Marknadsrapport ägg utvecklingen till och med 2017

Transkript

1 Marknadsrapport ägg utvecklingen till och med 217 Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser. Enheten för handel och marknad Jönköping mars 218 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Åsa Lannhard Öberg

2 Innehåll 1 Den svenska marknaden Marknadsbalans ägg Strukturutveckling i äggproduktionen Fördelning av värphöns per produktionssystem Invägning och beräknad produktion Förprövning av stallar till värphöns och unghöns Packeriledet Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Hushållens utgifter på mat och dryck Förbrukning och konsumtion av kött och ägg Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Import av ägg Export av ägg Handelsvärden ägg och äggprodukter Parti- och avräkningspris ägg Indexutveckling ägg Konsumentprisutveckling EU-marknaden Marknadsbalans och prognos Handel med ägg Inhysning av värphöns Partipris ägg i EU Världsmarknaden Global äggproduktion fördelat på världsdelar Länder där äggproduktionen ökar mest Konsumtion av ägg Självförsörjningsgrad för ägg... 36

3 1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans ägg Den svenska marknadsbalansen för ägg visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För ägg finns en serie ända tillbaka till 1994 och från 214 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på: tml Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas förbrukningen av ägg. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export. För att beräkna olika nyckeltal måste handeln räknas om via schablontal till skaläggsekvivalenter, då det är i denna form produktionen anges. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas självförsörjningsgrad. För ägg omfattade balansen tidigare även ägginnehållet i livsmedel som importeras och exporteras, men sedan 216 ingår bara skalägg samt äggprodukter (äggpulver, beredda ägg, albumin) i balansberäkningen. När balansen uppdaterades bakåt enligt det nya beräkningssättet förändrades även förbrukning och svensk marknadsandel av förbrukningen. Marknadsbalansen visar att produktionen av ägg ökat de senaste tio åren, med 34 procent totalt, och en minskad produktion under denna period kan endast noteras två år. Under 217 minskade produktionen med 1,3 procent. Både importen och exporten har ökat, men exporten har ökat mer såväl i procent som räknat i ton. Andelen svenska ägg av förbrukningen har haft en stigande trend även om mindre dippar noteras vissa år. Den svenska marknadsandelen för ägg har varit på en betydligt högre nivå än den för kött och mejeriprodukter sedan EU-inträdet, vilket till del beror på de svenska salmonellagarantierna. Dessa innebär att veterinärintyg om salmonellafrihet i produktionen måste åtföljas import av färska ägg för direktkonsumtion från alla länder utom Danmark, Finland och Norge. Detta har fungerat som en form av gränsskydd. Andra skäl kan vara att konsumenterna föredrar svenska färska ägg framför importerade, trots en högre prisnivå. Produktion 1 ton Import 1 ton Export 1 ton Förbrukning 1 ton Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning, snitt 28 12,5 22,8 9,9 115,4 88,8% 12, ,5 23,3 7,1 12,7 86,6% 13, ,3 25,5 11,7 125,1 89,% 13, ,1 23,6 13,7 126, 92,1% 13, ,2 23,8 11,9 134,2 91,1% 14, ,2 22,6 14, 137,9 93,7% 14, ,1 24,4 11, 134,5 9,% 13, ,5 26,7 14,2 139, 91,% 14, ,5 27,1 18,3 148,3 94,1% 14, ,8 25,4 15,5 147,7 93,3% 14, Not: Produktionen beräknas genom invägning hos medlemmarna i Svenska Äggs packeriråd dividerat med den andel ägg av total produktion som beräknas vägas in hos ovan nämnda medlemmar. Talen som använts är,73 (24-26),,744 (27),,7642 (28),,76337 (29),,7741 (21),,79 (211),,8 ( ),,82 (214) och,83 (215),,865(216),,858 (217). Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning). 1

4 PROCENT ton skaläggsekvivalenter Svensk andel av förbrukningen Figuren nedan visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i Utvecklingen visar att både produktion och konsumtion samt import och export följs åt ganska väl, även om förbrukningen ökat lite mer än produktionen samtidigt som importen ökat lite mer än exporten. Liknande grafer över utvecklingen på köttmarknaderna bildar så kallade krokodilkäftar, det vill säga att importen ökat betydligt mer än vad exporten gjort samtidigt som förbrukningen ökat något mer än produktionen. Den svenska äggproduktionen har med andra ord lyckats hävda sig bättre i importkonkurrensen än vad köttproduktionen gjort, bland annat av skäl som nämnts ovan % 1% 95% 9% 85% 8% 75% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 217 mot året innan för kött och ägg. Import och förbrukning sjönk generellt, medan produktionen ökade i de flesta sektorer. Andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag. För äggen backade dock alla parametrar i marknadsbalansen Marknadsutveckling kött och ägg 217/ Griskött Nötkött Lammkött Matfågel Ägg Produktion 3,4,6 4,4,8-1,3 Import -6,9-4,9 3, -,6-6,3 Export 9,8 6,8-18,1 5,6-15,4 Förbrukning -1, -2,9 3,7 -,2 -,4 Förbrukning/capita -2,3-4,2 2,3-1,6 -,8 Svensk andel av förbrukningen 4,4 3,6,6 1, -1,8 Källa: Jordbruksverket och SCB 2

5 Miljontal höns Antal företag med höns 1.2 Strukturutveckling i äggproduktionen Figuren visar hur svensk äggproduktion utvecklats de senaste tio åren enligt Jordbruksverkets lantbruksregister (LBR). Uppgifterna i registret bygger på urvalsundersökningar de flesta år, men med några års mellanrum görs även totalundersökningar. För att hamna i lantbruksregistret som företag med värp- eller unghöns måste producenten ha minst 1 höns, men även företag som har färre än detta antal hamnar i registret om de når upp till någon annan verksamhetströskel - till exempel för areal eller annat djurslag. Det är vanligt att ett lantbruksföretag har en hobbybetonad äggproduktion och de flesta av de knappt 3 företagen med värphöns som fanns 216 enligt LBR hamnar också i den kategorin. Enligt lantbruksregistret är det nämligen bara 244 företag som hade fler än 1 värphöns 217. En brist med LBR är att det visar hur många höns som fanns i stallarna då frågan ställdes, enkäten tar alltså inte hänsyn till att stallar kan stå tillfälligt tomma eller ha kortvarigt reducerad beläggning. Den genomsnittliga äggproducenten i Sverige hade 2 5 värphöns 217, vilket kan jämföras med värphöns 28. Unghöns är höns av värpras som är yngre än 2 veckor och som ännu inte börjat värpa, medan värphöns är över 2 veckor och producerar ägg. Värphönsen har blivit drygt 1,7 miljoner fler det senaste decenniet medan antalet företag med värphöns minskat med stycken, det vill säga med omkring en tredjedel Antal värphöns Antal företag med värphöns Antal unghöns Antal företag med unghöns Antal värphöns Antal unghöns Antal företag Antal företag med värphöns med unghöns Källa: Jordbruksverket 3

6 Maxkapacitet/produktionsmetod, miljontals värphöns 1.3 Fördelning av värphöns per produktionssystem Figuren visar utvecklingen de senaste åtta åren av det totala antalet värphönsplatser fördelat på de fyra produktionssystemen. Dessa uppgifter ska även rapporteras till EU-kommissionen senast den 1 april varje år, och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter från Svenska Äggs register då det bedöms vara bättre uppdaterat. Utvecklingen under perioden visar en stabil trend mot ett ökat antal höns, även om antalet minskade något enligt den mätning som gjordes i början av 218. Samtidigt minskar antalet höns i inredda burar hos äggproducenterna, både i antal och som andel av totalen, medan hönsplatser i de övriga tre produktionssystemen ökar. Den gula delen av stapeln i figuren nedan, som visar hönsplatser i frigående produktionssystem utomhus, var inte ens synlig i relation till övriga produktionssystem 211 men därefter har den framträtt alltmer tydligt. Att inredda burar minskar i den svenska äggproduktionen beror till stor del på att de flesta detaljhandelskedjor inte längre tar in ägg från detta produktionssystem i sitt sortiment. En liknande utveckling kan skönjas bland annat i grannlandet Danmark, men överlag i EU-28 är olika former av inredd bur fortfarande vanligast i äggproduktionen. Fördelningen mellan produktionssystemen i Sverige i mars 218 enligt Svenska Ägg var 68 procent frigående inne, 12 procent inredd bur, 17 procent ekologisk samt 3 procent frigående ute Ekologisk Frigående ute Frigående inne Inredd bur Totalt Källa: Svenska Ägg 4

7 ton producerade ägg 1.4 Invägning och beräknad produktion För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningstalet ses över av Svenska Ägg årligen och justeras vid behov. Hur omräkningstalet utvecklats historiskt framgår av fotnoten till figuren nedan. Trenden är som framgår av fotnoten att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på packerier som är medlemmar i Svenska Ägg, även fast andelen sjönk något 217. Till exempel var denna andel 85,8 procent 217 vilket kan jämföras med 76,34 procent 29. De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd på grund av att det är så få verksamma företag. Produktionen av ägg steg varje år för att minska med nästan 6 procent 214. De två främsta orsakerna till produktionsminskningen 214 var den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur stod antingen tomma eller byggdes om till frigående system, samtidigt som stallar byggdes eller anpassades till ekologisk produktion. Under 215 tog produktionen åter fart i samband med att stallar under byggnation åter tagits i drift. Trots en drygt fyraprocentig ökning 215 nåddes inte produktionsnivån rekordåret 213, utan detta skedde 216 i samband med att produktionen ökade över 1 procent på ett år. Under 217 sjönk produktionen något av såväl ekoägg som ägg totalt. Produktionen av ekologiska ägg utgjorde 17 procent av total produktion % 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% Produktion ekoägg Produktion ägg totalt Andel ekoägg 11% 12% 13% 13% 13% 14% 16% 18% 17% % Not: Produktionen beräknas genom invägning hos medlemmarna i Svenska Äggs packeriråd dividerat med den andel ägg av total produktion som beräknas vägas in hos ovan nämnda medlemmar. Talen som använts är,73 (24-26),,744 (27),,7642 (28),,76337 (29),,7741 (21),,79 (211),,8 ( ),,82 (214) och,83 (215),,865(216),,858 (217). Källa: Svenska Ägg 5

8 Förprövade stallplatser Förprovade stallavdelningar 1.5 Förprövning av stallar till värphöns och unghöns Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under 217 ökade antalet förprövade stallplatser för värphöns, men då ungefär hälften av dem berör en ombyggnation av befintlig stallplats är nettoökningen lägre än 216. För unghönsen förprövades fler stallplatser än året innan och alla platser innebär en nybyggnation om de realiseras. 1 9 Värphöns Förprövade stallplatser Nettoökning stallpatser Förprövade stallavd

9 Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar 3 Unghöns Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen Förprövade stallplatser Nytillkomna stallpatser Förprövade stallavd

10 1.6 Packeriledet Under 216 fanns det 126 godkända äggpackerier i Sverige enligt Livsmedelsverkets förteckning på webbsidan. Dessutom fanns det sex produktionsanläggningar godkända för bearbetning av ägg. Godkännande av livsmedelsanläggningar sker enligt EU-förordning. Packerierna varierar kraftigt i storlek, en del finns i anslutning till äggproduktionen på gårdar medan många av de större är belägna närmare centralorter. Som framgår av kartan är koncentrationen störst i Götaland och i östra Svealand. Källa: Livsmedelsverket (egen bearbetning) 8

11 Cypern Spanien Italien Ungern Belgien Polen Portugal Bulgarien Kroatien Rumänien Tyskland Frankrike Tjeckien Estland Nederl. Storbrit. Slovakien Irland Österrike Schweiz Danmark Lettland Litauen Luxemburg Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av 29 jämförda länder i figuren minskade försäljningen av antibiotika 215 till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 22 länder, av de som funnits med i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 5 procent jämfört med 214. I övriga sju länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, Island och Norge ligger dock ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 5 procent, medan Tyskland som har drygt åtta gånger så hög försäljning minskade med hela 34 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien Portugal) toppar med högst användning av antibiotika Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 9

12 1.8 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 198, 14 procent 1995 och 12 procent 215. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat något i relation till totala utgifter över tid. 1% 2% 13% 5% % 2% 4% 1995 konsumerade svenska hushåll för 869,7 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 123, miljarder sek (exkl. uteätande) 9% 14% 31% 5% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster % 3% 6% 11% 13% Källa: SCB 215 konsumerade svenska hushåll för 1 828,9 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 226,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 11% 4% 5% 12% 4% 5% 26% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster 1

13 Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 215 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck. På andraplats kom alkoholhaltiga drycker och på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg samt bröd och spannmål. Jämfört med 1995 ökade andelen utgifter på kött med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilo-/literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter. 5% 4% 4% 11% 16% 1995 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 146,3 miljarder sek varav 2,7 miljarder sek på kött och 19,4 miljarder sek på ägg och mejeri 8% 5% 3% 13% 14% 4% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 215 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 263,7 miljarder sek varav 39,3 miljarder sek på kött och 34,5 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 6% 15% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 9% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad 13% Läsk, juice, saft, mineralvatten 9% 7% 2% Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB 11

14 1.9 Förbrukning och konsumtion av kött och ägg Eftersom ägg är ett animaliskt protein kan det vara intressant att jämföra konsumtionsutvecklingen för ägg med kött. Även mejeriprodukter skulle kunna ingå i jämförelsen, men omfattas inte av denna rapport. Förbrukningen visar åtgången i slakteriledet respektive packeriledet för att tillgodose vår konsumtion av dessa produkter. Förbrukningen är relativt enkel att räkna fram eftersom det finns officiell statistik över produktionen i slakteri-/packeriled samt handeln med andra länder. Handeln räknas om till den vikt som produktionen anges i. Den svenska förbrukningen av kött och ägg per capita är även ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att de procentuella förlusterna från slakt eller invägning till måltid inte förändras. Om man översätter förbrukningen av kött, som mäts i slakteriledet och som landade på 85,5 kg per person 217, till konsumtion så är den senare omkring hälften av förbrukningen medan den andra hälften försvinner av olika skäl i livsmedelskedjan. Om man börjar på gårdsnivå för äggen så beror det svinn som uppkommer där främst på dålig skalkvalitet. Dessa ägg skickas inte ens till packeriet och det rör sig om 1, - 1,5 procent av de värpta äggen. Det finns inga beräkningar på förlusterna för ägg från packeri till slutkonsumtion, men de bör vara betydligt lägre än de cirka 5 procent som försvinner för kött från slakteri till slutkonsumtion 1 då allt utom äggskalet kan ätas. Skalet utgör i genomsnitt 12 procent av äggets vikt. Sen kan givetvis olika typer av svinn från packeri till slutkonsumtion uppkomma vid sortering och hantering av ägg, både i försäljningsleden och i hushållen. Ägg kan gå sönder eller slängas, till exempel om de passerat bäst-före datum. Efter den sortering som görs i packeriet säljs det som inte duger som konsumtionsägg till industrin. Beräkningar som äggbranschen gjort visar att knappt 9 procent av de ägg som vägs in på packeri går till humankonsumtion i form av färska ägg, medan resterande kvantiteter går till bearbetning i livsmedels- eller läkemedelsindustrin. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt. Räknat från 199 är ökningen 41 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av ägg hade en liten nedgång åren efter 199, så hade utvecklingen mätts från till exempel 1994 hade ökningen blivit större än 8 procent. Under 216 ökade förbrukningen av ägg till ny rekordnivå, men 217 minskade den en aning igen. I relation till kött och ägg totalt utgör äggen fortfarande en ganska liten del av svenskarnas diet, med 14,7 procent. 3% 25% Förändrad förbrukning per capita av kött och ägg % 2% 15% 1% 5% % -5% 133% 45% 8% 5% ägg griskött nötkött matfågel lammkött övrigt kött -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 1 EU-kommissionen beräknar att omräkningstalet från slaktad vikt till den vikt som varorna har när de bjuds ut till försäljning i detaljhandel är,88 för fågel- och lammkött,,78 för griskött och,7 för nötkött. Sen försvinner ytterligare kvantiteter mellan detaljhandel och konsumtion, till exempel ben på fläskkotlett och hel fågel/styckningsdelar av fågel som konsumenterna bär hem. 12

15 Förbrukning kött och ägg, kg per capita I figuren nedan visas utvecklingen av förbrukningen av kött och ägg i Sverige från 23 till 217, men serien där alla dessa produkter finns med går tillbaka till Övrigt kött 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,3 3,3 3,2 3,2 Lammkött 1,,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,81 1,86 Matfågel 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,2 Nötkött 25, 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 25,6 24,5 Griskött 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 Ägg 11,5 12,4 12,1 12,3 12,2 12,5 13, 13,3 14,1 14,1 14,4 13,9 14,2 14,9 14,7 Totalt 92,2 94,2 94,2 95, 95,4 96,9 96,7 99,5 11,3 99,8 12,1 11,4 11,6 12,6 1,2 Källa: Jordbruksverket och SCB 13

16 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.1 Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött och svenska ägg av förbrukningen är lägre idag än vid seriens början Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden som man brukar kalla det, är ett mått på svenska produkters konkurrenskraft i relation till import. Samtliga produkter utom lammkött låg på en självförsörjningsgrad strax under eller över 1 procent 1995, men efter EU-inträdet sjönk den svenska marknadsandelen snabbt för kött. Svenska ägg har emellertid klarat EU-konkurrensen bättre än svenskt kött, vilket som nämnts tidigare i denna rapport till betydande del beror på de svenska salmonellagarantierna för ägg som ska konsumeras färska. Svenskt kött och svenska ägg har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden i form av gott smitt- och djurskydd. Mot slutet av perioden syns en viss förstärkning av andelen svenskt kött av förbrukningen för alla köttslag utom för lamm. Det är tydligt att det prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa alltså får klassiska svenska mervärden ökat genomslag idag. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB

17 Import, ton skaläggsekvivalenter 1.11 Import av ägg I nedanstående figur har importen brutits ner på de två kategorierna skalägg och äggprodukter, talen visar importen uttryckt i skaläggsekvivalenter. Importen av äggprodukter är betydligt större än importen av skalägg Källa: Jordbruksverket, SCB Äggprodukter Skalägg I tabellen nedan anges importen i produkternas verkliga vikt, till skillnad från figuren ovan där den anges i skaläggsekvivalenter, och därför stämmer summorna inte överens med varandra. kn-nummer Produkt, ton produktvikt / Färska hönsägg % Färska ägg från andra tamfåglar % Konserverade/kokta tamfågelägg % Torkad äggula % Flytande äggula % Fryst äggula % Torkade helägg % Frysta/flytande helägg % Torkat äggalbumin % Övrigt äggalbumin % TOTALT % Källa: Jordbruksverket, SCB 15

18 ÄGG I TON SKALÄGGSEKVIVALENTER Nedbrutet på landnivå är det tydligt att den största importen till Sverige kommer från Danmark och Finland när det gäller skalägg och från och övriga länder när det gäller äggprodukter. Importen minskade från samtliga länder eller grupper av länder under 217, undantaget Danmark. IMPORT AV ÄGG TILL SVERIGE PER LAND Polen Finland Nederländerna Danmark Övriga IMPORT 216, ton Polen Finland Nederl. Danmark Övriga Totalt Skalägg Äggprodukter Totalt IMPORT 217, ton Polen Finland Nederl. Danmark Övriga Totalt Skalägg Äggprodukter Totalt per land Förändr. f.g. år (%),5% -66,7% -32,9% 54,% -19,5% -8,6% Källa: SCB 16

19 export, ton skaläggsekvivalenter 1.12 Export av ägg I följande figur har exporten brutits ner på två kategorier på samma vis som importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg och äggprodukter visar en jämnare fördelning av exporten mellan kategorierna än för importen Källa: Jordbruksverket, SCB Äggprodukter Skalägg I tabellen nedan anges exporten i produkternas verkliga vikt, till skillnad från figuren ovan där den anges i skaläggsekvivalenter, och därför stämmer summorna inte överens med varandra. Exporten av andra ägg än från tamfåglar har ökat kraftigt de senaste två åren, och i denna kategori finns bland annat vaktelägg. Det är dock tänkbart att det skett en felaktig klassning av produkterna, då exporten av ägg från annat än höns enligt branschen inte kan vara så stor. kn-nummer Produkt, ton produktvikt / Färska hönsägg % Färska ägg från andra tamfåglar % Konserverade/kokta tamfågelägg % Torkad äggula % Flytande äggula % Fryst äggula Torkade helägg % Frysta/flytande helägg % Torkat äggalbumin % Övrigt äggalbumin % TOTALT % Källa: Jordbruksverket, SCB 17

20 ÄGG I TON SKALÄGGSEKVIVALENTER Exporten av ägg och äggprodukter från Sverige minskade 217, till samtliga av de större destinationerna förutom Belgien. Att exporten av skalägg till Belgien ökade kraftigt under 217 bör bero på att landet drabbades av en skandal där spår av bekämpningsmedel upptäcktes i ägg. Ett tillfälligt underskott på belgiska ägg täcktes upp av import från andra länder i EU. EXPORT AV ÄGG FRÅN SVERIGE PER LAND Tyskland Finland Belgien Danmark Övriga EXPORT 216, ton Tyskland Finland Belgien Danmark Övriga Totalt Skalägg Äggprodukter Totalt EXPORT 217, ton Tyskland Finland Belgien Danmark Övriga Totalt Skalägg Äggprodukter Totalt per land Förändr. f.g. år (%) -24,1% -62,3% 159,1% -7,% -16,7% -15,4% Källa: SCB 18

21 kr/kg kr/kg kr/kg 1.13 Handelsvärden ägg och äggprodukter Kvoten mellan värdet och kvantiteten av importerad och exporterad vara visar relationen mellan importvärde och exportvärde över tid. I figurerna nedan har tre av de största handelsprodukterna för ägg valts ut. För färska hönsägg är exportvärdet generellt högre än importvärden, medan det är mer jämnt mellan värdena för torkad äggula och ett högre importvärde än exportvärde för frysta/flytande helägg. 2 Handelsvärden färska hönsägg importvärde exportvärde Handelsvärden torkad äggula importvärde exportvärde Handelsvärden frysta/flytande helägg Källa: SCB importvärde exportvärde 19

22 SEK/kg 1.14 Parti- och avräkningspris ägg Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser för ägg (i 15-pack) från just denna typ av produktion. EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift som slår fast att alla packerier med en årlig invägning över 2 ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som även används av Jordbruksverkets statistikenhet. Som framgår av figuren inleddes 218 partipriser i nivå med 217, även om hacken upp och ner inte helt stämmer överens mellan åren. 2 19, , , , Källa: Jordbruksverket 2

23 SEK/kg Figuren nedan visar prisutvecklingen från 213 för både partipriset och för avräkningspriser i de tre största inhysningsformerna; ägg från frigående höns inomhus, ägg från inredd bur samt ägg från ekologisk produktion. Utvecklingen över perioden är ganska stillsam, även om priserna på ägg från höns i inredda burar och frigående höns inomhus sjunkit svagt under perioden. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna Inredda burar Ekologisk produktion Frigående inomhus Partipris 15-pack frigående inomhus Källa: Jordbruksverket 21

24 Index, 25= Indexutveckling ägg Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 25 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av packeriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. I A-index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att serien har sämre kvalitet under perioder då kontraktstilläggen är omfattande. I konsumentprisindex ingår även importerade ägg. Denna jämförelse visar att samtliga prisnivåer ökat ungefär likamycket sedan seriens början, även om index för packeriernas priser till nästa led saknas från ÄGG Ägg A-index Ägg PPI-J Ägg KPI-J Källa: Jordbruksverket 22

25 Utveckling av KPI enligt index, 1994= Konsumentprisutveckling I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var Detta gäller även för kyckling där kurvan också ligger under KPI totalt. Nötkött, ägg, ost och mjölk är animalieprodukter som är dyrare att köpa idag. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger variationer från år till år. Inget av de inflationsjusterade priserna i jämförelsen var lägre 215 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 1 förra året Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Glass Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Källa: Jordbruksverket 23

26 PRODUKTION SKALÄGG PLUS KLÄCKÄGG, TUSEN TON 2 EU-marknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s äggmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. Via länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 23 visar att produktionen kommer att öka successivt under hela perioden, med 8 procent totalt. Handeln väntas öka i båda riktningarna. Konsumtionen per person och år i EU som genomsnitt 217 ligger 2,1 kg under den svenska konsumtionen på 14,7 kg. Den genomsnittlige EUmedborgarens äggkonsumtion tros öka med knappt ett kg per år till 23. (1 ton skaläggsekvivalenter) , % Produktion skalägg och kläckägg % Produktion skalägg % Per capita konsumtion skalägg (kg) 12,6 13, 12,9 12,9 13,5 7% Import % Export % Källa: EU-kommissionen Figuren visar att de största äggproducenterna i EU är Frankrike (13 procent), följt av Tyskland (12 procent), Italien (11 procent), Spanien (11 procent) och Storbritannien (1 procent). 12 EU:s produktion av ägg (kläckägg och konsumtionsägg) Källa: EU-kommissionen BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT HUMT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK 24

27 I figuren nedan redovisas antal insatta värphöns, alltså höns som flyttat in i värphönsstall för att producera ägg, de tre senaste åren. Det är tydligt att insättningarna 217 är klart högre än åren innan, vilket ger och kommer ge ökad produktion av ägg inom EU. 35 Insättningar i EU-28, 1 -tals värphöns jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Insättningar av värphöns i EU jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOTALT förändr. -2,7% +26,2% 25

28 euro/kg 1 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER 2.2 Handel med ägg EU:s handelsbalans för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan konstateras vissa år. Den försämring av handelsbalansen som skedde 212 kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari 212. Detta skapade ett plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar i drift. Under inledningen av 212 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Från 214 till 215 förbättrades handelsbalansen avsevärt då utbrottet av fågelinfluensa i USA 215 gav EU extra utrymme på världsmarknaden, när den amerikanska marknaden och exporten begränsades till följd av sjukdomsutbrottet. Under 216 och 217 minskade exporten från EU, importen ökade svagt IMPORT EXPORT Figuren nedan visar det totala värdet av ägg och äggprodukter som importeras och exporteras dividerat med kvantiteten. Jämförelsen indikerar att EU exporterar mer högvärdiga produkter av ägg än de man importerar. Handeln med skalägg är begränsad. 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Källa: EU-kommissionen importvärde exportvärde 26

29 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har godkända anläggningar för export till EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg och äggprodukter ökade 217 till knappt 22 ton skaläggsekvivalenter. Importen kom främst från USA, vilket bör bero på att USA fått igång sin äggproduktion igen efter de omfattande utbrotten av fågelinfluensa för några år sedan. Ukraina har seglat upp på topplistan av exportörer av ägg och äggprodukter till EU. Ukraina har sedan några år tillbaka ett antal exportkvoter för nämnda produkter. Importen av ägg till EU har åren före 215 dominerats av beredningar av helägg följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen färska ägg. Sedan 215 har EU-kommissionen inte publicerat någon statistik över fördelningen av importen på kategorier. EU:s import av ägg Källa: EU-kommissionen USA Ukraina Argentina Albanien Makedonien Schweiz Övriga 27

30 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom spridd på betydligt fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 214 har inte påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra livsmedel. De två enskilt största importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder. Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan. Albumin och kläckägg dominerar, med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och äggula. Men liksom för importen finns inte heller för exporten någon sådan statistik i EU-kommissionens marknadspresentationer sedan 215, så kategorisammansättningen gäller snarare detta år än nuläget. EU:s export av ägg Källa: EU-kommissionen 28

31 miljontal värphöns 2.3 Inhysning av värphöns Följande figurer visar fördelningen av värphönsen i EU på fyra kategorier produktionssystem. Uppgifterna samlas in enligt EU:s förordning om handelsnormer och ska vara inskickade före den 1 april varje år. De senast publicerade uppgifterna avser 216 enligt underlaget, men det är osäkert om alla medlemsstater rapporterar uppgifter för samma tidpunkt då register säkerligen hanteras på ett varierande sätt. En slutsats av denna statistik är att det sedan 214 inte finns några värphöns kvar i oinredda burar. Malta har dock inte rapporterat in några uppgifter på flera år. Kroatien, som hade en betydande andel oinredda burar då de blev EU-medlemmar den 1 juli 213, har avvecklat samtliga dessa burar enligt de två senaste årens rapportering. Som framgår av figuren dominerar alltjämt olika former av inredd bur i EU som helhet. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående system inomhus. I Storbritannien är produktionen av ägg från frigående höns utomhus störst. En annan slutsats är att de partipriser som samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta EU-länder, eftersom det är ägg från det representativa marknadssegmentet som ska rapporteras. Dock antyder en relativt låg prisnivå för Storbritannien att det inte är priser för ägg från frigående höns utomhus som rapporteras. 6 Inhysning av värphöns i EU BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Inredda burar Frigående ute Frigående inne Ekologiska Källa: EU-kommissionen 29

32 Inredd bur Frigående ute Frigående inne Ekologiska TOTALT/land BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU andel 56% 14% 26% 5% Källa: EU-kommissionen 3

33 Pajdiagrammen visar hur fördelningen i EU som helhet mellan de fem olika produktionssystemen utvecklats sedan 28, med några års mellanrum. Utvecklingen i EU mot inredd bur i dominans är tydlig. Som jämförelse kan det konstateras att den svenska fördelningen 216 var 66 procent frigående inne, 15 procent inredd bur, 16 procent ekologisk samt 3 procent frigående ute % 14% 3% 11% 21% 3% 45% 73% 2% Oinredd bur Inredd bur Oinredd bur Inredd bur Frigående ute Frigående inne Frigående ute Frigående inne Ekologisk Ekologisk % % 26% 12% 58% 25% 14% 5% 56% Oinredd bur Inredd bur Oinredd bur Inredd bur Frigående ute Frigående inne Frigående ute Frigående inne Ekologisk Ekologisk Oinredd bur Inredd bur Frigående ute Frigående inne Ekologisk Totalt Källa: EU-kommissionen 31

34 euro/1 kg 2.4 Partipris ägg i EU Enligt EU-förordning ska partipriser för ägg rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för ägg i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de packerier som väger in med än 2 ton per år. Denna gräns regleras i svensk föreskrift. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Från Sverige rapporteras genomsnittspriser för ägg från frigående höns inomhus då detta är den mest utbredda produktionsformen i Sverige. Det flesta andra länder bör rapportera priser för ägg från höns i inredd bur då detta är den vanligaste produktionsformen i EU som helhet. Nedanstående diagram plus några fler serier för ägg uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats, det går att både läsa och prenumerera på statistiken: tml. I figuren jämförs de svenska partipriserna med de priser som registrerats i några av våra närmsta grannländer, då det är med dessa vi har störst handel med ägg. Jämförelsen visar att det svenska priset vanligtvis ligger betydligt högre än i jämförda länder och i EU som genomsnitt. Under 217 steg dock priserna på ägg i flera medlemsstater och anledningen till detta var skandalen som drabbade Belgien, där skadliga spår av växtskyddsmedel upptäcktes i ägg. Efterfrågan på ägg från andra länder ökade då. Några förklaringar till den normalt stora skillnaden mellan svenska priser och EU-priser är generellt högre kostnader i svensk äggproduktion, men också att rapporteringen görs för ägg från höns i inredd bur i de flesta medlemsländer. Ägg från inredd bur är billigare att producera än ägg från de tre andra godkända produktionssystemen Källa: EU-kommissionen Sverige Danmark Finland Tyskland EU-28 32

35 3 Världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för ägg övergripande. För övriga större animalieprodukter tar OECD fram en betydande mängd statistik för den globala utvecklingen som man bygger sina prognoser på. För ägg görs tyvärr inga sådana beräkningar av OECD. I detta kapitel är därför FAO källa till figurerna. 3.1 Global äggproduktion fördelat på världsdelar Den globala produktionen av ägg räknat i antal ägg är störst i Asien, följt av den amerikanska kontinenten och Europa. Världsproduktionen steg med hela 23 procent mellan åren 24 och 213, med ökningar i alla världsdelar. Andel av globalt producerade hönsägg 26 Andel av globalt producerade hönsägg % 4% 13% 5% 21% 2% 59% 62% Afrika Amerika Asien Europa Oceanien Afrika Amerika Asien Europa Oceanien (miljoner hönsägg) Källa: FAO Afrika Afrika Amerika Amerika Asien Asien Europa Europa Oceanien Oceanien Världen Världen

36 3.2 Länder där äggproduktionen ökar mest Inga länder från EU finns med på tio-i-topp listan över länder där äggproduktionen ökade mest mellan åren 21 och 213. Den största procentuella ökningen skedde i Ukraina, ett land som nyligen ökat sin export av bland annat ägg till EU och som idag har förmånliga handelsavtal för olika livsmedel med EU. Den största produktionsökningen i absoluta tal skedde i Kina. De flesta länder på listan finns just i Asien, följt av länder på den amerikanska kontinenten. (1 ton) ökning, vikt ökning, % Kina % Indien % Mexiko % Brasilien % USA % Ukraina % Indonesien % Ryssland % Pakistan % Colombia % Samtliga tio länder % Världen % Källa: FAO via Svenska Ägg 34

37 3.3 Konsumtion av ägg I diagrammet visas konsumtionen av antal ägg per person och år i ett urval länder världen över (siffrorna är ungefärliga). Indien, som är ett land med en betydande export av äggproduktioner till bland annat EU, har en förhållandevis liten äggkonsumtion med enbart cirka 6 ägg per person och år vilket också är lägst av länderna i jämförelsen. Mexiko har den högsta äggkonsumtionen i denna jämförelse med 35 ägg per person och år och Sverige ligger någonstans i mitten med omkring 215 ägg per person och år. Indien Sydafrika Polen Schweiz Storbritannien Finland Turkiet Spanien Australien Sverige Nya Zeeland Italien Frankrike Kanada Tyskland Österrike Danmark Colombia Kina Argentina USA Ryssland Japan Malaysia Mexiko Källa: IEC via Svenska Ägg Konsumtion, antal ägg per person 213 (cirka)

38 3.4 Självförsörjningsgrad för ägg Diagrammet över självförsörjningsgraden för ägg i ett urval länder världen över visar att många av länderna i jämförelsen ligger kring 1 procent, och alltså har en hyfsad nettobalans mellan tillgång och efterfrågan i landet. Sen sker givetvis i de flesta fall en handel med andra länder även om man har en självförsörjningsgrad på 1 procent, för att trygga utbudet av olika produkter samt även exportera de produkter där man är konkurrenskraftig eller har ett överskott. Självförsörjningsgrad ägg 213, procent (cirka) Schweiz Tyskland Österrike Storbritannien Sverige Kanada Danmark Italien Japan Indien Mexiko Sydafrika Nya Zeeland Kina Malaysia USA Argentina Frankrike Spanien Turkiet Polen Källa: IEC via Svenska Ägg 36