Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt."

Transkript

1 3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för varje fas. De tre polparen är placerade med 120 förskjutning från varandra enligt figuren. N S S N 120 N S När den trefasiga statorlindningen ansluts till elnätet, ger nätspänningen upphov till ett roterande magnetfält i statorn. Detta kan uppfattas så att strömmen ger upphov till ett antal jämnt utplacerade poler i statorn och att detta polmönster roterar runt. Kännetecknande för det roterande magnetfältet är att dess styrka och rotationshastighet är konstanta. Det som återstår för att maskinen skall fungera är att få en rotor att greppa fast i det roterande fältet på något sätt och följa med runt. Det är detta som skiljer synkron- och asynkronmaskinen åt. Rotationshastigheten för magnetfältet i den tvåpoliga maskinen är ett varv per period av växelspänningen, alltså normalt 50 varv/sekund eller 3000 varv/min. Detta varvtal kallas för det synkrona varvtalet, n s. Om en maskin med lägre varvtal önskas lindar fabrikanten fler magnetpoler, t.ex. 4 eller 6 poler per fas, istället. Detta gör att det åtgår flera perioder av växelspänningen innan magnetfältet flyttat sig runt ett helt varv. Det aktuella varvtalet kan räknas ut med formeln: n s 120 f p Varvtalen blir då jämna delar av 3000, t.ex. 1500, 1000, 750, 600 o.s.v. Normalt används bara 2- och 4-poliga maskiner som motorer, alltså med synkrona varvtalet 3000 resp varv/minut. Med fler poler blir motorerna stora, klumpiga och dyra. I vattenkraftverken

2 önskas oftast ett lågt varvtal på turbinen och för att slippa växellåda är det en fördel om generatorn även har lågt varvtal. Därför förekommer det kraftverksgeneratorer med upp till 72 poler per fas. Rotorn Synkronmaskinen Rotorn i en synkronmaskin består av antingen en permanentmagnet eller ett polhjul av elektromagneter med fasta nord- och sydpoler. Antalet poler i rotorn måste överensstämma med poltalet i statorn. Rotorn hakar sig fast i det roterande flödet, och får därmed samma rotationshastighet, den roterar synkront med flödet. Ett stort problem med synkronmaskinen är att den inte har något egentligt eget startmoment. Den måste därför startas av någon annan drivkälla och fasas in mot elnätet. Då hakar rotorpolernas magnetflöde ihop med statorflödet och sedan kan maskinen fortsätta att rotera. Om energi matas in via rotoraxeln går den som generator och om energi tas ut går den som motor. Den går alltid med ett exakt varvtal styrt av nätspänningens frekvens. Startproblemen gör att den mycket sällan används som motor men däremot är i princip alla kraftverksgeneratorer av synkronmaskintyp. Växelströmsgeneratorer i bilar är också synkronmaskiner. Asynkronmaskinen Rotorn i en asynkronmaskin består av en s.k. burlindning. Det är inte någon lindning i ordets normala bemärkelse utan egentligen ett antal aluminiumstavar i spår i järnkärnan. Dessa aluminiumstavar är i båda ändarna förbundna med en kortslutningsring. Därav kommer maskinens korrekta namn, kortsluten asynkronmaskin. Funktionen och den fortsatta beskrivningen görs här för motordrift. Maskinen fungerar dock alldeles utmärkt även som generator. T.ex. är många vindkraftverk och små vattenkraftverk försedda med asynkronmaskiner som generatorer.

3 Då 3-fas växelspänning ansluts till statorlindningen och magnetfältet roterar kommer detta att passera förbi rotorstavarna. Ett magnetfält som rör sig i förhållande till en ledare inducerar en spänning i ledaren. Eftersom ledarna är kortslutna i ändarna kommer spänningen att ge en hög ström i ledaren (rotorstaven). En strömgenomfluten ledare omger sig med ett magnetfält. Detta kommer att samverka med det roterande magnetfältet och ledaren (staven) påverkas av en kraft som vill trycka den ut ur magnetfältet. Motorn roterar. Hur fort roterar då rotorn? När rotorvarvtalet börjar närma sig det synkrona varvtalet minskar hastighetsskillnaden mellan det roterande magnetfältet och ledaren varvid den inducerade spänningen, och därmed strömmen, minskar. Då minskar också kraften på staven och rotorn saktar in. Detta innebär att rotorvarvtalet alltid måste vara något lägre än det synkrona varvtalet. Detta kallas för eftersläpning. Eftersläpningen brukar vara 2-10 % av det synkrona varvtalet. Eftersläpningen varierar också med belastningen så att vid tomgång är rotorvarvtalet nära det synkrona för att sedan minska vid ökande belastning. Varvtalet på märkskylten gäller vid märklast. Vanliga märkvarvtal är ca 2800 varv/minut för 2-poliga motorer och ca 1400 varv/minut för 4-poliga. Eftersläpningen brukar betecknas s och kan räknas ut med detta samband: ns n s där n s = det synkrona varvtalet och n = märkvarvtalet. n Märkskylt s På maskinens märkskylt finns upptagna, utöver fabrikantens namn, maskinens typ och serienummer, uppgifter om motorn vid normal drift, vid märkdrift. Dit hör de spänningar och strömmar maskinen är avsedd för, effektfaktor (cos ), varvtal m.m. Observera att effektangivelsen på märkskylten gäller mekanisk uteffekt. Ibland finns också information om kapsling, isolation, kylmetoder osv. Figuren nedan visar en märkskylt för en motor med spänningsområden vid både 50 och 60 Hz. Data för 50 Hz står till vänster om snedstrecket och för 60 Hz till höger. ABB Motors Motor 3 50/60 Hz IEC 34-1 MBT 112M 2860/3460 r/min 4/4,6 kw Cl. F cos = 0, / VY 8,1/8,1 A / V 14,0/14,0 A No.MK AS IP55 30 kg Motorns ineffekt anges normalt inte utan den får räknas ut med effektformeln: P 3-fas = U h I Linje cos 3

4 Motorns verkningsgrad anges normalt inte heller på märkskylten utan fås från datablad eller räknas ut med: Put Pin Verkningsgraden är alltid <1. Märkningen IP55 i mitten på nedersta raden anger maskinens täthet mot inträngning av vatten och damm. Första siffran anger skyddet mot inträngning av föremål, andra inträngning av vatten. Skalan går från IP00 (inget skydd alls) till IP68 (tryckvattentätt). Normalt beröringsskydd i torra lokaler brukar vara IP20, kapsling för industrimiljö IP43, damm och vattentätt IP67. Class F som står mitt på skylten anger isolationens temperaturklass, d.v.s. hur varm lindningen får bli innan isolationen börjar ta skada. De vanligaste isolationsklasserna är: E 120 C B 130 C F 155 C H 180 C De ovan angivna temperaturerna är absoluta maxtemperaturer. Om dessa överskrids halveras livslängden på isolationen för var tionde grads övertemperatur. Vid 20 C övertemperatur är då livslängden nere under ¼ av ordinarie livslängd och vid 40 C övertemperatur endast ca 5%. Till grund för ovanstående temperaturer ligger följande diagram. E 120 B 130 F 155 H Hot spot-marginal Max tillåten temperaturstegring Maximal omgivningstemperatur Maximal omgivningstemperatur antas hela tiden vara 40 C. För att ovan angivna temperaturer inte skall överskridas i någon punkt på lindningen måste det också finnas en säkerhetsmarginal, hot spot-marginal. Denna sätts till 5-15 C. Hot spot-marginalen behövs eftersom det är nästan omöjligt att mäta temperaturen på

5 varmaste punkten inuti en motor under drift. Temperaturen erhålls istället genom att lindningsresistansen mäts i kallt tillstånd samt vid drift. Ur dessa värden kan sedan drifttemperaturen beräknas. Detta blir då en medeltemperatur utan hänsyn till eventuella extra varma punkter. Resterande temperaturområde upp till maxtemperatur blir den maximalt tillåtna temperaturstegringen vid drift. Ibland förekommer också motorer tillverkade med isolationsklass F men stämplade för temperaturstegring enligt den lägre klassen B. Detta ger då en extra säkerhetsmarginal på 25 C som kan utnyttjas till: - högre omgivningstemperatur - ökad livslängd - ökat effektuttag (ca 12%) genom större överbelastbarhet - större tolerans mot spänningsvariationer - bättre tålighet vid frekvensomriktardrift (dålig kurvform ger större förluster) Ovanstående driftförhållanden gäller för maskiner placerade på lägre höjd än 1000 m över havet. Om maskinen placeras på högre höjder måste en reduktionsfaktor användas om det inte kompenseras av motsvarande sänkning av omgivningstemperaturen. Uppställning och drift av maskiner i stark kyla och hög luftfuktighet kan ställa till problem. Stark kyla kan ge smörjningsproblem i lagren och fuktighet kan ge kondensproblem. Dessa behandlas dock inte i detta avsnitt utan hänskjuts till avsnittet om uppställning.

6 Inkoppling Trefasmotorer kan i regel kopplas om för två spänningar genom att statorlindningen kopplas i Y eller i (D). På märkskylten finns normalt angivet båda de spänningar som maskinen kan anslutas till. I exemplet i figuren nedan är de normenliga beteckningarna för uttagen införda. Där visas också kopplingen av lindningarna samt hur kopplingsblecken skall placeras för anslutning till 230 V respektive 400 V huvudspänning (D- resp. Y-koppling). W2 L1 U1 U1 L1 W1 L3 V2 V1 U2 L2 L3 W1 U2 V2 W2 V1 L2 W2 U2 V2 W2 U2 V2 U1 V1 W1 U1 V1 W1 L1 L2 L3 D koppling 230 V L1 L2 L3 Y koppling 400 V Denna motor är alltså lindad för att ha spänningen 230 V över varje lindning och skall Y- kopplas vid anslutning till vårt vanliga 400 V trefasnät här i Sverige men skall D-kopplas vid anslutning till ett 230 V elnät i t.ex. Norge. Det finns också motorer tillverkade med märkspänning 690/400 V, alltså Y-koppling vid 690 V och D-koppling vid 400 V, så det gäller att se upp då motorn skall kopplas in. Rotationsriktning Den ända som normalt är motorns drivända (ändan med axeln) definieras som D-ända. Om nätet ansluts till en trefasmotors statoruttag, märkta U, V och W och nätets fasföljd är L1, L2, L3 får motorn medurs rotationsriktning, sedd mot D ändan. Om motsatt rotationsriktning önskas, växlas två av de matande faserna.

7 Moment Momentkurvan för alla asynkronmaskiner har samma generella utseende. Momentet har ett maximum, kippmoment, M k. Detta är oftast 2-3 gånger högre än det normala driftmomentet. s på x-axeln anger eftersläpningen. Denna är vid normal drift bara ca 3-5% (0,03-0,05). M M k Motor med dubbelspårrotor Normal drift M start Sadelpunkt 0 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0-0,2-0,4 0 Motströmsbroms (omvänd rotationsriktning, förluster i maskinen, ej generatordrift) Motor s k n o Generator (Översynkront) Figuren visar att startmomentet är betydligt lägre än kippmomentet. För tung last kan göra att starten misslyckas. Därför utförs de flesta asynkronmotorer med dubbelspårrotor vilket förbättrar startmomentet väsentligt samtidigt som det i viss mån begränsar startströmmarna. Det är också viktigt att se till att lastens moment aldrig överstiger kippmomentet eftersom motorn då stannar. Momentkurvan visar också att om maskinen drivs med ett varvtal något över det synkrona (negativ eftersläpning) går den som generator och matar ut energi på nätet. Motströmsbromsning inträder då motorn roterar åt ett håll samtidigt som nätspänningens fasföljd hastigt växlas och statorfältet därmed byter rotationsriktning. Detta ger ett mycket kraftigt bromsmoment, särskilt i motorer med dubbelspårrotor, men ger naturligtvis stora påfrestningar på både elnät och mekaniska komponenter kring motorn. I området för normaldrift (s << s k) betraktas momentkurvan som linjär. Då gäller följande samband för momemtet M: 2 U1 s M k, där U 1 är matningsspänningen och R 2 rotorresistansen. R2 Om U 1 och R 2 är konstanta blir M proportionell mot s. s n

8 Start I startögonblicket, då rotorn står stilla, kan motorn jämföras med en kortsluten transformator. Hastighetsskillnaden mellan det roterande magnetfältet och den stillastående rotorn är mycket stor. Strömmen i rotorstavarna blir stor och kraften på rotorn stor vilket ger motorn ett bra startmoment. En nackdel är dock att startströmmen blir mycket hög. Om inga speciella åtgärder vidtas kan startströmmen bli upp till 8 ggr märkströmmen (vanligen 4 6 ggr). Dessa strömmar avtar snabbt när rotorn kommer upp i varv och är normalt inte skadliga för motorn. Strömmarna kan dock ge oönskade spänningsfall i nätet. Eldistributörerna föreskriver därför hur stor motoreffekt som får direktstartas på det allmänna distributionsnätet. Normalt gäller att motorer över 5 kw skall förses med startanordning som reducerar startströmmen. Specialtillstånd kan erhållas för direktstart av större motorer. För att reducera startströmmen finns flera olika metoder varav numera i princip bara två används: Y/D-start och mjukstartare. I äldre anläggningar förekommer också släpringade motorer som också är ett sätt att få ned startströmmen. Y/D-start Det enklaste sättet att begränsa startströmmarna är att använda Y-D-kopplare. Spänningen slås på med motorns statorlindningar Y-kopplade och strömmarna blir därvid 1 / 3 av motsvarande strömmar med D-koppling. Rotorn börjar gå upp i varv och vid en lämplig tidpunkt slås den över till D. Nackdelen med metoden är att startmomentet också minskar till en tredjedel jämfört med momentet vid direktstart. Detta gör dels att vissa laster kanske inte kan startas i Y-läget över huvud taget, dels att starttiden blir mycket längre vilket medför ökade termiska påkänningar på motorn. Mjukstartaren Mjukstartaren består av en tyristorreglerutrustning (i princip en trefas dimmer) vars tändvinkel styrs av en mikroprocessor. Genom att successivt minska tändvinkeln ökas spänningen till motorn under startförloppet. Vid tändvinkeln 0 får maskinen full spänning. Starttiden är oftast lätt inställbar för anpassning till olika drifter. Observera att mjukstartaren inte är användbar för att sänka motorns varvtal. Om en asynkronmotor körs med för låg spänning går den förmodligen saktare men kommer snabbt

9 Varvtalsreglering Asynkronmotorns varvtal bestäms som tidigare visats av frekvensen, poltalet och 120 f eftersläpningen enligt: n (1 s) p Detta innebär att varvtalet kan styras med - statorspänningens frekvens f - poltalet p - eftersläpningen s Reglermetoderna kan uppdelas i: - metoder som sker i princip förlustfritt - metoder som baserar sig på förluster i maskinen. Förlustfria metoder Det vanligaste sättet att ändra varvtalet är att ändra frekvensen på den matande spänningen. Ändring av matningsspänningens frekvens görs med hjälp av en frekvensomriktare. Likriktare 1- eller 3-fas 50 Hz Växelriktare 3-fas Hz M En frekvensomriktare består i princip av en likriktardel som tar in den vanliga nätspänningen (1-fas eller 3-fas 50 Hz) och gör om den till en likspänning. Denna laddar upp en stor mellanledskondensator som energibuffert. Likspänningen hackas sedan sönder till en trefas växelspänning av önskad frekvens och spänningsnivå utav en växelriktardel. Regleringen sker så att spänning och frekvens följs åt, varvid det uttagbara momentet hålls konstant. Med moderna frekvensomriktare kan oftast varvtalet regleras från 0 till 200% utav märkvarvtalet. Ofta kan motorn startas från 0 med fullt moment. Reglering över märkvarvtal innebär att momentet blir lägre då spänningen ej längre följer frekvensen.

10 Nackdelar med frekvensomriktare är att ljudnivån och förlusterna i motorn ökar något p.g.a. att matningsspänningen inte är sinusformad. Det kan även uppstå kylningsproblem vid drift på låga frekvenser med stort moment. En annan stor nackdel är att frekvensomriktarna ger en hel del störningar på elnätet, dels övertoner p.g.a. att likriktarkretsen på ingången endast drar ström från nätet i korta pulser, dels HF-störningar p.g.a. de höga switchfrekvenserna i utspänningen. En annan förlustfri metod att ändra varvtalet är att använda en motor där poltalet kan ändras genom omkopplingar men då handlar det om hel- och halvfart eller polomkoppling enligt de steg som visades i avsnittet om rotorn.en ändring av motorns poltal kräver att motorn förses med olika lindningar en för varje poltal. Enfasdrift En normal asynkronmotor kan ges relativt goda driftegenskaper vid enfasdrift om den förses med lämplig kondensator. Kondensatorns storlek sätter den ekonomiska gränsen för enfasdrift till ca 2 kw. Kondensatorn måste klara ca 1,15 ggr nätspänning, och dess storlek skall vara µf/kw (60 µf/hk). W2 U2 V2 U1 V1 W1 Drift L Start N Om kondensatorn istället ansluts W1-V1 omkastas rotationsriktningen. Vid enfasdrift kan motorn ge ca % av motsvarande trefaseffekt. Samma siffror gäller för momentet. Startmomentet är endast ca % av märkmomentet vid trefasdrift. Startmomentet kan förbättras genom att en särskild startkondensator kopplas parallellt med driftkondensatorn. Startkondensatorn skall vara dubbelt så stor som driftkondensatorn och måste kopplas bort då motorn kommit upp till driftvarvtalet.

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel

Läs mer

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Christofer Sundström 2 maj 2016 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet 3 Förluster och Verkningsgrad

Läs mer

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du

Läs mer

Kort om elmotorer. www.busck.se. Innehåll

Kort om elmotorer. www.busck.se. Innehåll Kort om elmotorer Innehåll BYGGFORMER OCH MONTERINGSSÄTT 2 KAPSLINGSKLASSER 3 ISOLATIONSKLASS 4 SPÄNNINGAR 4 MOTORER FÖR 60 Hz 4 STARTMETODER 4 GENERELL STRÖM- OCH MOMENTKURVA 5 SÄKRINGAR OCH MOTORSKYDD

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn

Läs mer

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c

Läs mer

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Några övningar som kan vara bra att börja med

Några övningar som kan vara bra att börja med Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen

Läs mer

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik för Y TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal

Läs mer

Asynkronmotorn. Allmänt Asynkronmotorn är en av de enklaste konstruktionerna av elmotorer. Motorn består av 3 huvuddelar:

Asynkronmotorn. Allmänt Asynkronmotorn är en av de enklaste konstruktionerna av elmotorer. Motorn består av 3 huvuddelar: Asynkronmotor 1 Asynkronmotorn Allmänt Asynkronmotorn är en av de enklaste konstruktionerna av elmotorer. Motorn består av 3 huvuddelar: Statorlindningar Fundament (chassi/hus och lager) Rotor lindningar

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Elmotorer Elektricitet - lite grunder

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Elmotorer Elektricitet - lite grunder HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING Del 3 Elmotorer Elektricitet - lite grunder 2013 Lars Neuman, LRF Konsult Författare Lars Neuman, energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult AB, Ulricehamn. Om handboken Denna

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

BUSCK. Produktkatalog 2014

BUSCK. Produktkatalog 2014 BUSCK Produktkatalog 2014 Om Busck Busck & Co AB är ett familjeföretag i tredje generationen. Bolaget startades 1923 och sålde fram till andra världskriget bilbatterier. I och med privatbilismens kraftiga

Läs mer

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR 1 ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 016-10-7 14:00-17.00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

BUSCK. Produktkatalog 2012

BUSCK. Produktkatalog 2012 BUSCK Produktkatalog 2012 Om Busck Busck & Co AB är ett familjeföretag i tredje generationen. Bolaget startades 1923 och sålde fram till andra världskriget bilbatterier. I och med privatbilismens kraftiga

Läs mer

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i

Läs mer

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.

Läs mer

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. AC-motorer Den 3-fasiga växelströmsmotorn är den allra vanligaste motortypen p.g.a. dess robusta uppbyggnad och höga verkningsgrad. I texten nedan har begreppet maskin använts istället för motor eftersom

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 015-10-4 09:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet. Innehåll 2 Kort om läromedlet En grundläggande krets Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten 4-ledarsystem 5-ledarsystem 5 Spänningarna hos konsumenten Storleksförhållande huvud- och fasspänning Period och frekvens

Läs mer

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik. 1 INLEDNING Det här examensarbetet är utformat för att ge läsaren kännedom om begreppet lagerströmmar, samt förklara hur de olika högfrekventa lagerströmmarna uppstår vid frekvensomriktardrift av asynkronmotorer.

Läs mer

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 1. Allmänt Värmeväxlarstyrning RHX2M är att styrsystem för stegmotorer. Det är avsett för exakt och tyst

Läs mer

Motorer o motorval. Materialet är baserat på Bengt Simonssons material som används i kursen Elektroteknikens Grunder för M

Motorer o motorval. Materialet är baserat på Bengt Simonssons material som används i kursen Elektroteknikens Grunder för M Motorer o motorval Materialet är baserat på Bengt Simonssons material som används i kursen Elektroteknikens Grunder för M Elektriska motorer i ett hushåll Bandspelare pm likströmsmotor Borrmaskin universalmotor/likströmsmotor

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och Kraftelektronik Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och asynkronmotorer måste spänning och frekvens ändras Ändra spänning och

Läs mer

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal

Läs mer

Välj en högeffektiv elmotor

Välj en högeffektiv elmotor Välj en högeffektiv elmotor 1 Välj en högeffektiv elmotor Elmotorer står för 40 procent av elanvändningen i samhället och så mycket som 70 procent inom industrin. Genom att välja en högeffektiv motor gör

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt

Läs mer

Synkron reluktansmotor och drivpaket med hög uteffekt Optimerad ägandekostnad för pumpoch fläkttillämpningar

Synkron reluktansmotor och drivpaket med hög uteffekt Optimerad ägandekostnad för pumpoch fläkttillämpningar Synkron reluktansmotor och drivpaket med hög uteffekt Optimerad ägandekostnad för pumpoch fläkttillämpningar ABB Title Lorem Ipsum dolor sit Möjlig underrubrik Nya drivpaket med synkrona reluktansmotorer,

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC 60034-2-1

Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC 60034-2-1 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC 60034-2-1 Andersson, Samuel Åkerström, Anders 2010-06-02 Abstract With the introduction of IEC 60034-2-1:2007

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-22 1/32 Dagens

Läs mer

TILLBEHÖR.

TILLBEHÖR. TILLBEHÖR 164 KORT OM TILLBEHÖR KORT OM TILLBEHÖR VÅRT UTBUD Vi erbjuder en mängd tillbehör till elmotorer. Utöver de som nämns nedan, lagerför vi även reservdelar till våra motorer. Dessa hittar du under

Läs mer

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk.

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. ARCUS löser ett antal problem både vid mätning på motorer i drift och på bänk vid kontroll och reparation. Mätningar på bänk eller golv i reparationsverkstaden

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Labbassistenter: Arash Risseh risseh@kth.se Simon Nee snee@kth.se Anders Hagnestål hagnes@kth.se Syfte: Avsikten med laborationen är dels

Läs mer

IE2 TREFASMOTORER TYP ME & WE

IE2 TREFASMOTORER TYP ME & WE IE2 TREFASMOTORER TYP ME & WE 3-FASMOTORER Busck IE2 ALLMÄNT elmotor typ ME & WE är en robust och flexibel motor med höga prestanda tillverkad för att tåla den skandinaviska industrins hårda krav på driftsäkerhet

Läs mer

Högt över alla förväntningar. HP Processmotorer

Högt över alla förväntningar. HP Processmotorer Högt över alla förväntningar HP Processmotorer "Visste du att driftskostnaden för en motor under dess livslängd kan vara 100 gånger högre än inköpskostnaden? Att köpa en motor med hög verkningsgrad är

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Trådlös sensor drivs av värme Visste du att en temperaturskillnad på ett par grader räcker för att driva en trådlös sensor? Det är

Läs mer

KAPITEL 5 MTU AB

KAPITEL 5 MTU AB KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har

Läs mer

TEKNISK INFORMATION BEVI ELMOTORER TYP 4A/3D ELMOTORER. ORDERTELEFON

TEKNISK INFORMATION BEVI ELMOTORER TYP 4A/3D ELMOTORER. ORDERTELEFON 43 TEKNISK INFORMATION BEVI TYP 4A/3D Konstruktion Statorhuset för motorstorlekarna 63 132 tillverkas av lättmetall (även lagersköldarna vilka har en ingjuten stålring i lagerläget), medan storlekarna

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Spänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning.

Spänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning. 3-FAS Det allmänna distrubitionsnätet har 3 aser med direktjordad nollpunkt (T-system). Från energileverantör till abonnent transormeras spänningen suggestivt ned ör att hos abonnent (normalkund) anta

Läs mer

MANUAL STYRENHET FÖR ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE

MANUAL STYRENHET FÖR ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE MANUAL STYRENHET FÖR ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE VariMax45 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Funktionsbeskrivning 1 Tekniska data 2 Funktioner 2-4 - DIP-omkopplare - Manuell körning (vid test) - Driftindikeringar - Larm

Läs mer

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Christofer Sundström 26 april 2016 Outline 1 Likströmsmaskinen Introduktion Ekvivalent Kretsschema Separat, Shunt, Serie och Kompound kopplingar Startström

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K 1 GGRail AB kan som första företag i Skandinaven presentera en helt ny typ av innovativa mindre vindkraftverk.

Läs mer

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor

Läs mer

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra

Läs mer

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt?

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt? Pumpar & Motorer Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt? Olika tekniska funktioner i motorer? Frekvensomformare? Mjukstart? Hur

Läs mer

INNEHÅLL. 1-FASMOTORER Lågt startmoment...77 Högt startmoment...78

INNEHÅLL. 1-FASMOTORER Lågt startmoment...77 Högt startmoment...78 INNEHÅLL OM BUSCK Köpvillkor...2 Kort om elmotorer...3 3-FAS STANDARDMOTORER Busck IE2...12 Busck IE3...23 Busck IE4...34 Brook Crompton aluminium IE2 & IE3...36 Brook Crompton gjutjärn IE3...44 Brook

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

Laborationsrapport. Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014. Givare och ställdon. Kurs. Lab nr 6. Version p1.0. Laborationens namn

Laborationsrapport. Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014. Givare och ställdon. Kurs. Lab nr 6. Version p1.0. Laborationens namn Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014 Givare och ställdon Lab nr 6 Version p1.0 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Givare och ställdon

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Per Öberg 21 januari 2015 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent Kretsschema

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-12 1/26 Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet -

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet - ! Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet - Rördimensionering och rördragning Igångkörning Elschema

Läs mer

En oerhört stor del av världens elektricitet. ie-klassning en följetong om ständigt effektivare motorer. Elmotorer

En oerhört stor del av världens elektricitet. ie-klassning en följetong om ständigt effektivare motorer. Elmotorer Elmotorer ILLUSTRATION: DAG TOIJER Sammanfattat x eu ställer krav på energieffektivitet hos elmotorer. x Motorernas verkningsgrad beskrivs av ie-klasser enligt en internationell standard från iec. x Asynkronmotorer

Läs mer

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt?

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt? Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt? Olika tekniska funktioner i motorer? Frekvensomformare? Mjukstart? Hur läser man av en

Läs mer

Institutionen för systemteknik Department of Electrical Engineering

Institutionen för systemteknik Department of Electrical Engineering Institutionen för systemteknik Department of Electrical Engineering Examensarbete Analys av dieselsäkrat reservkraftsystem på ett kärnkraftverk Examensarbete utfört i fordonssystem vid Tekniska högskolan

Läs mer

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt?

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt? Pumpar & Motorer Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt? Olika tekniska funktioner i motorer? Frekvensomformare? Mjukstart? Hur

Läs mer

Introduktion till Elektriska Drivsystem

Introduktion till Elektriska Drivsystem Introduktion till Elektriska Drivsystem Elektriska drivsystem finns tillgängliga för hela skalan av effekter. täcker ett mycket brett spektrum av hastigheter och moment. kan anpassas till nästan godtyckliga

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Fläktkonvektorer FWZ-AT/AF FWR-AT/AF FWS-AT/AF FWP-AT. Fläktkonvektorer med borstlös DC-motor med inverter

Fläktkonvektorer FWZ-AT/AF FWR-AT/AF FWS-AT/AF FWP-AT. Fläktkonvektorer med borstlös DC-motor med inverter Fläktkonvektorer Fläktkonvektorer med borstlös DC-motor med inverter Upp till 70% energibesparing med BLDC motorteknik Omedelbar justering till förändringar av temperatur och relativ luftfuktighet Låga

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att

Läs mer

Personfara genom elektrisk ström

Personfara genom elektrisk ström UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 1999-09-15 Rev 1.0 Personfara genom elektrisk ström K O M P E N D I U M 3 ELEKTRO INNEHÅLL 1. VILKEN STRÖMSTYRKA ÄR FARLIG?...2

Läs mer

AC & DC KUGGVÄXELMOTORER

AC & DC KUGGVÄXELMOTORER 4 AC & DC KUGGMOTORER KUGGMOTORER Motortyp Induktionsmotor Denna typ är standard motorn för kontinuerlig drift S. Finns att få som både - och -fas V/5Hz. Skyddsklass IP med kabelutförande och IP54 med

Läs mer

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek 004 055

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek 004 055 Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare, storlek 004 055 1. Allmänt värmeåtervinnare är en roterande värmeväxlare med hög temperatur- och fuktverkningsgrad. Värmeväxlaren arbetar med en verkningsgrad

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

INKOPPLINGSANVISNING. MicroMax180

INKOPPLINGSANVISNING. MicroMax180 INKOPPLINGSANVISNING STYRENHET FÖR ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE MicroMax180 2003-09-09 Version 1.1 F21018901 Tillverkardeklaration Tillverkarens försäkran om produktens överensstämmelse med kraven i EMC-DIREKTIVET

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer