Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (12) Projektnamn Utvecklande samverkan Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektet Utvecklande Samverkan hade som idé att stärka kvinnor och män anställda i fyra pastorat och Växjö stift av Svenska kyrkan och Sankt Sigfrids folkhögskola på arbetsmarknaden. Att med utbildningsinsatser göra så de anställda kan behålla arbetet de har i nuläget eller bli mer anställningsbara på arbetsmarknaden. Ett alternativ kan också vara att starta företag enskilt eller tillsammans. Det utbildningsprogram som framtagits ska kunna användas i andra pastorat i Växjö stift eller andra stift i Svenska kyrkan. En målsättning har också varit att skapa kontakter och utbyte med församlingar/pastorat i Oxford stift i Church of England. Under mobiliseringsfasen fick de fyra pastoratan Lekeryd, Månsarp, Norra Öland och Tingsryd tillsammans med ytterligare åtta pastorat ansöka om att delta i projektet. De här fyra valdes ut av styrgruppen att delta. Efter att detta beslut fattats ingick kyrkoherdarna i pastoraten i styrgruppen som för övrgit bestod av representanter för Coompanion Jönköpings län som projektägare, Växjö stift och Sankt Sigfrids folkhögskola. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Stiftets och Sankt Sigfrids folkhögskolas deltagande i utbildningarna var främst för att de skulle veta vad utbildningen gick ut på och att de eventuellt skulle kunna genomföra dem i egen regi efter att projektet avslutades. Av olika anledningar blev det inte så bland annat gjorde stiftskansliet en stor omorganisation så man hade bara deltagare i den längre Processledarutbildningen. Deltagarna har varit mycket aktiva. De utvärderingar som gjorts både av Coompanion som projektägare och genomförare och av följeforskarna visar att man är mycket nöjda med utbildningarna och resultatet av dem. Projektet har genomfört utildningar i seminarieform för anställda i de deltagande organisationerna. Resultatet kan delas upp i fyra olika delmoment. 1.Grundläggande Ledarskapsutbildning för hela arbetslaget tillsammans, fyra sammankomster med inriktning på det systemiska perspektivet, KASAM - känslan av sammanhang och AI Appriciative Inquiry (uppskattande undersökande/fråga). Ett avslutande seminarium med fördjupning om AI där alla som deltagit i någon utbildning var inbjudna. 2. Processledning för ett antal deltagare som valts ut av pastoraten, stiftskansliet och Sankt Sigfrids folkhögskola. Utbildningen omfattade fyra heldagsseminarier, ett tvådagars internat, processtöd på hemmaplan och ett fördjupningsseminarium om KASAM och personaldialogen. Utbildningen pågick under februari till novenber Man hade en praktikuppgift att

2 Sid 2 (12) genomföra en förändringsprocess på sin arbetsplats. 3. Entreprenörskap där deltagarna gjorde studiebesök i Västerås stift och ett pastorat i Fagersta. Därefter en utbildning i entreprenöriellt förhållningssätt om tre utbildningstillfällen. 4. Specifik utbildning i anslutning till Växjö stifts verksamhetsutvecklingsprocess Till tro. Där ingick seminarier som ordnades av stiftskansliet om hur Till tro fungerar, ett seminarium om att leda ideella medarbetare och en studieresa till Oxford stift med besök i olika församlingar. Två av de deltagande pastoraten har gått vidare och börjat arbeta med vänförsamlingsrelationer med två församlingar i Oxford. Utbildningarnas upplägg och en del av deltagarnas synpunkter finns redovisade i rapporten Utvecklande Samverkan - projektet som lyfter individen och Svenska kyrkans möjligheter. En kyrkoherde sammanfattar projektet med orden "Hopplöshetens tid är förbi" Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Svenska kyrkan har sedan år 2000 då den skildes från staten genomgått en del negativa förändringar, bland annat har antalet medlemmar sjunkit. Personalen är krismedveten och har stort behov av att finna arbetsglädje och stolthet över det man utför. Detta medför att anställda kvinnor och män har behov av kompetensförstärkning. Ett nytt arbetssätt och en annan förståelse för sin egen och andras roll i organisationen är grundbultar för att ändra den neråtgående trenden i positiv riktning. Det innebär att många av Svenska kyrkans i Växjö Stift anställda kommer att behöva ändra sitt sätt att arbeta, att man måste ta på sig nya arbetsuppgifter för att klara ett utvidgat arbetsområde eller för att vara anställningsbar hos en annan arbetsgivare. Att starta egen verksamhet kan vara ytterligare en möjlighet. För att klara den här omställningen behöver de anställda i alla kategorier öka sin kompetens och sina kunskaper oavsett om man kommer att fortsätta som anställd i Svenska kyrkan eller man söker sig till annan verksamhet. Medvetenheten om kyrkans värdegrund behöver bli högre. De kriterier vi valt att arbeta med är samverkan och strategiskt påverkansarbete. Samverkan har skett genom att de fyra pastoraten, stiftskansliet och Sankt Sigfrids folkhögskola samverkat med varandra och med Coompanion Jönköpings län. Man har också i ubildningarna tagit fasta på hur man i framtiden ska kunna samarbeta inom pastoratet/arbetsplatsen, med andra pastorat, med stiftet, folkhögskolan och med andra organisationer. Verksamheten har bedrivits i form av utbildningar som erbjudits alla anställda kvinnor och män i de deltagande organisationerna. Ledarskapsutbildning En grundläggande ledarskapsutbildning för all personal om tre utbildningstillfällen var nödvändig för att skapa förståelse för var man själv finns i organisationen och vilken roll alla andra spelar. Vikten av god kommunikation och av att ha ett uppmuntrande förhållningssätt i

3 Sid 3 (12) arbetslaget var bärande delar i utbildningen. Känslan av sammanhang är också avgörande för hur man upplever sin situation och kan arbeta för en positiv utveckling av verksamheten. Deltagarna var efter utbildningen nöjda eller mycket nöjde enligt den enkät som genomfördes. Kommentarer: Vad var det bästa: Att vi gjorde det tillsammans hela arbetslaget, Att tänka annorlunda (lära sig), Samtalet, lyssnadet, att ta del av andras uppfattningar. Tips om förbättringar: Fler praktiska övningar, Lite mer tid, Ta med förtroendevalda Studiebesök i Oxford stift, England. I projektet ingick också möjlighet för ca 20 personer att delta i en studieresa till Oxford stift i England. Pastoraten erbjöds att delta i relation till antalet anställda. Därutöver fick man på egen bekostnad skicka deltagare. Slutligen reste 12 kvinnor och 11 män till Oxford i maj Man hade i förväg förberett sig inför resan med presentationer av sin egen verksamhet och frågor till dem vi skulle besöka. Redan några veckor efter besöket fick vi förfrågan från en församling om en av "våra" församlingar var intresserade av ytterligare utbyte och i december tog en annan engelsk församling kontakt och ville ha kontakt. Detta ledde till att Lekeryds och Norra Ölands pastorat har fått kontakt med Wallingfords och Cookhams församlingar, som vi besökte och de planerar utbyte på lokal nivå mellan församlingarna. Till tro Resan till Oxford gav också stor inspiration till att gå vidare i arbetet med Till tro som är Växjö stifts förändringsprocess bygd på Oxford stifts Living Faith - for the Future. Deltagare från flera pastorat har sagt att nu förstår vi meningen med Till tro och hur man kan jobba med materialet. De gemensamma seminarierna dit alla deltagare inbjudits har varit uppskattade och lett till initiativ i pastoraten Tre utbildningar i processledning, budgetläsning och erntrprenörskap har erbjudits deltagarna. Antalet platser har varit begränsat och pastoraten har fått utse lämpliga deltagare. Processledning Processledningarutbildningen har varit inriktad dels på kompetensförstärkning hos deltagarna (29 personer 19 kvinnor, 10 män), dels på förändringsarbete på den egna arbetsplatsen. Utbildningen har omfattat 4 seminarietillfällen med teori, övningar och praktiska tips på hur man kan arbeta processinriktat. Deltagarna har fått handgripliga verktyg t ex checklistor och tankekort som man dirkekt kunnat använda på hemmaplan.man har också haft ett tvådagarsinternat, processtöd på hemma plan och ett avslutande seminarium om KASAM, att skapa känsla av sammanhang. Denna utbildning har inneburit att en deltagare använt kunskaper hon fått i utbildningen i sitt sätt att arbeta som stöd till sin funktionsnedsatta dotter, alltså på ett mycket personligt plan, till att man på ett annat ställe organiserat om arbetet för att slippa ha säsongsanställd personal. Andra har lärt sig att omorganisera sitt eget arbete för att få bort tidstjuvar. Några har organiserat om sina arbetsplatsmöten för att få dem mer effektiva. Deltagarna har alltså haft nytta av uttbildningarna direkt i den dagliga verksamheten. Kommenterer: - Nytt sätt att tänka. - Att få göra den tillsammans med alla arbetskamrater - Att arbetslaget fått ett lyft. Läsning av budget Utbildningen i att läsa sin egen budget och få större förståelse för den har medfört en större diskussion i arbetslagen om vikten att ha rätt förutsättningar i budgetarbetet. Att följa

4 Sid 4 (12) budgeten och följa upp budget och verksamhetsplan för att se om man får ut vad fullmäktige beslutat av de medel som ställts till förfogande är andra viktiga frågor som diskuterats. Deltagare har talat om att det här behöver vi ha mer av och att budgeten kunde vara så intressant. Kommenterer: - Att budget kan vara så roligt - Det här behöver vi mer av. Entreprenörskap Den tredje utbildningen har handlat om entreprenörskap och innehållit ett par olika delar. Dels gjordes en studieresa till Fagersta och Västerås stift där man kommit ganska långt i arbetet med ett entreprenöriellt förhållningssätt, dels anordnades en utbildning om tre heldagssammankomster i entreprenörskap. Deltagarna fick en grundläggande orientering om hur man tänker som entreprenör och en kort översikt hur man tänker när man startar egen verksamhet. Kyrkoherdarna har sagt att man hittat nya sätt att arbeta i arbetslagen och att de anställda fått ännu större arbetsglädje. "Hopplöshetens tid är förbi" Från stiftsledningens sida har man uttryckt att man är intresserad av fortsatt samarbete men hur det ska gå till är inte klart vid tidpunkten för slutrapporten. Resultatet av projektet stämmer bra med vad vi tänkte oss när vi sökte medel till det. Stiftskansliets och Sankt Sigfrids folkhögskolas deltagande har inte varit så stort i vissa delar av projektet. Dels beror det på omstruktureringar i deras egna organisationer, dels på missförstånd i början av projekttiden. En klarare kommunikation mellan de deltagande organisationerna hade troligen kunnat minska missförstånden. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet har varit att stärka kvinnor och män anställda inom Växjö stift av Svenska kyrkan så att de kan behålla arbetet i Svenska kyrkan eller blir anställningsbara hos en annan arbetsgivare. Anställda kvinnor och män på St Sigfrids folkhögskola ska också förstärka sin kompetens för att möta framtida utmaningar inom folkhögskolan och också se nya möjligheter att utveckla verksamheten. En möjlighet är också att anställda kvinnor och män kan ändra inriktning och starta företag tillsammans för att på så sätt vidga sin arbetsmarknad. Målsättningen var att 60 kvinnor och 60 män skulle genomgå utbildning för att vidga sina arbetsuppgifter eller ta på sig nya inom Svenska kyrkan eller att vara mer anställningsbara hos andra arbetsgivare. Ett annat alternativt är att starta egna verksamheter för att bli utförare av verksamheter som kyrkan kan lägga ut på entreprenad och där företagen också kan ha andra kunder. Personalen behöver utvecklingsmöjligheter och breddade kunskaper för att möta nuvarande och kommande utmaningar i verksamheten. Det rör sig om allt från ökade kunskaper i ekonomi för att ta ett

5 Sid 5 (12) större budgetansvar till ledarskap för att få bättre fungerade arbetslag. Man behöver också se sin egen roll i det stora sammanhang man befinner sig och känna stolthet över det arbete man själv utför. Eftersom det också finns risk för friställningar finns också behovet av att vara attraktiv på andra delar av arbetsmarknaden. Möjligheten att starta eget företag eller starta företag tillsammans ska också beaktas. Kompetensutvecklingsprojektet måste utgå från stiftets speciella verksamhet och hitta nya sätt att arbeta med människors behov i fokus för att vända den negativa utvecklingstrenden med minskande medlemstal och krympande ekonomi. Utbildningarna ska genomföras i två olika block: Verksamhetsutveckling och Ekonomi. Deltagarna kan välja vilka delar de vill delta i efter egna behov. Verksamhetsutveckling ska omfatta - Livstro att använda Oxford stifts material anpassat till Växjö stifts förhållanden Namnet ändrades till "till tro" av stiftet. - Processledning hur kommer gruppen igång, hur kommer man vidare, vad gör man när det kärvar, hur använder vi resultatet av arbetet - Ledarskap ledarskap över mitt eget liv, min plats i arbetslaget/gruppen, motverka utbrändhet och sjukskrivning Ekonomi ska omfatta - Budgetläsning för att kunna ta ett större ekonomiskt ansvar för mitt arbete och ha större kunskaper generellt i ekonomi - Starta eget eller tillsammans kan eget företagande eller tillsammans med andra vara ett alternativ till fortsatt anställning inom Svenska kyrkan i Växjö stift en översikt över vilka möjligheter som finns. Här handlar det om tjänsteföretag riktade mot exempelvis parkskötsel, markarbeten eller lokalvård. Även drivandet av förskolor eller äldreboenden med nära samverkan med kyrkan kan komma i fråga. - Kan kyrkan sälja tjänster till andra? Det finns efterfrågan på tjänster för att rehabilitera människor som är utbrända, saknar fotfäste på arbetsmarknaden eller av andra skäl behöver reflektera över sin situation i livet. Diakoner har efterfrågat ett verktyg för att arbeta med människor i behov av stöd. Kyrkans egen personal har också behov av tid för reflektion. Ett mål är också är att ta fram ett koncept för vidareutbildning/utveckling av personalen för att kunna användas i fortsatt utvecklingsarbete. Arbetet kommer att ske i samverkan med Växjö stifts vänstift i England Oxford. I Oxfordstift har man kommit längre än i Sverige och Växjö stift i att arbeta med vidareutveckling varför vi tror att man kan använda delar av deras koncept och anpassa det till svenska förhållanden. Vissa delar av projektet kommer därför att vara transnationella och kostnader för resor och översättning av material kommer att uppstå. Genom samverkan kan nya kunskaper gemensam för de båda stiften skapas.

6 Sid 6 (12) Resultatet av projektet är att 157 personer deltagit i projektet alltså har det kvatitativa målet uppnåtts med råge. De utbildningar som redovisades i ansökan har genomförts med planerat antal deltagare. Ledarskapsutbildningen har genomförts i de fyra pastoraten medan stiftspersonalen och personal från Sankt Sigfrids fokhögskola endast deltagit i processledarutbildningen. Studiebesök har genomförts i samband med avsnittet "Att sälja tjänster till andra" i Fagersta och Västerås. Entrprenörskapsutbildningen fick en något annan inriktning där det entreprenöriella tänkandet fick större utrymme än det praktiska startandet av företag. Detta ändrades efter besöket i Västerås och Fagersta och i samråd med deltagare och styrgrupp. Livstro kom att heta "till tro" men innehållet var det planerade. Det transnationella samarbetet med Oxford stift blev bra och resulterade i en studieresa och utbyte mellan två svenska och två engelska pastorat. Det tog betydligt längre tid än beräknat, kontakterna mellan England och Sverige gick inte så fort trots elektroniska hjälpmedel. Lärandet har skett hos alla kvinnor och män som deltagit och det redovisas med enkäter som gjorts av Coompanion Jönköpings län och följeforskarna. Man har fått nya kunskaper som man kunnat använda både i arbetet och i sitt privatliv. Externt har projektet rönt intresse i andra pastorat och organisationsled i Svenska kyrkan och hos andra Coompanionkontor. Den avvikelse vi haft är att betydligt färre har deltagit från stiftskansliet och Sankt Sigfrids folkhögskola än vi räknat med. Dels kan det ha berott på andra förväntningar på framför allt Ledarskapsutbildningen där vissa missförstånd uppstått och också på att stiftskansliet under hösten 2011 när verksamheten startade genomgick en stor omorganisation. Folkhögskolan genomförde ett byte av rektor. De övriga utbildningarna har varit valbara och det har funnits deltagare från kansliet och folkhögskolan i processledarutbildningen. Arbetssätt Eftersom det varit fler deltagare från pastoraten har inte budgeten påverkats. Vid ett par tillfällen har extra inslag i utbildningarna efter önskemål från deltagarna kunnat läggas in eftersom det funnits utrymme för detta i budgeten och det varit fördjupningar i de ämnesområden som berörts. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arbetssättet har varit seminarier med praktiska övningar i de områden som tagits upp. Ett syfte har varit att ge deltagarna verktyg som de kunnat använda direkt i sin dagliga verksamhet. I Ledarskapsutbildningen skulle hela arbetslaget delta för att alla skulle veta vad projektet gick ut på och få grundläggande kunskaper i ledarskap. Man skulle känna att jag har ansvar för mina egna arbetsuppgifter och att jag är en viktig del i helheten. Känsla av sammanhang och en hälsosam arbetsplats där alla vill delta i arbetet var också viktigt. Ett uppskattande förhållningssätt (AI) var en del i denna utbildning. Utbildningen genomfördes undet hösten 2011 och en återsamling med ett seminarium om AI ordnades i november Denna träff var viktig för att återsamla deltagarna och för erfarenhetsutbyte.

7 Sid 7 (12) I princip var alla deltagare också med på de utbildningstillfällen som berörde "till tro" där man fick information och möjlighet att pröva på olika delar av det konceptet. Stiftet stod för föreläsare, som var engagerade i verksamheten vid de här tillfällena. Entreprenörskap/Att sälja tjänster till andra innehöll några teoretiska avsnitt som förberedelse till studieresan till Västanfors, Västervålens församling i Fagersta och Västerås stift. Man har där kommit betydligt längre i sådana verksamheter än vad man gjort i Växjö stift. Det studiebesöket kom också att påverka upplägget av Entreprenörskapsutbildningen som fick mer inriktning på ett entreprenöriellt förhållningssätt och mindre tyngdpunkt i att praktiskt starta företag. Både resan och utbildningen fick till följd att man i pastoraten ändrade sitt sätt att arbeta för att minska antalet säsongsanställningar och att man börjat reflektera över hur man tar betalt för tjänster man utför som inte hör till kärnverksamheten t ex servering av begravningskaffen eller gravskötsel. Det transnationella arbetet tog längre tid för kontakterna med England än beräknat. När vi väl kom igång blev kontakterna mycket trevliga och vi upplevde att församlingarna i både Oxford och Växjö stift fick något värdefullt av utbytet. Två församlingar har också fått igång fortsatta kontakter med vänförsamlingar. Deltagarna i resan hade förberett sig väl med presentationer av sin egen verksamhet och de mottagande församlingarna hade också förberett sig med stor noggrannhet inför mötet. Resan är dokumenterad i rapporten "till England ja, ja". Processledarutbildningen bestod av fyra seminarier, ett tillfälle med processtöd på hemmaplan och tvådagarsinternat. Deltagarantalet var begränsat och alla deltagande parter utnyttjade i princip sina platser. En del i utbildningen var att på hemmaplan starta ett förändringsarbete som man valde efter behov och intresse. På ett ställe valde man att initiera ett förbättrat samarbete med de förtroendevalda medan några hade mer enskilda förändringsprocesser. Utbildningen började i februari och avslutades i början på november och deltagarna har uttryckt att de fick många tips och idéer som de kunde använda. I teoridelarna fick de också en höjd kompetensnivå och utbytet mellan olika arbetsplatser tillförde också en viktig dimenssion till utbildningen. Som avslutning ordnades ett seminarium om KASAM och betydelsen av personaldialog för att få en väl fungerande arbetsplats. Budgetläsning har genomförts i tre pastorat och bestått av en föreläsning med diskusson om hur budgeten är upplagd och hur man använder den i sitt arbete. En process på stiftskansliet har handlat om budgetuppföljning. Det vi uppfattar som det nya var att hela arbetslaget deltog i den inledande utbildningen i Ledarskap. Dels gav det en kunskapsgrund för alla i arbetslaget, dels blev vi-känslan god. Det var inte bara några som fick åka på kurs och sen komma hem och försöka genomföra förändringar som inte alla var involverade i. Det faktum att alla var med och att alla kom till tals i gruppen var också oerhört viktig. En deltagare sa att det var första gången han känt att man lyssnat till honom. Innehållet i utbildningarna finns redovisat i rapporten "Utvecklandet Samverkan - projektet som lyfter individen och Svenska kyrkan" och i det utbildningprogram som Coompanion Jönköpings län tagit fram. Båda finns med som bilagor till slutrapporten. Utbildningarna har genomförts så som det var tänkt. I detaljupplägget har vi anpassat oss till de behov och önskemål som kommit fram hos deltagarna men det har inte ändrat grundstrukturen.

8 Sid 8 (12) Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Coompanion Jönköpings län har varit projektägare och stått för administration och delar av utbildningen. Växjö stift har haft ett antal deltagare med i projektet. De har stått för lönekostnader,resor och förtäring vid utbildningstillfällena för sina deltagare. Stiftet har också stått för två seminarier om "till tro" med kostnader för föreläsare. Sankt Sigfrids folkhögskola har haft deltagare i projektet där man stått för lönekostnader och förtäring. Månsarps, Lekeryds, Norra Ölands och Tingsryds pastorat har haft i princip hela sina arbetslag med i utbildningarna där man stått för lönekostnader, resor och förtäring vid utbildningstillfällena. Några pastorat har själva betalat för fler deltagare i resan till Oxford än som fått utrymme i projektbudgeten för att man ansett det vara viktigt att så många som möjligt fått göra gemensamma erfarenheter. Engagemanget har varit gott bland deltagarna. Man har deltagit i utbildningstillfällena och redovisat de uppgifter man fått mellan utbildningstillfällena och de processer man arbetat med. I enkäter som genomförts har man varit mycket nöjda eller nöjda med innnehåll och upplägg av verksamheten. Projektgruppen har bestått av projektledare och projektkoordinator anställda av Coompanion Jönköping. Gruppen har haft kontinuerlig kontakt med pastoraten och också varit med vid samtliga utbildningstillfällen. Vid dessa har synpunkter från deltagarna tagits till vara för upplägget i den fortsatta verksamheten. Styrgruppen har bestått av ordförande Ronny Korsberg, verksamhetsledare, Coompanion Jönköping, Katarina Toll Koril, kanslichef, Växjö stift, Olof Lindquist, rektor, Sankt Sigfrids folkhögskola, Tore Karlsson, kyrkoherde. Månsarps pastorat, Olof Söderberg, kyrkoherde, Lekeyds pastorat, Anna Lundin Leander, kyrkherde, Norra Ölands pastorat, Anders Blomquist, kyrkoherde, Tingsryds pastorat. Adjungerade har varit Margareta Andersson, projektledare och Marie Brander projektkoordinator. Styrgruppen har haft två utbildningstillfällen.det första handlade om jämställdhet och tillgänglighet med projektstöden som föreläsare i maj Det andra avhandlade styrgruppsarbete i augusti 2011 med utbildare från SpEL i Halmstad. Styrgruppen har haft åtta sammanträde där verksamheten och dess utveckling följts upp. Följeforskarna har deltagit i flera sammankomster för att rapporetera sina iakttagelser till styrgruppen. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhet har varit ett av fokusområdena som dels funnits med som ett eget avsnitt i utbildningarna, dels funnits integrerad i utbildningarna.

9 Sid 9 (12) Rekryteringen har gått ut på att ha en jämn könsfördelning men eftersom man har en viss övervikt av anställda kvinnor i organisationen avspeglar detta sig bland deltagarna. Föreläsarna har fått uppdraget att se till att ingen deltagare skulle bli diskriminerad och de har aktivt arbetat med att alla skulle delta i diskussioner och arbetsuppgifter på lika villkor. Vid ett tillfälle när man delat upp deltagarna för att se om det fanns skillnader i synsätt mellan kvinnor och män uppstod en animerad diskussion om man skulle göra på det sättet. 4R-metoden har använts vid ett utbildningstillfälle. Under mobiliseringsfasen har SWOT-analyser genomförts där jämställdhet varit en fråga som tagits upp. Styrgruppen har haft ett utbildningstillfälle med jämställdhet som ett moment. Vi diskuterade jämställdhet när vi skrev ansökan och det mesta har blivit som vi tänkt oss. Styrgruppen har varit överens om upplägget. Coompanion Jönköpings län har en antagen jämställdhetsplan. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighet har varit ett viktigt område i projektet. Valet av lokaler har skett utifrån att alla oavsett om man haft någon form av funktionsnedsättning eller inte ska kunna delta i utbildningarna. Deltagarna har fått ange vid anmälan om de haft behov av speciell kost eller hjälpmedel när de deltagit i utbildningarna. Rekryteringen har därför kunnat ske så att alla har haft möjlighet att delta i utbildningarna. Föreläsarna har använt mikrofon och bildern man visat har haft bra ljus och skärpa. Tillgänglighet har också varit en integrerad del av utbildningarna där föreläsarna fått uppdrag att ta upp detta i olika diskussioner. Vid något tillfälle i utbildningarna har tillgänglighet tagits upp som ett utbildningsavsnitt. Språket i utbildningarna har hållits på en nivå så att alla har kunnat delta. Facktermer har översatts eller förklarats. Under mobiliseringsfasen gjordes SWOT-analyser där tillgänglighet var en fråga som togs upp. Man kan ibland se att deltagarna förstått tillgänglighet som en fråga om församlingsborna kunnat komma in i kyrkan t ex. Detta ledde också till diskussioner om hur man uppfattar frågor i en analys av det här slaget. Efter att ha sett några av Handisams filmer fick flera också tankeställare och började resonera om hur det skulle vara för en person med funktionsnedsättning att arbeta på deras arbetsplats. Tillgänglighet togs upp i styrgruppsutbildningen som genomfördes. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inga insatser av regionalfondskaraktär har ingått i projektet.

10 Sid 10 (12) Projektet har haft som syfte att stärka anställda kvinnors och mäns kompetens och det stärker naturligtvis regionen. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Under projektets gång har information spritts via Coompanions hemsida, nyhetsbrev har framställts som sänts via e-post till övriga stift i landet och till samtliga pastorat i Växjö stift. Nyhetsbrev har också skickats till andra som kan vara intresserade av det här sättet att arbeta. Ett speciellt brev har skickats till prostarna i stiftet och Margareta Andersson har också informerat på prostmöten vid några tillfällen. Projektledningen har besökt förtroendevalda i pastoraten för att informera om vilken utbildning de anställda deltagit i. Projektledningen har också träffat stiftsstyrelsen i Linköpings stift för att undersöka intresset av liknande verksamhet där. Av ekonomiska skäl har inget samarbete kunnat inledas. I spridningsarbetet har samtliga pastorat i Växjö stift, stiftsstyrelsen i Växjö stift och samtliga stift i Svenska kyrkan fått information om projektet och utfallet via en särskild rapport "Utvecklande Samverkan - projektet som lyfter individens och Svenska kyrkans möjligheter". Även andra intressenter som regionförbundet och de entreprenörer vi samarbetat med i utbildningarna har fått rapporten. Rapporten bifogas slutrapporten Coompanion Jönköpings län har vidarebefordrat rapporten till några av de andra kontoren inom Coompanion-organisationen och via hemsidan kommer den att vara tillgänglig för den som är intresserad. Vi kommer också att erbjuda oss att anpassa materialet till andra organisationer och genomföra utbildningar då på affärsmässiga villkor. Eftersom delar av utbildningarna har tillkommit genom vårt eget tidigare utvecklingsarbete och vi också genom att genomföra projektet fått kunskaper om hur man kan driva och utveckla konceptet hade vi velat göra det här påverkans- och spridningsarbetet själva. Vi upplever också att konceptet med viss bearbetning kan användas i andra idéburna organisationer. Eftersom projekttiden är väldigt kort, 17 månader, är det omöjligt att hinna med det inom projektets ram. Man måste ha genomfört projektet innan man kan gå ut och "sälja" det till andra. Ett särskilt material som beskriver utbildningarna avsett att användas vid spridning och försäljning av utbildningarna har tagits fram och bifogas. För att effektivisera spridnings- och påverkansarbetet behöver projektpengar avsättas för att också göra det här "efterarbetet". Den som arbetat med ett projekt har kunskaper och erfarenheter som är svåra att överföra till andra även om det finns intresse. Alla organisationer har så slimmade resurser att man inte i ordinarie organisation kan göra det här

11 Sid 11 (12) arbetet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? I projekt Utvecklande Samverkan har följeforskarna Bengt Lofter och Håkan Jidéus från Swedegroup International Consultants i Göteborg funnits med från början. Bengt och Håkan har följt projektet och varit bollplank och stöd för projektledningen under hela processen. Följeforskarna har varit med redan från mobiliseringsfasen och vi handlade upp dem redan innan vi fått beslutet under förutsättning av ett positivt besked. Det var ett gott råd som vi fick av vårt projektstöd Mikael Håkansson. Följeforskarna har hjälp till med framtagande av uppföljningsverktyg som vi använt vid vår interna utvärdering under projektets gång. De har deltagit i styrgruppens sammanträden när det varit lämpligt och följt utbildningsgrupperna genom besök och telefonenkäter. Vår erfarenhet är att följeforskarna varit ett stort stöd i verksamheten. Vi har samma erfarenhet i tidigare ESF-finansierade projekt och anser att det är viktigt att man avsätter tillräckligt med pengar i budgeten för detta. Följeforskarna ska vara med från början av projektet för det är lättare att samarbeta när man har gemensamma tankar om hur projektet ska genomföras. Följeforskarnas rapport bifogas. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egenutvärdering har skett med olika former av enkäter under hela projektet. Vid varje utbildningstillfälle har deltagrna fått någon form av utvärderingsblankett, ibland enkla med fria svar till vid slutet av utbildningarna en mer ingående enkät. Det har vid i princip alla utbildningstillfällen varit minst två personer från Coompanion Jönköping med. Den ena personen har lett dagen och den andra har dokumenterat innehållet. Man har också haft möjlighet att samtala med deltagarna och därigenom fått fram värdefulla synpunkter på det fortsatta arbetet. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Ha med följeforskarna från början. Avsätt relativt mycket pengar för deras arbete. Det har man glädje av, någon utomstående som ser på verksamheten och kan komma med idéer om förbättringar eller ändringar. Välj följeforskare som har erfarenhet av området. Deltagarna bör få ansöka om att vara med annars är det lätt att engagemanget svalnar och projektet rinner ut i sanden. Låt alla deltagare vara med och påverka. Det stärker sammanhållningen och underlätta kommunikationen. Om alla har samma förförståelse blir sammarbetet i grupperna/arbetslagen bättre. Var själv intresserad av frågorna man ska arbeta med. Man behöver brinna för att göra

12 Sid 12 (12) förändringar. Var noga med att få in avsiktförklaringar från dem som ska delta i projektet och att de har förstått vad projketet innebär i tid för personalens deltagande och kostnader i övrigt. Var öppen för att förändra inom givna ramar för projektet. Lärande projekt leder till bättre resultat. Projektet gick bra och det beror till en del på mobiliseringsfasen där deltagarna fick först ansöka om att få delta och sedan göra SWOT-analyser. Det gav kunskap om vilka behov framför allt pastoraten hade. På det sättet kunde utbildningarna anpassas på ett effektivt sätt. Det som gick mindra bra var samarbetet med stiftskansliet och Sankt Sigfrids folkhögskola. Samverkan skulle troligen varit avgränsad till färre personer som haft ett uttalat ansvar för utbildningsfrågor riktade mot pastorat/församlingar. I processledarutbildningen fungerade samarbetet och resultatet blev bra. En faktor som också påverkade samverkan var den stora omorganisation som skedde på stiftskansliet under hösten Det var också byte på rektorsposten på folkhögskolan, något som kan ha haft viss betydelse. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Margareta Andersson, projektledare, margareta.andersson@coompanion.se, Ronny Korsberg, verksamhetsledare, ronny@coompanion.se, Coompanion Jönköpings län Kvarnarps gård Eksjö jonkoping@coompanion.se,