Marknadsrapport griskött mars 2016

Transkript

1 Marknadsrapport griskött mars 2016 Under 2015 minskade produktion, import, export och förbrukning av griskött samtidigt som den svenska andelen av förbrukningen stärktes något. De svenska avräkningspriserna på griskött har stigit kraftigt, och för närvarande ligger priserna för klass E cirka 5 SEK/kg över EU-snittet för klassen. Antalet förprövade stallplatser för slaktgrisar mer än fördubblades 2015 mot året innan vilket tyder på en ökad investeringsvilja, men ligger fortfarande lågt i ett tioårsperspektiv.

2 Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com

3 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans griskött i tabellform, ton slaktad vikt Marknadsbalans griskött i diagramform, ton slaktad vikt Antal grisar i Sverige enligt djurräkningen Antal företag med grisar och slakt av grisar Förprövning av grisstallar Geografisk placering av godkända grisslakterier Antal slaktade grisar fördelat på anläggningsstorlek Ekologisk produktion av gris Grisslakt i Sverige och Danmark per viktintervall Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck Svensk förbrukning av olika typer av kött Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Svensk import av griskött på grov nivå, ton produktvikt Svensk import av griskött på finfördelad nivå, ton produktvikt Svensk import av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt Svensk import av korv landfördelad, ton produktvikt Import av griskött från Danmark, Tyskland, Polen Svensk export av griskött på grov nivå, produktvikt Svensk export av griskött på finfördelad nivå, produktvikt Svensk export av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt Svensk export av korv och bearbetat griskött landfördelad, ton produktvikt Avräkningspriser slaktgris klass E, SEK/kg Avräkningspriser smågrisar, SEK/styck Indexutveckling griskött Jämförelse av konsumentprisutvecklingen EU-marknaden för griskött Marknadsbalans och prognos för EU-28, ton Handelsbalans griskött för EU EU:s import av griskött per avsändarland, ton produktvikt EU:s export av griskött per mottagarland, ton produktvikt Avräkningspris klass E och smågrisar för ett urval EU-länder Världsmarknaden för griskött Handelsutvecklingen enligt OECD Konsumtionsutvecklingen enligt OECD Dnr

4 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans griskött i tabellform, ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för griskött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För griskött finns en serie ända tillbaka till 1980 och från 2014 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av griskött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och är åtgången av slaktad gris med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av griskött minskat de senaste tio åren, med cirka 12 procent totalt, även om en ökad produktion kan noteras flera år. Den svenska andelen av förbrukningen försvagades kraftigt i början och mitten av perioden, till följd av en kombination av fallande produktion och ökad import. Under 2014 ljusnade dock marknadsläget då en ökad efterfrågan på svenskt griskött ledde till minskad import och en möjlighet för svenska producenter att ta tillbaka förlorade marknadsandelar. Uppmärksamheten kring konsekvenserna av en överdriven antibiotikaanvändning till lantbrukets djur, där Sverige har den lägsta användningen inom EU, och rapportering om multiresistenta bakterier i utländsk grisproduktion har påverkat efterfrågan på det svenska grisköttet positivt. Det har dessutom blivit ett ökat fokus på djurskyddsfrågor, där Sverige har jämförelsevis höga krav. Slutligen enades värdekedjan tillsammans med Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket kring en gemensam handlingsplan för att stärka den svenska produktionen under Produktionen har emellertid inte lyft ännu utan snarare fortsatt att minska, trots god efterfrågan och stigande priser till producenterna. En brist på svenskt griskött kan förklara att importminskningen avtog något Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, snitt ,4 90,4 32,7 322,2 82,1% 35, ,9 103,5 38,0 330,3 80,2% 36, ,7 113,7 50,2 334,2 81,0% 36, ,7 110,6 36,2 335,1 77,8% 36, ,5 121,1 37,8 346,8 76,0% 37, ,1 125,5 29,6 352,0 72,7% 37, ,0 134,8 26,1 341,7 68,2% 35, ,1 142,5 25,9 350,7 66,7% 36, ,2 132,8 29,0 340,0 69,5% 35, ,5 127,7 26,6 334,5 69,8% 34, Källa: Jordbruksverket och SCB 1

5 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen 1.2 Marknadsbalans griskött i diagramform, ton slaktad vikt Grafen illustrerar parametrarna i marknadsbalansen och en utveckling där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar, där importen ökar medan exporten minskar samtidigt som förbrukningen ökar och produktionen minskar % 120% % 80% 60% 40% 20% 0 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 2

6 Antal grisar, tusental 1.3 Antal grisar i Sverige enligt djurräkningen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Antalet grisar i Sverige var nästan dubbelt så högt 1981, då den redovisade statistiken tar sin början, än Sedan 1981 har antalet grisar i djurräkningen endast ökat jämfört med året innan sex gånger, senast Idag finns omkring 80 procent av landets grisar i Götaland, främst i de södra och norra slättbygderna. Knappt 20 procent av grisarna finns i Svealand och endast ett par procent finns i Norrland. I figuren visas utvecklingen av antalet grisar i ett femtonårsperspektiv galtar för avel suggor för avel slaktsvin, minst 20 kg smågrisar, under 20 kg galtar för avel suggor för avel slaktsvin, minst 20 kg smågrisar, under 20 kg Källa: Jordbruksverket 3

7 Miljontal slaktade grisar Antal grisföretag, tusental 1.4 Antal företag med grisar och slakt av grisar Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med grisar visar en stadig nedgång från 2006 till 2012, men åren därefter har det totala antalet företag ökat eller varit något mer stabilt. En ständigt pågående storleksrationalisering som inte är unik för Sverige förklarar till viss del det minskande antalet företag, men svag lönsamhet i svensk animalieproduktion kopplat till importkonkurrens är också en faktor som påverkat. Kriteriet för att hamna i den officiella statistiken över företag med grisar är att producenten har minst tio suggor eller femtio övriga grisar. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som grisproducenter om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Kvoten mellan antalet slaktade grisar och antalet företag med slaktgrisar visar att slakten per företag 2015 var ungefär 75 procent högre 2015 än Även om denna beräkning inte tar hänsyn till att en del av slakten består av andra kategorier än slaktgrisar (suggor, galtar) så visar det att företagen i snitt ökat kraftigt i storlek Milj. slaktade grisar 3,022 3,004 3,072 2,956 2,936 2,845 2,586 2,551 2,562 2,560 Antal grisföretag totalt Antal företag avelssuggor Antal företag smågrisar Antal företag slaktgrisar Källa: Jordbruksverket 4

8 Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar 1.5 Förprövning av grisstallar Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Grafen nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt antalet nya stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under första halvan av perioden var det fler stallplatser och stallavdelningar för suggor som förprövades årligen, men efter en bottennotering 2011 har intresset för att investera i suggstallar åter ökat något. Suggor i produktion Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 5

9 Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar För slaktgrisar har utvecklingen av förprövade stallar varit likartad, men något mer varierad mot slutet av perioden än för suggstallarna. En intressant detalj när det gäller slaktgrisstallarna är att de förprövade stallavdelningarna 2015 i genomsnitt rymmer färre grisar än tidigare år. Detta kan konstateras utan beräkning genom då den svarta markeringen för antalet stallar stigit i förhållande till den stapel som visar antalet förprövade stallplatser. En liknande utveckling kan noteras för kycklingstallar. Detta är givetvis en genomsnittlig siffra som inte säger något om hur det ser ut på individuella gårdar. Slaktgrisar Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 6

10 1.6 Geografisk placering av godkända grisslakterier Kartan visar slakterier som var godkända för slakt av grisar 2014, det är dock inte säkert att alla de godkända slakterierna har någon slakt av gris för närvarande. Alla markeringar har samma storlek och därför visar kartan inte skillnader i slakteriernas kapacitet utan bara den geografiska placeringen. Källa: Jordbruksverket 7

11 Antal slakterier Miljoner slaktade grisar 1.7 Antal slaktade grisar fördelat på anläggningsstorlek Strukturen inom slakteriföretagen har betydelse för grisproducenternas avsättning. Fler och mindre slakterier ger ökad konkurrens om djuren och kortare transporter. Storskaliga slakterier kan ha fördelar med att vara effektiva och ha hög kapacitet exempelvis för export. Jordbruksverkets definition på småskalig grisslakt är att anläggningen slaktar högst grisar årligen. I nedanstående figur har slakten dock delats in i två grupper med brytpunkten vid fler eller färre än slakade grisar per år. Antalet slakterier har ökat totalt sett under perioden, men ökningen har endast skett i gruppen med mindre slakterier medan den mer storskaliga slakten sker på färre slakterianläggningar 2015 jämfört med ,500 3,000 2, slaktade grisar >5000 slaktade grisar Milj. slaktade grisar 3,022 3,004 3,072 2,956 2,936 2,845 2,586 2,551 2,562 2,560 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 Källa: Jordbruksverket 8

12 Antal slaktade grisar 1.8 Ekologisk produktion av gris Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även griskött. Men även om slakten av ekologiskt uppfödda grisar ökar samtidigt som slakten av konventionellt uppfödda grisar minskar så utgör ekologisk grisproduktion fortfarande en mycket liten del av den totala grisproduktionen. Slakten av ekogrisar var 1,7 procent av total grisslakt 2014, vilket är en ökning från 2010 då andelen var 1,4 procent Slakt av ekogris Total grisslakt Källa: Jordbruksverket 9

13 Miljoner slaktade grisar i Sverige 1.9 Grisslakt i Sverige och Danmark per viktintervall Enligt Jordbruksverkets klassningskontroll har svenska slaktgrisar blivit större och det är också stor spridning mellan slaktvikterna. Att grisarna blivit större framgår av att kurvan i figuren nedan som rört sig mot höger från år till år. Att hålla en jämn kvalitet och jämn storlek är viktigt både för att kundens förväntan ska uppfyllas samt att minska svinn och värdeförluster vid styckning och charktillverkning. Flera charkföretag som Jordbruksverket intervjuat i en utredning om köttkvalitet lyfte problemet att styckningsdetaljerna varierar i storlek. Detta påverkar deras ekonomi negativt vilket skulle kunna ge importråvaran fördelar, exempelvis är danska slaktgrisar mer jämnstora än svenska. 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, kg kg kg kg kg kg kg kg Källa: Jordbruksverket Slaktvikterna styrs framförallt av slakteriernas betalning. Grundnoteringen utgår vanligtvis från ett viktspann för bäst betalning vilken har stor betydelse för vad de levererade grisarna väger. Andra faktorer som kan påverka slaktvikterna är variation i tillgång och efterfrågan under året då t.ex. fler grisar behövs inför jul medan en del blir överstående i januari. Logistikflöden kan också vara en faktor. Enligt Klassningskontrollen i Danmark var spannet för bäst betalda slaktvikt tidigare kg. Taket har nu höjts, förra året till 93,9 kg och nu till 94,9 kg, förutom vid veckor som ligger nära inpå helgdagar. Veckorna inför påsk är t.ex. taket för bäst betalning två kilo lägre än vanligt. 10

14 Andel per viktintervall Den danska klassningskontrollen menar att höjningen är en avvägning mellan vad kunderna efterfrågar och önskemål från slakteriets ägare, grisföretagen, som vanligtvis tjänar mer beroende på aktuella foderkostnader på att producera en tyngre gris. Den danska exportens huvudmarknader av de 80 länder som Danmark totalt exporterar till är Tyskland, Kina, Storbritannien, Polen och Japan. Av dessa efterfrågar Storbritannien och Japan mindre storlekar på detaljerna. Man har därför valt ett viktspann som är högre för att tillgodose grisproducenternas behov samtidigt som man sorterar ut de mindre detaljerna dit de efterfrågas. 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% DK SE Danmark 2015 Sverige 2015 Källa: Jordbruksverket och Klassificeringskontrollen i Danmark 11

15 Cypern Spanien Italien Ungern Portugal Tyskland Belgien Polen Bulgarien Frankrike Tjeckien Nederl. Slovakien Estland Storbrit. Österrike Irland Danmark Lettland Litauen Finland Slovenien Sverige Mg per kg skattad vikt 1.10 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Risken för multiresistens påverkas av vilken sorts antibiotika som ges. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Grafen nedan visar statistik för de tre senast kända åren. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar 2013 i 10 länder, däribland i SE med 0,9 mg. Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 0,8 mg mellan och Tyskland som har nästan femton gånger så hög försäljning minskade med 25,6 mg. Sett över hela perioden så minskade försäljningen av antibiotika till lantbruksdjur i de rapporterande länderna med åtta procent Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 12

16 1.11 Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck Statistiken över hushållens utgifter är inte fullständig för de senare åren, men diagrammen visar senast publicerad komplett statistik. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av de totala utgifterna 1980, men bara 12 procent I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till hushållens totala utgifter. Hushållens totala utgifter 1980 totalt miljoner sek Livsmedel, alkoholfria drycker 4% 9% 18% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 12% 7% Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård 2% 12% 6% Transporter och fordon Post- och telekommunikation Rekreation, kultur 1% 5% 24% Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster Hushållens totala utgifter 2013 totalt miljoner sek 6% 0% 11% 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon 3% 12% 4% 5% 27% Post- och telekommunikation Rekreation, kultur Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster 13

17 I relation till de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker stod kött för 17 procent 1994, och 2011 hade andelen ökat till 19 procent. Under samma period ökade de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker med knappt 64 procent. Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 1994 totalt miljoner sek 4% 4% 6% 16% 17% Bröd, spannmålsprod. Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 13% Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% Sötsaker, glass etc. 6% 4% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 2011 totalt miljoner sek Bröd, spannmålsprod. 5% 3% 7% 15% 19% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 11% 9% Oljor, fetter Frukt Grönsaker Sötsaker, glass etc. 7% 3% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Källa: SCB 14

18 Förbrukning, kg per person och år Total förbrukning kött, kg per person och år 1.12 Svensk förbrukning av olika typer av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer mätt får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt. Jämfört med förbrukningen på 87,3 kg så ligger den årliga konsumtionen snarare någonstans kring kg per person enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Mellanskillnaden är förluster i livsmedelskedjan, t.ex. vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 30 procent och det är fågelkött som ökat mest. Förbrukningen av fågelkött var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning under drygt 20 år fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 2015 landade den preliminära köttförbrukningen på totalt 87,3 kg per person, vilket innebär en svag minskning för andra året i rad. Förbrukningen av nötkött har varit relativt konstant under det senaste decenniet. Samtidigt sker nu ett utbyte mellan gris- och fågelkött, och de senaste två åren har den minskade grisköttsförbrukningen i princip ersatts av en lika stor ökning av fågelköttsförbrukningen. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 2001 till 2015, men en serie finns tillbaka till Källa: Jordbruksverket och SCB Övrigt kött 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 Fågelkött 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 Nötkött 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 Griskött 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 Totalt 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,4 87,

19 1.13 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla "förbrukningen". Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att vi inte väljer att kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Från förbrukning till konsumtion Nedanstående beräkningen ger en indikation på hur mycket kött vi äter fördelat på rött kött och kyckling, utifrån den förbrukning per person vi räknat fram 2015 (det vill säga 87,3 kg). Observera att detta är ett sätt att räkna om förbrukning till konsumtion, det finns säkert flera! Beräkningen från slaktad vikt till såld vikt i detaljhandeln baserar sig på följande omräkningstal: Schablonen för omräkning från slaktad vikt (carcasse weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida och uppgår till 0,70 för nöt, 0,78 för gris och 0,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Beräkningen av slutkonsumtionen görs med följande antaganden: Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning "Riksmaten" konsumerar vi omkring kg kött per person och år. Ett snitt av detta, alltså 52,5 kg kött, har fördelats på köttslagen genom att subtrahera en kvantitet som går bort per köttslag från detaljhandels 68,8 kg till slutkonsumtionens 52,5 kg (=16,3 kg totalt). Andelen som går bort för respektive köttslag har beräknats utifrån den andel köttslagen har i försäljningsledet av den totala försäljningen. Kg/capita Nöt Gris Lamm Fågel Övrigt kg/ Gram Gram rött Gram kött capita kött/v kött/v kyckling/v Förbrukning slaktad vikt (cwe) 25,9 34,1 1,7 22,4 3,2 87, Fsg i detaljhandeln (rwe) 18,1 26,6 1,5 19,7 2,8 68, Konsumerad vikt 13,8 20,3 1,1 15,1 2,2 52, Gram/person/vecka Konsumtion i gram/köttslag/v Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket Från levande vikt till försäljning Det går även att räkna om hur mycket som går bort från den levande vikten till senare led i värdekedjan. I tabellen nedan har ett kg levande vikt räknats om till vikten i detaljhandeln. Bland annat ger ett kg levande nöt 0,50 kg slaktad vikt och 0,35 kg såld vikt i detaljhandelsledet. NÖT (kg) Omräkn. f.g. led GRIS (kg) Omräkn. f.g. led LAMM (kg) Omräkn. f.g. led FÅGEL (kg) Omräkn. f.g. led TOTALT (kg) levande vikt, 1,000 1,000 1,000 1,000 4,000 lwe slaktad vikt, 0,500 0,5 0,750 0,75 0,450 0,45 0,750 0,75 2,450 cwe Handelsvikt, rwe 0,350 0,7 0,585 0,78 0,360 0,88 0,660 0,88 1,955 Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket 16

20 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.14 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad den svenska marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och även mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för griskött. Den förstärkning av svensk marknadsandel som skedde för alla köttslag utom griskött hängde till viss del samman med att den globala finanskrisen hämmade handeln med kött, och så även importen till Sverige. Förutom ekonomi och konkurrenskraft så har även sjukdomsutbrott (t.ex. BSE och mul- och klövsjuka) och politiska händelser (t.ex. Rysslands importembargo) i delar av världen påverkat utvecklingen över tid, då de i många fall innebär restriktioner på handeln. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden exempelvis i form av högt smitt- och djurskydd. Det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Fågelkött Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 17

21 ton produktvikt 1.15 Svensk import av griskött på grov nivå, ton produktvikt Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt KN-nummer. För griskött omfattas cirka 55 KN-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta KN-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av griskött till Sverige har sjunkit två år i rad och det är främst importen från Danmark som minskat. Importen 2015 minskade för samtliga kategorier på den grova nivå som visas i figuren. Källa: SCB 1.16 Svensk import av griskött på finfördelad nivå, ton produktvikt Kn-nr Produkt / Hela eller halva slaktkroppar, kylda % Skinka och bog med ben, kylda % Övrigt kylt griskött, framändar/rygg/sida % Hela eller halva slaktkroppar, frysta % Skinka och bog med ben, fryst % Övrigt fryst griskött, framändar/rygg/sida % Saltad, torkad, rökt skinka och bog med ben % Saltad, torkad eller rökt sida % Övrigt saltat, torkat eller rökt griskött % Korv innehållande griskött % Skinka, beredd % Bog, beredd % Blandade styckningsdelar, beredda % TOTALT % Källa: SCB Beredda grisköttsprodukter Korv innehållande griskött Saltat/torkat/rökt griskött Kylt/fryst benfritt griskött Kylt/fryst griskött med ben

22 1.17 Svensk import av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt Import av kylt och fryst griskött 2015 KN-nummer % 6% 1% Tyskland Danmark 12% 41% Polen Nederl. Finland Italien UK Irland 30% Övriga Tyskland Danmark Polen Nederländerna Finland Italien UK Irland Övriga Totalt Källa: SCB 19

23 1.18 Svensk import av korv landfördelad, ton produktvikt Import av korv 2015 KN-nummer % 4% 4% 6% Tyskland Danmark 9% Italien Finland Polen Slovenien 10% Spanien Övriga 19% 44% Tyskland Danmark Italien Finland Polen Slovenien Spanien Övriga Totalt varav övriga: Frankrike Ungern Nederländerna Österrike Belgien Källa: SCB 20

24 1.19 Import av griskött från Danmark, Tyskland, Polen förändring, % Totalt Hela eller halva slaktkroppar, kylda Danmark 0 0 Polen 0 0 Tyskland Totalt Skinka eller bog med ben, kylda Danmark Polen 0 0 Tyskland Totalt Övrigt kylt griskött (framändar, rygg, sida) Danmark Polen Tyskland Totalt Skinka eller bog med ben, frysta Danmark Polen 0 7 Tyskland Totalt Övrigt fryst griskött (framändar, rygg, sida) Danmark Polen Tyskland Totalt Saltad, torkad eller rökt sida Danmark 0 37 Polen 0 5 Tyskland Totalt Övrigt saltat, torkat, rökt griskött Danmark Polen 0 5 Tyskland Totalt Korv delvis innehållande griskött Danmark Polen Tyskland Totalt Skinka, beredd Danmark Polen Tyskland Totalt Bog, beredd Danmark Polen 0 0 Tyskland Totalt Blandade styckningsdelar, beredda Danmark Polen Tyskland Summa alla produkter ovan Totalt OBS! Några mindre produkter, bl.a. frysta Danmark helfall, syns inte i tabellen men de finns med i Polen summeringen. Tyskland Övriga länder Källa: SCB 21

25 ton produktvikt 1.20 Svensk export av griskött på grov nivå, produktvikt Exporten av griskött ökade 2014, men på grund av en stark efterfrågan på hemmamarknaden i kombination med minskad produktion så minskade exporten Den svenska exporten till Nya Zeeland har kommit till stånd på grund av Sveriges goda smittläge Beredda grisköttsprodukter Korv innehållande griskött Saltat/torkat/rökt griskött Kylt/fryst griskött, benfritt Kylt/fryst griskött med ben Källa: SCB 1.21 Svensk export av griskött på finfördelad nivå, produktvikt Kn-nr Produkt / Hela eller halva slaktkroppar, färskt % Skinka och bog med ben, färskt % Övrigt färskt griskött, t ex framändar/rygg/sida % Hela eller halva slaktkroppar, frysta % Skinka och bog med ben, fryst % Övrigt fryst griskött, t ex framändar/rygg/sida % Saltad, torkad eller rökt skinka och bog med ben % Saltad, torkad eller rökt sida % Övrigt saltat, torkat eller rökt griskött % Korv innehållande griskött % Skinka, beredd % Bog, beredd % Blandade styckningsdelar, beredda % TOTALT % Källa: SCB 22

26 1.22 Svensk export av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt Export av griskött 2015 KN-nummer % 6% 22% 40% Polen Nya Zeeland Nederländerna Sydkorea Danmark Övriga 12% 14% Polen Nya Zeeland Nederländerna Sydkorea Danmark Övriga Totalt varav övriga: Italien Taiwan Tyskland Nya Kaledonien Elfenbenskusten Norge Estland UK Singapore Finland Hongkong Australien Tjeckien Japan Ryssland Källa: SCB 23

27 1.23 Svensk export av korv och bearbetat griskött landfördelad, ton produktvikt Export av korv och bearbetat griskött 2015 KN-nummer % 29% Finland Danmark UK 9% Tyskland Lettland 3% 5% 8% 25% Spanien Övriga Finland Danmark UK Tyskland Lettland Spanien Övriga Totalt Källa: SCB 24

28 sek/kg 1.24 Avräkningspriser slaktgris klass E, SEK/kg Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser in från alla slakteriföretag med en slakt över ton gris per kalenderår. Det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. De kraftiga rörelserna kring halvårsskiftet 2012 och 2013 beror till exempel på förändringar i metoden för prismätning, närmare bestämt att tillägg på grundnoteringen redovisats på olika vis under dessa perioder. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte till viss del innehålla ett schablontillägg. Flera slakterier rapporterar också på det viset idag. Priserna innehåller en schablon för transportkostnaden som för närvarande ligger kring 0,50 SEK/kg. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Sedan sommaren 2015 har en ny förordning för klassning och prisrapportering diskuterats i Bryssel men den är i skrivande stund inte klar för röstning. En skärpning har dock föreslagits som innebär att slakterierna måste rapportera det verkliga priset som betalats per klass varje vecka. Om förslaget går igenom skulle det innebära att det inte blir tillåtet att använda sig av schabloner. Statistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html Avräkningspriser slaktsvin klass E , SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 25

29 SEK/smågris 1.25 Avräkningspriser smågrisar, SEK/styck Enligt samma regelverk som styr prisrapporteringen för slaktgrisar ska även smågrispriser rapporteras in till Jordbruksverket. Alla slakterier som förmedlar fler än smågrisar per år ska rapportera inköpspriser. I priset ingår en schablon för transportkostnaden som för närvarande är cirka 22 SEK/smågris. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till ovan finns valutakursen inlagd. 780 Avräkningspris smågris , SEK/smågris -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna Källa: Jordbruksverket 26

30 Index, 2005= Indexutveckling griskött Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 2005 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. I A-index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att den inte visar den verkliga prisutvecklingen under perioder då exempelvis kontraktstilläggen är omfattande. Denna jämförelse visar att slakteriernas priser till sina kunder ökat mer än producent- och konsumentpriserna under den senaste elvaårsperioden. Producentpriserna har dock stigit rejält de senaste två åren. I konsumentprisindex ingår även importerat griskött, vilket kan vara en förklaring till att prishöjningen i detta led dämpats då importen stigit under perioden. 150,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 Grisar A-index Griskött PPI-J Griskött KPI-J 27

31 Index, 1194= Jämförelse av konsumentprisutvecklingen I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var Detta gäller även för kyckling där kurvan också ligger under KPI totalt. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Potatispriserna omfattar endast matpotatis som är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger variationer från år till år. Inget av de inflationsjusterade priserna i jämförelsen var lägre 2015 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 100 förra året Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 28

32 2 EU-marknaden för griskött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s grismarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: Marknadsbalans och prognos för EU-28, ton EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att öka 2017 efter en svag nedgång Även exporten ökar samtidigt som importen står stilla, vilket leder till ett stärkt handelsöverskott. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 32 kg/person och år, men observera att detta är i den vikt grisköttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EUkommissionen antagit att 22 procent gris går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen av griskött är således konsumtionen dividerat med 0,78 (till exempel 41,7 kg 2015). Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött och 0,88 för lamm- och fågelkött ton cwe (e) 2016 (f) 2017 (f) Produktion (inkl. handel med djur) varav import levande djur vara export levande djur Import av kött Export av kött Totalkonsumtion Konsumtion (kg/capita)* 32,2 31,4 31,0 31,7 32,5 32,2 32 Andel av total köttkonsumtion, % Självförsörjningsgrad, % *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för griskött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,78. Källa: EU-kommissionen 29

33 1 000 ton cwe 2.2 Handelsbalans griskött för EU-28 EU har en mycket stark handelsbalans för griskött och importen uppgår endast till en dryg procent av exporten. Exporten har ökat trendmässigt under den aktuella perioden medan importen minskat import export Källa: EU-kommissionen 30

34 2.3 EU:s import av griskött per avsändarland, ton produktvikt 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 andel (%) Schweiz % % % % Serbien % % % % Norge % % % % Chile % % % % Övriga % % % % Total EU-import Förändring f.g. år (%) 3% -11% 2% -6% Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s export av griskött per mottagarland, ton produktvikt Trots att den viktiga Rysslandsmarknaden stängde för import av bland annat griskött fån EU i augusti 2014, så har EU:s export av griskött ökat under Det är framför allt de större asiatiska marknaderna som ökat sin grisköttsimport från EU andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 andel (%) Kina % % % % Syd Korea % % % % Hon Kong % % % % Japan % % % % Filipinerna % % % % USA % % % % Australien % % % % Ukraina % % % % Elfenbenskusten % % % % Angola % % % % Taiwan % % % % Ryssland % % % % Övriga % % % % Total EU-export Förändring f.g. år (%) -2% 1% -6% 8% Källa: EU-kommissionen 31

35 sek/kg 2.5 Avräkningspris klass E och smågrisar för ett urval EU-länder EU:s export av griskött ökade förvisso med 8 procent 2015 trots att den ryska marknaden är stängd, men samtidigt ökade även produktionen med 3,5 procent. Prisutvecklingen för ett antal stora producentländer och EU i genomsnitt indikerar att grismarknaden karakteriseras av överskott och låg lönsamhet, något som också lett till marknadsåtgärder i form av exempelvis stöd för privat lagring av griskött. Mer information om interventionsåtgärderna finns under länken som nämns i inledningen av kapitlet. De svenska priserna har inte dragits med i raset, något som hänger samman med att vi har en stark hemmamarknad för tillfället med god efterfrågan på svenskt griskött. Det svenska priset ligger 5 SEK/kg över EU:s genomsnittliga pris för tillfället. I de nedanstående diagrammen är priserna omräknade till SEK/kg, men de finns även uttryckta i euro/100 kg. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: 52aeb2b7653dd61.html 18 Avräkningspriser slaktsvin 3 år bakåt, sek/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt Sverige Danmark Tyskland Polen EU Källa: EU-kommissionen och Jordbruksverket 32

36 SEK/levande gris Även de svenska smågrispriserna ligger betydligt högre än EU-snittet än vi är vana att se just nu och en smågris i Sverige kostar omkring SEK mer än den gör i flera andra EU-länder. 850 Avräkningspriser smågris 3 år bakåt, sek/smågris -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt Sverige Danmark Tyskland Finland EU Källa: EU-kommissionen och Jordbruksverket 33

37 Handelsbalans, ton slaktad vikt 3 Världsmarknaden för griskött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för griskött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: Handelsutvecklingen enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med griskött i de stora handelsblocken visar att EU växer som global spelare på världsmarknaden, och nettohandeln antas uppgå till ca 2,4 miljoner ton Även Nordamerika får en förbättrad handelsbalans. Övriga handelsblock får en försämrad handelsbalans, förutom Ryssland som går från negativ till något mindre negativ handelsbalans NORTH AMERICA European Union-28 LATIN AMERICA AND CARIBBEAN LEAST DEVELOPED COUNTRIES SUB SAHARAN AFRICA China Russian Federation ASIA Källa: OECD 34

38 1 000 ton 3.2 Konsumtionsutvecklingen enligt OECD Den globala konsumtionen av kött och fisk ökar långsamt till och med 2024 och den största ökningen avser fisk. Totalt sett är ökningen av både kött och fisk 16 procent över perioden, och densamma om man räknar bort fisken. En utveckling som OECD brukar understryka är att den globala totalkonsumtionen av fågelkött beräknas gå om densamma för griskött under Beef and veal (cwe) Pigmeat (cwe) Poultry meat (rtc) Sheepmeat(cwe) Fish Källa: OECD 35