Elnätet Färsk el från generator till vägguttag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elnätet Färsk el från generator till vägguttag"

Transkript

1 Elnätet Färsk el från generator till vägguttag Alessandro Volta. På 1700-talet visade han att man kunde få ström genom att kombinera olika metaller i flera lager av t.ex. zink och koppar. I stapeln behövdes dessutom pappskivor indränkta med en saltlösning. Denna anordning kallades Voltas stapel och motsvarar det som numera kallas ett galvaniskt element och kan användas som ett batteri. 1

2 Elektromagnetism 1819 upptäckte en dansk fysiker att en kompassnål, dvs. en magnet, ändrar riktning när den befinner sig nära en elektrisk ledare. Slutsatsen blev att ett magnetiskt fält skapas kring ledaren, som alltså påverkar magnetfältet kring kompassnålen. Härmed var elektromagnetismen upptäckt, vilket lade grunden till många uppfinningar, t.ex. el-motorn, telefonen och telegrafen. 2

3 1831 kom en engelsman på att elektrisk ström även kunde åstadkommas med hjälp av ett magnetfält. Han använde en ihålig spole som var kopplad till en galvanometer och sköt in en magnet i spolen. Han såg då att galvanometern gjorde utslag åt ett visst håll. När magneten drogs ut igen gjorde galvanometern utslag åt andra hållet. Det gick alltså att skapa elektricitet i spolen genom att förändra ett magnetfält i den. Detta fenomen kallas induktion. 3

4 Större delen av alla elektricitet produceras idag genom induktion. Detta sker framför allt i så kallade generatorer. Generatorer innehåller strömspolar som fås att snurra kring sin axel med hjälp av en till generatorn kopplad turbin. Turbinen innehåller skovlar som sätts i rörelse av rinnande vatten exempelvis i ett vattenfall. Generatorn omvandlar alltså rörelseenergi till elektrisk energi, vilket är tvärt emot vad som sker i en elmotor. 4

5 TREFAS Trefassystemet bygger på att vi har tre spänningskällor där det alstras tre lika stora växelspänningar. Tidsförskjutningen, fasförskjutningen, mellan de tre spänningarna är alltid 120º. Ett sett att fixa detta är att konstruera en generator som ser ut som bilden. 5

6 När magneten börjar snurra induceras lika stor spänning i varje lindning och eftersom det är samma magnet blir också frekvensen den samma. Det som skiljer är att de alstrande sinusformande spänningarna blir förskjutna, 120º. Den fasta delen kallas stator och den rörliga som snurrar kallas rotor. I vårt fall så är magneten rotor och lindningarna statorn. 6

7 Visardiagram, enfas 7

8 Visardiagram trefas 8

9 Om vi ansluter tre exakta belastningar till varje lindning får vi tre exakta lika stora strömmar, men med förskjutning på 120º. Finns olika belastningar, resistiva och reaktiva. Vi börjar med resistiva belastningar. Strömmen som flyter mellan spänningskällan, lindningen, och belastningen kallas huvudström och betecknas I. Ska vi räkna ut effekten i varje belastning(p) ser formeln ut så här: P = U x I x cos φ Den totala effekten är: P = 3 x U x I x cos φ Cos φ(fi) betyder hur bra strömmen följer spänningen i sinuskurvan. I resistiva belastningar så följer strömmen spänningen exakt och då är cos φ = 1. I reaktiva blir det inte 1 utan under 1. Mer om det snart. 9

10 Mellan varje spänningskälla och belastning har vi två ledningar. Nu kommer finessen. Genom att koppla ihop den ena änden på varje lindning kan vi överföra lika mycket energi som tidigare men vi behöver endast tre ledningar. Elschema för ovanstående koppling 10

11 De tre ledningarna betecknas L1, L2, L3. Spänningarna i dessa tre är exakt lika stora, men förskjutna i tid. Våran belastning var resistiv och man kan säga att belastningen är symetrisk. Har vi en symetrisk belastning så är summaspänningen 0V. 11

12 Summaspänningen var 0V när belastningen är exakt lika i alla tre faserna, det samma gäller för strömmen. En sådan belastning kallas symmetrisk. Den neutrala ledaren blir onödig i dessa kretsar. Neutralledare 12

13 Fasspänning Huvudspänning Fasspänning är den spänning som induceras i lindningen. Vi mäter mellan fas och neutralpunkt. Den spänning som finns mellan två faser kallas huvudspänning. Huvudspänningen är alltid 3 x fasspänningen. 230V 400V 13

14 Det finns två alternativ att koppla för att få symmetri. Y- och D-koppling. Y-koppling kallas även stjärnkoppling och D-koppling kallas ibland för triangelkoppling eller deltakoppling. Delta skrivs ofta med grekiska bokstaven delta, Δ. 14

15 Generatorn avger växelström. Större delen av producerad el-energi i Sverige kommer från vattenkraftverk och från kärnkraftverk. Generatorerna snurrar. Ut kommer elektricitet med spänningen 20 kv V. Elektriciteten ska transporteras över hela landet och för att få en ekonomiskt och tekniskt vettig transport låter man strömmen passera en transformator som höjer spänningen till, normalt, 400 kv V. Mer om transformator längre fram. 15

16 Varför transformeras spänningen upp då strömmen transporteras ex från ett kärnkraftverk till ett villaområde? När elektroner rör sig i en ledning kommer elektronerna att möta på hinder bl.a. beroende vilken metall ledningen är gjord av. Vanligen är elektriska ledningar gjorda av koppartråd. Motståndet beror på att elektronerna skall flytta sig genom ledningen - det är som om ett elektronmoln skall röra sig åt ena eller andra hållet i ledningen. Givetvis så innebär flyttningen ett hinder och friktionsvärme utvecklas 16

17 Om spänningen transformeras upp, så att strömstyrkan blir mindre, kommer antalet elektroner som skall flytta sig i ledningen att bli färre och den påtryckande kraften blir istället större. Detta gör att friktionsvärmen blir mindre, och energiförlusten till omgivningen blir mindre. Om man leder tillräckligt mycket ström (strömstyrka - hög Ampere) genom en ledning, så kommer denna att börja glöda, och slutligen kan den brinna av. En annan effekt som syns är att ledningen blir längre, eftersom ett varmt material tar mer plats. 17

18 Med tanke på att man vill ha en minimal energiförlust i kraftledningen och ej heller hängande ledningar så transformerar man alltså upp spänningen. Från till V. Närmare hushållen finns ytterligare transformatorstationer som transformerar ner spänningen till den spänningen som skall vara i hushållen. Därefter kommer strömmen in till huset. 18

19 19

20 El levereras från elleverantören till kunden i en kabel vilket utgörs av 5 ledare. 3st s.k. faser och benämns L1, L2, L3. Tillsammans med en neutral ledare (N-ledare) och en jord ledare (PE-ledare). Den här kabeln kallas för inkommande elservis och ansluts till ett mätarskåp som kan vara placerat på utsida hus eller inomhus. I dag består den inkommande elservis kabeln av 5 ledare men det förekommer i äldre installationer att det bara är 4:a ledare i kabeln. N och PEledarna är gemensam och betecknas då PENledare. I mätarskåp finns en huvudbrytare och 3st huvudsäkringar. + mätaren förstås. Med huvudbrytaren kan man bryta strömmen för att göra strömlöst i hela anläggningen. Huvudsäkringar (3st, en för varje fas) bestämmer vilken max belastning vi kan ta ut. 20

21 Från mätarskåp går strömmen vidare in till en central. Elcentralen är bostadens elektriska hjärta. Här sitter ytligare en huvudbrytare följt av en massa säkringar. Strömmen fördelas här till olika grupper. En grupp kan gå till kylskåp, en annan till vardagsrum o.s.v. 1-fas grupp menas att gruppen består av 1 fas, noll ledare och PE-ledare (jord) och spänning 230V, 3-fas grupp består av 3st faser, (noll ledare) och PE-ledare (jord) och spänning 400V. 21

22 Hur mycket en säkring tål mäts i Ampere(A). Propparna skiljer man åt med hjälp av fysiskt mått och färgmärkning. Enligt listan ser vi att säkringsskallen är större ju mer ström den tål. En säkring som tål mer går därför inte att sätta i en sockel där det ska sitta en mindre storlek. Man kan därför alltid vara säker på att man inte översäkrar. Färg Stöm Skalle Grön 6 A 6 mm Röd 10 A 8 mm Grå 16 A 10 mm Blå 20 A 12 mm Gul 25 A 14 mm Brytförmåga Beskriver hur snabbt säkringen skall brinna av. Tiden innan säkringen löser ut kan vara från någon ms upp till sekunder. 22

23 Olika slags belastning De flesta belastningar man har i hemmet är gjorda för att kopplas till fasspänningen. Lampor, TV-apparater, dammsugare m.m. kopplas alltså till 230V. Större belastningar som bastu, spis, varmvattenberedare väljer man ofta att koppla in på flera faser. Genom att faserna belastas olika blir det en osymmetrisk belastning. Detta innebär att vi alltid måste ha tillgång till neutralledare och att denna alltid är strömförande Osymmetriska belastningar kan vara avsedda för såväl fas som huvudspänning. Elradiatorer finns för anslutning till fasspänning(230v) eller huvudspänning(400v). En spis ansluts till huvudspänning eller till fasspänning medans köksfläkten ansluts till fasspänning. 23

24 Överspänning Utrustning som är inkopplad på el-, tele- och antennät är konstant utsatta för risken att förstöras av tillfällig överspänning. En orsak till förstörd utrustning är förstås blixtnedslag i antennanläggning, el- och telenät. För att skydda sig bättre mot blixten är ett överspänningsskydd en bra investering. Även då det inte åskar är apparaterna utsatta för tillfälliga överspänningsattacker i form av strömspikar orsakade av snabba strömuttag. Spikarna mattar med tiden ut komponenter i elektroniska apparater, men kan precis som ett blixtnedslag också direkt slå ut utrustningen 24

25 Jordfelsbrytare Ett elektriskt fel i en borrmaskin, häcksax eller annan elektrisk utrustning kan leda till allvarliga skador och dödsfall. Om du är osäker på hur pass säker apparaten du använder är bör du alltid koppla in den via en s.k. jordfelsbrytare. Att alltid göra det är förstås en god vana. 25

26 Hur fungerar den? I en anläggning ska alltid summaströmmen i fas och neutralledaren vara noll. Genom att låta dessa strömmar passera en summaströmtransformator känner vi hela tiden av att så är fallet. Skulle det uppstå en felström, det vill säga en ström tar en annan väg till jord än genom den avsedda ledningen, induceras det en spänning i transformatorn, direkt proportionell mot felströmmens storlek. 26

27 Jordfelsbrytaren ska provas med jämna mellanrum. Följ tillverkarens anvisningar. Testknapp på jordfelsbrytaren. Prova / Motionera jordfelsbrytaren regelbundet genom att trycka på testknappen under max 2 sek. Personskydd: 30mA Brandskydd: 300mA Om jordfelsbrytaren slagit ifrån: Beror detta på fel i anläggningen eller tillfällig nätstörning. OBS Ska framgå av gruppschemat vilka grupper som skyddas av jordfelsbrytare. 27

28 Felsökning gör så här om jordfelsbrytaren slagit ifrån: Slå på jordfelsbrytaren genom att trycka upp den grå armen, om den nu slår av igen är det något fel i anläggningen. Slå av samtliga säkringar som hör till den jordfelsbrytare som löser. Slå på jordfelsbrytaren. Slå till varje säkring, en åt gången tills jordfelsbrytaren bryter. Koppla ifrån samtlig utrustning som är ansluten på den säkring som bröt jordfelsbrytaren. Slå till jordfelsbrytaren och åter anslut utrustningar/ apparater tills felaktig apparat är lokaliserad. 28

29 Kapacitiv belastning När vi kopplar in resistiva belastningar till en växelspänningskälla ökar och minskar strömmen samtidigt som spänningen ökar och minskar. Man säger att ström och spänning ligger i fas. Så fort vi kopplar in en belastning som inte är rent resistiv kommer ström och spänning att vara fasförskjutna. Med fasförskjutning menas att förändringarna i storlek inte kommer lika i tid. I hemmet är de flesta belastningar resistiva. Det är alltid belastningen som bestämmer om spänning och ström ligger i fas eller ej! 29

30 Kapacitiv belastning Det är belastningen som avgör fasvinkeln. Om vi ansluter en belastning med låg effektfaktor, tvingas kraftleverantören att pumpa ström fram och tillbaka utan att den används till att utföra ett arbete. Om vi tar en enfasbelastning med effektfaktor 0,4 och den aktiva effekten(p) är 2kW till ett uttag hemma blir det som följer: Kraftbolaget tar betalt för den aktiva effekten 2kW, men måste leverera en ström till din belastning som är: P = U x I x cosφ. Vi gör om formeln: I = P / U x cosφ. Börjar men 230V x 0,4(U x cos φ) = 92 Nu delar vi P med 92 = 22A. 30

31 Kapacitiv belastning Den aktiva strömmen blir 22 x 0,4 = 8,8A. Vi måste alltså ha säkringar och kablar som klarar 22A och kraftbolaget får spänningsoch effektförluster i sina kablar för vilka man inte får betalt. Industrier och andra storkonsumenter av el med stora reaktiva belastningar måste faskompensera. Med faskompensering menas att man med hjälp av en kondensator ser till att fasförskjutningen φ inte är för stor. Man eftersträvar att få effektfaktorn runt 0,8 efter kompensering. I nya installationer eftersträvar man en effektfaktor på 0,9-0,95. 31

32 Transformator En transformator består av två eller flera spolar som är lindade runt samma järnkärna. Transformatorn använd för att omvandla elektriska storheter. Man kan aldrig använda transformatorn i likström, utan endas i växelström. Funktion: I en ledare som utsätts för ett varierande flöde induceras det en emk(elektromotorisk kraft). Om vi ansluter en spole till växelspänning, varierar strömmen i storlek och riktning. Om spolen lindas runt en kärna av t ex järn, kommer den varierande strömmen orsaka ett varierande flöde i kärnan. Spolen uppfattar detta som om vi drog en magnet fram och tillbaka, varför det induceras en emk i spolen. Emk:n är lika stor som den påtryckande spänningen, men har motsatt riktning. Lindar vi en spole till på samma kärna, kommer även den att påverkas av det varierande flödet. Därför induceras en spänning. 32

33 Transformator 33

34 Transformator Vi har nu två spolar som är skiljer sig från varandra men med samma kärna. Om vi ändrar antal lindade varv runt kärnan på den ena spolen så induceras det mer spänning i den om vi lägger till varv och tvärsom om vi lidar färre varv runt kärnan. Den spole som är ansluten till matningsspänningen kallas för primärspole, den andra sekundarspole. Vilken spänning vi vill få ut på sekundärsidan är lätt att räkna ut. 660 varv på primärsidan och 57 på sekundär. Primärsidan ansluts till 230V. Hur stor spänning har vi på sekundärsidan? Dela sekundärsidans varv med primärsidans varv och gångra med spänningen. På sladden till din laptop finns en transformator. Vilken spänning vill din laptop ha? 34

35 Varför går säkringen hemma? Kaffebryggare och tekokare går sällan att köra samtidigt, varför? På kvällen har man precis kör igång diskmaskinen. Samtidigt går tvättmaskinen och torktumlaren i källare. Helt plösligt börjar lyset gå på halvfart, vad är det som kan ha hänt? 35

36 Förbrukning i standbyläge Apparat Förbrukning (watt) Dator 2,8 Datorskärm, LCD 1,1 Playstation 1,9 Digitalbox, kabel 17,5 TV, LCD 1,0 Ministereo/hifisystem 8,3 DVD 1,6 Microvågsugn 3,1 Summa 37,3 W Lite drygt 37 W låter inte så mycket, men tänk på att apparaterna står så kanske 20 timmar per dag. Det innebär att en familjen använder 272 kwh ((20*365*37,34)/1000) varje år, helt i onödan. Får man betala ungefär 2,00 kr/kwh innebär 36 detta en besparing på omkring 550 kronor varje år.

37 timmar LED timmar Metallhalogen timmar kompaktlysrör timmar Lågvoltshalogen 1000 timmar Glödlampa Varför välja LED? Lång livslängd 12 timmar / dag 200 dagar / år timmars livslängd ger 21 års lampbytes intervall (armaturbytes intervall) 37

38 Varför välja LED? Bra funktion i kalla miljöer 38

39 Framtidens ljuskälla OLED ett eller flera lager av extremt tunna halvledarmaterial idag glas imorgon plast Mobiltelefoner TV Dataskärmar 39

40 T-shirt LED OLED Tapet OLED Vägg 40

41 100st LED orienterings- armaturer 0,1W= Effektförbrukning 10W Lång livslängd timmar (låga underhållskostnader) Kastrup bad 41

42 Källförteckning: ELLÄRA TREFAS FAKTABOK Liber 42

Elnätet Färsk el från generator till vägguttag

Elnätet Färsk el från generator till vägguttag Elnätet Färsk el från generator till vägguttag Alessandro Volta. På 1700-talet visade han att man kunde få ström genom att kombinera olika metaller i flera lager av t.ex. zink och koppar. I stapeln behövdes

Läs mer

Elnätet Färsk el från generator till vägguttag

Elnätet Färsk el från generator till vägguttag Elnätet Färsk el från generator till vägguttag Alessandro Volta. På 1700-talet visade han att man kunde få ström genom att kombinera olika metaller i flera lager av t.ex. zink och koppar. I stapeln behövdes

Läs mer

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning

Läs mer

Magnetism och EL. Prov v 49

Magnetism och EL. Prov v 49 Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling

Läs mer

Spänning, ström och energi!

Spänning, ström och energi! Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Magnetism Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Vilka ämnen är magnetiska? Vi gör även en laboration där vi testar vilka ämnen som är magnetiska och drar en slutsats utifrån

Läs mer

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2 Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra. b) De dras

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning

Läs mer

Växelström. Emma Björk

Växelström. Emma Björk Växelström Emma Björk Varför har vi alltid växelström i våra elnät? Faradayslag gör det möjligt att låta magnetfältet från en varierande ström i en spole inducera en ström i en närbelägen spole. Om den

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. ELLÄRA För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. 1 All materia i vår värld är uppbyggd av atomer, atomer består av en kärna

Läs mer

Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17

Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17 Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar 2012 08:17 Hej Hittar ingen bra tråd för denna fråga, så ställer den här. Varför jordar man transformatorstationens

Läs mer

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur

Läs mer

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9 FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

Spänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning.

Spänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning. 3-FAS Det allmänna distrubitionsnätet har 3 aser med direktjordad nollpunkt (T-system). Från energileverantör till abonnent transormeras spänningen suggestivt ned ör att hos abonnent (normalkund) anta

Läs mer

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som

Läs mer

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och

Läs mer

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk SMAKPROV PRAKTISK ELLÄRA Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk Spänningen transformeras ned 400 kv -130 kv 130 kv - 40 kv 40 kv - 10 kv 10 kv - 0.4 kv Stamnät 400kV Spänningen transformeras

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

ELSÄKERHET. Det händer många olyckor som har med el att göra. De vanligaste är: Brand i hus

ELSÄKERHET. Det händer många olyckor som har med el att göra. De vanligaste är: Brand i hus ELSÄKERHET Det händer många olyckor som har med el att göra. De vanligaste är: Brand i hus Personskada av kontakt med strömförande ledning. Barn är speciellt utsatta. Barn biter i sladdar och undersöker

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

KAPITEL 5 MTU AB

KAPITEL 5 MTU AB KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har

Läs mer

En trädgårdsmästare har 10 plantor och han vill sätta ner dem i 5 rader med 4 plantor i varje rad hur ska han göra?

En trädgårdsmästare har 10 plantor och han vill sätta ner dem i 5 rader med 4 plantor i varje rad hur ska han göra? En trädgårdsmästare har 10 plantor och han vill sätta ner dem i 5 rader med 4 plantor i varje rad hur ska han göra? För att lyckas plantera 10 plantor i fem rader med fyra plantor i varje, så måste man

Läs mer

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till

Läs mer

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet. Innehåll 2 Kort om läromedlet En grundläggande krets Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten 4-ledarsystem 5-ledarsystem 5 Spänningarna hos konsumenten Storleksförhållande huvud- och fasspänning Period och frekvens

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Jag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har en annan funktion?

Jag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har en annan funktion? Motorskydd! Postad av Thorbjörn Belenos - 03 dec 2015 23:36 Tjanna! En gång i tiden så satt det motorskydd framför trefasmotorer! Jag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

Nollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder!

Nollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder! - 0 - Nollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder! Författat av Michael Steen Utredare Elektriska brandorsaker och El-Besiktningsman Begreppet Nollsläpp används ofta lite slarvigt av el-yrkesmän

Läs mer

Föreläsning 2 Mer om skyddsjord.

Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Tänk dig en tvättmaskin som står på gummifötter. Ytterhöljet är en typisk utsatt del. Om fasen pga ett isolationfel kommer i beröring med ytterhöljet får hela tvättmaskinen

Läs mer

Jordfelsbrytare för säkerhets skull

Jordfelsbrytare för säkerhets skull Jordfelsbrytare. 2 Jordfelsbrytare Jordfelsbrytare för säkerhets skull Det bästa sättet att skydda sig mot elolyckor och elbränder är att se till att elanläggningen och anslutna apparater är korrekt utförda

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter

Läs mer

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis

Läs mer

B) Du ska kunna förklara vad energiprincipen är. C) Du ska kunna vilka former av energi som elektricitet kan omvandlas till.

B) Du ska kunna förklara vad energiprincipen är. C) Du ska kunna vilka former av energi som elektricitet kan omvandlas till. Instuderingsfrågor inför provet om elektricitet ht-2018 Hej! vecka 46 är det dags för prov om elektricitet. I detta dokument hittar du instuderingsuppgifter. Du hittar svaren antingen i texterna nedan

Läs mer

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8) Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter

Läs mer

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9

Läs mer

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka

Läs mer

Till och från en inblick i ledande kretsar

Till och från en inblick i ledande kretsar Till och från en inblick i ledande kretsar Du använder el varje dag, ofta utan att du tänker på det. Det är inte svårt att räkna upp tio saker hemma som går på el. Pröva! Den slutna kretsen Strömmen måste

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för

Läs mer

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning

Läs mer

ELEKTRICITET & MAGNETISM

ELEKTRICITET & MAGNETISM ELEKTRICITET & MAGNETISM Södermalmsskolan vt16 1. Energi - Vad är det? Energi finns omkring oss i allt som rör sig, lever och lite till. Energi är något som får saker att hända. Energi är ett viktigt begrepp

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

13 Elektriska maskiner

13 Elektriska maskiner 13 Elektriska maskiner Inledning ilderna i kapitelinledningen på sid 256-257 i grundboken och sid 138 i lightboken visar hur elektriska maskiner både kan vara jättestora och pyttesmå. Låt gärna eleverna

Läs mer

1 Ellärans grunder 1.1 Potential, elektriskt fält, ström och ledare

1 Ellärans grunder 1.1 Potential, elektriskt fält, ström och ledare Version 2013-10-09 1 Ellärans grunder 1.1 Potential, elektriskt fält, ström och ledare 1 En atom är elektriskt neutral när den innehåller lika många plusladdade protoner som minusladdade elektroner. 2

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Högstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping

Högstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping Högstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen Elköping Efter uppgiftsnumret har vi angett det utställningsobjekt, där man hittar mer information om frågan eller där man kan fördjupa sin kunskap.

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Växelström och reaktans

Växelström och reaktans Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

1-fas o 3-fas koppling

1-fas o 3-fas koppling Bengt R, MT 2018-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping

Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen Elköping Efter uppgiftsnumret har vi angett det utställningsobjekt, där man hittar mer information om frågan eller där man kan fördjupa sin kunskap.

Läs mer

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra

Läs mer

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel

Läs mer

OraSoft HB, Armévägen 6, 96143 BODEN

OraSoft HB, Armévägen 6, 96143 BODEN Förord Denna lärobok/arbetsbok är avsedd för de två kurserna Ellära A och B för gymnasieskolan. Utbildningsmaterialet, som är kursrelaterat, skall efter genomgång ge eleven de kunskaper och färdigheter

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika

Läs mer

Elsäkerhetsbarometer 2015

Elsäkerhetsbarometer 2015 Elsäkerhetsbarometer 2015 Enkätnamn: Elsäkerhetsbarometer 2015 respondenter: 1089 Urval: Klara Frågor: Alla frågor Undersökning genomfördes i februari 2015 av Alstra AB. Fråga 1 Är du: Man 524 48% Kvinna

Läs mer