Någon som kan, på ett pedagogiskt sätt, kan förklara vad plus-, minus- och nollföljdsimpedans är?
|
|
- Sten Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plus- minus- nollföljd Postad av Michell Andersson - 12 maj :41 Någon som kan, på ett pedagogiskt sätt, kan förklara vad plus-, minus- och nollföljdsimpedans är? Är det något som uppmäts momentant eller är det konstanter? Vilka delar av nätet är det som ger impedanserna man syftar på? Vilka komponenter ingår liksom? Trafo, ledning, komponenter i nätet? Vad? Vad använder man de till? Har stött på dessa värden i vårt nätberäkningsprogram. Egentligen inte jag som ska använda detta program dock. Hittar ingen som vill förklara vad det är för något riktigt. Sen stötte jag på det när jag läste ett examensarbete från någon skola angående inställningar för jordfelsövervakning i samband med lokalt kompenserade lokalnät på mellanspänningsnivå. Någon här som vill göra ett försök med att förklara? Postad av Reijo Eriksson - 12 maj :27 En bra länk som förklarar symmetriska. Komponenter: publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/6111 9/61119.pdf Postad av Michell Andersson - 12 maj :05 Har läst lite grann inledningsvis Reijo, men jag kan ju dock påstå att det kommer ta lite tid för mig att förstå riktigt hur det funkar ändå. Det handlar inte om lathet eller ointelligens utan snarare om för dåliga förkunskaper. Av den anledningen så frågar jag igen om det finns någon som kan förklara detta principiellt med sina egna ord. Jag uppfattar det själv som att när en fas sluter mot jord så påverkar det de andra faserna på något vis genom att den jordslutande fasen blir starkt reaktiv eftersom en så stor ström kommer att passera lindningen i trafon. Alltså är dessa värden något som man använder vid beräkningar av jordslutningar 1 / 11
2 och kortslutningar. Handlar det om tre olika scenarion, eller utgångslägen, eller är alla tre delarna lika aktuella i samma ögonblick? Eller...? Går det ens att förklara med enkla ord eller måste man ha en ingenjörsutbildning? Postad av Mats Jonsson - 12 maj :27 Du ska väl gå kurs i nästa vecka Michell? Fråga kursledaren så får du nog ett svar. Postad av Torbjörn Forsman - 12 maj :43 När det gäller symmetriska komponenter så kan det vara på sin plats att citera någon av mina gamla lärare, troligen Hans Mogensen: "Man måste försätta sig i en speciell sinnesstämning för att begripa det här". Om man ska säga något rent allmänt om symmetriska komponenter så har det inte bara med kortslutningsberäkningar att göra utan det är ett sätt att förenkla beräkningar som gäller osymmetriska trefassystem i största allmänhet. Vare sig det nu rör sig om t ex ett snedbelastat nät, en transformator som inte har samma omsättningstal eller läckreaktans i alla faser, eller en roterande maskin som inte får exakt 120 grader mellan fasspänningarna utan någon av dem råkar ligga lite före eller efter de andra. När man försöker räkna på sådana saker och se de tre faserna så att säga var för sig så brukar det sluta med att man trasslar in sig i gigantiska ekvationssystem och krångliga uttryck som blir för långa för en rad i kollegieblocket. Men så kom någon på att ett godtyckligt osymmetriskt trefassystem kan räknas om till att motsvara summan av tre symmetriska system - ett plusföljdssystem, där fasföljden är densamma som den verkligen är i det system man räknar på, ett minusföljdssystem med motsatt fasföljd, och ett nollföljdssystem som arbetar med samma fas i alla tre ledarna. För att förklara nollföljdssystemet kan man tänka sig två trefastransformatorer som har var sin Y-kopplad lindning förbundna med varandra, men dessutom tillför man en "främmande" enfasspänning (eller -ström) mellan nollpunkterna. När man väl har lyckats formulera om sitt osymmetriska trefasproblem till symmetriska komponenter så är det bara att räkna "enfasigt" på var och en av dem för sig och sedan översätta resultatet till trefas igen. Men det är nog 15 år sedan jag försökte mig på någon sådan beräkning sist. 2 / 11
3 Postad av Michell Andersson - 12 maj :41 Mats Jonsson skrev: Du ska väl gå kurs i nästa vecka Michell? Fråga kursledaren så får du nog ett svar.fick bekräftelsen idag faktiskt! Ja, då vet du ju att frågan kommer dyka upp. Torbjörn, du har ändå lyckats förklara det på ett sätt så att det blir lite avmystificerat i alla fall. Postad av Reijo Eriksson - 12 maj :56 Det är inte så enkelt att förklara men gör ändå ett försök. Ett trefassystem kan uttryckas med tre olika komponenter, plusföljd, minusföljd och nollföljd. Plusföjdsystemet har fasföljden a, b och C. Minusföljden har fasföljden à, c och b. Nollföljden har alla tre vektorer i samma riktning. Ettsymmetriskt system har bara plusföljdskomponenter. För att kunna analysera ett osymmetriskt system kan symmetriska komponenter användas. Ta exemplet med ett enfaldigt fel i fas a i min tidigare länk. Det blir en ström i fas a och en elström i nollan. Strömmarna i fas b och c blir noll. Spänningen i fas a blir noll. Hur stora blir spänningarna i fas b och c? För att lösa detta kan symmetriska komponenter användas. Plisföljdströmmen blir 1/3 o vinkel 0 grader. Fas b har.fasläget -120 grader. Fas c 120 grader. Mnusföljdströmmenblir 1/3 o vinkel 0 grader. Fas b har fasläget 120 grader. Fas c -120 grader. 3 / 11
4 Nollföldströmmen blir 1/3 o vinkel 0 grader. Fas b och c har båda vinkel 0 grader. Strömmen i fas a blir 3 * 1/3 o = o. Strömmen i fas b blir 1/3*o* ( -120 grader grader + 0 grader) = 0 Strömmen i fas c blir på samma sätt 0. Rita vinkeldiagram så blir det lättare att förstå. Spänningarna i fas b och c blir maximalt 1.732*Uo med fasläget -150 resp 150 grader. Man set förstå vad matriser och komplexa tal är för att förstå detta fullt ut. På samma sätt går det att analysera andra osymmetriska fel men det får bli en annan ng. Postad av Michell Andersson - 13 maj :02 Man när man skapar sina komponenter, då gör man det "per fas" ändå, eller? Sen adderar man de olika komponenterna för respektive fas för att få fram ett typ av "medelvärde"per fas? Man skapar ett läge där L1's läge bestämmer de andra fasernas läge, ett där L2 styr och ett där L3 styr och sen slår man ihop dessa...? Men vad är det för värde som man använder för att se till att man inte får samma svar på alla anläggningar? Mäter man upp impedans i varje lindning/fas i trafo och kablar? Detta är ju ingen data som framgår på trafon precis, om det är den som skapar osymmetrin. På vilket sätt använder man detta? Nollföljdsströmmen, på vilket sätt ska den tas i beaktande? Hur fungerar det med D-kopplade transformatorer och då även Z-kopplade? Ska man då översätta dessa till Y-kopplade innan man kan skaoa några komponenter? Postad av Torbjörn Forsman - 13 maj :32 Nollföljdsström uppstår så snart man tar ut ström genom nollan på t ex en Y- eller Z-kopplad transformator eller maskin. Och som följd av det osymmetriska spänningsfall som den snedbelastningen orsakar, kan en nollföljdsspänning uppstå. Ett riktigt praktexempel på nollföljdsspänningar är ju vad som 4 / 11
5 händer vid avbrott i nolledaren till en gruppcentral med enfasiga laster. Om en maskin eller ett nät saknar ansluten nolla så kan det inte heller finnas några nollföljdskomponenter. Y-kopplade transformatorer blir normalt aldrig riktigt symmetriska, lindningen på mittbenet får dels lägre tomgångsström än de andra två och dessutom avviker den ofta från de andra när det gäller läckreaktans och sånt. På Z-kopplade transformatorer jämnar det mesta av de där avvikelserna ut sig. När man har med långa friledningar med alla linor i ett plan att göra så får oftast de båda ytterledarna större induktans, den kapacitiva tomgångsströmmen blir däremot större på mittledaren. Långa ledningar för högre spänningar (130 kv och uppåt, kanske även 70 kv) brukar vara "skruvade", dvs att man låter faserna byta plats med några mils avstånd, för att förbättra symmetrin. Kablar brukar vara fullständigt symmetriska. Det verkar som om jag borde leta på några gamla elläraböcker... Postad av Michell Andersson - 13 maj :07 Nä, jag tror nog att jag börjar fatta nu. Ett exempel kan då vara den spänning som uppstår på utsatt del vid PEN-ledarbrott. Vid perfekt symmetri så uppstår ingen spänning på utsatt del. Nollan är liksom centrerad mellan faserna. Om man istället ansluter 1kOhm på två av faserna och 1Ohm på den tredje så kommer den tredje fasen ge upphov till spänningssättningen med 230V (vid 230/400). Skulle En av de andra fasernas motstånd minska så skulle symmetrin öka och spänningen avta. Jag behöver bara associera det till något som jag redan vet. Vid D-kopplat så går nollströmmen genom de andra faserna istället om det skulle vara kopplat t ex Dyn. Jag har för mig att Mats Jonsson skrev om ett exempel där jordfel på på sekundärsidan bottnar fasen och spänningshöjer de andra faserna om ingen motsvarande nollpunkt finns på primärsidan. Det måste 5 / 11
6 ju vara ett sådant exempel där just spänningssänkningen, och höjningen i de andra faserna, p g a kan beräknas med hjälp av symmetriska komponenter, typ? Postad av Mikael Malmgren - 13 maj :20 Denna någon om kom på att man kan dela upp ett godtyckligt n-fas-system i n st symetriska n-fassystem var C.L. Fortescue året var 1917 eller 1918 (olika uppgifter) nte svaret på frågan men bara kul bakgrundsinformation Postad av Michell Andersson - 10 maj :09 Nu har jag fått fundera på det här med plus- minus- och nollföljd. En del har klarnat men en del kvarstår. Det jag är konfunderad över är vilka ingående storheter jag behöver för övergång till de symmetriska komponenterna. Exempelvis för att få fram 1, 2 och 0. Jag lutar åt att jag behöver utgå från fasläget för en av faserna vid övergången till komponenterna. Hur ska jag annars veta gemensamma vinkeln för nollföljdskomponenterna? Det måste ju vara att jag utgår från EN referensfas! Detta fasläget kan jag dessutom välja godtyckligt, tror jag. Alltså L1 börjar vid nollgenomgången exempelvis. Ger detta en vinkel på 0 grader för nollföljdskomponenterna också? Dessutom så är faslägena givna i samtliga system. Därmed borde jag kunna beskriva 1 L2 i form av a * 1 L1 och 1 L3 i form av a 2 * 1 L1. Jag har lärt mig matrisberäkningar bara för att inse att jag inte alls va tvungen att kunna det för att beräkna detta. Dock så ser det snyggare ut med matriser! 6 / 11
7 Komplexa tal känner jag att jag har klämt också. Med detta så kommer förståelsen av a till e j120 i grader eller π för radianer. e j2/3* Så frågorna då: 1. Vinkeln för nollföljden, bestäms den av vinkeln för min referensfas? Om jag ens utgår från en referens fas Kan jag beskriva de andra två faserna i termer av referensfasen fast med tillämplig fasvridning beroende på om det är plus- eller minusföljd. 3. Med detta så borde jag kunna utföra samma beräkning för ett 4-fassystem om jag bara justerar för 90 graders vinkel mellan faserna istället, eller? Kanske t.o.m. ett n-fassystem så länge faserna skiljs åt av 360/ n grader. EDT: Förstod nu att ingående värden är hela vektorn, alltså inklusive argumentet för beloppet. Så nollföljden är exempelvis den momentana summan av en tredjedel av belopp och argument för vardera fas. Postad av Michell Andersson - 11 maj :16 Förstod nu att ingående värden är hela vektorn, alltså inklusive argumentet för beloppet. Så nollföljden är exempelvis den momentana summan av en tredjedel av belopp och argument för vardera fas. Postad av Michell Andersson - 30 jun :30 Nu, lite ett år efter att jag började undersöka frågan, så har jag äntligen utfört min första beräkning med symmetriska komponenter. Det kan tyckas lustigt att det tagit sådan tid, men det krävdes i princip rätt litteratur för att jag skulle fatta. Kan härmed rekommendera "Elkretsteori" av A. Alfredsson, ursprunglig engelsk text av R. K. Rajput. Det är dessutom inget enkelt ämne att ge sig på allena sådär i efterhand. Än har jag långt kvar, men sakta går det framåt. Postad av Michell Andersson - 10 jul :30 7 / 11
8 Skulle behöva lite hjälp med mina komponenter här. Har en tanke jag skulle behöva få bekräftad mer eller mindre. Plusföljden kan representeras av det symmetriska systemet och då har jag ingen minusföljd "inkopplad". Ej heller nollföljdskomponenten. Med detta så börjar jag så klart undra över vad de olika komponenterna är en manifestation av. Plusföljden är inga problem. Nollföljdskomponenten är lättare att ta till sig. Den tänker jag att den är ett resultat av det gemensamma spänningsfallet i neutrallledaren då du har en summa av faserna vilken inte är momentant lika med noll. Enligt transformationen så är det väl 0 = 1/3 * ( L1 + L2 + L3 ) och sedan N = 3 * 0. Förenklat så skulle detta ge att summan av mina strömmars reella och imaginära tal ger mig min nollström, N = 3 * 1/3 * ( L1 + L2 + L3 ) -> N = L1 + L2 + L3. Det är så jag alltid räknat det dock, innan jag kände till symmetriska komponenter. Nollföljden är alltså representerad av något. Minusföljden har jag dock svårare för. Den uppträder både vid fel mellan faser, så länge det inte är symmetriskt, samt vid enfasiga jordfel eller vid tvåfasiga jordfel, eller? Och det är här jag skulle behöva ha bekräftat min tankegång om, den stämmer eller om den behöver byta kurs. Minusföljden verkar vara ett resultat av någon typ av motverkande kraft skapad av de andra faserna vid osymmetri. Nästan som en mot-emk i en transformator. När jag drar mer ström ur en fas än ur de andra så måste denna ström återledas någonstans. Har jag ingen neutralledare så måste den återledas via en av de andra faserna och det är här minusföljden verkar uppstå, vid just återledningen. Jag trycker tillbaka en fasström genom en annan fas som egentligen inte har en matchande egen ström/spänning vilket innebär att jag "stör" symmetrin. Jag tänker också att även om jag har en neutralledare i mitt system som tillåter en nollföljdsström så skulle jag ha en minusföljd vid en osymmetrisk belasnting oavsett, dock mindre. Detta eftersom jag kommer ha en återledning av strömmen till liten del i de andra faserna ÄVEN om jag har en neutralledare. Anledningen till denna tankegång är att strömmen väljer alla vägar den kan gå, bara olika mycket. Vid full symmetri så har jag ingen minusföljd eftersom återledningen går i de andra faserna utan svårighet då summan av de återledande fasernas vektorer motsvarar den matande fasens konjugat perfekt (i alla fall i teorin). 8 / 11
9 EDT: Och varför är minusföljden i samma riktning som plusföljden vid enfasigt jordfel, men omvänd vid tvåfasigt jordfel? Det är främst den blåa texten jag behöver ha ett vidare resonemang kring. De andra sakerna har klarnat ganska bra redan. Postad av Tomas Karlsson - 11 jul :33 Jag tycker det verkar som om du är på rätt väg i dina resonemang och hur du försöker göra dig egen förståelse av det. Men jag undrar lite över hur du kommit framåt under den långa tiden du funderat på detta och hur du tagit in de olika synsätten man kan se i litteraturen? Du blandar lite mellan rent analytiska matematiskt teoretiska delar och samtidigt göra sig inre mer praktiskt syftande bilder som det verkar. Det jag tänker mig är frågan om du följt upp matrishanteringen med sina operatorer rätt upp och ner på papper som enkel vektoraddition, det som kan verka abstrakt och som givetvis är det i högsta grad rent matematiskt i ett än mer generellt fall blir då riktigt tydligt och greppbart i det enkla trefasfallet. Skulle tro att det i många fall klarnar helt då om man lämnar de ofta ganska korta svårtydda beskrivningarna (iofs helt korrekta) som finns i så många former i textböckerna. Bästa sättet att närma sig detta tycker jag är att koppla in Thevenin dvs superponering av precis som du är inne på det symetriska "ostörda" systemet med ett anpassat "stört" minus- och nollföljdsystem. Störningen behöver då inte vara de klassiska felen jord- kortslutning utan rent generellt asymmetrier i laster, impedanser, maskiner både generatoriskt och motoriskt. Blir enkla uttryck då och vill man öka förståelsen kan man ganska enkelt härleda de typiska sambanden som ofta dyker upp mer oförklarat i många fall. Går du in lite på denna linjen tror jag du strax gör ett kvantsprång, du är bra framme med din tanke att något "skapas" vid osymmetrin, precis så ska du superpositionera minus- och nollföljd. Se dem som genererade i den punkt eller felställe du undersöker. Det är sen i stort inte mer än samma hantering som grundläggande lösning av kretsar eller tvåpoler med Ohm, Kirchhoff och Thevenin bara som alltid lite lurigt att ställa upp de relevanta sluga sambanden. Måste säga att det är kul att se att du lägger ner så mycket kraft på att komma framåt i diverse sammanhang du tagit upp på forumet, så att det inte bara blir chatt här eller diverse kryptiska inlägg mellan vridna nick. Postad av Michell Andersson - 11 jul :57 Tack för återkoppling Tomas. En sak du skrev förklarade en hel del för mig. Just att jag kan se det som att felstället är den punkt där komponenterna börjar uttrycka sig. Jag har nämligen försökt förstå de olika Theveninekvivalenterna från olika typer av fel och det du skrev nu fick detta att klarna. Jag tänker mig såhär... Vid ett tvåfasigt fel så kopplar jag ihop min plusföljdsekvivalenta krets med min minusföljdsekvivalenta krets parallellt med varandra, men denna parallella koppling gör jag först i själva felstället var felkretsen, utöver mina komponentkretsar, består av felets impedans. Det förklarar också för mig varför ett trefasigt fel enbart är en plusföljdsekvivalent krets i serie med felstället. Jag kunde beräknat felet 3 gånger för varje fas enbart för att komma fram till att då felet är symmetriskt så skulle jag få samma resultat för alla faserna. Fruktansvärt mycket lossande faktiskt nu! 9 / 11
10 Jag transformerar mitt system till symmetriska komponenter till att börja med. Jag gör sedan en enfasig analys med komponenterna i mina ekvivalenta kretsar som jag får koppla ihop olika beroende på feltyp. Därefter transformerar jag tillbaka till mitt system och får således en avancerad beräkning gjord med ganska enkla medel. En annan fundering jag då faktiskt haft är åter till minusföljden. Jag ser det på detta sätt framför mig: Vid ett tvåfasigt fel så kopplar jag min plusföljdsekvivalenta krets parallellt med min minusföljdsekvivalenta krets och sedan dessa två i serie med felstället. Minusföljden i denna krets tänker jag mig då att den består av spänningsfallet i den andra fasen oavsett vilken fas jag använder som utgångsläge eftersom de två felande faserna är identiska väl transformerat till ekvivalenta kretsar. Eftersom jag inte har något spänningsfall i en gemensam neutralledare så uteblir nollföljdsekvivalenta kretsen. Skulle jag sedan ha ett tvåfasigt fel genom jord så tillkommer min nollföljdsekvivalenta krets vilken skulle hamna parallellt med resten av kretsen. Detta eftersom neutralledaren hamnar i serie med felet men parallellt med de andra faserna. Neutralledaren i detta exempel är troligtvis jordskorpan eller något. Alla tre ekvivalenta kretsarna parallellt kopplade alltså. Finns ingen koppling till nollpunkten så är nollföljdens krets bruten eller dess motstånd oändligt. Vid enfasigt fel mot jord så har jag dels min plusföljd som alltid är närvarande, dels min nollföljd som det spänningsfall som uppstår i återledaren och över felstället samt min minusföljd vilket är det motstånd som de andra faserna erbjuder genom neutralledaren. Därav är alla ekvivalenta kretsarna i serie med varandra. Skillnaden här är att minusföljden är omvänd. Vid tvåfasigt fel så kommer minusföljden av den andra felande fasen medan vid enfasigt jordfel så kommer den från andra hållet via neutralledaren. alla fall så går mitt resonemang! Jag känner att det här tänkandet växer på mig. Men jag ska understryka att detta minst sagt är en utmaning. Det är nästan som om det tar tid att förstå helt enkelt. Man ska processa och insupa och processa och insupa... Gällande din fundering med matematiken och analysen Tomas så fungerar mitt tankesätt så att jag försöker "se" framför mig hur det ser ut. Jag skapar en bild i huvudet där spänningarna lika gärna kan bestå av en fysisk knuff och strömmen är resulterande rörelse av ett objekt. Jag tänker med andra ord på det ur ett mekaniskt perspektiv. Just i detta fall så ser jag en clown framför mig som jonglerar med tre gula bollar där varje boll är en fas och den väg dit de färdas i mitten varje gång han slänger upp bollarna i luften är neutralledaren. Kanske inte låter logiskt för en annan när denna läser det, men för mig är det fullt begripligt. Sen försöker jag komma ihåg att Ohms lag är allmängiltig precis som Kirchhoffs lagar. Alla tankar som inte stämmer överens med detta överger jag ganska snabbt. Och med detta så förlitar jag mig på att jag kommer komma fram till rätt slutsats eventuellt då rätt slutsats är det enda möjliga alternativet när allt som inte är möjligt har skalats bort. Stort tack för ditt senaste inlägg Tomas. För mig gjorde det stor skillnad. bland behöver man en knuff för att förstå. Och jag minns vad Torbjörn Forsman skrev i ett av sina inlägg då tråden ännu var ung: "Man måste försätta sig i en speciell sinnesstämning för att begripa det här". Det stämmer. Postad av Michell Andersson - 14 jul :23 Poänger som fastnat idag som rör frågan symmetriska komponenter: 1. Då man använder sig av per unit värden (decimala proecentvärden) istället för faktiska värden så kan jag byta ut en transformator på linjen med en ekvivalent krets för transformatorns impedans. Alltså behöver jag inte bry mig om primär eller sekundärsidan utan kan enkelt placera transformatorn som en ersatt impedans. 2. Statiska nätdelar har en Z 1 =Z 2 vilket inte gäller för rörliga nätdelar (generatorer). Likaså har olika övertoner olika karaktär och kan ge uttryck som en plus-, minus- eller nollföljdsström vilket är viktigt att ha i åtanke då man installerar kraftelektronik i nätet. 3. Spänningen som anges i Théveninekvivalenterna för min felkrets är ALLTD fas till jord/neutral. Vidare så har jag fått tips om en bra bok, " Symmetrical Components for Power Systems Engineering " av J. Lewis Blackburn. Beställd idag och förväntas anlända mitt under semestern. 10 / 11
11 Postad av Electrum - 14 jul :09 Trevlig semester då... Postad av Michell Andersson - 19 jul :25 Boken har inte dykt upp än och semestern har börjat. Dock så hittade jag en pärla i mitt digitala bibliotek. Avsnitt 7.3 i " ntroduction to Electrical Power Systems " av Mohamed E. El-Hawary. Så vart helgen räddad åtminstone. 11 / 11
============================================================================
Transformator Y/Y 400/525 - Jorda primärsidan? Postad av Anonym Gäst - 31 jan 2016 20:19 Har en y/y Trafo 400/525 Vilken fördel har det om endast sekundärlidningen är till jord? Kontra båda sidor är till
Läs merIk3 max? Postad av Richard - 21 jan :09
I max? Postad av Richard - 21 jan 2013 09:09 Har mättupp följande med Eurotest Z-Line Z: 0,78 Isc_ 294 A R: 0,78 x1: 0,03 sys: TN/TT Vad ska jag skriva på skylten som placeras vid centralen? Imax = Zför
Läs merVarför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17
Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar 2012 08:17 Hej Hittar ingen bra tråd för denna fråga, så ställer den här. Varför jordar man transformatorstationens
Läs merVi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv sidan.
Formel för att räkna om Amper Postad av Micke - 27 jan 2014 16:47 Hej Vi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv
Läs merTrefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation
Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merDet är en grov kabel så area för PEN är inget problem även om bara manteln används.
Dubbla PEN-ledare i en kabel? Postad av Ronnie Lidström - 27 aug 2015 20:17 Kan en kabel ha två PEN-ledare? En kund vill att en matning som dras ska vara femledare (för framtida bruk) men kopplas TN-C.
Läs mer============================================================================
Kan någon förtydliga "flytande nolla" Postad av hanna mastad - 06 okt 2012 15:15 Som jag har förstått så är det när det nollan glappar eller inte har kontakt i centralen. Och detta gör då att spänningen
Läs merJag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har en annan funktion?
Motorskydd! Postad av Thorbjörn Belenos - 03 dec 2015 23:36 Tjanna! En gång i tiden så satt det motorskydd framför trefasmotorer! Jag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har
Läs merExponentialform av komplexa tal Postad av Michell Andersson - 06 dec :27
Exponentialform av komplexa tal Postad av Michell Andersson - 06 dec 2014 00:27 Jag bestämde för en vecka sedan att det kan vara praktiskt att lära sig ω-metoden. Jag har fastnat på något och det är exponentialformen
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merJag har mätt kortslutningsströmmen med min installationstester ute hos en kund och ska räkna ut Ik3.
Beräkna Ik3 och Ik2 om man bara vet Ik1 Postad av Pelle Svensson - 27 apr 2012 09:40 Jag har mätt kortslutningsströmmen med min installationstester ute hos en kund och ska räkna ut Ik3. Jag har tidigare
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Elanläggnings- och reläskyddsteknik Provmoment: Del A; Ladokkod: 41N09C Tentamen ges för: En3el 5,0 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 24 oktober 2016 Tid: fm Hjälpmedel: Typgodkänd miniräknare
Läs mer============================================================================
PEN-ledarbrott (?) i Umeå Postad av Rikard Ågren - 15 sep 2015 20:22 www.vk.se/1528575/fick-400-volt-i-eluttagen Citat: "Umeå energi säger att det uppstod ett fel i en anslutning till fastigheten. Det
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merElenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merLite allmänna frågor om Elinstallationer Postad av Newbie - 11 dec :03
Lite allmänna frågor om Elinstallationer Postad av Newbie - 11 dec 2013 12:03 Jag läser till Distributionselektriker och läser nu kursen Elinstallation, jag har lite frågor som jag jag inte lyckats hitta
Läs merTjena! Kan inte så väldans mycket om just transformatorer, bara lite grundläggande kunskaper.
Några funderingar kring transformatorer Postad av Jonas - 17 jun 2015 11:16 Tjena! Kan inte så väldans mycket om just transformatorer, bara lite grundläggande kunskaper. Så funderar om man hur högt man
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merAtt köra konstantströms LED med konstantspänning (för Demoväska) Postad av Ronnie Lidström - 30 maj :59
Att köra konstantströms LED med konstantspänning (för Demoväska) Postad av Ronnie Lidström - 30 maj 2011 14:59 Jag har tidigare gjort en liten "demoväska" med 4st olika LED och en strömbrytare för varje.
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling
Läs mer============================================================================
Trefas FK 1,5 i rör Postad av Tommy Larsson - 04 feb 2018 15:54 Har fått i uppdrag att flytta ett par uttag i en vägg. Kollade hur de matades och konstaterade att takdosan hade genomgående trefas matning
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E1206 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merSitter och klurar på jordtag; Hur skulle en matematisk uppställning av ett jordtag se ut med homogen mark?
Beräkna jordtag Postad av Michell Andersson - 12 maj 2018 07:26 Sitter och klurar på jordtag; Hur skulle en matematisk uppställning av ett jordtag se ut med homogen mark? Jag tänker att jag skulle haft
Läs mer270 Volt mellan fas och noll Postad av John Svensson - 13 apr :46
270 Volt mellan fas och noll Postad av John Svensson - 13 apr 2015 20:46 Hej Här om dagen var jag och en kollega och gjort installation i en uybyggnation av en villa. Det var dragen en matarkabel från
Läs merSamtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät
Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merKapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström
Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Laboration 1. Linjär Algebra och Avbildningar Namn: Personnummer: Epost: Namn: Personnummer: Epost: Godkänd den: Sign: Retur: 1 Introduktion I denna övning skall
Läs merTrappkopplingar A-Z Postad av Frank Larsen - 17 apr :51
Trappkopplingar A-Z Postad av Frank Larsen - 17 apr 2015 09:51 Tjenix, snickaren undrar lite igen... Jag kollade noga med forums reglerna innan jag reggade mig här för att vara säker på att man fick vara
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merStröm- och Effektmätning
CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merOperationsförstärkarens grundkopplingar.
Operationsförstärkarens grundkopplingar. Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare. Finessen med op-förstärkaren
Läs merFö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn
Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn Per Öberg 20 januari 2015 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merJag behöver installera en jordfelsbrytare till en 3-fas motor. 3-fas motorn saknar som bekant nolla.
Jordfelsbrytare till 3-fas motor Postad av Myllys - 31 jan 2014 09:44 Hej Jag behöver installera en jordfelsbrytare till en 3-fas motor. 3-fas motorn saknar som bekant nolla. Jag hittade på Hagers hemsida
Läs merJämförelse av riktade reläskyddsfunktioner i impedansjordade nät
2014-02-19 Jämförelse av riktade reläskyddsfunktioner i impedansjordade nät Andersson Robin Larsson Jonas EXAMENSARBETE Elektroingenjör med inriktning mot elkraft Institutionen för ingenjörsvetenskap Institutionen
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Per Öberg 3 april 2014 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs mera) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.
Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn
Läs merNollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder!
- 0 - Nollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder! Författat av Michael Steen Utredare Elektriska brandorsaker och El-Besiktningsman Begreppet Nollsläpp används ofta lite slarvigt av el-yrkesmän
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merSå, finns det någon som generellt känner till något om vilken typ av utrustning som kan tänkas spotta ut mycket av denna ordning?
9:e övertonen Postad av Michell Andersson - 08 mar 2016 13:04 Har på förekommen anledning fått skäl att söka efter specifika utrustningar som kan tänkas generera spänningsövertoner av 9:e ordningen. Har
Läs merAtt använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.
llära och lektronik Moment DC-nät Föreläsning ffekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys Copyright 8 Börje Norlin Att använda el Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Copyright
Läs merSvar till vissa uppgifter från första veckan.
Svar till vissa uppgifter från första veckan. Svar till kortuppgifter F:. Ja! Förhoppningsvis så ser man direkt att g fx) är ett polynom. Vidare så gäller det att g fα) = gfα)) = gβ) = 0. Använd faktorsatsen!
Läs merIDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
Läs merElektroakustik Något lite om analogier
Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merBestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Läs merHar en trefas bandsåg(ejca MBS 400) som slutade fungera hux flux när jag sågade häromdagen! Jag har mätt överallt o ringat in problemet!
Problem med styrning av trefasmotor Postad av Ola Modéer - 30 aug 2016 20:53 Hjälp mig någon!!! Har en trefas bandsåg(ejca MBS 400) som slutade fungera hux flux när jag sågade häromdagen! Jag har mätt
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning
Läs merEXAMENSARBETE. Utlokaliserade reaktorers inverkan på jordfelsskydd. Henrik Randström Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik
EXAMENSARBETE Utlokaliserade reaktorers inverkan på jordfelsskydd Henrik Randström 2014 Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Läs merMät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
Läs merTransformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn
s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra
Läs merVarför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17
Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar 2012 08:17 Hej Hittar ingen bra tråd för denna fråga, så ställer den här. Varför jordar man transformatorstationens
Läs merFöreläsnng Sal alfa
LE1460 Föreläsnng 2 20051107 Sal alfa. 13.15 17.00 Från förra gången Ström laddningar i rörelse laddningar per tidsenhet Spännig är relaterat till ett arbet. Arbete per laddningsenhet. Spänning är potetntialskillnad.
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merMoment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.
Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2., 4.2.4 Viktiga exempel 4.1, 4., 4.4, 4.5, 4.6, 4.1, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4., 4.4, 4.5, 4.7 Många av de objekt man arbetar med i matematiken och naturvetenskapen
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merTentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Läs merSidor i boken Figur 1: Sträckor
Sidor i boken 37-39 Vektorer Det vi ska studera här är bara en liten del av den teori du kommer att stifta bekantskap med i dina fortsatta studier i kursen Linjär algebra. Många av de objekt man arbetar
Läs merELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://w3.msi.vxu.se/users/pa/vektorgeometri/gymnasiet.html Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Linnéuniversitetet Vektorer i planet
Läs merhttp://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.
Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merHögspänningsbrytare Postad av Michell Andersson - 18 sep :54
Högspänningsbrytare Postad av Michell Andersson - 18 sep 2015 19:54 Funderade på en sak om högspänningsbrytare... Tänkte att kanske någon på forumet har svar på mina frågor. För en högspänningsbrytare
Läs merLäsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här
Läs merFel på JFB el ugn? Postad av Starkström - 23 maj :08
Fel på JFB el ugn? Postad av Starkström - 23 maj 2015 11:08 Hej och välkommen säger jag till mig själv med ett debutinlägg! Har varit hos en kund 2 ggr nu och felsökt på vad som verkar vara en ugn som
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E206 nbyggd Elektronik F F3 F4 F2 Ö Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merINFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7
INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7 NETKOLL har tagits fram för att underlätta genomförandet av de nödvändiga, komplicerade beräkningarna för såväl projektören som installatören. Programmet
Läs merStrömförsörjning. Transformatorns arbetssätt
Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs mer