Synkrongeneratorn och trefas
|
|
- Britt-Marie Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R m T u S T S S -0.6 u T R Industriell Elektroteknik och Automation
2 Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling Symmetri Nolla, skyddsjord och jordfelsbrytare Moment Momentbildning Infasning Momentbalans Trefaseffekt Effektreglering av synkrongenerator Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 2
3 Sedan tidigare Komplex effekt S U I * UIe j kan delas upp i Re och Im S P jq Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt S P 2 Q 2 U I * U I * U I UI bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P UI cos S cos Q UI sin S sin Effektfaktor cos P S 4
4 Trefas 1882: Nikola Tesla, flerfasig växelström 1890: Jonas Wenström, svenskt patent på trefasdistribution 1893: Hellsjöns kraftstation, första trefasöverföringen i Sverige Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 5
5 Vad är det då som är så bra med trefas? Konstant effekt Konstant moment i motorer Mindre koppar för samma effektöverföring Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 6
6 Induktion i trefaslindning Mekaniska och elektriska vinklar samma vid tvåpolig maskin Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 7
7 Tre spänningskällor Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 8
8 Benämningar PE N L1 L2 L3 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 9
9 Inkoppling av belastning Trefasig last: motorer (R+L), värmepannor (R) Tvåfasig last : elvärme (R) Enfasig last: belysning (R, R+L), hushållsapparater Många små enfasiga laster ger symetrisk belastning 10
10 Komplexa spänningar Fasspänningar U 1 uˆ 2 e j0 U 2 uˆ 2 e j120 U 3 uˆ 2 e j240 Belopp på komplexa storheter är effektivvärde i detta ämne Toppvärde förekommer i andra sammanhang Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 11
11 Komplexa spänningar Huvudspänningar U j0 j U1 U 2 u e u e 3 u e j30 Fasspänning: Huvudspänning: I Sverige 230/400 V U f U 3 h U f Om inget annat anges: Huvudspänning, effektivvärde 12
12 Symmetrisk trefas Spänning och ström Samma amplitud i alla faser Fasskillnad 120 mellan faserna Last Alla faser lika Ex G3.1 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 13
13 Y-koppling och D-koppling Till varje D-kopplad last finns en ekvivalent Y-koppling Omvänt går endast om nollan ej är ansluten Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 14
14 Y-koppling, Stjärnkoppling Fasspänning över varje lastimpedans I 1 = U 1 / Z 1 I 2 = U 2 / Z 2 I 3 = U 3 / Z 3 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 15
15 Y-koppling, Stjärnkoppling Symmetri Symmetri: U 1 = U 2 = U 3 Z 1 = Z 2 = Z 3 I 1 = I 2 = I 3 I N = 0 Symmetri ingen ström i nollan Nollan behövs ej Kraftledningar har bara tre ledare Tre faser minimum för att uppnå detta Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 16
16 D-koppling, Δ-koppling, Triangelkoppling Nollan kan ej anslutas Huvudspänning över varje lastimpedans I 12 = U 12 / Z 12 I 23 = U 23 / Z 23 I 31 = U 31 / Z 31 Svårare att beräkna I 1, I 2, I 3 än i Y-koppling 17
17 Trefasräkning Tidigare enfasräkning Nu blir det naturligtvis värre NEJ! Räkna på en fas åt gången, alltså precis samma som tidigare Symmetri gör livet enklare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 19
18 Effekt i Y-koppling med symmetrisk last * S 3U f Il Linjeström I l S 3U U h f I 3U l f Fasspänning U f S 3U h I l S P 3U h I l cos Q 3U h I l sin * Olika fas på U och gör att är fel h U f Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik S 3U h Il 20
19 Effekt i D-koppling med symmetrisk last * 3 I U S h Strängström I Δ Samma som för Y-koppling S I U S l h 3 I I I U S l h 3 3 sin 3 cos 3 l h l h I U Q I U P Huvudspänning U h Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 21
20 Trefaseffekt huvudspänning S 3U f I 3U h I S S 3U I P S cos 3U f I cos 3U h I cos 3 U f 2 Q Ssin 3U f I sin 3U h I sin 3 U f 2 f U h 3U f fasspänning * 2 U h 3R s I 2 R p R p Standarduttrycken Ingen trea! 2 U h 3X s I 2 X p X p Ex G3.2 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 22
21 Faskompensering: Y-kopplade C Q C 3 U X 2 f C 23
22 Faskompensering: D-kopplade C Q C 3 U X 2 h C Q C 3 3U X C f 2 Q C 9 U X 2 f C 3 gånger större Q C för samma kapacitans 24
23 D-koppling till Y-koppling Antag symmetri Antag samma effekt (P, Q) i D- och Y-koppling * 2 * Y f D h Y D Z U Z U S S * 2 * 2 3 Y f D f Z U Z U Z Y Z D
24 Enfasberäkningar av symmetrisk trefas Symmetri antas Nollpunkter i källa och last på samma potential (även om ingen nolledare) Räkna på en fas - de andra lika ±120 Delta-koppling kan räknas om till Y-koppling Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 26
25 Trefaseffekt ögonblicksvärde För varje fas beräknas (som på förra föreläsningen) p R (t)=u fas (t)i R (t) p L (t)=u fas (t)i L (t) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 27
26 Reaktiv trefaseffekt p L1 (t)+p L2 (t)+p L3 (t)=0 Reaktiv trefaseffekt:=3q 1 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 28
27 Aktiv trefaseffekt p R1 (t)+p R2 (t)+p R3 (t)=konstant=3p 1 Växelströmsmaskin har konstant moment Aktiv trefaseffekt:=3p 1 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 29
28 Elcentral 400 V Sverige Transformator Säkringar JFB Säkringar L1 L2 L3 N PE PEN Nolla från transformator PEN delas i två ledare Neutral Nolla till laster lastström i N Genom jordfelsbrytare Protective Earth Skyddsjord bara felström i PE Ingen säkring Ej genom jordfelsbrytare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 30
29 Transformator Jordning PEN JFB Nollpotential Spett/nät/rör i marken L1L2L3N PE Jordanslutning av nollpunkt kan göras på olika sätt Direkt (normalt på 400 V och 400 kv) Ingen förbindelse Genom resistans Genom induktans (normalt kv) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 31
30 Transformator Skyddsjord PEN JFB Ansluten till jord Jordledare Leder ström bara vid fel Normalt strömlös Kopplas till apparathölje Håller på nollpotential om det spänningssätts Erbjuder en strömväg till jord/nolla som har lägre impedans än den genom människa L1L2L3N PE Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 32
31 Jordning Felströmmen går enklaste vägen Ingen ström genom gubben Låg impedans ger hög ström säkringen löser 33
32 Avbrott i skyddsjorden Felströmmen går genom gubben strömmen för låg för att säkringen ska lösa Lösning: Jordfelsbrytare 34
33 Jordfelsbrytare TESTKNAPP Brytvillkor: strömmarna L1+L2+L3+N >30 ma (personskydd) 300 ma (brandskydd) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 35
34 Jordfelsbrytare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 36
35 Avbrott i nollan R R Lampa Värme 2 U f P 60W Lampa 2 U f P 1000W Värme Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik U Lampa U h V Överspänning! 37
36 Avbrott i PEN-ledare Spänning mellan hölje och jord! + U Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik - 38
37 Trefaslindning som trefaslast Tre lindningar med olika huvudriktning e j0 e j120 e j240 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 39
38 Animering Trefaslindning Trefasspänning Trefasflöde Roterande flöde Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 40
39 Rotation Kompassnål i statorn skulle rotera Starkare magnet likaså Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 41
40 Momentbildning N-pol och S-pol attraheras som om där satt en fjäder Generator: Rotorn drar statorfältet Motor: Statorfältet drar rotorn Rotor och statorfält skiljer bara på vinkel och roterar alltså lika fort och är därmed synkrona Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 42
41 Lastvinkel Generator Motor Momentet maximalt vid ±90 Vid större T tappas synkronismen Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 43
42 Tomgång Varken motor eller generator Inget vridmoment Inga strömmar Urkoppling skulle inte märkas Återinkoppling skulle inte märkas! Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 44
43 Infasning Synkrongenerator kopplas till nät Turbin driver maskinen Målet är tomgång Rotor och statorfält ska stämma Rotationsriktning Varvtal och frekvens Fasläge Spänning Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 45
44 Infasning på lab Fasningsdonets lampor ger roterade sken beroende på om frekvensen är för hög eller låg Infasning ska ske när översta lampan är släckt och de nedre lamporna lyser Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 46
45 Reaktiv effekt och spänning Inget Z anslutet ger XI=0 ger U=E Z=jL Z=-j/(C) Inkoppling av L (dra Q) sänker U så U<E Inkoppling av C (mata in Q) höjer U så U>E Om resistans ingår i Z tillkommer att E och U har olika fasvinkel Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 47
46 Synkrongeneratorns effekt Synkrongenerator Infasning ger tomgång, I=0, U=E Styrmöjligheter om U antas fast: Rotorström avgör rotorflöde avgör spänning E Mekanisk ineffekt Aktiv elektrisk uteffekt P Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 48
47 Styrbar generatoreffekt Synkrongenerator Rotorström avgör spänning E, förflyttning på Pt-linje Mekanisk ineffekt påverkar P, förflyttning på E-kurva Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 49
48 Sammanfattning trefasberäkning Fasspänning mellan fas-nolla: Huvudspänning mellan faser: U 3 Samma gäller som tidigare för enfas Räkna på varje fas för sig: Symmetri U 1 U 2 U 3 Z1 Z2 Z3 I1 I 2 I3 Ingen ström i nollan, denna behövs ej Räkna på en fas, de andra är vridna 120 respektive 240 Räkna på en fas och multiplicera med 3 för att få total effekt Ingen betydelse om det är Y- eller D koppling Om inget annat anges Huvudspänning, effektivvärde S U f U I h U f * * * 1 1 U 2I 2 U3I3 D-koppling kan göras om till Y-koppling: Z 3 Om belastningens effekt och cosφ är given Z Y
49 Sammanfattning Trefaskällor/-laster kan kopplas på två sätt: och Symmetriska trefasspänningar kännetecknas av och I felfritt trefassystem gäller för strömmarna i fas och nolla att Jordfelsbrytare detekterar jordfel indirekt genom att Vilka ord saknas för motor respektive generator: Roterande magnetflöde växelspänning i trefaslindningar Infasning av en synkrongenerator mot elnätet syftar till I ett induktivt elnät kan en kondensator spänningen P och Q från en synkrongenerator bestäms med och 51
50
Synkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merTrefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation
Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merPermanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation
Permanentmagnetiserad synkronmotor Industriell Elektroteknik och Automation Matematisk modell LM igen u a R a i a L a di dt a m T= m i a i a J d dt T T L Tomgång, om u a =U, vad blir? U/ m Hur ändrar man?
Läs merAsynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation
Asynkronmotorn Industriell Elektroteknik och Automation Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 maj 2018 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merSjälvstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Läs merElenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning
Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk
Läs merElenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning
Elenergiteknik Laboration 1 1(13) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(13) Förberedelser Läs Kapitel 7, Avsnitt 8.2 och
Läs merKapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström
Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets
Läs merFö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Läs merIntroduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
Läs merVardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Vardag och när det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds
Läs merElnätet Färsk el från generator till vägguttag
Elnätet Färsk el från generator till vägguttag Alessandro Volta. På 1700-talet visade han att man kunde få ström genom att kombinera olika metaller i flera lager av t.ex. zink och koppar. I stapeln behövdes
Läs merInnehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.
Innehåll 2 Kort om läromedlet En grundläggande krets Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten 4-ledarsystem 5-ledarsystem 5 Spänningarna hos konsumenten Storleksförhållande huvud- och fasspänning Period och frekvens
Läs merAsynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merElenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning
Elenergiteknik Laboration 1 1(13) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(13) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merTentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren
Läs merAsynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs mer1-fas o 3-fas koppling
Bengt R, MT 2018-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merVarför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17
Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar 2012 08:17 Hej Hittar ingen bra tråd för denna fråga, så ställer den här. Varför jordar man transformatorstationens
Läs merVäxelström. Emma Björk
Växelström Emma Björk Varför har vi alltid växelström i våra elnät? Faradayslag gör det möjligt att låta magnetfältet från en varierande ström i en spole inducera en ström i en närbelägen spole. Om den
Läs merElenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal
Läs merFör att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare
Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs merLaborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Läs merJag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har en annan funktion?
Motorskydd! Postad av Thorbjörn Belenos - 03 dec 2015 23:36 Tjanna! En gång i tiden så satt det motorskydd framför trefasmotorer! Jag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har
Läs merTentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Läs merNär det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet/lth/bme/iea
Läs merFör att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare
Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs merLektion Elkraft: Dagens innehåll
Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft
Läs mer============================================================================
Transformator Y/Y 400/525 - Jorda primärsidan? Postad av Anonym Gäst - 31 jan 2016 20:19 Har en y/y Trafo 400/525 Vilken fördel har det om endast sekundärlidningen är till jord? Kontra båda sidor är till
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merEnergilager och frekvens. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Energilager och frekvens Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Långsiktig effektbalans Vattenmagasin Simuleringsmodell blockschema Kortsiktig effektbalans Kraftsystemets energilager
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 2 Serie och parallellkopplingar Ström/Spännigsgrening Vardagselektronik skyddsjord och jordfelsbrytare. Hambely: 65-78 1 Elektroniska miniprov - öppna Första provet denna
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-25 1/35
Läs merEnergilager och frekvens. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Energilager och frekvens Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Långsiktig effektbalans Vattenmagasin Simuleringsmodell blockschema Kortsiktig effektbalans Kraftsystemets energilager
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merSpänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning.
3-FAS Det allmänna distrubitionsnätet har 3 aser med direktjordad nollpunkt (T-system). Från energileverantör till abonnent transormeras spänningen suggestivt ned ör att hos abonnent (normalkund) anta
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merTentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER
Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c
Läs merSedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och
Kraftelektronik Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och asynkronmotorer måste spänning och frekvens ändras Ändra spänning och
Läs merSynkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2012-10-07 Dan Weinehall Synkronmaskinen Laboration Elmaskiner 1 Namn: Personalia: Kurs: Datum: Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer Laboration
Läs merLikströmsmotorns ankarlindning och kommutator
Borstlösa PM-motorer Likströmsmotorns ankarlindning och kommutator Den klassiska borstförsedda likströmsmotorn (PMDC) har funnits sedan 1800-talets slut. Dess funktion har beskrivits i annat sammanhang.
Läs merTentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Elanläggnings- och reläskyddsteknik Provmoment: Del A; Ladokkod: 41N09C Tentamen ges för: En3el 5,0 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 24 oktober 2016 Tid: fm Hjälpmedel: Typgodkänd miniräknare
Läs merAC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date
AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Läs merTentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merX-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.
X-tenta ET 2002 Frekvensdynamik I en simuleringsuppgift studerade du frekvensdynamiken för det nordiska kraftsystemet. Du ska här använda samma modell med blockscheman nedan och samma värden på olika storheter
Läs merLite allmänna frågor om Elinstallationer Postad av Newbie - 11 dec :03
Lite allmänna frågor om Elinstallationer Postad av Newbie - 11 dec 2013 12:03 Jag läser till Distributionselektriker och läser nu kursen Elinstallation, jag har lite frågor som jag jag inte lyckats hitta
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merLaborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Läs merElektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)
Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt
Läs mer1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merNollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder!
- 0 - Nollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder! Författat av Michael Steen Utredare Elektriska brandorsaker och El-Besiktningsman Begreppet Nollsläpp används ofta lite slarvigt av el-yrkesmän
Läs merRepetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation
Repetition Liktrömmakin Permanentmagnetierad ynkronmakin Aynkronmakin Elenergiteknik Indutriell Elektroteknik och Automation Ledare i magnetfält Inducerad pänning Kraft på trömförande ledare i magnetfält
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs merLaborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-12 1/26 Dagens föreläsning Repetition
Läs merStatorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.
3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för
Läs merOlof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet / LTH/ Mätteknik och industriell elektroteknik/
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merAlla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Läs merinsignal H = V ut V in
1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.
Läs merOch sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Och sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Kursen Elenergiteknik Utveckling Trygg elförsörjning Förnyelsebar elproduktion Smarta elnät El för transporter Forskningsprojekt
Läs merTransformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn
s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra
Läs merTeori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk
SMAKPROV PRAKTISK ELLÄRA Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk Spänningen transformeras ned 400 kv -130 kv 130 kv - 40 kv 40 kv - 10 kv 10 kv - 0.4 kv Stamnät 400kV Spänningen transformeras
Läs mer4 Elektriska maskiner och kraftelektronik
4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det
Läs merELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Läs mer