under den senaste treårsperioden, medan kopriserna haft en mer cyklisk utveckling med toppar under sommaren. De svenska priserna för dessa två kategorier har följt en annan utveckling, som karakteriseras av en kraftig prishöjning det senaste året. Svenska ungtjurspriser är för närvarande de klart högsta i EU, och med en notering i euro vecka 9 på cirka 471 euro/1 kg ligger de svenska priserna för ungtjur klass R3 nästan 1 euro/1 kg över EU:s snittpris. Bara UK låg samma vecka på ett pris över 4 euro/1 kg, ca 41 euro/1 kg. Detta tyder på en extremt stark efterfrågan på svenskt nötkött på hemmamarknaden för tillfället, där priset inte har den stora betydelse för kunder och konsumenter som vi är vana att se. Vi har dock konstaterat i tidigare diagram för den svenska marknaden att det framför allt är producentpriserna som stigit det senaste året, vilket bör innebära minskade marginaler i nästföljande led. I de nedanstående diagrammen är priserna omräknade till SEK/kg, men de finns även uttryckta i euro/1 kg. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html 5 Avräkningspriser ungtjurar R3 3 år bakåt, SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt Sverige Danmark Tyskland Irland EU 3

34 SEK/kg Avräkningspriser kor O3 3 år bakåt, SEK/kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt Källa: EU-kommissionen Sverige Danmark Tyskland Irland EU 31

35 Handelsbalans, 1 ton 3 Världsmarknaden för nötkött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för nötkött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Utveckling av den globala handelsbalansen enligt OECD, Uppdelat på de block som OECD utgår ifrån kommer Latinamerika och Indien, som redan idag har den största nettoexporten av nötkött, att växa som global spelare på nötköttsmarknaden. Det lilla handelsöverskott som EU har idag kommer att krympa ner mot noll medan USA går från att vara nettoimportör 214 till nettoexportör 224. Asien är det område som kommer att öka sin import mest LATIN AMERICA AND CARIBBEAN India European Union-28 LEAST DEVELOPED COUNTRIES SUB SAHARAN AFRICA NORTH AMERICA China NORTH AFRICA Russian Federation ASIA Källa: OECD 32

36 1 ton 3.2 Konsumtionsutvecklingen enligt OECD Den globala konsumtionen av kött och fisk ökar långsamt till och med 224 och den största ökningen avser fisk. Totalt sett är ökningen av både kött och fisk 16 procent över perioden, och densamma om man räknar bort fisken. En utveckling som OECD brukar understryka är att den globala totalkonsumtionen av fågelkött beräknas gå om densamma för griskött under Beef and veal (cwe) Pigmeat (cwe) Poultry meat (rtc) Sheepmeat(cwe) Fish Källa: OECD 33