Roterande elmaskiner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Roterande elmaskiner"

Transkript

1 ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj 2016

2 Innehåll 1 FÖRORD ENPULS TYRISTORLIKRIKTARE TREPULS TYRISTORLIKRIKTARE SEXPULS TYRISTORLIKRIKTARE UNDERSÖKNING AV LIKSTRÖMSMOTORNS VARVTALSKURVA KOPPLING: SHUNTMAGNETISERAD LIKSTRÖMSMOTOR MÄTNING PÅ DEN SHUNTMAGNETISERADE LIKSTRÖMSMOTORN KOPPLING: SERIEMAGNETISERAD LIKSTRÖMSMOTOR MÄTNING PÅ DEN SERIEMAGNETISERADE LIKSTRÖMSMOTORN ASYNKRONMOTORN ASYNKRONMASKINENS MÄRKVÄRDEN KOPPLING MÄTNINGAR Mätning 1: Asynkronmotorns momentkurva Mätning 2: Förhållandet mellan I LD och I LY Mätning 3: Motorns effekt, effektfaktor och verkningsgrad Mätning 4: Inkoppling av kondensatorbatteri FREKVENSOMRIKTAREN LITE TEORI UPPGIFT UPPKOPPLING INPROGRAMMERING AV DRIFTPARAMETRAR MÄTNINGAR Mätning 1: Sambandet mellan U och f vid frekvensreglering Mätning 2: Kontroll av driftparameter 213 och FÖRBEREDELSEUPPGIFTER BILAGA DANFOSS FREKVENSOMRIKTARE

3 1 Förord Laborationen omfattar undersökning av tyristorlikriktare (enpuls, trepuls och sexpuls), likströmsmaskinen, trefas asynkronmotorn och frekvensomriktaren. För maximalt utbyte finns några förberedelseuppgifter som bör vara lösta innan labben. 2 Enpuls tyristorlikriktare En enpulslikriktare i enpulskoppling belastas resistivt av en lampa och likspänningens utseende och storlek undersöks vid olika storlek på tändvinkeln. För att studera likspänningen används en scopemeter som kan visa spänningens utseende och spänningens likriktade medelvärde. Den teoretiska beräkningen görs i förberedelseuppgift 1. Utrustning : - Styrdon - Tyristorenhet - Lampa (L) - Scopemeter (oscilloskop och voltmeter i samma instrument) Kort handledning för mätinstrumentet Scopemeter: 1. Starta Scopemeter med ON/OFF knappen. 2. Anslut en signal via den röda oscilloskopproben till kanal A. 3. Tryck på SCOPE och därefter på funktionen AUTOSET. 4. Bildskärmen visar nu en bild av signalen som är ansluten till kanal A. Upptill på skärmen visas data för amplitud, prob, tidbas och trigg. 5. Tryck på knappen METER. 6. Scopemeter antar automatiskt grundinställningen. Ingång: Kanal A Funktion: Volt med separat växel- och likspänningskomponent. 7. Skulle bilden på skärmen "fladdra" förbi kan det bero på att triggsignalen måste justeras. Tryck TRIGGER och justera med pil upp eller pil ner till höger på panelen. 3

4 Se till att spänningen är avstängd från vägguttaget under kopplingsarbetet! Anslut matningsspänningen och koppla in tyristorn, lampan och scopemetern (REF på styrdon i läge U F ). Låt assistenten kontrollera kopplingen. Styrdon L1 (R) L2 (S) L3 (T) N 0 o G1 N1 α 180 o A B Tyristorenhet Lampa (L) + - L1 L2 L3 N Nät 3x231 V (Från vägguttag) Scope-meter Figur 1. Enfas enpuls tyristorlikriktare Mätning: Studera spänningen över lasten (lampan) med scopemetern för olika tändvinklar. Rita oscilloskopbilden av likspänningens momentanvärde över lasten för tändvinkeln 90 o på nästa sida. Ställ in vinkeln genom att studera scopemetern och verifiera att den uppmätta medelvärdesnivån överensstämmer med resultatet i förberedelseuppgift 1. 4

5 Oscilloskopbild vid enpuls likriktarbrygga och 90 o tändvinkel Markera medelvärdesnivån i grafen. 5

6 3 Trepuls tyristorlikriktare En trepulslikriktare skall belastas resistivt enligt figur 2 nedan och scopemetern ansluts som förut. L1 L2 L3 N Styrdon 0 o α 180 o G1 N1 G2 N2 G3 N3 Tyristorenhet + u L (t) - Lampa (L) L1 L2 L3 N Nät 3x231 V (Från vägguttag) Figur 2. Trefas trepuls tyristorlikriktare Rita oscilloskopbilden av likspänningens momentanvärde över lasten för 60 o tändvinkel på nästa sida. Gradera axlarna och markera den uppmätta medelvärdesnivån i grafen. Överensstämmer mätvärdet med beräkningen i förberedelseuppgift 2? 6

7 Oscilloskopbild vid trepuls likriktarbrygga och 60 o tändvinkel Markera medelvärdesnivån i grafen. 7

8 4 Sexpuls tyristorlikriktare Kopplingen är redan förberedd och klar (riv den ej!). I denna koppling är lampan utbytt mot tre seriekopplade lampor som i figur 3 representeras av en resistor R. Varför räcker det inte med en lampa? L1 L2 L3 Styrdon G1 N1 G2 N2 G3 N3 G1 N1 G2 N2 G3 N3 A + R u (t) L - Nät 3x231 V Figur 3 Sexpuls styrd likriktare med resistiv last. Styrd likriktare Inkoppling av amperemetern är frivilligt men kan vara bra om man vill ha koll på strömmen. Anslut scopemetern över lasten som förut och börja mätningen genom att ställa in maximal tändvinkel ( 180 ) på styrdonet. Minska sedan tändvinkeln sakta till 0. Vilken maximal likspänningsnivå ger mätningen? Hur överensstämmer det uppmätta värdet med det beräknade i förberedelseuppgift 3? Rita en graf av likspänningens momentanvärde över lasten för 0 o tändvinkel. Gradera axlarna i grafen. Vad blir maximala medelvärdet av likspänningen? Beräknat: U LMAXber =...V Uppmätt: U LMAXmätt =...V 8

9 Oscilloskopbild vid sexpuls likriktarbrygga och 0 o tändvinkel Markera medelvärdesnivån i grafen. 9

10 5 Undersökning av likströmsmotorns varvtalskurva 5.1 Koppling: Shuntmagnetiserad likströmsmotor Använd redan uppkopplad trepuls likriktare och anslut motorn till denna enligt Figur 4. Observera att bromsen/generatorn redan är ansluten. Motorn är till höger och bromsen till vänster på provbänken. Shuntkopplingen är kopplingen inom den streckade fyrkanten till höger i figuren. Anslut en digital voltmeter som mäter likspänningen U från den styrda likriktaren och en amperemeter till ankarströmmen Ia. Mellan motor och broms finns en liten generator vars utspänning är direkt proportionellt mot varvtalet. Spänningen omvandlas och varvtalet visas i varv per minut (rpm) på en speciell display. Det finns även en speciell display för momentet. A1 F1 Styrdon Nät Pulsdon Styrd likriktare (Trepuls) + U - V U V Broms Moment rpm Motor A2 I a A R m F2 Märkskylt: Figur 4 Shuntmagnetiserad likströmsmotor och broms Avläs på motorns märkskylt Märkspänning: U =...V Märkström I a =... A 5.2 Mätning på den shuntmagnetiserade likströmsmotorn Ställ tändvinkeln på max ( 180 ) och slå sedan till nätspänningen. Vrid sakta upp spänningen U till cirka 150 V genom att minska tändvinkeln α. Belasta motorn med bromsen genom att minska resistansen stegvis från 0 till 9. Spänningen hålls konstant under försöket. Varför kan du inte få märkspänning? Plotta samhörande värden på varvtal n (rpm) och moment M, i grafen på sid 12. Kontrollera så att märkströmmen inte överskrids för mycket. Stäng av genom att öka 180 och slå av spänningen. tändvinkeln till max ( ) 10

11 5.3 Koppling: Seriemagnetiserad likströmsmotor Gör om kopplingen så att du får en seriemotor, enligt Figur 5. Seriekopplingen återfinns innanför den streckade fyrkanten till höger i figuren. Styrdon Nät Pulsdon Styrd likriktare (Trepuls) + U - V U V Broms Moment rpm D1 D2 A1 R m Motor A A2 I a Figur 5 Seriemagnetiserad likströmsmotor och broms 5.4 Mätning på den seriemagnetiserade likströmsmotorn Vid start måste seriemotorn bromsas så att inte motorn rusar. Ställ bromsen (den stora resistorn) på läge 5 och styrdonet på tändvinkeln 180. Vrid sakta upp spänningen U till cirka 150 V genom att minska tändvinkeln. Belasta motorn med bromsen och anteckna samhörande värden på varvtal n [rpm] och moment M som i föregående uppgift. Spänningen hålls konstant under försöket. Motorn kan belastas kortvarigt över märkström. Fyll i diagrammet på nästa sida och jämför med den shuntmagnetiserade likströmsmotorn. Stäng av genom att öka tändvinkeln till 180 och slå ifrån spänningen på samma sätt som förut. 11

12 n [rpm] Shuntmotor M [Nm] n [rpm] Seriemotor M [Nm] 12

13 6 Asynkronmotorn På bänken sitter en kortsluten trefas asynkronmotor monterad (höger sida). Motorn bromsas med hjälp av en virvelströmsbroms (vänster sida). Bromseffekten kan regleras och bromsad effekt, moment och varvtal kan avläsas. Med hjälp av wattmetrar (tvåwattmetermetoden) mäts motorns tillförda effekt, spänning och ström. Med en Y/Domkopplare som har 6 statoruttag (S1 S6) kan man koppla om statorlindningarna till Yrespektive D-koppling. Broms Reglering av bromseffekt, avläsning av moment och varvtal Figur 6 Trefas släpringad asynkronmotor med virvelströmsbroms. 13

14 6.2 Asynkronmaskinens märkvärden Läs av och anteckna de märkdata som står angivna på asynkronmotorns märkskylt Avgiven märkeffekt: Märkvarvtal: Matningsspänning: Märkström vid D-kopplad stator: Beräkna sedan märkmomentet: P 2a = kw n 2 =. rpm U H = V I L =..A M M =...Nm 6.3 Koppling Uppkopplingen till asynkronmotorn är förberedd enligt Figur Mätningar Mätning 1: Asynkronmotorns momentkurva Se till att bromsen inte belastar motorn och att Y/D-omkopplaren är i D-läget innan motorn startas. Nollställ momentangivelsen på bromsens styrenhet. Starta genom att vrida upp spänningen med hjälp av spänningsaggregatet. Tips: Om motorns trilskas, öka spänningen till cirka 50 V och vrid/rotera axeln lite med handen så orkar motorn igång. Öka successivt spänningen till dess motorns märkspänning uppnås. Belasta motorn stegvis. Börja till exempel med att öka belastningen tills dess märkström erhålls. Minska sedan belastningen i lagom långa steg tills motorn är obelastad. Kontrollera så att märkspänningen hålls konstant. Anteckna ström, moment och varvtal vid de olika stegen i Tabell 1 och markera punkterna i Figur 7. Stäng av motorn genom att minska spänningen från spänningsaggregatet när motorn är obelastad. Av vilken anledning kan inte hela momentkurvan plottas? 14

15 Tabell 1 U H [V] I [A] M [Nm] n 2 [rpm] M [Nm] n [rpm] Figur 7 Asynkronmotorns momentkurva med D-kopplad stator. 15

16 6.4.2 Mätning 2: Förhållandet mellan I LD och I LY Y-koppla nu motorns stator. Håll fast rotorn med ena handen och öka spänningen sakta till 50 V. Avläs sedan strömmen I LY =...A Gör sedan om försöket med D-kopplad stator I LD =...A Vilket förhållande råder mellan linjeströmmarna vid I LD och I LY? Stämmer teorin? Kommentar: Mätning 3: Motorns effekt, effektfaktor och verkningsgrad Tillförd effekt mäts med hjälp av tvåwattmetermetoden enligt kopplingsschemat i Figur 6. Starta motorn D-kopplad och vrid upp spänningen till märkspänning. Belasta motorn med ett moment så att märkström erhålls (kondensatorerna på noll). Avläs M och n 2 och kontrollera om det stämmer med märkdata M = Nm n 2 =..... rpm Beräkna avgiven effekt P 2a =... Avläs wattmetrarna P I och P II. Beräkna effektfaktorn för motorn P I =......W P II =......W cosϕ M =... Beräkna verkningsgraden η för motorn η = Mätning 4: Inkoppling av kondensatorbatteri Koppla in kondensatorerna så att fullständig faskompensering (cosϕ 1 = 1) erhålls. Enligt teorin ska wattmetrarna då visa lika mycket ty Q = 3 ( P II P I ). Vad händer med strömmen respektive varvtalet när man faskompenserar? 16

17 7 Frekvensomriktaren 7.1 Lite teori Varvtalsstyrning av asynkronmaskinen kan ske på olika sätt såsom ändring av eftersläpningen, ändring av poltalet eller ändring av frekvensen. I denna laboration får du bekanta dig med varvtalsstyrning genom frekvensreglering. Vid ändring av frekvens behövs en elektronisk frekvensomriktare. På labbet finns en frekvensomriktare av märket Danfoss. Denna finns beskriven i ett utdrag som bifogats. Enligt teorin så är spänningen U proportionell mot frekvensen f, vilket ger konstant flöde. (Se kompendiet.) Därför måste också spänningen minskas om frekvensen minskas så att: U = k f (k = konstant) Frekvensomriktaren begränsar på elektronisk väg strömstyrkan så att inställd strömgräns aldrig överskrids. Därmed får man också en automatisk startströmbegränsning. Omriktaren är så konstruerad att U/f är konstant upp till nätfrekvensen. Detta innebär att konstant moment kan tas ut över hela frekvensområdet, se Figur 8. Vid frekvenser högre än nätfrekvensen är U konstant, dvs uttagbart moment minskar med ökande frekvens (konstant effekt). Varje frekvensvärde ger då en momentkurva enligt Figur 8. M U / f = konstant U = konstant n 1 n (f 60) Figur 8 Asynkronmaskinens moment-varvtalskarakteristik vid frekvensreglering 7.2 Uppgift Inställning av driftparametrar hos en frekvensomriktare, samt mätningar på omriktaren vid drift av en kortsluten asynkronmotor. Omriktaren beskrivs i detalj i en komplett bruksanvisning som finns tillgänglig på laborationsplatsen. För att ge möjlighet att förbereda laborationen är ett utdrag ur denna bifogad i detta PM. 17

18 7.3 Uppkoppling Frekvensomriktaren ansluts till 3-fasnätet via kopplingssladdar från plintuttaget. Se till att spänningen är avslagen! Anslut frekvensomriktaren till asynkronmotorn (D-kopplad stator och kortsluten rotor). 7.4 Inprogrammering av driftparametrar Frekvensomformaren har menyer med flera parametrar som kan användas för styrning av motorn. Parametrarna är indelade i 7 grupper (grupperna 0 till 6). Grupperna 4 till 6 används inte här. Vid laborationen ska ett urval driftparametrar inställas enligt nedanstående sammanställning (förberedelseuppgift 6): Grupp Driftparameter Inställning eget val lokal Hz ENABLE (medges) ENABLE (medges) ENABLE (medges) ENABLE (medges) ENABLE (medges) se motorns märkskylt se motorns märkskylt se motorns märkskylt se motorns märkskylt:... (D-kopplad motor) volt Hz Hz Hz linjär sekunder sekunder sekund 18

19 7.5 Mätningar Mätning 1: Sambandet mellan U och f vid frekvensreglering Provkör frekvensomriktaren genom att trycka på START. Kontrollera under körning att parameter 112 står på 0. Vad innebär parameter 112?... Tag upp sambandet mellan inställd frekvens och utspänning för omriktaren i frekvensområdet 0 till 80 Hz. Utspänningen visas överst på displayen och frekvensen styrs lokalt med parameter 004 och visas underst på displayen. Stega i intervall om t.ex. 10 Hz. Anteckna sambandet mellan spänning och frekvens och rita U = f ( f ) i ett diagram Mätning 2: Kontroll av driftparameter 213 och 310 Ändra värdet till märkström för parameter 209 och 3 sekunder för parameter 310. Starta motorn och belasta den till över märkström. Vad händer och varför? 19

20 8 Förberedelseuppgifter 1. Rita ett schema för en enpuls tyristorlikriktare samt skissa utspänningens utseende vid resistiv last och vid tändvinkeln 90 o. Beräkna spänningens medelvärde när likriktaren är ansluten till fasspänningen 133 V, 50 Hz. 2. Rita ett schema för en trepuls tyristorlikriktare samt skissa utspänningens utseende vid resistiv last och vid tändvinkeln 60 o. Beräkna spänningens medelvärde när likriktaren är ansluten till fasspänningen 133 V, 50 Hz. 37

21 3. Beräkna medelvärdet U L för en sexpulskoppling med tyristorer om tändvinkeln α = 0 o och huvudspänningen 231 V, 50 Hz. För in värdet på sid Rita i samma diagram f ( M ) n = (varvtalskarakteristik) för en separatmagnetiserad och en seriemagnetiserad likströmsmaskin. Ange i diagrammet vilken kurva som gäller för respektive motor. 38

22 5. Mätning av trefaseffekt till asynkronmotor kan göras med tvåwattmetermetoden. Wattmetern i fas 1 ger effekten P I och wattmetern i fas 3 ger effekten P II. a) Rita en skiss på wattmetrarnas inkoppling b) Hur beräknas tillförd effekt till asynkronmotorn uttryckt i P I och P II? P tot =... c) Avgiven effekt kan beräknas med hjälp av moment och varvtal med formeln P 2a =... d) Effektfaktorn cosϕ M för motorn uttryckt i P I och P II cosϕ M =.. 6. Med ledning av bilagan till frekvensomriktaren ska du på sidan 18 fylla i alla driftparametrars namn som ska användas i laborationen och eventuellt göra ett eget val till några av parametrarna. 39

23 9 Bilaga Danfoss frekvensomriktare 40

24 41

25 42

26 43

27 44

28 45

29 46

30 47

31 48

32 49

33 50

34 51

35 52

36 53

37 54

38 55

39 56

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du

Läs mer

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med

Läs mer

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.

Läs mer

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik för Y TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren

Läs mer

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 8 Laborationens namn Namn Skåpbyggnad Kommentarer Version 1.8 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall du lära

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i

Läs mer

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet -

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet - ! Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet - Rördimensionering och rördragning Igångkörning Elschema

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 3 ver 2.1 Laborationens namn Enfas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Enfasmätning på glödlampa

Läs mer

Mätningar på solcellspanel

Mätningar på solcellspanel Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk

Läs mer

PLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se

PLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken Elektricitetslära med tillämpningar om: . Elektriska kretsar Laboration 3 Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att Du ska studera trefas växelström och bekanta Dig med ett minnesoscilloskop. Du får dessutom lära Dig att

Läs mer

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 7 Laborationens namn Namn Elinstallation Kommentarer Version 2.4 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration används läroböckerna

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och

Läs mer

Introduktion till Elektriska Drivsystem

Introduktion till Elektriska Drivsystem Introduktion till Elektriska Drivsystem Elektriska drivsystem finns tillgängliga för hela skalan av effekter. täcker ett mycket brett spektrum av hastigheter och moment. kan anpassas till nästan godtyckliga

Läs mer

ELEVINSTRUKTION - BILSIMULERING ALGODOO

ELEVINSTRUKTION - BILSIMULERING ALGODOO - BILSIMULERING ALGODOO Startinställningar Rita en bil i Algodoo Titta på Youtube- klippet Rita en bil i Algodoo (Fröken Ulle 2014) och följ instruktionen. Ställa in startparametrar Titta på Youtube- klippet

Läs mer

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 1. Allmänt Värmeväxlarstyrning RHX2M är att styrsystem för stegmotorer. Det är avsett för exakt och tyst

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj 2014 Innehåll Laboration

Läs mer

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik. 1 INLEDNING Det här examensarbetet är utformat för att ge läsaren kännedom om begreppet lagerströmmar, samt förklara hur de olika högfrekventa lagerströmmarna uppstår vid frekvensomriktardrift av asynkronmotorer.

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN

SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN Innehållsförteckning 1. Generella anvisningar 2 2. Symbolbeteckningar 2 3. Styrskåpet 2 4. El-anslutning 2 5. Användning av frekvensomriktarens knappsats 2 6. Frekvensomriktarens

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen

Läs mer

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor

Läs mer

Igångkörningsanvisningar

Igångkörningsanvisningar ACS 600 Igångkörningsanvisningar Denna anvisning omfattar: Inställning av ACS 600 via manöverpanelen Start första gången Kontroll av rotationsriktningen Start via en digital ingång Varvtalsreglering via

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen

Läs mer

FYD101 Elektronik 1: Ellära

FYD101 Elektronik 1: Ellära FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta

Läs mer

Handbok. Traktorelverk Magnate

Handbok. Traktorelverk Magnate Handbok Traktorelverk Magnate Skötselanvisning Magnate traktorelverk Magnate reservelverk erbjuder bland det säkraste och mest ekonomiska sättet att erhålla elektricitet från en traktor. Konstruktionen

Läs mer

Kraftuttag 9. Innehåll

Kraftuttag 9. Innehåll Innehåll KRAFTUTTAG Kraftuttagsmöjligheter Växellådsdrivna kraftuttag Kopplingsoberoende kraftuttag Motorkraftuttag Kraftuttag - Automatväxellåda 5 KRAFTUTTAG - PÅBYGGNAD 6 KRAN BAKOM HYTT 7 Bakmonterad

Läs mer

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk.

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. ARCUS löser ett antal problem både vid mätning på motorer i drift och på bänk vid kontroll och reparation. Mätningar på bänk eller golv i reparationsverkstaden

Läs mer

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. 3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Christofer Sundström 2 maj 2016 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet 3 Förluster och Verkningsgrad

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3. Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3. Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3 Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA... 3 1.1. Övningsuppgifter... 3 1.2. Tentamensuppgifter...

Läs mer

Var försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.

Var försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna. Laborationsregler Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till varje laboration finns ett antal förberedelseuppgifter.

Läs mer

Mät spänning med en multimeter

Mät spänning med en multimeter elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.

Läs mer

1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa?

1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa? Högskolan Dalarna Sida 1 av 11 Elektroteknik Per Liljas/Lars-Erik Cederlöf Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2011-08-22 9.00-13.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen del 2 i kuren Elintallation, begränad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen omfattar 60 poäng. För godkänd tentamen kräv 30 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedoa amt bifogad formelamling Beräkningar

Läs mer

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek 004 055

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek 004 055 Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare, storlek 004 055 1. Allmänt värmeåtervinnare är en roterande värmeväxlare med hög temperatur- och fuktverkningsgrad. Värmeväxlaren arbetar med en verkningsgrad

Läs mer

AC & DC KUGGVÄXELMOTORER

AC & DC KUGGVÄXELMOTORER 4 AC & DC KUGGMOTORER KUGGMOTORER Motortyp Induktionsmotor Denna typ är standard motorn för kontinuerlig drift S. Finns att få som både - och -fas V/5Hz. Skyddsklass IP med kabelutförande och IP54 med

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 214-3-17 Sal G36 Tid 8-12 Kurskod TSFS4 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter som

Läs mer

Manual. Danfoss termostat

Manual. Danfoss termostat Manual Danfoss termostat Innehållsförteckning Installera Danfoss termostat 1 Installera en termostat i taget 2 Montering av termostat 3 Konfigurera termostaten med Fortum Hemkontroll 4 Lägga till termostat

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)

Läs mer

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum: Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.

Läs mer

Lab. E3 Mätteknisk rapport

Lab. E3 Mätteknisk rapport Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna

Läs mer

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.

Läs mer