Studentbarometern. Resultatredovisning Högskolan i Halmstad

Transkript

1 Studentbarometern Resultatredovisning 2007 Högskolan i Halmstad

2 Sammanfattning Studentbarometern som här presenteras genomfördes våren 2007 och är den fjärde studentbarometern vid Högskolan i Halmstad (HH). De tidigare studentbarometrarna genomfördes hösten 2000, våren 2002 och våren Kvalitetsrådet vid Högskolan i Halmstad har det övergripande ansvaret för Studentbarometern. Det praktiska arbetet har i år genomförts av Ledningskansliet. Studerandeavdelningen och Kåren deltog i sammanställningen av frågeformuläret, och resultatredovisningen skrevs av Anna Frederiksen. I rapporten jämförs vissa resultat med resultaten i Studentspegeln 2007 som baseras på en enkät som Högskoleverket skickade ut till ett stort antal studenter med minst ett års studieerfarenhet vid alla lärosäten i Sverige under våren Två tredjedelar av studenterna som svarade på studentspegeln läste 20 p under terminen, ungefär hälften läste på nivån 1-40 p, men nästan två tredjedelar av dem som svarade hade läst mer än 80 p tidigare. Studentbarometern skickades ut till 988 slumpmässigt valda studenter. Totalt svarade 498 studenter, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 50 %. På vissa av frågorna i studentbarometern svarade dessutom en ansenlig mängd studenter Vet ej/kan inte svara. I Studentspegeln var svarsfrekvensen 57 %. De flesta av studenterna som svarade på Studentbarometern läser samhälls- eller beteendevetenskap, vård och hälsa, eller ekonomi. Drygt hälften är 25 år eller yngre. Fyra femtedelar av studenterna läser sitt förstahandsval. 65 % läser program och en femtedel på distans (varav hälften läser 1-5 p). Drygt 40 % av studenterna har flyttat till Halmstad från en ort utanför Halland, nästan 60 % bor i egen bostad, och nästan 40 % har inga ekonomiska problem. Drygt hälften av studenterna har inte någon förälder som läst på högskola och knappt en femtedel har själv invandrat till Sverige, eller har minst en förälder som gjort det. En stor andel av studenterna vid HH var nöjda med sina erfarenheter av Högskolan, (82 % av dem som svarat på frågan), vilket kan motsvaras av att 91 % av de svarande i Studentspegeln vill ge sin utbildning gott eller mycket gott betyg. 63 % av de studenter vid HH som svarat på frågan skulle göra samma val igen, om de skulle göra om sitt val av utbildning, 17 % skulle välja en liknande utbildning vid HH och 4 % skulle välja en annan utbildning vid HH. 84 % skulle alltså välja HH igen, vilket kan jämföras med Studentspegeln där också 84 % av studenterna svarar att de absolut eller troligen skulle välja samma lärosäte om de skulle göra om sitt val. Studenterna vid HH är något yngre, fler lever i ett förhållande och fler har barn, än genomsnittet i Sverige 55 % vid HH och 42 % i riket är under 25 år, medan 25 % vid HH och 40 % i riket är mellan 25 och 35 år. Vid HH är 20 % och i riket 18 % över 35 år. Vid HH har 27 % av studenterna barn, medan det i riket är 19 % som har hemmavarande barn (det kan alltså finnas fler som är föräldrar, men där barnet inte bor tillsammans med studenten). 66 % av de studenter vid HH som har barn tycker att det fungerar bra att kombinera studier med föräldraskap, en försämring sedan studentbarometern 2004, där 80 % tyckte att det fungerade bra. Vid HH läser 18 % av studenterna nät-/distanskurser, medan 8 % av de svarande i Studentspegeln enbart läser på distans. En fjärdedel av studenterna vid HH bodde i Halmstad innan studierna, och drygt 40 % av studenterna flyttade till Halmstad p.g.a. studierna. Bland studenterna över 30 år är det ungefär en tredjedel som bor i Halmstad sedan tidigare, en tredjedel som pendlar till HH och en tredjedel som läser på distans. 1

3 Drygt hälften av studenterna vid HH finansierar sina studier med studiemedel, men samtidigt är det drygt 60 % som arbetar parallellt med studierna. Totalt sett tycker ungefär hälften av studenterna vid HH att det är viktigt att träffa studenter från andra ämnesområden, men bland de äldre studenterna (över 30 år) är det bara 14 % som tycker det är viktigt. Att engagera sig i Kåren och dess aktiviteter lockar inte heller dem som är över 30 år. Nästan alla studenter vid HH tycker att det är viktigt med arbetslivskontakt under utbildningen. Trots detta är det bara ungefär hälften av studenterna som har haft eller kommer att ha någon sådan, och då främst i form av praktik eller projektarbete. Ungefär en femtedel av studenterna har haft någon form av internationell kontakt under utbildningen, och ungefär hälften av de övriga skulle vilja ha det. När det gäller forskning bedömer en knapp tredjedel av studenterna att utbildningen har stark eller delvis stark koppling till forskningen inom deras ämnesområde. Ungefär en tredjedel av studenterna har inte alls haft kontakt med den forskning som bedrivs vid Högskolan. Tre fjärdedelar av studenterna vid HH tycker att studierna utvecklat deras förmåga att handlingskraftigt förverkliga idéer om förnyelse och förändring, och två tredjedelar av studenterna tycker att HHs utbildningar präglas av nära samverkan med det omgivande samhället. Ungefär hälften av studenterna tycker att verksamheten vid HH präglas av närhet mellan personal och studenter. Drygt hälften av studenterna vid HH tycker att deras lärare undervisar så att kurslitteraturen blir mer lättförståelig och tillämpbar och drygt två tredjedelar av studenterna tycker att lärarna visar stort intresse för undervisningen. 14 % av studenterna vid HH har känt sig kränkta eller diskriminerade av en lärare i en undervisningssituation; 4 % p.g.a. könstillhörighet och 2 % p.g.a. ålder. 6 % av studenterna har känt sig kränkta eller diskriminerade av en lärare i samband med examination och 6 % av en studiekamrat; hälften p.g.a. ålder. I Studentspegeln svarar 7 % av studenterna att de någon gång känt sig negativt särbehandlade av en lärare p.g.a. könstillhörighet och 3 % p.g.a. etnisk eller religiös bakgrund. 6 % hade känt sig negativt särbehandlade av andra studenter p.g.a. könstillhörighet och 4 % p.g.a. etnisk eller religiös bakgrund. Alternativet ålder fanns inte angivet i Studentspegeln. Tre fjärdedelar av studenterna vid HH var nöjda med den introduktion de fick av Högskolan som ny student och knappt hälften var nöjda med den introduktion de fick från Kåren. Nollningen var också knappt hälften nöjda med, men drygt hälften av studenterna deltog inte i nollningen, eller hade ingen åsikt om mottagandet. En femtedel av studenterna vid HH har varit i kontakt med studentcentrum och en tredjedel med studenthälsan, vilket kan jämföras med Studentspegeln där en tredjedel av studenterna varit i kontakt med studievägledningen och en tolftedel varit i kontakt med studenthälsan under det senaste läsåret. 40 % av studenterna vid HH är nöjda eller mycket nöjda med den service de får på sektionen. Av de studenter som varit i kontakt med studentcentrum är 80 % nöjda med servicen, och av de studenter som varit i kontakt med internationella avdelningen är ungefär hälften nöjda med 2

4 servicen. 85 % av de studenter som varit i kontakt med studenthälsan är nöjda med den service de fått där. 63 % av de studenter som varit i kontakt med Kåren är nöjda med servicen där. Svaret på samtliga dessa frågor visar en försämring jämfört med studentbarometern Sammanfattningsvis är studenterna vid HH nöjda, och nio tiondelar av dem skulle rekommendera sina vänner att läsa vid Högskolan i Halmstad. Nästan hälften av studenterna anger utbildningen som främsta orsak till detta och en femtedel studiemiljön. Inledning Denna rapport kompletteras med separat tabellbilaga. Korstabellerna i tabellbilagan har tagits fram med utbildningsområde som bakgrundsvariabel. Detta innebär att sektionerna har delats i mindre områden vid analysen och att detta i vissa fall inneburit låga svarsfrekvenser. För att få jämförbarhet med tidigare år har vi trots detta problem valt att använda bakgrundsvariabeln utbildningsområde. Därför, och p.g.a. det generellt stora svarsbortfallet, måste korstabellerna tolkas med försiktighet. Syfte Syftet med studentbarometern är att genom en omfattande enkätundersökning belysa studenternas syn på sin studiesituation. Det är viktigt att studentbarometern kan lyfta fram både positiva och negativa aspekter, då resultatet ska utgöra ett underlag för ett fortsatt kvalitetsarbete på Högskolan i Halmstad. Denna rapport är tänkt att vara ett komplement till tabellbilagan och är skriven som ett stöd vid studiet av tabellerna. Den lämnar utrymme för varje läsare att dra sina egna slutsatser utifrån sitt perspektiv. Metod Studentbarometern skickades till ett urval av 988 studenter inom olika ämnesområden inom HH. 40 % av studenterna i urvalet var första-årsstudenter och 20 % tredje-årsstudenter. Urvalet av deltagare har gjorts utifrån följande förutsättningar: (1) Varje sektion ska vara representerad i relation till antalet studenter inom sektionen. (2) Kvinnor och män inom varje sektion skall vara proportionellt representerade. (3) Det totala urvalet ska omfatta cirka 1000 personer. Arbetsgången var enligt följande: 1. Inom varje sektion söktes alla registrerade studenter och sparades som grupper. 2. Därefter söktes alla studenter i uppdragsutbildning och sparades i grupper. 3. Sedan drogs uppdragsutbildningsgrupperna ifrån den grupp som innehöll alla registrerade studenter på sektionen. 4. Den grupp per sektion som återstod har utgjort underlag för beräkning enligt tabell 1. Två påminnelser skickades ut. Majoriteten svarade via post, men det var också möjligt att svara direkt via QuickSearchs webbplats. 3

5 Totalt antal studerande per sektion. (population) I urvalet till Studentbarometern Svarsfrekvens Sektion Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt LUT % 27% 9% 73% 27% 9% 75% 25% 12% HUM % % % 73 64% 41 36% % 33 82,5% 7 17,5% 40 8% HOS % % % % 74 21% % % 37 18% % IDE % % % 24 24% 76 76% % 7 24% 22 76% 29 6% SET % % % % % % 92 60% 62 40% % Totalt % % % % % % 498 Tabell 1: Urval & svarsfrekvens. Populationen utgjordes av 5922 studenter som var registrerade våren Ur denna grupp gjordes ett slumpmässigt urval av 988 studenter enligt ovan nämnda kriterier. Av dessa har totalt 498 (50 %) svarat på enkäten. Bortfallet var således 490 enkäter. I studentbarometern 2004 var svarsfrekvensen 63 %, och i studentbarometern 2002 var den 69 %. Andelen kvinnor som svarat på enkäten är högre än den för män på alla sektioner utom IDE. Denna skillnad har ökat från tidigare år. 64 studenter kunde inte nås av enkäten överhuvudtaget. Detta beror framför allt på att deras adress är felaktig eller saknas, eller på att studenterna bor utomlands. Dessa personer är inte med i den här statistiken. 7 studenter har inte angivit sektionstillhörighet. De manliga studenterna har en svarsfrekvens på 38 % (52 % år 2004 och 62 % år 2002) och de kvinnliga på 58 % (68 % år 2004 och 71 % år 2002). Tittar man vidare sektionsvis hade LUT högst svarsfrekvens med 65 % (66 % år 2004 och 92 % år 2002), därefter följer HOS med en svarsfrekvens på 59 % (71 % år 2004 och 70 % år 2002), SET med en svarsfrekvens på 47 % (57 % år 2004 och 68 % år 2002), och HUM på 35 % (44 % år 2004 och 48 % år 2002). Lägst svarsfrekvens hade IDE-sektionen med 29 % (61 % år 2004 och 62 % år 2002). Minskningen i svarsfrekvens jämfört med Studentbarometern 2004 är således mycket stor på IDE, och nästan obefintlig på LUT. Bortfallsanalys har gjorts utifrån kön och sektionstillhörighet. Könsfördelningen i populationen är 61 % kvinnor och 39 % män. Motsvarande könsfördelning i svarsgruppen är 71 % kvinnor och 29 % män. Kvinnor är således något överrepresenterade i svarsgruppen. I populationen har sektionernas andel studenter följande fördelning: LUT 9 %, HUM 12 %, IDE 10 %, SET 33 % och HOS 36 %. Motsvarande fördelning i svarsgruppen är LUT 12 %, HUM 8 %, IDE 6 %, SET 31 % och HOS 42 %. Det har således skett en viss förskjutning i svarsgruppen så att IDE och HUM blivit lägre representerade medan HOS och LUT blivit 4

6 högre representerade. På ett antal frågor har nät/distansstuderande haft svårt att svara. Därför har en högre andel av dessa svarat vet ej/kan inte svara. Statistisk beräkning är utförd med hjälp av programmet Dialog Manager. Beräkningarna består av deskriptiv statistik med frekvenstabeller och korstabuleringstabeller för att upptäcka eventuella skillnader mellan olika studieområden, studieformer, ålder, kön och etnisk bakgrund. Dessutom har jämförelser gjorts mellan tidigare och nuvarande studentbarometergrupper. Någon signifikansanalys har inte gjorts. Enkäten består i huvudsak av frågor med fasta svarsalternativ på nominal- och ordinalskalenivå. Resultatredovisning För att underlätta jämförelser med tidigare studentbarometrar redovisas svaren uppdelat på ett antal områden. Indelningen är densamma som för tidigare studentbarometrar, nämligen: (1) Dina studier, (2) Boende, (3) Ekonomi, (4) Utbildningen (undervisning och examination, lärare samt behållning av utbildningen, utbildningsinformation, studentinflytande och studiesituationen), (5) Fritid och samvaro, (6) Högskolan i Halmstad miljö och service, (7) Bakgrund och tidigare utbildningar, och (8) Slutligen. Ordningsföljden i tabellbilagan följer den i rapporten, vilket medför att vissa tabeller inte återfinns på sin förväntade plats i nummerordningen. I redovisningen görs jämförelser främst med studentbarometern från 2004 och delvis även med barometern från I de fall inga uppgifter om tidigare barometrar finns med har inga större förändringar skett. Flera av punkterna i redovisningen är märkta med en asterisk (*). På dessa frågor har fler än 5 % av studenterna (ofta upp till hälften av nät-/distansstudenterna) angett svaret Vet ej/kan ej svara. Detta svarsalternativ angavs inte i tidigare enkäter, vilket ytterligare försvårar jämförelser i resultat mellan årets och tidigare års studentbarometrar. A. Dina studier Med studenter (vid HH) menas härefter de studenter som svarat på enkäten. Detta avsnitt ger en grundläggande beskrivning av hur studenterna är fördelade inom studieområdena samt varför studenterna väljer Halmstad som utbildningsalternativ. Av de svarande i enkäten är 29 % män och 71 % är kvinnor (35 % resp. 65 % år 2004 och 40 % resp. 60 % år 2002) (se bilaga tabell 1). Totalt är 55 % 25 år eller yngre, 15 % är år, 10 % är år, 6 % är år och 13 % är 41 år och äldre. Åldern på de kvinnliga studenterna motsvarar ungefär genomsnittet, medan männen har en större andel av den yngsta kategorin (62 %) och en mindre andel av den äldsta kategorin (7 %) (se bilaga tabell 2). I studentbarometern 2004 var 47 % 24 år eller yngre, 32 % var år och 21 % var 35 år eller äldre. 5

7 Studenternas fördelning på studieområde ser ut på följande sätt (se bilaga tabell 3): - Ekonomi = 17 % - Informatik = 4 % - Humaniora/språk = 8 % - Vård och hälsa = 18 % - Lärarutbildningen = 13 % - Samhälls- och beteendevetenskap = 23 % - Biomedicin och miljö/naturvetenskap = 5 % - Teknikutbildningar = 11 % Åldersfördelningen i de olika studieområdena är olika. De yngsta studenterna finns inom biomedicin/naturvetenskap och teknikutbildningar och de äldsta inom vård och hälsa och humaniora/språk. Inom vård och hälsa samt humaniora/språk är gruppen över 30 år 49 % respektive 42 %. Inom samhälls- och beteendevetenskap och teknikutbildningar är andelen studenter över 30 år något högre än för övriga utbildningar, nämligen 29 % respektive 22 %. Nedan anges andelen studenter mellan år inom respektive studieområde: - Ekonomi = 62 % - Informatik = 58 % - Humaniora/språk = 50 % - Vård och hälsa = 36 % - Lärarutbildningen = 56 % - Samhälls- och beteendevetenskap = 56 % - Biomedicin och miljö/naturvetenskap = 74 % - Teknikutbildningar = 67 % Även fördelningen av män och kvinnor varierar mellan olika studieområden. Totalt sett är det fler kvinnor än män som studerar vid högskolan men tydligt är att teknikutbildningar domineras av män och utbildningar inom vård och hälsa av kvinnor. Nedan anges fördelningen mellan män och kvinnor inom respektive studieområde: - Ekonomi = män 36 %, kvinnor 64 % - Informatik = män 42 %, kvinnor 58 % - Humaniora/språk = män 21 %, kvinnor 79 % - Vård och hälsa = män 11 %, kvinnor 89 % - Lärarutbildningen = män 25 %, kvinnor 75 % - Samhälls- och beteendevetenskap = män 21 %, kvinnor 79 % - Biomedicin och miljö/naturvetenskap = män 30 %, kvinnor 70 % - Teknikutbildningar = män 71 %, kvinnor 29 % I studentbarometern 2004 fördelade sig studenterna på studieområde enligt följande: - Ekonomi = 19 % - Informatik = 4 % - Humaniora = 9 % - Hälsovetenskap = 15 % - Lärarutbildning = 10 % - Samhälls- och beteendevetenskap = 23 % - Naturvetenskap = 3 % - Ing. D, E, ICT, Mekatronik = 7 % - Ing. U, B, M, Biomek., Miljöing., Energiing., Miljövetare = 10 % - Basår = 2 % 6

8 Studenternas fördelning på sektion ser ut på följande sätt (se bilaga tabell 4): - Sektionen för lärarutbildning (LUT) = 12 % - Sektionen för humaniora (HUM) = 8 % - Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) = 42 % - Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik (IDE) = 6 % - Sektionen för ekonomi och teknik (SET) = 31 % 65 % av studenterna läser på program medan 26 % läser fristående kurser. 18 % läser nät-/ distanskurser. Ser man till studenternas ålder är skillnaden tydligast när det gäller nät-/distanskurser, då endast 5 % av de yngsta studenterna (17-25 år) läser sådana kurser medan 48 % av de äldsta studenterna (41 år och äldre) gör det (se bilaga tabell 5) var det 5 % som läste på distans. 55 % av studenterna läser på helfart (73 % 2004). 18 % av studenterna läser poäng som motsvarar mer än helfart (10 % 2004). Majoriteten av nät-/distansstudenterna (53 %) läser 1-5 p, medan 71 % av programstudenterna läser p. 40 % av de studenter som väljer att läsa på kvarts- eller halvfart är 41 år eller äldre och 67 % är 31 år eller äldre. 92 % i åldersgruppen år läser minst helfart (se bilaga tabell 6). Den övervägande delen (43 %) av studenterna har hittills läst 1-2 terminer vid HH, bara en liten del (5 %) har läst mer än 8 terminer vid HH. 58 % av studenterna i åldersgruppen år har läst 3 terminer eller fler vid HH (se bilaga tabell 7). För 79 % av studenterna var utbildningen de tackade ja till deras förstahandsval (se bilaga tabell 8). * Nästan hälften av studenterna menar att det främsta syftet med studierna är att få ett intressant arbete i framtiden. I likhet med studentbarometern 2002 och 2004 visar det sig att äldre studenter i större utsträckning än de yngre har kompetensutveckling som främsta syfte med studierna, även om 18 % av studenterna över 40 år studerar i syfte att få ett intressant arbete i framtiden. En dryg tredjedel av nät-/distansstudenterna läser för att fördjupa sin kompetens (se bilaga tabell 9). Om studenterna fick göra om sitt val av utbildning skulle 61 % göra samma val igen (71 % 2004). 17 % skulle göra ett liknande val av utbildning vid HH. 19 % av studenterna skulle dock inte välja någon utbildning på HH alls (15 % 2004). Det är främst studenter inom teknik (25 %) och lärarutbildningen (22 %) som inte skulle valt någon utbildning över huvud taget inom HH. 83 % av studenterna inom vård och hälsa skulle göra samma val igen, medan bara 42 % av informatikstudenterna skulle gjort om sitt val (se bilaga tabell 10). B. Boende I detta avsnitt behandlas och beskrivs varifrån studenterna kommer och hur de bor. Närmare en fjärdedel av studenterna bodde i Halmstad innan de började studera vid HH (en tredjedel 2004). Drygt hälften (54 %) av studenterna bodde utanför Halland (64 % av de manliga studenterna). För 43 % av studenterna innebar studier vid HH att de fick flytta till Halmstad (56 % av männen, 38 % av kvinnorna). 13 % av studenterna bor inom Hallands län och pendlar till HH. 7 % av studenterna bor utanför länet och pendlar till HH. 17 % läser nät- eller distanskurser. Bland studenterna över 30 år bor 23 % inom 7

9 Halland och pendlar till HH, 11 % bor utanför länet och pendlar till HH och 36 % läser nät- eller distanskurser. Nästan ingen av dem som flyttade till Halmstad var över 30 år (se bilaga tabell 11 och 12). Mer än hälften (57 %) av studenterna bor i egen lägenhet/villa, 12 % delar lägenhet och 18 % bor i studentlägenhet. 9 % bor hemma hos sina föräldrar och ca 1 % är inneboende (se bilaga tabell 13). C. Ekonomi I detta avsnitt beskrivs hur studenterna finansierar sina studier och hur deras ekonomiska situation ser ut. * Drygt hälften (55 %) av studenterna finansierar företrädesvis sina studier med studiemedel (lån + bidrag). 18 % finansierar studierna enbart genom att arbeta parallellt och 10 % använder endast bidragsdelen av studiemedlen. I 2 % av fallen betalar arbetsgivaren för studierna. Av nät-/distansstudenterna är det 53 % som arbetar, och 7 % som har arbetsgivare som betalar för studierna (se bilaga tabell 15). Majoriteten (63 %) av studenterna arbetar parallellt med sina studier. Av dessa arbetar knappt hälften (29 % av alla studenter) 10 timmar i veckan eller mindre. Cirka 14 % av studenterna arbetar timmar i veckan. 5 % av studenterna arbetar timmar i veckan, och 14 % mer än 30 timmar i veckan. Ser man till studenternas ålder är det främst studenter över 30 år (36 % av dessa) som arbetar mer än 20 timmar i veckan, och ser man till studieformen är det nät-/distansstudenter (62 % av dessa) (se bilaga tabell 16). Drygt hälften av studenterna tycker sig ha vissa problem med ekonomin men att dessa är hanterbara. 38 % av studenterna upplever sig inte ha några problem med ekonomin alls medan 10 % av alla studenter upplever att de har stora problem med att få ekonomin att gå ihop (14 % 2004). Av de studenter som läser fristående kurs är det 16 % som har stora problem med att få ekonomin att gå ihop (se bilaga tabell 17). D. Utbildningen Utbildning av studenter är en av högskolans huvuduppgifter. Inom HH:s kvalitetssäkringsarbete ingår det att ta reda på hur det står till med undervisning och examination, studentinflytande och behållning av utbildningen. Det är också viktigt att ta fasta på helhetsintrycket som studenten får av HH:s utbildning. D.1 Undervisning och examination Det förekommer ett antal olika undervisningsformer och examinationsformer på HH. Hur undervisning och examination sker är centrala frågor för studenten, därför är det viktigt att arbeta för att dessa ska fungera på ett tillfredsställande sätt för studenten. Frågorna i enkäten har gällt de olika undervisnings- och examinationsformerna och i vilken utsträckning de förekommer. 8

10 Undervisningsformer Formen för undervisningen varierar över tiden. Sedan den förra studentbarometern har studenternas uppfattning av förekomsten av samtliga undervisningsformer minskat. Nästan hälften av de studenter som svarat på frågan vill ha mer praktik, medan ungefär en tiondel vill ha mer lektioner och självständigt projekt- och uppsatsarbete. Övriga undervisningsformer vill ungefär en femtedel ha mer av. Samtidigt vill ungefär en tredjedel av dem som svarat på frågan ha mindre av föreläsningar, seminarier och självständigt projekt- eller uppsatsarbete. Föreläsning i storgrupp (tillfälle till frågor men utan direkta diskussioner av undervisningsmaterialet) Knappt hälften av studenterna tycker att undervisningsformen föreläsning i storgrupp förekommer ofta (67 % 2004). 22 % av studenterna tycker att föreläsningar förekommer mycket sällan eller aldrig. 60 % av studenterna vill varken ha fler eller färre föreläsningar (72 % 2004). Däremot vill 44 % av ekonomistudenterna och 38 % av lärarstudenterna ha färre föreläsningar. Någon student vill att fler föreläsningar läggs samma dag (för att förenkla för pendlare) (se bilaga tabell 18 a, 19, 20 a och 20 b). Lektion (en gruppstorlek på ungefär studenter där det ges tillfälle till frågor och diskussioner kring undervisningsmaterialet) Undervisningsformen lektion förekommer ofta enligt 42 % av studenterna (57 % 2004). Knappt en tredjedel av studenterna har aldrig eller mycket sällan haft lektioner. 83 % av studenterna vill varken ha fler eller färre lektioner (88 % 2004) (se bilaga tabell 18 b, 19, 20 a och 20 b). Seminarium (varje student har läst undervisningsmaterialet i förväg och deltar aktivt i diskussioner) En fjärdedel av studenterna tycker att undervisningsformen seminarium förekommer ofta (30 % 2004). 41 % av studenterna uppger att de har seminarier ibland. 61 % av studenterna vill varken ha fler eller färre seminarier (se bilaga tabell 18 c, 19, 20 a och 20 b). * Laboration (där man i mindre grupp eller enskilt tillämpar teoretisk kunskap) 7 % av studenterna tycker att de ofta har undervisningsformen laboration (16 % 2004). Nästan 80 % av samtliga studenter vill varken ha fler eller färre laborationer (96 % 2004). Däremot vill 20 % av studenterna inom humaniora/språk och 21 % av studenterna inom biomedicin och miljö/naturvetenskap ha färre laborationer (se bilaga tabell 18 d, 19, 20 a och 20 b). Självständigt projekt- eller uppsatsarbete (i mindre grupp eller enskilt där man tillämpar kunskaper samt konsulterar en handledare) 36 % av studenterna tycker att undervisningsformen självständigt projekt- eller uppsatsarbete förekommer ofta (52 % 2004). 60 % av studenterna vill varken ha mer eller mindre av självständigt projekt- eller uppsatsarbete (79 % 2004) (se bilaga tabell 18 e, 19, 20 a och 20 b). Praktik (inom det valda yrkesområdet för att praktisera kunskaper i verkliga sammanhang och miljöer) 8 % av studenterna tycker att undervisningsformen praktik förekommer ofta (12 % 2004). 44 % av studenterna vill ha mer praktik (se bilaga tabell 18 f, 19, 20 a och 20 b). 9

11 Examinationsformer Även förekomsten av examinationsformer varierar över tiden. Sedan den förra studentbarometern har även studenternas uppfattning av förekomsten av de flesta examinationsformerna minskat. Andelen duggor ligger fast, och andelen muntlig enskild examen ökat något på en mycket låg nivå. En fjärdedel av de studenter som svarat på frågan vill ha mer av enskild skriftlig hemtentamen, ungefär en sjundedel vill ha mer av självständigt projekt- eller uppsatsarbete och inlämningsuppgifter. Drygt en tredjedel av studenterna som svarat på frågan vill ha mindre av enskild skriftlig salstentamen, och en dryg tiondel mindre av grupptentamen och inlämningsuppgifter. * Laboration 3 % av studenterna svarar att examinationsformen laboration ofta förekommer (9 % 2004). 61 % av studenterna har aldrig haft laboration som examinationsform. 87 % av studenterna vill varken ha fler eller färre laborationer (96 % 2004) (se bilaga tabell 21 a, 22, 23 a och 23 b). Självständigt projekt- eller uppsatsarbete 28 % av studenterna svarar att examinationsformen självständigt projekt- eller uppsatsarbete förekommer ofta (49 % 2004). En fjärdedel av studenterna har aldrig eller mycket sällan haft självständigt projekt- eller uppsatsarbete som examinationsform (10 % 2004). 76 % av studenterna vill varken ha mer eller mindre av självständigt projekt- eller uppsatsarbete (87 % 2004) (se bilaga tabell 21 b, 22, 23 a och 23 b). Enskild skriftlig salstentamen Examinationsformen enskild skriftlig salstentamen förekommer ofta enligt 45 % av studenterna (63 % 2004). Det är stor spridning mellan utbildningsområdena. Ungefär hälften av studenterna inom humaniora/språk svarar att enskild skriftlig salstentamen aldrig eller nästan aldrig förekommer, medan tre fjärdedelar eller fler av studenterna inom ekonomi, teknik och biomedicin, miljö- och naturvetenskap svarar att den förekommer alltid eller nästan alltid. Knappt 40 % av studenterna vill ha mindre av enskild skriftlig salstentamen och 10 % mer (20 % resp. 6 % 2004). En student önskade fler salstentamina på vardagar (se bilaga tabell 21 c, 22, 23 a och 23 b). Enskild skriftlig hemtentamen 23 % av studenterna tycker att examinationsformen enskild skriftlig hemtentamen förekommer ofta (27 % 2004). 49 % av studenterna har aldrig eller mycket sällan haft enskild skriftlig hemtentamen (37 % 2004). 25 % av studenterna vill ha mer av enskild skriftlig hemtentamen och 6 % mindre (15 % resp. 3 % 2004) (se bilaga tabell 21 d, 22, 23 a och 23 b). * Muntlig enskild tentamen 3 % av studenterna tycker att examinationsformen muntlig enskild tentamen förekommer ofta (1 % 2004). 87 % av studenterna har aldrig eller mycket sällan haft muntlig enskild tentamen (83 % 2004). Majoriteten av studenterna vill varken ha mer eller mindre av muntlig enskild tentamen (se bilaga tabell 21 e, 22, 23 a och 23 b). 10

12 * Grupptentamen 7 % av studenterna tycker att examinationsformen grupptentamen förekommer ofta (8 % 2004). 70 % av studenterna har aldrig eller mycket sällan haft grupptentamen (65 % 2004). 78 % av studenterna vill varken ha mer eller mindre av grupptentamen (87 % 2004). Av de studenter som vill ha förändring vill de flesta ha mindre grupptentamen (se bilaga tabell 21 f, 22, 23 a och 23 b). * Duggor 3 % av studenterna tycker att examinationsformen duggor förekommer ofta (3 % 2004). 58 % av studenterna har aldrig eller mycket sällan haft duggor (76 % 2004). En stor majoritet av studenterna (91 %) vill varken ha fler eller färre duggor (se bilaga tabell 21 g, 22, 23 a och 23 b). Inlämningsuppgifter 44 % av studenterna tycker att examinationsformen inlämningsuppgifter förekommer ofta (53 % 2004). 73 % av studenterna vill varken ha fler eller färre inlämningsuppgifter (85 % 2004) (se bilaga tabell 21 h, 22, 23 a och 23 b). Arbetslivs- och internationell kontakt På frågan om studenterna har haft eller kommer att ha någon form av arbetslivskontakt under sin utbildning svarade 23 % att de varken har haft eller kommer att ha det (31 % 2004). En tredjedel av studenterna har haft eller kommer att ha praktik (en fjärdedel 2004) och 21 % av studenterna kommer att göra projektarbete i samarbete med arbetslivet under sin utbildning. 32 % av studenterna anger gästföreläsare som arbetslivskontakt. 17 % av studenterna svarade Annat på frågan, och majoriteten av dem angav att de arbetade, antingen parallellt med studierna eller under sommaren. Nästan alla programstudenter, tre fjärdedelar av kursstudenterna och två tredjedelar av studenterna på nät-/distanskurser har angett att de har någon form av arbetslivskontakt i utbildningen. Bland programstudenterna är praktik och gästföreläsare vanligast, medan kursstudenterna oftast har gästföreläsare, och nät-/distansstudenterna anger svaret Annat (se bilaga tabell 24). 95 % av studenterna tycker att det är viktigt med arbetslivskontakt inom utbildningen. Där utmärker sig nät-/distansstudenterna där endast 88 % tycker det är viktigt (se bilaga tabell 26). På frågan om studenterna har haft eller kommer att ha någon internationell kontakt under utbildningstiden svarade 78 % att de inte har haft eller vet om de kommer att ha detta (76 % av kvinnorna, 67 % av männen). En tredjedel av programstudenterna svarade att de haft någon form av internationell kontakt, främst genom gästföreläsare. Även bland kursstudenterna var internationella gästföreläsare den vanligaste formen av internationell kontakt. En knapp tiondel av nät-/distansstudenterna har haft någon form av internationell kontakt var det 79 % som angav att de inte haft internationell kontakt (se bilaga tabell 27) Av de studenter som inte haft, eller inte vet om de kommer att ha, internationell kontakt vill 55 % ha någon form av internationell kontakt (63 % 2004) (se bilaga tabell 28). 11

13 Forskning * Totalt bedömer knappt en tredjedel av studenterna att deras utbildning har stark eller delvis stark koppling till forskningen inom deras ämnesområde. Det är främst studenterna inom vård och hälsa (61 %) samt samhälls- och beteendevetenskap (44 %) som tycker att utbildningen har stark koppling till forskningen. Minst koppling ser teknikstudenterna (10 %). Andelen studenter som svarar att det stämmer väl att utbildningen har en stark koppling till forskningen är större i åldersgrupperna från 31 år än i tidigare åldrar (se bilaga tabell 29 a). I studentbarometern 2004 bedömde 65 % av studenterna att utbildningen hade stark eller delvis stark koppling till forskningen, och i barometern %. * 32 % av studenterna tycker att de inte alls kommit i kontakt med den forskning som bedrivs på HH, och 21 % av studenterna tycker att de enbart i mindre utsträckning gjort det. Motsvarande siffror från studentbarometern 2004 är 21 % resp. 38 %, och från % resp. 34 %. Det är främst studenterna inom vård och hälsa (14 %), samhälls- och beteendevetenskap (11 %) och informatik (11 %) som tycker att de i stor utsträckning kommit i kontakt med forskningen vid HH, medan ingen av studenterna inom humaniora/språk, och endast 3 % av ekonomistudenterna tycker det. Det är framför allt inom åldersgruppen år som studenterna svarar att det stämmer väl att de kommit i kontakt med den forskning som bedrivs på HH (se bilaga tabell 29 b). D.2 Lärare samt behållning av utbildningen Att kontakten mellan lärare och elever fungerar bra är kanske en av de absolut viktigaste faktorerna för utbildningens kvalitet. Möjligheten till kommunikation mellan lärare och elever är en viktig resurs för att skapa en god kontakt mellan dem. Att klimatet mellan lärare och elever är så bra som möjligt är viktigt för Högskolan och därför är det av intresse att veta hur studenterna upplever sin situation och relationen till lärarkåren. Lärarna 32 % av studenterna upplever att deras lärare visar intresse för att de ska klara av sina studier och 45 % av studenterna tycker att deras lärare delvis visar intresse. Inom vård och hälsa upplever nästan hälften av studenterna att deras lärare visar intresse för att de ska klara av sina studier. Ungefär 6 % upplever däremot att deras lärare inte visar något intresse alls (3 % 2004 och 2002). Det är skillnad åldersmässigt på denna fråga, så att äldre studenter (över 26 år) i större utsträckning anser att lärarna visar intresse för hur de ska klara sina studier (se bilaga tabell 30 a) upplevde 40 % av studenterna att läraren visade intresse för att de skulle klara sina studier, och % upplevde 52 % av studenterna att läraren delvis visade detta intresse, och %. Någon skillnad i svar beroende på ålder kan inte urskiljas. 54 % av studenterna tycker att deras lärare helt eller delvis undervisar på ett sätt som gör att kurslitteraturen blir mer lättförståelig och tillämpbar (76 % 2004, 77 % 2002) medan 4 % av studenterna inte alls tycker att lärarna gör detta (2 % 2004, 5 % 2002). Någon skillnad i svar beroende på ålder kan inte urskiljas (se bilaga tabell 30 b). 12

14 * 29 % av studenterna tycker att kurslitteraturen speglar kvinnors och mäns olika villkor i samhället (37 % 2004). 27 % av studenterna har inte svarat på frågan. Någon skillnad i svar beroende på ålder kan inte urskiljas (se bilaga tabell 30 c). 66 % av studenterna tycker att de oftast får besked om hur och när de kan nå sina lärare utöver lektions-, föreläsnings- och handledartider (83 % 2004). 4 % av studenterna tycker att de aldrig får detta besked. Någon skillnad i svar beroende på ålder kan inte urskiljas (se bilaga tabell 30 d). 69 % av studenterna tycker att lärarna visar stort intresse för undervisningen. 23 % av studenterna inom biomedicin, miljö- och naturvetenskap tycker inte att lärarna visar stort intresse för undervisningen. I tidigare studentbarometrar har ca 90 % av studenterna tyckt att lärarna visar stort intresse för undervisningen. Någon skillnad i svar beroende på ålder kan inte urskiljas (se bilaga tabell 30 e). Även i HSV:s Studentspegeln ställdes frågor kring hur studenterna uppfattade sina lärare. Av de studenter som svarade på enkäten kom 161 från HH. 60 % av dem svarade att lärarna i hög eller mycket hög grad gett det stöd studenten behövt för att klara studierna, 50 % att lärarna var tillmötesgående, 32 % att lärarna var stödjande och 57 % att lärarna är kunniga. Detta kan jämföras med rikets 59 %, 53 %, 35 % och 67 %. Någon skillnad i svar beroende på ålder kan inte urskiljas. Utbildningen 41 % av studenterna tycker att deras utbildning hittills definitivt förbättrat deras sätt att uttrycka sig i skrift, medan 35 % tycker att utbildningen delvis gjort det (se bilaga tabell 31 a). 62 % av studenterna tycker att deras utbildning har bidragit till att utveckla deras förmåga att lösa problem (81 % 2004). 6 % tycker däremot inte att det stämmer alls (4 % 2004) (se bilaga tabell 31 b). Knappt hälften av studenterna (47 %) tycker att deras utbildning har utvecklat deras förmåga att tänka på ett kritiskt och analytiskt sätt och 39 % tycker att detta delvis stämmer. Det är främst studenterna inom samhälls- och beteendevetenskap som tycker att denna förmåga utvecklats (se bilaga tabell 31 c). 53 % av studenterna tycker att deras utbildning förbättrat deras sätt att uttrycka sig muntligt, medan 8 % inte alls tyckte det. Motsvarande siffror i studentbarometern 2004 var 67 % resp. 10 %. 42 % av nät-/distansstudenterna tycker inte att utbildningen förbättrat deras sätt att uttrycka sig muntligt (se bilaga tabell 31 d). Utsikter till arbete och önskade arbetsförhållanden i framtiden * 60 % av studenterna upplever sig ha goda eller mycket goda utsikter att efter sina avslutade studier få ett arbete som motsvarar deras utbildning. En tiondel av studenterna upplever dock att de har dåliga utsikter att få arbete som motsvarar utbildningen (se bilaga tabell 32). 13

15 I studentbarometern 2004 upplevde ungefär hälften av studenterna att de hade goda eller mycket goda utsikter att få arbete som motsvarar sin utbildning och 2002 var det 82 % av studenterna som upplevde det var det 7 % och % av studenterna som upplevde att de hade dåliga utsikter att få arbete som motsvarar utbildningen. På frågan om hur studenterna helst skulle vilja att deras arbetsförhållanden såg ut i framtiden svarade majoriteten av studenterna (75 %) att de skulle vilja ha en fast anställning (60 % av männen, 81 % av kvinnorna), 4 % att de skulle vilja ha en projektanställning (8 % av männen, 2 % av kvinnorna), 13 % att de skulle vilja ha ett eget företag (24 % av männen, 8 % av kvinnorna) och 7 % att de skulle vilja ha något annat. Av dessa sista 7 % vill merparten antingen ha fast anställning eller eget företag (se bilaga tabell 33) ville 81 % av studenterna ha fast anställning, 6 % en projektanställning och 11 % ett eget företag. D.3 Utbildningsinformation Information om examination, schema, kursplaner, salar, tider, platser och utrustning är sådant som underlättar studenternas utbildning. Det helhetsintryck som studenten får kring detta är viktigt för hur all information från HH uppfattas. Därför är det viktigt att Högskolan koncentrerar sig på att det grundläggande administrativa arbetet fungerar. * I HH:s utbildningskatalog ges en beskrivning av varje utbildning. 66 % av studenterna tycker att deras utbildning motsvarar den beskrivning som ges i utbildningskatalogen (89 % 2004) (se bilaga tabell 35 a). 37 % av studenterna tycker att de får relevant information om innehållet i kursen så att de kan planera sina studier efter kursens syfte (30 % 2004), medan knappt hälften av studenterna tycker att de delvis får denna information. 13 % av studenterna tycker däremot att de inte får denna information (2 % 2004) (se bilaga tabell 35 b). 43 % av studenterna tycker att de i god tid före examination får relevant information om vilka krav som ställs. En tredjedel tycker att de delvis får denna information och 13 % att de inte får den (se bilaga tabell 35 c). 40 % av studenterna (27 % 2004) tycker att de får scheman i tillräckligt god tid för att kunna planera sina studier och sin fritid, och något färre att de ibland får scheman i tillräckligt god tid (se bilaga tabell 35 d). 28 % av studenterna (43 % 2004) tycker att de aldrig eller sällan får sina litteraturlistor i tillräckligt god tid för att planera sina inköp och få tag på kurslitteratur innan den ska användas, 32 % av studenterna tycker att de ibland får det medan 36 % svarar att de ofta får litteraturlistor i tillräckligt god tid. Nät-/distansstudenter tycker att de oftare får litteraturlistorna i tid än övriga studenter, och drygt hälften av informatikstudenterna tycker att de inte får listorna i tid (se bilaga tabell 35 e). * Hälften av alla studenter tycker att de får reda på tentamensperioder i så god tid att de kan planera hur de ska lägga upp sina studier. Knappt en tredjedel tycker att de ibland får reda på tentamensperioden i tillräckligt god tid (se bilaga tabell 35 f). 14

16 * 56 % tycker att de får korrekt information om var föreläsningen/lektionen ska äga rum så att de hittar fram i tid till rätt lokal. 21 % av informatikstudenterna tycker att de aldrig eller nästan aldrig får korrekt information i tid (se bilaga tabell 35 g). En fjärdedel av studenterna använder inte HH:s StudentLADOK (37 % 2004). Av dem som använder StudentLADOK gör 70 % det för att läsa sina resultat och 37 % för att läsa sina registreringar. Här är spridningen stor mellan olika utbildningsformer - hela 94 % av programstudenterna använder StudentLADOK, medan 84 % av kursstudenterna och endast 48 % av nät-/distansstudenterna gör det (se bilaga tabell 36). D.4 Studentinflytande * 14 % av studenterna (11 % 2004) tycker att de vet vart de kan vända sig och hur de ska gå tillväga om de vill påverka högskolan och den egna utbildningen, 30 % (40 % 2004) tycker sig delvis veta detta och 18 % (12 % 2004) tycker inte alls att de har den kunskapen. Av kurs- och programstudenterna anser 16 % att de vet vart de kan vända sig, medan 33 % anser att de delvis vet detta, och 16 % som tycker att de inte alls har den kunskapen. Det motsvaras av 10 %, 12 % och 29 % för nät-/distansstudenterna. Samtidigt var det 14 % som inte svarade på frågan (se bilaga tabell 37 a). * 32 % av studenterna tycker att skolan, lärare och program/ämnesansvariga tar fasta på studenternas önskemål om förändringar (59 % 2004). 5 % av studenterna tycker inte alls att de tar fasta på önskemål om förändringar (7 % 2004). Här är det stor skillnad beroende på utbildningsformen. 40 % av programstudenterna, 31 % av kursstudenterna och 0 % av nät-/distansstudenterna tycker att studenternas önskemål om förändringar tas omhand (se bilaga tabell 37 b). Kursvärdering * 54 % av studenterna tycker att kursvärderingar alltid ingår i deras kurser (60 % av programstudenterna, 53 % av kursstudenterna och 45 % av nät-/distansstudenterna). 5 % tycker att kursvärderingar aldrig ingår i kurserna. Ungefär en tredjedel av nät-/distansstudenterna och en dryg tiondel av kursstudenterna har valt att inte svara på frågan. I tidigare studentbarometrar har mellan 57 % och 61 % av studenterna tyckt att kursvärderingar alltid ingår i deras kurser (se bilaga tabell 37 c). * 63 % av studenterna tycker att de alltid deltar i kursvärderingarna på sina kurser (71 % av programstudenterna, 60 % av kursstudenterna och 47 % av nät-/distansstudenterna). 17 % tycker att de deltar ibland och 5 % att de aldrig gör det (se bilaga tabell 37 d). * Ungefär hälften av studenterna (två tredjedelar 2004) tycker inte att lärare/studierektor/ programansvarig ger feedback på kursvärderingen (se bilaga tabell 37 e). Mål enligt HH:s vision * 55 % av studenterna tycker att de har goda eller delvis goda akademiska utvecklingsmöjligheter vid HH (80 % 2004) (se bilaga tabell 38 a). * 76 % av studenterna tycker att de genom sina studier har utvecklat sin förmåga att handlingskraftigt förverkliga idéer som rör förnyelse och förändring (81 % 2004) (se bilaga tabell 38 b). 15

17 * Två tredjedelar av studenterna tycker att HH bedriver utbildningar som präglas av nära samverkan med det omgivande samhället. 44 % av nät-/distansstudenterna har inte svarat på frågan (se bilaga tabell 38 c). * Ungefär hälften av studenterna tycker att verksamheten vid HH präglas av närhet mellan personal och studenter (två tredjedelar 2004). 17 % av studenterna tycker inte detta (7 % 2004). 52 % av nät-/distansstudenterna har inte svarat på frågan (se bilaga tabell 38 d). D.5 Studiesituationen Genom att kartlägga faktorer såsom studenternas tro på sin förmåga att klara av studierna, hur de upplever studietakten, engelsk litteratur och det sociala stödet har Högskolan större möjlighet att vidta stödåtgärder. 24 % av studenterna tycker att studietakten är för hög och 25 % tycker att studietakten är för låg (37 % resp. 30 % 2004) (se bilaga tabell 39 a och e). En stor majoritet (91 %) tror att de kommer klara av sina studier (97 % 2004). 2 % av studenterna tror inte att de kommer klara av sina studier (0,2 % 2004) (se bilaga tabell 39 b). * Ungefär 22 % av studenterna upplever att de ofta har problem med engelskt kursmaterial (15 % 2004) medan 42 % av studenterna inte upplever det (28 % 2004). 32 % av lärarstudenterna upplever problem med engelskt kursmaterial (se bilaga tabell 39 c). Cirka 17 % av studenterna (11 % 2004) tycker att det är svårt att kombinera studierna med privatliv och andra engagemang medan hälften av studenterna inte tycker det (se bilaga tabell 39 d). 74 % av studenterna har inte svårigheter att uttrycka sig i skrift, medan 6 % av studenterna har det (78 % resp. 2 % 2004) (se bilaga tabell 39 f). 5 % av studenterna tycker att deras studier försvåras av deras bostadssituation (se bilaga tabell 39 g). Familjeförhållanden 37 % av studenterna är ensamstående utan barn, 33 % lever i ett förhållande utan barn. 22 % av studenterna lever i ett förhållande med barn, och 5 % är ensamstående med barn (se bilaga tabell 40). I studentbarometern 2004 var fördelningen följande: 44 % ensamstående utan barn, 32 % i förhållande utan barn, 21 % i förhållande med barn och 3 % ensamstående med barn, och i studentbarometern 2002 var 52 % ensamstående utan barn, 25 % i förhållande utan barn, 19 % i förhållande med barn och 4 % ensamstående med barn. Någon student saknade alternativet särbo eller övrigt. 66 % av de studenter som har barn tycker att det fungerar bra att kombinera föräldraskap med studier, en märkbar försämring jämfört med studentbarometern 2004 då 80 % tyckte att det fungerade bra (se bilaga tabell 41 a). 16

18 * 63 % av de studenter som har barn tycker att schemaläggningen passar dem som förälder. 71 % av dem tycker att undervisningsformerna passar och 76 % tycker att examinationsformerna passar dem som förälder (92 %, 98 % resp. 92 % i studentbarometern 2004). Denna fråga ställdes inte i tidigare studentbarometrar (se bilaga tabell 41 b, c och d). Kontakt vid problem med studierna På frågan om vem eller vilka studenten kan tänka sig att vända sig till om han/hon har direkta problem med studierna var det möjligt att ange flera svarsalternativ. 2 % av studenterna uppger att de inte skulle kontakta någon. 71 % av studenterna skulle kontakta en lärare och 62 % sina kamrater. 39 % av studenterna skulle kontakta sin partner, 35 % programansvarig, 33 % sina föräldrar och 32 % skulle kontakta en studievägledare (se bilaga tabell 42). I tidigare studentbarometrar har man bara kunnat ange två ordnade svarsalternativ på denna fråga. I barometern 2004 svarade 30 % av studenterna att de i första hand skulle ta kontakt med lärare, och 23 % med sina kamrater. I andra hand skulle 24 % av studenterna kontakta lärare och 18 % programansvarig. Diskriminering 14 % av studenterna har känt sig kränkta eller diskriminerade av en lärare i en undervisningssituation (6 % 2004). Av dem som känt sig kränkta eller diskriminerade har 6 % angett Annat som svar; många av dessa förklarar det med att läraren på ett förnedrande sätt sagt till enstaka studenter eller större grupper att de inte har tillräckliga kunskaper. Nästan två tredjedelar av dessa studenter läser antingen på SET eller HOS. 4 % har upplevt diskriminering på grund av könstillhörighet och 2 % på grund av ålder. De flesta som känt sig diskriminerade på grund av ålder i en undervisningssituation (10 st) är år (se bilaga tabell 50). 6 % av studenterna på HH har känt sig kränkta eller diskriminerade av en lärare i samband med examination (se bilaga tabell 52). 6 % av studenterna har känt sig kränkta eller diskriminerade av någon studiekamrat på HH. 3 % av studenterna har känt sig så på grund av sin ålder (se bilaga tabell 54). Det finns inget samband mellan upplevd diskriminering och variationer i sexuell läggning, kön, etnisk eller social bakgrund eller ev. förekomst av funktionshinder. E. Fritid och samvaro * 34 % av studenterna träffar studenter från andra ämnesområden på Kårpuben, 29 % i biblioteket och 25 % i undervisningen. 35 % av studenterna träffar aldrig studenter från andra ämnesområden (63 % av nät-/distansstudenterna). 50 % av studenterna tycker att det är värdefullt att ha kontakt med studenter från andra ämnesområden medan 19 % tycker att det inte är det. Bland studenterna över 30 år är det 54 % som aldrig träffar studenter från andra ämnesområden, och bara 14 % som tycker det är värdefullt att träffa studenter från andra ämnesområden (se bilaga tabell 43 och 45). 17

19 88 % av studenterna är inte engagerade/aktiva i någon förening eller något organ inom HH eller kåren. 5 % är engagerade i Kårens föreningar och 4 % i Kårens organ. 4 % av studenterna är engagerade i högskolans organ. De studenter som är engagerade är främst delaktiga i programföreningar, nollningen, programråd, sexmästeriet och HASP/Köörmit. Ofta är samma studenter aktiva i flera olika föreningar/organ. Bland studenterna över 30 år är ingen engagerad i Kåren eller dess organ, någon enstaka i högskolans organ. De främsta anledningarna till uteblivet engagemang är att studenterna inte hinner på grund av sin sociala situation eller att de inte har något intresse för föreningsliv (22 % vardera). 25 % av studenterna svarar att de har andra orsaker än de föreslagna till varför de inte är engagerade, främst att de studerar på distans eller pendlar till Halmstad (se bilaga tabell 46 och 48). * En stor del av de studerande (81 %) utövar någon form av idrottsaktivitet/fysisk träning. Majoriteten utövar sin aktivitet minst 2 gånger i veckan och 40 % tränar minst tre gånger i veckan. Däremot är endast 8 % av studenterna medlemmar i Kårgymmet, med en övervägande majoritet bland de studenter som är under 30 år (se bilaga tabell 56, 57 och 58). F. Högskolan i Halmstad miljö och service Detta avsnitt hanterar frågor kring högskolemiljön, såväl den fysiska miljön med tillgång till bra lokaler med bra ventilation, välfungerande datorer och skrivare osv. som den psykosociala miljön. Det är viktigt med en bra kontakt mellan studenter, lärare och annan högskolepersonal. Samtidigt är det viktigt att det finns bra utrymmen, både utomhus och inomhus där studenten kan slappna av från studierna. Introduktion för nya studenter * 62 % av studenterna var nöjda med den introduktion de fick som ny student av HH och 13 % var mycket nöjda (se bilaga tabell 59 a) * 45 % av studenterna var nöjda med och 12 % missnöjda med Kårens mottagande vid HH (se bilaga tabell 59 b) * 37 % var nöjda eller mycket nöjda med mottagandet under nollningen (45 % av programstudenterna). 35 % av programstudenterna, 68 % av kursstudenterna och 92 % av nät-/distansstudenterna har inte svarat på frågan. Ser man till studenternas ålder var det redan fr.o.m. 26 års ålder fler än hälften av studenterna som inte svarade på frågan om nollningen (se bilaga tabell 59 c). Många av kommentarerna kring introduktionen gäller upplevda brister i introduktionen för reservantagna, de som påbörjar studierna på vårterminen, de som av olika anledningar inte deltagit i nollningen och de som läser fristående kurser, i Varberg eller på distans. I studentbarometern 2004 angav 88 % av studenterna att de var nöjda eller mycket nöjda med den introduktion de fick från HH, 82 % var nöjda med och 17 % missnöjda med Kårens mottagande och 41 % var nöjda med mottagandet under nollningen. Drygt hälften av studenterna deltog inte i nollningen