Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola läsåret 2008

Transkript

1 December 2009 Elna Johansson Dyslexipedagog Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola läsåret 2008 Postadress Förvaltning/ Malmö Besöksadress Studentcentrum N.Neptunig. 1 Tel Fax Internet E-post elna.johansson@mah.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s SYFTE s FÖRDELNING MELLAN OMRÅDENA s STUDIERESULTAT s Studenter på LUT s Studenter på HS s Studenter på KS s Studenter på CTS s Studenter på OD s KÖNSFÖRDELNING s ENKÄTSVAR s Studenterna som beviljats stöd s Utredning vid Malmö högskola s Bemötande s Stödformer s Önskemål från studenter s SAMMANFATTNING s.13 2

3 1. INLEDNING Under 2008 fattades 108 beslut om stöd till studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola. Av dessa baserades 48 på utredningar gjorda vid Malmö högskola. Övriga beslut grundades på utredningar som studenten har haft med sig vid studiestarten. Eftersom studenterna vid Malmö högskola som har någon funktionsnedsättning får ett beslut som varar under hela utbildningstiden är det faktiska antalet studenter med beslut om stöd betydligt större. Under hösten 2007, då det nya redovisningssystemet introducerades, fattades 62 beslut och hittills under 2009 har 125 beslut fattats, vilket vittnar om en kraftig ökning av antalet studenter med behov av extra stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk art. 2. SYFTE Syftet med denna redovisning är att granska hur studenterna bakom besluten om stöd fördelar sig, vilka enheter de tillhör, hur könsfördelningen ser ut och framför allt hur de upplever stödinsatserna t.ex. i form av tillgänglighet och bemötande, med tanke att utveckla verksamheten till stöd för studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär. En liknande sammanställning gjordes förra året och finns återgiven i rapporten Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola läsåret -07/-08 och finns att tillgå på vår hemsida: Den förra redovisningen väckte en rad frågor inom olika områden som kändes angelägna att arbeta vidare med. De har utgjort en provkarta på områden som vi försökt att prioritera och kommer att fortsätta arbeta med framöver. Dess samt nyväckta frågor kommer vi att fortsätta arbeta med framöver. 3. FÖRDELNING MELLAN OMRÅDENA Vid Malmö högskola läser närmare studenter. Av dessa började sina studier under Cirka hälften är helårsstudenter. På högskolan finns fem områden: Lärarutbildningen (LUT), Hälsa och Samhälle (HS), Kultur och Samhälle (KS), Centrum för Teknikstudier (CTS) samt Odontologiska institutionen (OD). Nedan visas alla registreringar som gjordes under året inklusive uppdrags- och nätbaserad utbildningar samt basår. Av redovisningen framgår också att 376 personer måste ha börjat på mer än ett område. 3

4 Fördelning mellan områdena av antalet studenter som började vid Malmö högskola 2008 samt de som har beslut om extra pedagogiskt stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk karaktär Område Totalt Dyslexi Procent Kvinnor Män LUT ,1 % HS ,3 % 19 3 KS ,6 % 15 2 CTS ,8 % OD ,8 % 2 - Summa ,3 % Forskningen visar på att mellan fem och sju procent av befolkningen beräknas ha svårigheter av dyslektisk karaktär. De 108 studenter som under läsåret beviljades stöd motsvarar cirka 1,3 procent av det totala antalet studenter som började läsa detta år. Studenter med dyslektiska svårigheter är alltså klart underrepresenterade på högskolan i förhållande till befolkningen i stort. Särskilt slående är det låga antalet studenter från KS. 4. STUDIERESULTAT I samarbete med Ladok har de faktiska studieresultaten granskats. Av tabellen nedan framgår hur hög procent av studenterna med beslut från 2007 om stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk art som uppnådde minst betyget G under Studenter som klarade minst betyget G fördelat på enheter Område Samtliga studenter Studenter med stöd p.g.a. dyslexi LUT 85,4% 87,7% HS 80,7% 88,2% KS 73,0% 87,1% CTS 59,9% 69,1,% OD 93,9% 114,1% SUMMA 78,5% 85,2% Försiktighet måste iakttas vid tolkning av siffrorna, men man kan konstatera att det har gått förhållandevis bra för studenterna som fick beslut om extra stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk art i jämförelse med studentpopulationen som helhet. Det lönar sig med andra ord väl för högskolan att bevilja studenter med dyslektiska svårigheter kompensatoriskt stöd. Resultatet väcker emellertid många frågor. 4

5 Kan stödet utvecklas så resultatet blir ännu bättre? Vilka stödformer behöver prioriteras? Är studenter med dyslektiska svårigheter mer studiemotiverade än andra? På vilket sätt kan Malmö högskola förbättra den allmänna tillgängligheten? Skulle alla studenter nå bättre resultat om deras behov fick större genomslagskraft? 4.1 Studenter på LUT Av denna redovisning framgår att 39% av studenterna som sökt stöd för sina dyslektiska svårigheter under 2008 läser på LUT. På LUT finns både procentuellt och numerärt det största antalet med beslut om rätt till stöd. Om det beror på att studenterna här är villigare att söka stöd, om det finns fler här som har dessa svårigheter eller hur omständigheterna annars kan förklaras framgår inte av denna undersökning. Studenterna med beslut om stöd har 2008 klarat studierna väl i förhållande till studentpopulationen som helhet (nästan 88% mot drygt 85%). En del av de blivande lärarna har således själva skriftspråkliga svårigheter och de kommer i varje klass där de undervisar att möta åtminstone någon elev med samma svårigheter. Förhoppningsvis kan de egna erfarenheterna bidra till att fler elever blir upptäckta tidigt och får relevant stöd och kompensation under sin skoltid vilket, som det kommer att framgå längre fram i denna rapport, få av de studenter som svarat på enkäten själva fått. Studenterna på LUT fördelat på de olika enheterna som under 2008 fick beslut om stöd för sina svårigheter av dyslektisk karaktär Barn, unga, samhälle Idottsvetenskap Individ och samhälle Kultur, språk, medier Natur, miljö, samhälle Skolutveckling och ledarskap Från Barn, unga, samhälle, som är det största enheten inom lärarutbildningen, kommer också de flesta studenterna med svårigheter av dyslektisk art. Ett bärande element i denna typ av svårigheter är problem med fonologin. Som förskolelärare och lärare med inriktning mot tidigare läsår, är ett av de centrala uppdragen att stimulera barnets språkliga medvetenhet och slussa det in i skriftspråkandet, vilket inte är ett lätt uppdrag, om man själv har betydande svårigheter inom området. Självfallet kan även en svårighet som individen väl känner och arbetar med också vara en tillgång i mötet med barn/elever och deras olika förutsättningar och behov. 5

6 En annan notering som görs, när det gäller fördelningen inom området är att få studenter med dessa svårigheter kommer från NMS. 4.2 Studenter på HS På HS är det endast drygt en procent som har beslut om stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk karaktär. Även på detta område presterade studenterna med rätt till stöd bättre än studentgruppen som helhet (drygt 88% mot knappt 81%). Den kvinnliga dominansen är också mycket stor, vilket till stor del har sin förklaring i att studentpopulationen här är starkt kvinnodominerad. 4.3 Studenter på KS Kultur och samhälle är nu högskolans största område och under läsåret 2008 började närmare studenter läsa här. Genomströmningshastigheten är låg på KS. Procenten studenterna på området som uppnådde minst G under 2008 var 73%. För antalet studenter som fick stöd p.g.a. dyslektiska svårigheter var genomströmningshastigheten klart bättre eller drygt 87% - en skillnad på inte mindre än 14%. Att genomströmningen på KS är relativt låg kan självfallet ha många förklaringar och ligger utanför målsättningen med denna undersökning. Några orsaker kan sannolikt finnas i att det finns många fristående kurser på KS och avhoppen från sådana kurser är ofta fler än på hela program. KS är också det område som har flest utländska studenter, vilket eventuellt kan påverka studieresultaten. 4.4 Studenter på CTS På CTS är genomströmningshastigheten är klart lägre här än på övriga enheter. Denna omständighet brukar förklaras med att antalet fristående kurser är många. Dock kan man även här notera en stor skillnad mellan samtliga studenters studieresultat och de som har stöd p.g.a. en dyslexiproblematik. I den förra gruppen klarade sig knappt 60% och i den senare över 69% en skillnad på närmare 10%. CTS är den enda enhet som har en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller beslut om stöd. 6

7 4.5 Studenter på OD Högskolans numerärt minst område är OD. Här började 114 studenter 2008 och två av dem ansökte om extra stöd p.g.a. dyslektiska svårigheter. Detta område, som har höga antagningspoäng, visar också på den högsta genomströmningen på nästan 94%. Även här utmärker sig studenterna med dyslexi genom att ha en genomströmning på 114%. Ladok menar att en förklaring kan vara i att någon gjorde en tenta som egentligen låg på en tidigare termin detta år. 5. KÖNSFÖRDELNING Av det totala antalet studenter vid Malmö högskola utgörs 67% av kvinnor. Värt att notera är att 72% av de studenter som söker stöd är kvinnor. För även om kvinnorna är fler än männen när det gäller att studera vid högskola, speglar siffrorna inte förväntade förhållanden. Under skoltiden är pojkarna dessutom överrepresenterade då det gäller skriftspråkliga svårigheter. Kanske finns det ett mörkertal på högskolan, när det gäller manliga studenter och deras behov av stödinsatser. Några förklaringar till den rådande situationen kan vara att män med skriftspråkssvårigheter i mindre utsträckning än kvinnor läser vid Malmö högskola och/eller att män är mindre benägna än kvinnor att söka hjälp för sina svårigheter. 6. ENKÄTSVAR I juni 2009 skickades 87 enkäter ut till studenter som under 2008 fått beslut om stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk art. Anledningen till att inte 108 enkäter skickades var, att Studieadministrativa avdelningen hade kunskap om att någon flyttat från Skåne och inte längre läste på Malmö högskola, en del var klara med sina utbildningar och inte nåddes av högskolans e-post. Ytterligare någon hade fått beslut vid mer än ett tillfälle under året. Enkäten som skickades i slutet av juni 2009 har varit öppen till och med andra veckan i september. En påminnelse skickades ut tredje veckan i augusti. Att enkäten endast skickades till dem som fick sina beslut under 2008 beror på att bedömningen gjordes, att det kan vara en fördel om studenten har haft lite tid på sig att bedöma hur stödinsatserna har fungerat innan de ombeds bedöma effekterna. Inläsning av litteratur tar tid och anpassning vid tentamen sker kanske inte varje gång en examination sker. Antalet svar som kom in var 49, vilket motsvarar en svarsfrekvens på drygt 56%. 7

8 6.1 Studenterna som beviljats stöd På frågan vilken enhet de läser vid fördelar sig svaren som nedan. Svarsalternativ Antal svar 1 Lärarutbildningen Hälsa och samhälle Kultur och samhälle Centrum för teknikstudier Odontologiska institutionen Fördelning % De blivande lärarna är de som lämnat flest svar. Även om endast ett svar har kommit från OD, ska man beakta att det endast fanns två studenter som fick beslut om stöd där under den aktuella perioden. De som svarat är 37 kvinnor och 12 män. De flesta (24 stycken) är mellan 21 och 25 år. Den näst största åldersgruppen (10 stycken) är mellan 31 och 40 år. Majoriteten av dem som svarat, 30 studenter, är i början av sin utbildning, medan 16 är mitt i sina studier och 2 är i slutet av dessa. Vid förra undersökningen hade närmare hälften av antalet studenter som svarade fått kunskap om möjligheter till stöd av personal på högskolan. Idag ger drygt 20% samma svar. Nu uppger ca 31% att de fått kunskaperna via vår hemsida. Vid förra mätningen var det endast fyra studenter som uppgav att de fått kunskapen därifrån. Nästan lika många som fått kunskapen via lärare har fått information inför studiestart och genom våra broschyrer. Man kan konstatera att hemsidans genomslagskraft nu är betydligt större än för ett år sedan. Arbetet som lagts ner på att förbättra den har uppenbarligen haft effekt. En annan betydelsefull informationskälla har varit någon kamrat. Därefter följer gymnasieskolan. Två studenter uppger att han/hon fått informationen av studieoch karriärvägledare på högskolan. De nio studenter som återstår har svarat under alternativet Om annat och då avgett nedanstående svar:. Om annat, specificera jag antog att hjälp skulle finns bibloteket familj på malmö folkhögskola Fick inte veta specifikt för Malmö högskola utan det ska alla högskolor och universiteter ha lärare på komvux 8

9 FMLS i Malmö alltid vetat jag antog det bara Noteras bör att Malmö folkhögskola drivs av Dyslexiförbundet FMLS. Det är alltså två studenter som uppger att det är där man har fått kunskap om att det finns möjligheter till kompensatoriskt och pedagogiskt stöd vid Malmö högskola. På frågan om studenten har lyckats hålla den studietakt som var planerad svarar 84% att de gjort det mycket bra eller bra, medan drygt 14% uppgav att de klarat studierna mindre bra och en student att det gått dåligt. Frågan gällande studietakten är studentens subjektiva upplevelse, men känslan att det har gått bra har förankring i faktiska resultat, då man ser på den relativt goda genomströmningshastigheten för gruppen som helhet. 6.2 Utredning vid Malmö högskola Av studenterna som svarat på enkäten har 26 stycken dvs. drygt hälften eller 53% blivit utredda på Malmö högskolan för sina svårigheter. Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 På Malmö högskola På högskola/universitet annan Av privat utredare Under gymnasietiden Om annat, specificera De 14 som blivit utredda på annat ställe har oftast angett platser som visar att utredningarna gjorts sent under skolgången eller som vuxna. Man anger t.ex. komvux, Malmö stad, Malmö folkhögskola och Eslöv. En enda student skriver har veta hela min skolgång, från åk1, vilket väl kan tolkas som att han/hon fått stöd redan från de allra första skolåren. Tidig upptäckt ligger också bakom svaret: Logoped i Trelleborg när jag var 10 år. Några avger svar där det inte framgår när utredning gjordes exempel på sådana svar är: Logoped i hemkommun, UMAS och i Lund. Tydligt är emellertid att en mycket klar majoritet av studenterna fått sina svårigheter utredda först som vuxna. Kanske kan här finnas en del av förklaringen till att de klarat sina studier på högskolan förhållandevis bra. De är målinriktade 9

10 och vana att kämpa hårt och länge. Frågan är hur de skulle ha klarat sig med rätt pedagogiskt och kompensatoriskt stöd under hela skoltiden. Utan tvekan skulle de haft tid och ork över till annat eller till att fördjupa sig ännu mer i ämnen de är intresserade av. De allra flesta (34 stycken) läser program som omfattar minst 180 högskolepoäng. Drygt 73% uppger att de läser på campus, 8% att de läser på distans medan övriga inte svarat på frågan. Det är 88% som läser på heltid. En överväldigande majoritet satsar således på heltidsstudier och långa utbildningar. 6.3 Bemötande Utredning av språkliga svårigheter som genomförs på Malmö högskola görs av dyslexipedagog vid en språklig funktionsanalys. Efter analysen görs en skriftlig sammanställning av resultatet och i de fall svårigheter konstateras skrivs ett underlag för beslut som beviljas av chefen för Studieadministrativa avdelningen. I de fall studenten har utredning om sina språkliga svårigheter med sig kan även samordnarna för övriga funktionsnedsättningar skriva ovan nämnda beslutsunderlag. Det är i ljuset av detta som nästa fråga till studenterna ska förstås. Hur har du upplevt bemötandet från dyslexipedagog/samordnare? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Total: Antal obesvarade: 3 Samtliga studenter anser att de fått ett bra eller mycket bra bemötande. På frågan om de anser att innehållet i samtalet varit anpassat efter deras behov svarar 90% ja eller ja, i hög grad medan 10% svarar ja, i viss mån. När det gäller bemötandet från lärarna på enheten de läser svarar ca 73% att det varit mycket bra eller bra, drygt 22% att det varit mindre bra och 4% att det varit dåligt. På frågan hur bemötandet från övrig personal varit svarar drygt 85% att det varit mycket bra eller bra, 12,5% att det varit mindre bra och en student att det varit dåligt. 10

11 Slutligen när det gäller bemötandet från studiekamraterna är de allra flesta nöjda med det och 94% svarar att kamraternas bemötande har varit mycket bra eller bra. En student svarar mindre bra och två att det har varit dåligt. 6.4 Stödformer På frågan om vilka former av stöd studenten beviljats fördelar sig svaren enligt nedanstående redovisning. 1 2 Svarsalternativ Anteckningshjälp under föreläsningar Möjligheter att spela in föreläsningar Antal svar Inläst kurslitteratur Mentor Extra handledningstid Anpassad tentamen Deltagit i workshops Besökt Studieverkstaden Om annat, specificera Fördelning % Som framgår avges fler än 49 svar och procentsatsen är högre än 100, beroende på att en och samma student ofta beviljas flera olika stödinsatser. Vanligast är att få beviljat längre tid vid tentamen. Man kan också notera att de två som angett Om annat skrivit att de fått längre tid vid tentamen, varför stapeln Anpassad tentamen borde vara lite högre. Lika många procent anger att de fått kurslitteraturen inläst. En annan vanlig form av beviljat stöd är anteckningshjälp under föreläsningar. Procentsatsen är dubbelt så hög som föregående år, vilket kan upplevas som något förvånande, eftersom det nu blivit allt vanligare att studenter använder fickminnen för att spela in föreläsningar. De kan då lyssna på föreläsningen så många gånger de önskar och blir inte beroende av en studiekamrats anteckningar. Det har emellertid funnits ett visst motstånd hos vissa lärare, som inte vill tillåta att studenter med funktionsnedsättningar spelar in deras föreläsningar. De som svarar att de beviljats anpassad tentamen anger att anpassningen sett ut som nedan. 11

12 Svarsalternativ Antal svar 1 Längre tid Tillgång till dator Tillgång till dator med specialutrustning som talsyntes eller rättstavningsprogram 4 Muntliga redovisningar/kompletteringar Hemtenta istället för salstenta Om annat, specificera Fördelning % De två som svarar Om annat har skrivit eget rum respektive har inte använt ännu. Annars är, som tidigare sagts, längre tid den vanligaste formen av anpassning, följd av tillgång till dator. Ingen uppger att man får redovisa på annat sätt än kamraterna förutom en student som uppger att han/hon fått redovisa muntligt. Trettioåtta studenter uppger att stödet haft mycket stor eller stor betydelse för dem, åtta att det haft någon och fem att det inte haft någon betydelse för deras studieresultat. 6.5 Önskemål från studenter Den näst sista frågan till studenterna är om de vill förtydliga något och följande synpunkter framkommer: misstankar om ökat stödbehov vid uppsatsskrivning flera svar visar att man fått lägga mycket kraft och tid på att förklara och få igenom det stöd som det finns beslut om att väntetiderna på inläst kurslitteratur varit orimligt långa Flera ger också uttryck för att de fått ett gott bemötande av dyslexipedagogen och att de är tacksamma för hjälpen de fått. På den sista frågan får studenterna svara på om det är något stöd de saknar och svaren blir som följer och rör i flera fall förhållandena i samband med tentamen: bristande rutiner på områdena då det gäller anpassning av tentamen som t.ex. då studenten behöver längre tid eller teknisk utrustning möjligheter att redovisa muntligt ännu längre tid vid salstentamen hemtentamen i stället för salstentamen extra handledningstid 12

13 att anteckningshjälpen inte bör vara en studiekamrat, då det gör att en utsatt position försämras möjligheter att låna teknisk utrustning terminsvis svårigheter att kunna komma till tider i Studieverkstaden då dyslexipedagogen är där tydligare information om att det finns hjälp att få flera tar upp behovet av utbildning av personalen då det gäller dyslexi 7 SAMMANFATTNING Sammanfattningsvis kan konstateras att drygt en procent av studenterna som började läsa vid Malmö högskola under 2008 har beslut om extra stöd p.g.a. svårigheter av dyslektisk karaktär. De är klart underrepresenterade i förhållande till befolkningen i stort. Särskilt få studenter med beslut läser på KS. Det är fler kvinnliga än manliga studenter som får stöd för sina svårigheter även om man tar hänsyn till att det finns fler kvinnliga studenter på högskola. Den största gruppen kommer från lärarutbildningen och där främst från enheten Barn, unga, samhälle. Tydligt är också att det går bra för studenterna med beslut om stöd p.g.a. dyslektiska svårigheter på samtliga högskolans områden. Det är fler i denna grupp som 2008 klarar studierna med godkända resultat än i studentpopulationen som helhet. Många i gruppen är också nöjda med sina prestationer. Av årets undersökning framgår också att hemsidan har fått en större betydelse än tidigare för hur studenterna fått information om vart de ska vända sig och vilka former av stöd högskolan kan erbjuda. Fler än hälften av dem som svarat på enkäten har fått utredning om sina svårigheter gjord på högskolan. Även bland övriga har de allra flesta fått sina utredningar sent och efter grundskoleåren. När de nu läser på högskolan väljer de allra flesta långa program och heltidsstudier. De anser också att bemötandet i stort har varit gott. Viss kritik riktas dock mot lärare när det gäller bemötande och deras kunskaper om funktionsnedsättningen. De två vanligaste stödformerna är inläst kurslitteratur och anpassad tentamen. I det senare fallet har det framför allt gällt att man fått längre tid. Vid förra årets utvärdering påpekades svårigheter med att kurslitteraturen fastställdes sent. Denna synpunkt finns inte med i årets utvärdering. Inte heller har man lyft ett problem som togs upp då om svårigheter med den engelska kurslitteraturen. Om detta beror på att det skett anpassningar till studenternas önskemål eller något annat framgår inte här. 13

14 Flera studenter har i möten uttryckt att de känner sig ensamma om sina svårigheter och upplever det som arbetsamt att behöva informera så ofta och mycket om sina behov. Någon uttrycker att han/hon har svårt att komma till Studieverkstaden på tider då dyslexipedagogen finns där. Studenterna som svarat på enkäten och tagit del av det stödutbud Malmö högskola erbjuder är i stort sätt nöjda med insatserna. Frustration känner studenterna inför tentamen och oro för att stödet inte ska fungera. Någon uttrycker att området saknar rutiner. Man har också uttryckt önskemål om att få låna teknisk utrustning under längre tid. 14