Marknadsråd ägg

Transkript

1 Marknadsråd ägg Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige av skalägg från Danmark ökade kraftigt Under senaste året har antalet hönsplatser i inredd bur minskat medan antalet hönsplatser i frigående system ute och inne samt i ekologisk produktion ökat. Totalt har antalet hönsplatser ökat med 4,4 procent. Priserna inom EU har utvecklats i harmoni med föregående år sedan våren 2014, samtidigt som importen minskat och exporten ökat.

2

3 Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Ulf Nylén

4

5 Sammanfattning Sveriges äggproduktion minskade med nästan 6 procent 2014 samtidigt som importen ökade med nästan 10 procent och exporten minskade med drygt 13 procent. Sammantaget ledde detta till en ökad förbrukning av ägg med 2 procent och en försvagad svensk marknadsandel (självförsörjningsgrad) med nästan 8 procent. Per capita konsumtionen ökade till en i ett tjugoårsperspektiv ny rekordnivå på 14,7 kg. Samtidigt som produktionen av ägg minskade 2014 ökade antalet värphönsplatser med drygt 4 procent, och en förklaring till denna till synes skeva ekvation kan vara tomhållda stallar. Handeln på detaljerad nivå visar att importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt Även importen av skalägg från Finland och Tyskland ökade och sammanlagt ökade skaläggsimporten med 214 procent. För övriga äggprodukter kan både ökad och minskad import konstateras Exporten minskade av de flesta äggprodukter 2014, bland annat minskade exporten av skalägg till Danmark. Jordbruksverket samlar veckovis in svenska avräkningspriser för ekologiska ägg, ägg från höns i inredda burar och ägg från frigående höns inomhus. Även partipriser för ägg från frigående höns inomhus samlas in veckovis. Priserna för samtliga fyra grupper har stigit svagt det senaste året. Det genomsnittliga partipriset i EU har utvecklats väl i linje med föregående tolv månader sedan våren Partipriserna avser ägg från höns i inredda burar i de flesta medlemsländerna. EU:s import av ägg (främst i form av olika äggprodukter) minskade med 36 procent 2014, och på detaljnivå berodde detta på att ökade import från Indien inte kompenserade för de kraftiga importminskningarna från USA och Kina. En anledning till importminskningen är att EU hade ett överskott på ägg 2014 och därför inte behövde importera äggprodukter, och detta syns även på den ökade exporten under året. Siffror inrapporterade enligt förordningen om handelsnormer för ägg över inhysningen i EU, visar att fördelningen i medlemsstaterna enligt inrapportering före den 1 april 2014 var följande: 57 procent inredd bur, 12 procent frigående utomhus, 27 procent frigående inomhus och 4 procent ekologisk. Medlemsstaterna rapporterade senast den 1 april 2015 in nya siffror över inhysningen, men dessa har tyvärr inte publicerats ännu. EU-priserna på skalägg ligger i nivå med priserna i Brasilien för närvarande, medan de amerikanska priserna är något högre. Indiska priser som finns med i jämförelsen ligger ungefär 50 procent under EU:s priser.

6 Innehåll 1 Den svenska marknaden Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige , kg/capita Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för animalieprodukter Invägning och beräknad produktion , ton Förprövning av stallar till unghöns och värphöns Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige Användning av antibiotika till djur inom EU Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Avräkningspris/partipris ägg (v12), kr/kg EU:s och Sveriges partipriser (v 13), euro/100 kg Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI EU och världsmarknaden Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, Utveckling av EU:s äggbalans, (f) Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg EU:s handelsbalans för ägg (exkl. kläckägg) EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter EU:s exportutveckling per land Viktiga aktörer på världsmarknaden, Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg... 28

7 1 Den svenska marknaden 1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter Den svenska balansen för ägg visar i grova drag hur produktion, handel och förbrukning utvecklats över tid. Jordbruksverket har en serie med jämförbara uppgifter från 1994 till 2014 men i denna rapport visas bara de tio senaste åren. Handelssiffrorna inkluderar även ägg som handlas i annan form än skalägg, t.ex. äggpulver, bakverk och pasta där ägginnehållet räknats om till skaläggsekvivalenter. Längre fram i denna rapport beskrivs handeln på en mer detaljerad nivå. Den svenska andelen av förbrukningen (även kallad självförsörjningsgrad) indikerar hur den svenska konkurrenskraften utvecklats. Denna andel har under flera år legat en bra bit över 90 procent, men 2014 skedde en kraftig försämring då importen ökade samtidigt som produktionen minskade. Förbrukningen uttryckt i kg per person och år visar att svenskarna äter alltmer ägg, och 2014 var förbrukningen rekordhög i ett 20-årsperspektiv med 14,7 kg. År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person ,5 44,0 27,9 117,6 86,3% 13, ,8 45,9 27,0 117,7 83,9% 13, ,4 51,3 28,3 118,4 80,6% 12, ,5 46,6 29,1 119,9 85,4% 13, ,5 49,0 28,0 125,5 83,3% 13, ,3 52,4 41,7 122,0 91,2% 13, ,1 49,8 43,9 121,9 95,2% 12, ,2 51,9 41,8 132,3 92,4% 13, ,2 51,3 41,2 139,3 92,8% 14, ,6 56,3 35,7 142,1 85,5% 14,7 Skillnad 14/13-5,9% 9,6% -13,4% 2,0% -7,8% 1,0% Not: Produktionen beräknas genom partihandelns invägning delat med 0,73 ( ), 0,744 (2007), 0,7642 (2008), 0,76337 (2009), 0,7741 (2010), 0,79 (2011), 0,8 ( ), 0,82 (2014-). Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning). 1

8 Förbrukning kg/capita per produkt Förbrukning kg/capita totalt 1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige , kg/capita Intresset för den svenska köttkonsumtionen har varit stort de senaste åren och i figuren nedan illustreras utvecklingen av både kött- och äggkonsumtionen sedan året före Sveriges EU-medlemskap. Förbrukningen av ägg har inte ökat lika mycket som kött de två senaste decennierna, där framför allt förbrukningen av fågel- och nötkött stigit rejält. För kött har Jordbruksverket på senare år bytt ut begreppet konsumtion mot förbrukning, eftersom den beräkning som görs visar åtgången i slaktad vikt av det kött vi sedan äter. Ungefär 30 procent av en slaktkropp försvinner i form av ben och andra förluster i värdekedjan från slakteri till hushåll. Förlusterna i värdekedjan av invägda ägg bör dock vara betydligt mindre. 120,0 120,0 100,0 100,0 80,0 80,0 60,0 60,0 40,0 40,0 20,0 20,0 0, Övrigt kött 4,8 4,7 4,1 4,1 3,4 4,0 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4 Lammkött 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 Fågelkött 8,2 8,7 9,6 9,3 9,8 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,2 Nötkött 18,0 18,5 19,4 20,1 20,3 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,8 Griskött 34,0 35,5 34,9 35,5 37,5 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,0 Ägg 12,5 12,0 12,5 12,1 12,5 12,3 12,2 12,1 11,6 11,9 13,3 13,0 13,0 12,9 13,0 13,5 13,0 12,9 13,9 14,5 14,7 Totalt 78,2 80,1 81,3 81,9 84,3 86,6 88,4 87,6 92,0 92,6 95,1 95,1 95,7 96,2 97,4 97,2 99,2 100,1 99,5 102,2 101,8 0,0 Källa: Jordbruksverket och SCB 2

9 1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för animalieprodukter Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden, har sjunkit successivt i samtliga animaliesektorer de tjugo senaste åren. Ökat importtryck då Sverige blev en del av den inre marknaden 1995 är den främsta orsaken till försämrad konkurrenskraft för svenskt kött och svenska ägg. För ägg inleddes redan 1984 en obligatorisk salmonellakontroll i fjäderfäbesättningar i Sverige, vilket innebar att Sverige kunde förhandla sig till salmonellagarantier vid EU-medlemskapet. Dessa har inneburit ett betydande skydd mot import av ägg för konsumtion från andra EU-länder, vilket även syns i jämförelsen i figuren genom att äggsektorn lyckats upprätthålla en relativt hög självförsörjningsgrad. Inom EU har idag även Finland och Danmark en salmonellastatus som innebär att ägg för konsumtion kan importeras från dessa två länder till Sverige utan särskilda intyg om salmonellafrihet. NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG 120% 100% 80% 60% 40% 20% 104% 102% 93% 91% 71% 86% 69% 65% 52% 31% 0% Källa: Jordbruksverket och SCB 3

10 ton 1.4 Invägning och beräknad produktion , ton För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningsfaktorn justeras med ett eller några års mellanrum (se not till figuren) och trenden är att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på packerier som är medlemmar i Svenska Ägg. Till exempel var denna andel 82 procent 2014 vilket kan jämföras med 73 procent De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd på grund av att det är så få verksamma företag. Produktionen av ägg steg varje år för att minska med nästan 6 procent De två främsta orsakerna till produktionsminskningen förra året är den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur står antingen tomma eller byggs om till frigående system, samtidigt som stallar byggs eller anpassas till ekologisk produktion. De åtta första veckorna 2015 ökade dock produktionen av ägg igen med drygt 3 procent, från 18,6 tusen ton till 19,2 tusen ton Invägning Produktion Not: För att beräkna den svenska produktionen räknas invägningen till Svenska Äggs medlemspackerier om med en faktor som speglar den mängd ägg som bedöms passera via andra kanaler än dessa packerier. Den andel som gått via Svenska Äggs medlemspackerier har under den aktuella perioden varit följande: 73 % , 74,4 % 2007, 76,42 % 2009, 77,41 % 2010, 79 % och 82 % Källa: Svenska Ägg 4

11 Antal berörda stallplatser Antal berörda stallavdelningar 1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns Innan ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder ska genomföras av ett djurstall måste det förprövas, vilket är en form av djurskyddsgranskning. Ansökan om förprövning lämnas till länsstyrelsen och i början av varje år gör Jordbruksverket en sammanställning och analys av det gångna årets förprövningar. Då erfarenheten visar att de flesta förprövningar leder till realisering av byggplanerna är statistiken en god indikator på investeringsviljan i animalieproduktionen, även om det kan ta ett antal år innan investeringen blir av. Värphöns är det djurslag som uppvisat den största ökningen av förprövade stallplatser och avdelningar de senaste åren. Antalet förprövade stallplatser och avdelningar har dock både ökat och minskat det senaste decenniet, med en toppnotering Statistiken för unghöns började sammanställas för fem år sedan. Figuren nedan visar nettot av tillkomna (berörda) stallplatser och stallavdelningar Antal unghöns Antal värphöns Stallavd. unghöns Stallavd. värphöns Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 5

12 Miljontal värphöns Antal värphönsanläggningar Miljontal värphöns per produktionsmetod Miljontal värphöns totalt 1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige De två figurerna nedan visar dels utvecklingen över fem år av antalet värphöns fördelat på fyra produktionsmetoder enligt Svenska Äggs register, och dels en jämförelse mellan fördelningen 2015 enligt Svenska Äggs och Jordbruksverkets register (utdrag på våren respektive år). Uppgifterna ska rapporteras till EU- kommissionen den 1 april varje år och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter från Svenska Äggs register, eftersom det bedöms vara bättre uppdaterat. I jämförelsen nedan visar Jordbruksverkets register drygt fler värphönsplatser och 25 färre anläggningar än enligt Svenska Äggs register. Sistnämnda register visar att antalet platser i inredd bur minskat samtidigt som antalet i övriga tre produktionssystem ökat sista året. Uppgifterna för 2015 visar också en total ökning av antalet hönsplatser med 4,4 procent, samtidigt som produktionen minskade 2014 enligt tidigare figurer. En förklaring till denna skeva ekvation kan vara tomhållda stallar på vissa gårdar. Registeruppgifter används även i andra sammanhang, t.ex. för kartläggning och planering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar Ekologisk Frigående ute Frigående inne Inredd bur Totalt Källa: Svenska Ägg Inredd bur Frigående inne Frigående ute Ekologisk Totalt Maxkapacitet SJV vår Maxkapacitet SÄ vår Antal anläggningar SJV vår Antal anläggningar SÄ vår Källa: Svenska Ägg och Jordbruksverket 6

13 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Lettland Litauen Nederl. Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Storbrit. Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Mg per kg skattad vikt 1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 procent) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7

14 1 000-tal ton 1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter Den inledande tabellen i denna rapport visar att den totala handeln med ägg uttryckt som skaläggsekvivalenter ökade I följande figur har importen brutits ner på tre kategorier. Importen uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att ökningen 2014 avsåg bearbetade produkter och skalägg medan importen av äggprodukter minskade. Importen domineras av ägg i bearbetade livsmedel, där ägget oftast är en anonym ingrediens. Skalägg Äggprodukter Bearbetade 60,0 50,0 51,9 51,3 56,3 60,0 50,0 40,0 28,1 28,7 32,2 40,0 30,0 30,0 20,0 20,0 10,0 18,9 20,5 18,4 10,0 0,0 Källa: Jordbruksverket, SCB 5,0 5,7 2, ,0 1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt Tabellen redogör för importflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här uttrycks importen i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter. KN-nr Produkt / Färska hönsägg % Färska ägg från andra tamfåglar % Färska ägg från andra fåglar % Konserverade/kokta tamfågelägg % Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar % Torkad äggula % Flytande äggula % Fryst äggula % Torkade helägg % Frysta/flytande helägg % Torkat äggalbumin % Övrigt äggalbumin % Källa: Jordbruksverket, SCB 8

15 1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Pajdiagrammen visar importen fördelat per land av de tre dominerande produkterna i tabellen ovan. Importen av skalägg är koncentrerad kring ett litet antal länder, vilket delvis beror på de svenska salmonellagarantier som nämnts ovan. Även geografisk närhet och företagsintern handel kan påverka importflödets ursprung. Importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014, även importen av skalägg från Finland ökade men Finlands andel av total import av skalägg minskade ändå rejält. En ny aktör i statistiken är Estland, och 350 ton estniska skalägg nådde svensk marknad Danmark Tyskland 6% 3% Finland Övriga 20% Danmark Finland Estland Tyskland Övriga 4% 1% 7% 71% 28% 60% (ton skalägg, ) /13 Totalt % Danmark % Finland % Estland Tyskland % Övriga % Källa: SCB 9

16 1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Importen av flytande äggula och flytande/frysta helägg är fördelad på ett större antal länder än skaläggen, med Danmark, Finland, Polen och Tyskland i topp. Den totala importen av dessa produkter minskade något 2014 och den största förändringen på landnivå var att importen från Polen minskade medan importen från Tyskland ökade. Danmark Lettland Polen USA 4% Finland Nederländerna Tyskland Danmark Lettland Polen Finland Nederländerna Tyskland 15% 18% 21% 23% 17% 20% 17% 34% 3% 9% 12% 7% (ton äggprodukt, ) /13 Totalt % Danmark % Finland % Lettland % Nederländerna % Polen % Tyskland % USA % Övriga % Källa: SCB 10

17 1 000-tal ton 1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter I följande figur har exporten, som minskade 2014, brutits ner på tre kategorier på samma vis som importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att minskningen 2014 avsåg samtliga tre kategorier. Liksom importen så domineras även exporten av ägg i bearbetade livsmedel. Skalägg Äggprodukter Bearbetade 45,0 41,8 41,2 45,0 40,0 35,0 35,7 40,0 35,0 30,0 25,0 30,0 27,3 24,7 30,0 25,0 20,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Jordbruksverket, SCB 8,9 7,8 7,1 4,1 5,0 3, ,0 10,0 5,0 0, Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt Tabellen redogör för exportflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här uttrycks exporten i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter. KN-nr Produkt / Färska hönsägg % Färska ägg från andra tamfåglar % Färska ägg från andra fåglar Konserverade/kokta tamfågelägg % Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar Torkad äggula % Flytande äggula % Fryst äggula % Torkade helägg % Frysta/flytande helägg % Torkat äggalbumin % Övrigt äggalbumin % Källa: Jordbruksverket, SCB 11

18 1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Pajdiagrammen visar exporten fördelat per land av de två dominerande produkterna i tabellen ovan. Exporten av skalägg är liksom importen koncentrerad kring ett litet antal länder med Danmark som tar emot nästan 90 procent av den svenska skaläggsexporten. Den svenska exporten av skalägg till Tyskland har varit relativt betydande under flera år, men försvann eller pausade En förklaring till detta är att de ekologiska ägg som tidigare exporterats till Tyskland behövdes för att tillgodose den ökade svenska efterfrågan på ekologiska ägg under förra året. Totalt sett minskade skaläggsexporten med 43 procent. Danmark Tyskland 2% 9% Färöarna Övriga Danmark Färöarna Övriga 8% 3% 4% 85% 89% (ton skalägg, ) /13 Totalt % Danmark % Färöarna % Tyskland % Övriga % Källa: SCB 12

19 1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) (th), ton produktvikt Exporten av konserverade/kokta ägg var kvantitetsmässigt näst betydelsefull i den svenska äggexporten 2014, efter en ökning med 68 procent, och även här dominerar Danmark bland mottagarländerna. Danmark Nederländerna Tyskland Danmark Belgien Finland 4% 6% 3% 19% 90% 78% (ton konserverade/kokta ägg, ) /13 Totalt % Danmark % Belgien Finland 0 48 Nederländerna % Tyskland % Källa: SCB 13

20 sek/kg 1.16 Avräkningspris/partipris ägg (v12), kr/kg Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser på ägg från just denna typ av produktion. EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift, som slår fast att alla packerier med en årlig invägning över ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Det var några år sedan Jordbruksverket senast såg över vilka packerier som omfattas av rapporteringskravet, i dagsläget är det troligtvis några fler än de som idag rapporterar som har en invägning över ton. Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som dessutom används av Jordbruksverkets statistikenhet. Figuren nedan visar prisutvecklingen från 2012 till vecka 12 i år. Sett till det senaste året har samtliga priser ökat, under perioden som helhet har dock priserna på ägg från höns i inredda burar samt ägg från frigående höns inomhus sjunkit medan priserna på ägg från ekologiska höns stigit och partipriserna stått ganska stilla. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna Inredda burar Ekologisk produktion Frigående inomhus Pris 15-pack, partiled frigående Källa: Jordbruksverket 14

21 euro/100 kg 1.17 EU:s och Sveriges partipriser (v 13), euro/100 kg EU:s genomsnittliga äggpriser jämförs nedan med de svenska priserna. Figuren visar en tydlig skillnad mellan nivåerna, där svenska priser för närvarande ligger drygt 50 procent högre än EU-snittet. En förklaring till den stora skillnaden kan givetvis vara högre kostnader i svensk äggproduktion, men en annan betydande anledning är att rapporteringen görs för representativ äggproduktion i varje medlemsstat. Sverige är ett av få länder som har störst andel av äggproduktionen i frigående system inomhus, och därför rapporterar priser för dessa ägg. Majoriteten av EU-länderna har störst andel äggproduktion i inredda burar, och därför bör även priserna i dessa länder avse ägg producerade i inredda burar. Detta förhållande beskrivs mer utförligt längre fram i denna rapport. Även valutakurseffekter påverkar förhållandet mellan priserna, och en försvagad svensk krona det senaste året har gett lägre partipriser på svenska ägg omräknat till euro. 230 EU Sverige Källa: EU-kommissionen 15

22 euro/100 kg 1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land Av en jämförelse mellan ett urval av EU-länder framgår tydligt att de svenska priserna är högst, med Danmark och Finland på andra och tredje plats. Både Danmark och Finland har en större andel värphöns i inredda burar än i frigående system inomhus vilket bör innebära att priserna avser ägg från just inredda burar. Även i denna jämförelse påverkar växelkursutvecklingen priserna i de länder som inte har infört euro som valuta. Priserna i alla länder i jämförelsen, utom Sverige och Danmark, påverkades tydligt av den turbulens som skapades på marknaden då förbudet mot oinredda värphönsburar trädde i kraft den 1 januari Danmark Tyskland Lettland Polen Finland Sverige Storbritannien EU genomsnitt 230,00 210,00 190,00 170,00 150,00 130,00 110,00 90,00 70,00 50,00 Källa: EU-kommissionen 16

23 Index; basår Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret, utan att visa de nominella priserna. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (KPI totalt) mellan 1995 och Livsmedel blev generellt billigare då Sverige blev en del av den inre EU-marknaden Priserna på kött sjönk dock mer än priserna på livsmedel som grupp, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på livsmedel som grupp väl ända till Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört med livsmedel som grupp, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över perioden i dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan. KPI ägg KPI nötkött KPI griskött 140,0 KPI fjäderfäkött KPI livsmedel KPI totalt 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80, Källa: Jordbruksverket och SCB 17

24 1 000-tals höns tals höns 2 EU och världsmarknaden 2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010 Statistiken för fördelning av EU:s värphöns på tre olika anläggningsstorlekar i EU-27 är tyvärr inte helt uppdaterad, siffror finns för 2007 och 2010 (varav den nedre figuren endast visar situationen 2010). Dessa visar dock hur det bara på tre år skedde en tydlig omställning i de medlemsländer, företrädesvis i östra Europa, som fortfarande har en relativt stor andel höns i anläggningar med en maxkapacitet under 350 höns. Statistiken visar också att det är en mycket liten andel av anläggningarna som har mellan 51 och 349 maxplatser och att den klart dominerande andelen värphöns inom EU finns i anläggningar med fler än 350 platser > BE BG CZ DK DE EE EI EL ES FR IT KY LV LT LU HU MT NL ÖS PL PT RO SI SK SF SE UK EU EU15 EU 12 > Källa: EU-kommissionen 18

25 Miljontal värphöns 2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013 Följande tre figurer och tabeller visar fördelningen av äggproduktionen inom EU på fem kategorier produktionssystem enligt inrapportering före den 1 april Uppdaterade uppgifter skulle vara EUkommissionen tillhanda senaste den 1 april i år, men sammanställningen har ännu inte publicerats. En slutsats av denna statistik är att det för ett år sedan bara fanns två länder som fortfarande hade oinredda burar i drift och det var Grekland och Kroatien. En annan slutsats är att de partipriser som samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta EU-länder. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående inomhus. I Storbritannien är enligt den nedre tabellen produktionen av ägg i frigående system utomhus störst, dock antyder den relativt låga prisnivån för Storbritannien (se figur ovan) att det inte är dessa äggpriser som rapporteras. 70 Oinredda burar Inredda burar Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologiska BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Källa: EU-kommissionen 19

26 Fördelningen av värphöns per produktionsmetod inom EU som genomsnitt kan jämföras med den aktuella svenska fördelningen som är 64,5 procent frigående inne, 21 procent inredd bur, 13 procent skologisk och 1,5 procent frigående ute. Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk 4% 27% 57% 12% Källa: EU-kommissionen (antal värphöns) Oinredd bur Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EUR Källa: EU-kommissionen 20

27 2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, (f) Utvecklingen av EU:s äggbalans visar bland annat att produktionen ökade med 33 procent mellan 1995 och För 2015 bedöms produktionen öka marginellt med 0,2 procent medan importen ökar rejält och exporten minskar. Produktionsutvecklingen för 2015 beskrivs mer i detalj i nästa figur (f) 15/14 Produktion (1 000 ton) ,2% varav kläckägg (1 000 ton) ,7% Import skaläggsekv. (1 000 ton) ,6% Export skaläggsekv. (1 000 ton) ,8% Intern konsumtion (1 000 ton) ,4% Befolkning (miljoner) 371, , , , , ,171 0,3% Konsumtion (kg/head) 14,65 14,07 14,79 14,36 14,27 14,29 0,1% Pris (euro/100 kg) 86,43 98,39 86,08 111,68 127,61 Självförsörjningsgrad (%) 102,9% 103,1% 102,4% 102,1% 103,0% 102,8% -0,2% Källa: EU-kommissionen 21

28 Qty in 1000 tonnes 2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU Nedanstående figur visar hur produktionen utvecklats på landnivå sedan 2012 samt en prognos för Den ökade produktionen 2015 på 0,2 procent antas framför allt ske i Spanien, Storbritannien, Bulgarien och Italien. Prognosen för EU:s produktion av konsumtionsägg redovisas i samband med månatliga kommittémöten för marknadsfrågor där Jordbruksverket deltar för svensk räkning. Jordbruksverket har ingen information om hur prognoserna för ägg tas fram och har aldrig kallats till dessa möten, men kommer att undersöka detta. Det står hur som helst klart av det underliggande materialet att produktionssiffran som anges för Sverige inte ändrats sedan 2008 och ligger på ton, vilket kan jämföras med den produktion vi faktiskt hade 2014 på ton. Med andra ord baseras EU:s prognos åtminstone för svensk räkning på felaktiga produktionssiffror. Det framgår av figuren att övriga länders staplar justerats en aning från år till år. På övriga animalieområden har branschorganisationerna periodvis bevakat EU:s prognosmöten. Experts EU production forecast of Eggs for consumption 2014: Th T (+ 0.7%) & 2015: 6 622,9 ThT (+ 0,9 %) FR : - 2.9% DE : 0.6% IT : 1.3% 800 ES : 7.0% 600 PL : 1.9% UK: +2,3% BG : 2.3% DK : 0.0% IE : 0.0% HU : - PT : 3.7% 0.0% FI : 0.8% 0 BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Källa: EU-kommissionen 22

29 vecka 1 vecka 3 vecka 5 vecka 7 vecka 9 vecka 11 vecka 13 vecka 15 vecka 17 vecka 19 vecka 21 vecka 23 vecka 25 vecka 27 vecka 29 vecka 31 vecka 33 vecka 35 vecka 37 vecka 39 vecka 41 vecka 43 vecka 45 vecka 47 vecka 49 vecka 51 euro/100 kg 2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg Figuren visar att äggpriserna 2015 följer förra årets priser ganska väl hittills. Under 2014 utvecklades i sin tur priserna under året i linje med 2013 års priser, men undantag för inledningen av 2013 då priserna fortfarande höll på att normaliseras efter den kraftiga hausse som skedde , ,0 170,0 150,0 130,0 110,0 90,0 Källa: EU-kommissionen 23

30 1 000 ton skaläggsekvivalenter 2.6 EU:s handelsbalans för ägg (exkl. kläckägg) I ett antal figurer nedan redovisas utvecklingen av EU:s ägghandel med tredje land. EU:s handelsbalans för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan konstateras vissa år, bland annat 2003 och Den försämring av handelsbalansen som skedde 2012 kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari Detta skapade ett plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar i drift. Under inledningen av 2012 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Under 2013 och 2014 har dock handelsbalansen åter förbättrats avsevärt och importen var under förra året endast drygt 5 procent av exportkvantiteten import export Källa: EU-kommissionen 24

31 2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har anläggningar för godkänd export till EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg uppgick 2014 till ton skaläggsekvivalenter, och dominerades av äggprodukter från Indien. Importen av färska ägg var mycket låg 2014, men den har varit större längre tillbaka i tiden. Under de första månaderna 2007 uppgick importen av färska ägg exempelvis till ungefär en tredjedel av den totala importen. Importen av ägg till EU har de senaste åren dominerats av beredningar av helägg, följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen färska ägg. (ton skaläggsekvivalenter) 2011 andel (%) 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 14/13 (%) Indien % % % % 45% Argentina % % % % -75% USA % % % % -43% Schweiz 343 2% 333 1% 355 2% 610 5% 72% Övriga % % % % -55% Total EU-export Förändring f.g. år (%) 81% -45% -36% Källa: EU-kommissionen Det finns ett antal importkvoter för ägg till EU, både licenskvoter och först-till-kvarnen kvoter. Det finns fem licenskvoter, varav tre är öppna för alla länder (totalt ton) och två avser import från Ukraina (totalt ton). Talen kan jämföras med EU:s totala produktion av konsumtionsägg som var cirka 6,56 miljoner ton ägg 2014, så dessa två större kvoter utgör kvantitetsmässigt cirka 2 procent av EU:s äggproduktion. Kvoterna är dock inte särskilt väl utnyttjade, första kvartalet 2015 låg utnyttjandet för den största kvoten på knappt 14 procent. Först till-kvarnen-kvoterna gäller import från Mexiko, fördelat på tre kvoter om totalt ton diverse äggprodukter. Dessa kvoter har varit mycket lågt eller inte alls utnyttjade, även om Mexiko idag har två godkända anläggningar för export av äggprodukter till EU. Det har även funnits först-till-kvarnen kvoter för import av äggprodukter från Moldavien, men detta avtal har nyligen omförhandlats så att all äggimport från Moldavien numera är tullfriull till ett visst kvantitetstak. Emellertid har Moldavien i dagsläget inga godkända anläggningar för export till EU. Lågt utnyttjande av kvoter kan bland annat bero på att det inte finns tillräckligt många godkända anläggningar i avsändarländerna och ett svagt intresse för import inom EU. 25

32 2.8 EU:s exportutveckling per land Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom spridd på fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 2014 har inte påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra branscher. De två enskilt största importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder. Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan, albumin och kläckägg dominerar med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och äggula. (ton skaläggsekvivalenter) 2011 andel (%) 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 14/13 (%) Japan % % % % 22% Schweiz % % % % -6% Malaysia % % % % 35% Angola % % % % 25% Israel % % 936 0% % 273% Arabemiraten % % % % -22% Thailand % % % % -16% Ryssland % % % % -27% Sierra Leone 312 0% 0 0% % % 64% Kongo % 889 0% % % 43% Djibouti 392 0% 121 0% 417 0% 655 0% 57% Övriga % % % % 1% Total EU-export Förändring fg år (%) -14% 16% 6% Källa: EU-kommissionen 26

33 Turkey (up to Oct) EU China + H. Kong (up to Nov) Malaysia (up to Oct) EU United States (up to Nov) Turkey (up to Oct) United States (up to Nov) China + H. Kong (up to Nov) Malaysia (up to Oct) Qty in 1000 Tonnes (pw) Mexico (up to Oct) China + H. Kong Singapore (up to Nov) Mexico (up to Oct) Switzerland (up to Nov) Canada (up to Nov) Switzerland (up to Nov) Canada (up to Nov) China + H. Kong Singapore (up to Nov) Qty in 1000 Tonnes (pw) 2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014 De två nedanstående figurerna visar vilka aktörer som dominerar handeln med ägg på världsmarknaden. Kina är den klart största importören medan Turkiet exporterar störst kvantiteter. EU är den tredje största aktörer på exportsidan. Main Importers of EGGS Products (up to December) Source : GTA & Eurostat (excl. Eggs for hatching) (up to December) 2014 (up to December) 0 Main Exporters of EGGS Products (up to December) Source : GTA & Eurostat (excl. Eggs for hatching) (up to December) 2014 (up to December) 0 Källa: EU-kommissionen 27

34 2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg EU-kommissionen sammanställer veckovisa äggpriser i partiledet för ett antal länder. Figuren nedan visar att prisförhållandet mellan de fyra olika aktörerna varierar kraftigt över tid, och för tillfället ligger de amerikanska priserna klart högst medan EU:s och Brasiliens priser är nära varandra. Indiska äggpriser i partiledet är ungefär 50 procent lägre än EU:s priser. Egg prices of EU, USA, Brazil and India in uro/ 100kg , ,99 127,68 60, EU = weighted avg of MS prices Average class L&M US = weekly USDA prices Eggs grade A,Chicago BR = avg of prices in main producing states (noticiasagricolas.com.br) IN = avg of NECC prices in available Production Centres (e2necc.com) EU egg US egg uro BR Egg uro IN NECC uro Källa: EU-kommissionen 28