Ik3 max? Postad av Richard - 21 jan :09

Transkript

1 I max? Postad av Richard - 21 jan :09 Har mättupp följande med Eurotest Z-Line Z: 0,78 Isc_ 294 A R: 0,78 x1: 0,03 sys: TN/TT Vad ska jag skriva på skylten som placeras vid centralen? Imax = Zför = Postad av Bo Siltberg - 21 jan :20 Det kan du inte, du behöver mäta ik2. Men du kan höfta imax som I = 2 * I = 2 * 294 Zför är det uppmätta Z-värdet mellan fas och PE. Men "Z-line" mäter väl mellan L-N? Värdet blir dock i de allra flesta fall detsamma. Beräkna i och ik2 om man bara vet i 1 / 10

2 Och det är de uppmätta värdena som ska anges om det står så på gruppschemat: Vilket värde på gruppförteckning Postad av Richard - 21 jan :37 Då ska jag kolla hur man mäter Ik2 med instrumentet... Tack Bo. Postad av Lars Skoog - 22 jan :47 Du mäter Ik2 på samma sätt som I i centralen med skillnaden att du tar mätspetsarna mellan två faser istället för mellan fas och noll, instrumentet iställt på Zline. Enl. tidigare tar du uppmätt värde Ik2 och multiplicerar med 1,15 och får I. Detta skall med marginal vara mindre än godkännandet på exvis dina dvärgbrytare typ 6kA(6000A) Postad av Richard - 22 jan :12 Lars Skoog skrev: Du mäter Ik2 på samma sätt som I i centralen med skillnaden att du tar mätspetsarna mellan två faser istället för mellan fas och noll, instrumentet iställt på Zline. Enl. tidigare tar du uppmätt värde Ik2 och multiplicerar med 1,15 och får I. Detta skall med marginal vara mindre än godkännandet på exvis dina dvärgbrytare typ 6kA(6000A) Ibland är det för enkelt... Har bara mätt Imax sista 12 åren... kanske helt i onödan... men instrumentet har inte gnällt... Men dom olika Postad av Rikard Ågren - 04 apr :04 2 / 10

3 Jag har nyss skaffat en EurotestAT MI 3101 och får dessa värden när jag sätter mätspetsarna mellan L1 och L2 på Z-LINE läget Z-LINE PASS Z: 0.17Ohm Isc: 2.35kA R: 0.17Ohm Xl: 0.03Ohm Fuse Type: gg Fuse I: 25A Fuse T: 5s Isc_lim: 109.3A IscMax3ph: 2.85kA IscMin3ph: 1.74kA IscMax2ph: 2.47kA IscMin2ph: 1.50kA IscStd: 2.35kA SYS.: TN/TT Instrumentet räknar alltså ut Imax själv? 1,15 x 2,47 = 2,8405 Postad av Richard - 24 maj :12 Yes. Jag har lyckats 1,23 ka 3 / 10

4 Z:0,33 Mätte mellan 2 faser. Alltså får jag ut I max genom att. 1,23 * 1,15 =1,4145 I max = 1,4145 Postad av Marcus Lundström - 24 maj :53 Tänk på att detta är uppmätt värde. Impedansen varierar ju beroende på hur hårt hsp-trafon belastas. Därav också I. Man ska dimensionera med marginal om 1,5 Postad av Stellan - 28 maj :16 Stämmer det här? I kan man ta ggr 2 för att få ett ungefärligt värde på I. Ik2 skall man ggr med 1.15 för att få I. Uppmätt värde på förimpedansen skall man ggr med 1.5 för att vara på säckra sidan vid en dimensionering. För att kolla om man har rätt säkring till tex en grupp skall man dela I med 1.5 för att vara på säkra 4 / 10

5 sidan vid en dimensionering. Postad av Bo Siltberg - 28 maj :02 Det är en bra sammanfattning. För första punkten finns dock förbehållet att PEN har samma area som fasledarna. För grövre kablar är det inte så vilket ger en lägre I, dvs 2*I < I. Dessutom är I och I per definition "olika" värden - I är den lägsta ström som man ska dimensionera med och I den högsta, vilket kanske i slutändan ger 3*I = I. Men på ett ungefär... Sista punkten gäller också enbart om I har uppmätts. Har du däremot fått värdet på I från nätägaren så är värdet redan justerat och kan användas direkt för att jämföra mot säkringen. Postad av Stellan - 28 maj :57 Jag har ett problem skall byta elcentral hemma och när jag mäter förimpedansen med installations provaren så ligger värdena på L1-PEN 0,6-0,8ohm L2-PEN 0,8-1,2ohm L3-PEN 1-2ohm Hur kan det komma sig att det ligger så ojämnt och att det varierar så mycket, lite kan jag köpa men så här mycket? Det är ju omöjligt att få till en schysst dimensionering. Har pratat med elleverantören dom har kollat anslutningar osv och fixat dom så att det skall vara ok. Men det är fortfarande kasst. Kan det vara fel på trafon eller? någon med erfarenhet som har lite koll Postad av Bo Siltberg - 28 maj :03 Så stora skillnader ska det inte vara mellan faserna, dessutom inte så varierande värden mellan mätningarna. Har ingen förklaring till det men det luktar mätfel (t.ex glapp i mätproberna). Skulle du verkligen ha så hög förimpedans som 2 ohm så skulle det märkas när fasen belastas. Instrumenten brukar mäta spänningsfallet under en väldigt kort tid, typiskt en halvperiod. Du kanske skulle prova vattenkokarmetoden så att spänningsfallet kan mätas under lite längre tid. 5 / 10

6 Postad av Stellan - 30 maj :05 Jag tror inte att det är mätfel jag har minst mätt 10 ggr alltid samma fas alltid samma skillnad fast värdena varierar mellan dom siffrorna jag skrev. + att mätinstrumentet säger ju till om den känner att spänningen försvinner. Jag har mätt olika tider på dygnet. Pratat med elleverantören men det känns som dom inte vet vad jag menar dom har heller inte kunnat säga vad för förimpedans det skall vara. Men dom skulle återkomma nästa vecka och någon skulle se mer på det. Men tveksamm om dom kommer fram till något för det känns som att dom inte riktigt är med på vad jag menar. Jag har ju mätt med ett instrument för över 11000kr och kan man inte lita på det så känns det väldigt konstigt. Jag tänkte att det kanske kan vara fel på trafon eller kan den vara överbelastad. Lindningar i motorer och generatorer kan ju få dåliga värden även om dom oftast märks lite kraftigare på ohmtalet. Postad av Oskar Ståhl - 27 mar :14 Väcker liv i denna tråden. Jag har mätt upp en central med eurotestern och fått följande värden: Z:0,43 Isc:934 Så för att beräkna I så behöver jag säkerhetsfaktorn 1,5? 934*1,15*1,5=1,6kA Är detta korrekt? Postad av Michell Andersson - 27 mar :42 6 / 10

7 Nu är jag inte riktigt bekant med hur instrumentet redovisar sina värden så därför frågar jag: Z-vad? Är det L1-L2 eller L1-N? I sc -vad? Är det I eller I? Postad av Mikael Malmgren - 27 mar :17 Kan vara intressant att visa var de 1,15 kommer ifrån. Jag har fått för mig att I är i samma storleksordning som I i ett direktjordat nät. Postad av Rikard Ågren - 27 mar :13 Du kan få ut I direkt med Eurotestern om du mäter Z-LINE med svart prob på L1, blå på L2 och grön på jord. När mätningen är klar, tryck på F2 för att se I Postad av Michell Andersson - 27 mar :20 När jag tänker på det rent logiskt så får jag det till följande: I beräknas med U f (230V) dividerat med Z L1. Spänningen baserar jag på att det är ett symmetriskt fel som ger största strömmen. Vid ett symmetriskt fel så har jag en neutralpunkt i feländan av kabeln. Således har jag spänningen 230V och impedansen av enbart en fasledare. Jag har alltså ingen returström eller impedans från en returledare att ta hänsyn till. I k2 beräknas med U h (400V) dividerat med Z L1 + Z L2. Eftersom det är ett tvåfasigt osymmetriskt fel utan hjälp av återledning i tredje fasen så får vi räkna med 400V. I beräknas med U f (230V) dividerat med Z L1 + Z N. I många fall är Z L1 samma som Z N, men det förutsätter att returledaren har samma impedans som fasledaren (samma eller motsvarande dimension). Har de samma impedans så säger det sig själv att man kan beräkna Z L1 7 / 10

8 + Z N som 2 * Z L1, men om detta inte är samma så blir det ju fel. Detta säger mig att det vanligaste, om vi har samma impedans i returledaren, är att I borde vara 2 * I. Om vi inte har samma impedans i returledaren som i fasledaren så borde I vara mindre helt enkelt. Det borde ge det generella sambandet I 2 * I. I behöver sedan justeras med en säkerhetsfaktor för att ta hänsyn till att den ström du beräknat eller den impedans du mätt upp kanske inte riktigt är den högsta ström som kan gå i ledaren. Det finns säkert förutsättningar som kunde varit annorlunda än då du mätte som gör att den ström som kan gå i ledaren i värsta scenariot behöver justeras upp lite granna. I behöver också justeras. Detta eftersom säkring ska lösa även då ledarna är fullt belastade. När de är fullt belastade så stiger ledarens resistivitet varpå strömmen minskar. Däremot så är det inte troligt att ledarna är fullt belastade då du mäter upp impedansen. Och avanpå allt detta så är det ibland så att I faktiskt kan vara större än I k2 och I om vi är väldigt nära transformatorn. Om man tänker efter så är det ju så att om vi har en kortslutning direkt på transformatorn så har vi ingen returledare för I -felet heller. Precis som för I -felet. Skillnaden är dock att vid ett I -fel så är transformatorns, och därmed överliggande näts, kortslutningseffekt (S k ) koncentrerad mot en fas (inte all effekten då den är begränsad av hur mycket kraft som kan överföras till en fas från ett ben i kärnan) medans vid ett I -fel så är effekten fördelad på tre faser. Den sammanlagda effekten som går ut vid ett I -fel är alltså större, men om den totala effekten bara är mer än en tredjedel för ett I -fel så kommer strömmen, per felande fas, att vara större för ett I -fel. Risken för detta minskar dock ganska fort då vi lägger på impedansen från ledarna i takt med att vi rör oss bort från transformatorn. Detta eftersom vi för ett I -fel lägger på minst dubbelt så mycket impedans per meter ledare vi lägger till som för motsvarande I -fel. Bara en fotnot kanske. 8 / 10

9 Postad av Mikael Malmgren - 28 mar :08 Om vi tittar på det hela genom symetriska komponenter Plusföljd; Z1 Minusföljd; Z2 Nollföljd; Z0 E är drivande fasspänning Trefasfel: Ik = E/Z1 Tvåfasfel Ik = j * (rot(3) * E)/(Z2 + Z2) Enfasfel Ik = 3E/(Z1+Z2+Z0) Om Z1=Z2=Z0 så blir en och trefasfel lika stora medan tvåfasfel blir rot(3)/2 av detta värde, som formler i tidigare inlägg. (Elkrafthandboken 1) Jag tror inte att det går att säga att sambandet I är större/lika med 2 ggr I är något som är generellt. Jag vill mena (efter konsulterat böckerna) att I i direktjordade nät ligger någostans mellan Ik2 och I kanske till och med högre ibland vid låga Z0. Postad av Michell Andersson - 28 mar :21 Matematiskt så stämmer det som du skriver Mikael, men jag vill ändå ha det till att i praktiken så utgör transformatorns impedans bara en liten del av den totala impedansen. Ur ett distributionsperspektiv så kan I k -arna variera som du beskriver, men ur ett konsumtionsperspektiv där punkten av intresse i princip alltid föergås av en del kabel så torde Z 0 vara i princip minst dubbelt så stor som Z 1. I ska passera tre punkter vilka bidrar med sin impedans: Transformator lindning (med överliggande näts bidrag), fasledarens ledningsimpedans samt returledarens ledningsimpedans. 9 / 10

10 I behöver passera fyra punkter: Transformatorns lindning samt fasledarens ledningsimpedans och samma väg tillbaka fast genom en annan fas. Om vi dock beräknar U E/f som E / 3 1/2 så behöver vi inte ta hänsyn till returströmmen (i princip så blir impedanserna = transformatorns lindning adderat med fasledarens impedans) och kan således använda U E/f / Z L1 för att beräkna I. Av det faktum att vi har samma drivande spänning, men i princip dubbelt så stor impedans, för I som för motsvarande I så borde vi därmed ha dubbelt så stor kortslutningsström för ett trefasigt fel som för ett enfasigt. Men detta förutsätter att vi är en bit från transformatorn, men det är vi som oftast i en kundanläggning för konsumtion på LSP. Men detta blir dock mindre och mindre sant desto närmare transformatorn vi kommer eftersom impedansen för I minskar med an faktor av 2 i relation till I, i princip (inte HELT sant) I beror alltså på Z T + Z L1 + Z N. På detta ska det tilläggas att transformatorn bidrar med ca 10-20mΩ (om vi säger att det kanske är en trafo på mellan kVA) och ledningarna med kanske 100mΩ ( ). Motsvarande för I blir bara Z T + Z L ( ). Så som jag tänker så generaliserar jag ganska mycket, men för en konsumtionsanläggning på LSP så ligger generaliseringen med I 2 * I väldigt, väldigt nära sanningen. Ska vi va riktigt noga så ska vi lägga till de komplexa komponenterna av varje delimpedans i beräkningarna också, men genom att bara addera beloppen så får vi en liten marginal på köpet. Det jag egentligen försöker få fram är nog att Z 1 = Z 2 = Z 0 kanske är troligt i takt med att vi rör oss bort från transformatorn. 10 / 10