ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER"

Transkript

1 Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c c) α mha a och b g) c mha a och α d) β mha b och c β c a α b En triangel har vinklarna 30, 60 och 90. Bestäm (exakt) de övriga sidornas längder då du vet att a) den kortare kateten har längden a. b) den längre kateten har längden b. c) hypotenusan har längden c. Ledning: I en typtriangel är förhållandet mellan sidornas längder 1: 3 : 2 Ge exakta värden för följande uttryck: a) sin45 b) cos30 c) sin (-60 ) d) cos (-45 ) e) tan30 Bestäm längd och fasvinkel för följande vektorer: a) m = 15i 8 j c) s = ( 7, 3: 5, 7 ) b) 3,34 - j2,08 d) v = 14, 5m / s + j16, 9m / s Tre vektorer utgår från origo: a=(2,2), b=(-4,3), c=(-2,-4). Bestäm längd o. fasvinkel för summavektorn r=a+b-c. Bestäm längden av vektorerna p och q då s = 100 och r = 15. (p = 1 / 2s + r) Skriv också vektorn q i formen ai + bj då p i, p j.

2 Vektorn x=(660,0), y=(0,200) och z=x+y. x'=x+(240,0). Bestäm den vektor y1 som skall adderas till y för att z'=x'+y' skall ha samma fasvinkel som z. Hur mycket större procentuellt är z' än z? Vektorerna 2i+6j och -2i+3j utgår från samma hörn i en parallellogram. Bestäm diagonalernas d1, d2 längd och vinkeln mellan dem. Antag att z 1 =a+jb och z 2 =c+jd är två komplexa tal. Bestäm (i polär form): a) t z 1 ( t R ) b) z 1 +z 2 c) z 1 z 2 d) z 1 /z 2 Antag att z 1 =a α och z 2 =b β är två komplexa tal. Bestäm (i rektangulär form): a) t z 1 ( t R ) b) z 1 -z 2 c) z 1 z 2 d) z 1 /z 2 Visa att 1/j = -j då j 2 = -1 Bestäm spänningen över motståndet R3 då U=48 V och R1= 2 kω, R2= 5 kω, R3= 10 kω, R4= 5 kω. R1 R2 U R3 R Bestäm spänningen över motståndet R4 och strömmarna I R2 och I R4 då E=120 V och R1= 18 kω, R2= 12 kω, R3= 6,8 kω, R4= 4,7 kω och R5= 10 kω. E R1 R3 R4 R5 R Bestäm spänningen över L1 då a) E= 24 V 1 khz b) E= 48 V 20 khz R1= 5 kω, R2= 2 kω, R3=5 kω och L1= 10 mh. R1 L1 E R2 R3

3 1.15 a) Beräkna ZAB då punkterna C och D är kortslutna. R1=8,2kΩ C1=100nF L1=330mH b) Beräkna ZCD då punkterna A och B är kortslutna. R2=1,2kΩ C2=10µF f=50hz R3=680Ω C3=1,5µF 1.16 a) Beräkna den totala impedansen Z som spänningskällan ser. b) Beräkna den totala strömmen I. c) Beräkna strömmen I 1 med hjälp av strömdelning. d) Beräkna spänningen U2 med hjälp av spänningsdelning. Samtliga svar ges i polär form. R1=1kΩ R2=470Ω R3=12kΩ C1=100nF E=127 0 V f=350hz 1.17 Figuren visar ett RC-lågpassfilter. a) Härled ett möjligast enkelt uttryck för förhållandet U2/U1 som funktion av frekvensen f. b) Beräkna U2/U1 (i db) vid frekvenserna f=1hz, f=50hz och f=100hz, då R=1kΩ och C=10µF Två spolar med R= 20 Ω och L= 0,01 H har en ömsesidig induktans av 0,008 H. Bestäm den ena spolens effektiva resistans och reaktans vid 500 Hz då den andra spolen är kortsluten. Två sammankopplade spolar lindade på en förlustfri kärna har följande värden: Spole 1 L 1 = 200 mh R 1 = 50 Ω N 1 = 800 varv Spole 2 L 2 = 50 mh R 2 = 5 Ω N 2 = 400 varv Den ömsesidiga induktansen är 0,095 H. Bestäm två slags uttryck för ekvivalentkretsen vid 50 Hz. Spole 1 matas med 20 V, 50 Hz. Bestäm tomgångsspänningen för spole 2 samt strömmen i spole 1 med spole 2 kortsluten. Beräkna reaktiv och skenbar effekt hos en enfas växelströmsmaskin märkt med följande elektriska data: P = 10 kw, U = 380 V, cosϕ = 0,8 ind.

4 1.21 En enfas elmotor är kopplad till 220V nätspänning och tar då strömmen 18A, effektfaktorn cos ϕ = 0,8 ind. a) Beräkna effekten P samt den energi den förbrukar under en åttatimmars arbetsdag. b) Beräkna motorns skenbara och reaktiva effekt. 2 TREFASUPPGIFTER I ett symmetriskt trefassystem med positiv fasordning är spänningen U Beräkna med hjälp av ett visardiagram spänningen UR. TS = V. En symmetrisk D-kopplad belastning matas av en symmetrisk 380/220V, 50 Hz trefasgenerator via ytterledare med resistansen 1,0 Ω. Vilken skeneffekt S måste generatorn avge då Z D = 87 + j45 Ω? Vid ett tillfälle uppmättes på en belastad D-kopplad trefas motor 10A, 380V, 5,5kW. Beräkna a) strömmen genom en lindningsfas i motorn b) effektfaktorn c) reaktiv och skenbar effekt En symmetrisk triangelkopplad belastning har spänningarna: U AB = V U BC =110 0 V U CA = V Beräkna linjeströmmarna I A, I B och I C då impedanserna är 5 45 Ω. 2.5 En symmetrisk stjärnkopplad belastning har spänningarna: U AN = V U BN = V U CN = V Beräkna strömmarna I A, I B, I C och I N då impedanserna är Ω Tre likadana spolar med resistansen 25 Ω och reaktansen 60 Ω är D-kopplade till 230/400 V-nätet. Spolarna kompenseras med tre Y-kopplade kondensatorer. Beräkna kondensatorernas kapacitans om spolarna kompenseras till 0,95 ind. En stjärnkopplad belastning är kopplad till 230/400 V nätet och har impedanserna Z A =6 0 Ω, Z B =6 30 Ω och Z C =5 45 Ω. Beräkna strömmarna I A, I B, I C och I N. Till ett symmetriskt 400V 3-fasnät Y-kopplas en symmetrisk 3-fasbelastning vars impedanser är Z 1 = (10-j14)Ω samt en belastning mellan faserna L1 och L2 vars impedans är Z 2 = (12+j16)Ω. Dessutom finns det en belastning mellan fas L2 och nollan med impedansen Z 3 = (18+j11)Ω. Beräkna linjeströmmarna och nollströmmen.

5 3 TRANSFORMATORER En ideal enfas transformator är kopplad till ett 220 V, 50 Hz nät. Transformatorns omsättning är 220/110 V. Hur stor är strömmen på uppsidan då man till nedsidan ansluter en resistiv last på 100 Ω? En ideal enfas transformator med omsättningen 10/0,5 kv är kopplad till en last 5,0 kw, cosϕ=0,8 på uppsidan. Primärspänningen är 500 V. Beräkna strömmen i 500 V -lindningen. Beräkna strömmen på 1000V-nivån i enfaskretsen då det sker en kortslutning efter resistansen på 2000V sidan. 1000/400V R = 10Ω 400/2000V R = 5Ω En 50 Hz enfas transformator är byggd för 1100/240 V i tomgång. Bestäm sekundär- och primärlindningsvarvtalen om kärnan har en medelyta av 30 cm 2 och flödestätheten inte får överstiga 1,3 T. På nedspänningssidan på en ideal enfastransformator märkt 6000/1500 V tar man ut 12 kw vid 250 V och cosϕ 0,8. Upplindningen har 1600 varv. Beräkna a) nedsidans lindningsvarv, b) nedsidans ström vid den aktuella belastningen c) uppsidans ström Bestäm omsättningsförhållandet µ och N 1 för en transformator med N 2 =400 då U 1 =20 kv, U 2 =400 V. Beräkna även I 2 om I 1 =50 A. Beräkna hur många varv ledningstråd som måste lindas på en luftfylld toroid (ringformad spole) för att man skall uppnå flödestätheten 0,5 T i spolen då ringens innerdiameter är 7 cm och ytterdiameter 9 cm. Strömmen är 100 A. En enfastransformator är märkt 10 kva, 50 Hz, 23000/230 V. Dessutom har leverantören gett följande data: R 1 = 4,2 Ω X 1λ = 10,0Ω R 2 = 0,042 Ω X 2λ = 0,10 Ω Hur stor är kortslutningsresistansen, -reaktansen resp. -impedansen sett från a) uppspänningssidan b) nedspänningssidan En 100 kva enfastransformator har 3,3/0,24 kv i tomgång. Primär- resp. sekundärlindningens resistans är 1,0 och 0,004 Ω, och läckreaktansen 4,0 resp. 0,02 Ω. Beräkna läckreaktansen sedd från primärsidan i ohm samt p.u. samt bestäm den relativa spänningskorrigeringen då transformatorn belastas med märkström vid cosϕ= 0,8 ind och 240 V En enfas 4800/2400 V transformator har lindningsresistanserna 5,0 Ω resp. 1,0 Ω och läckreaktanserna 9,0 Ω resp. 2,0 Ω. Hur stort är det inre spänningsfallet räknat från uppspänningssidan i transformatorn då den belastas med märklast 20 kw, cosϕ 0,8 vid märkspänning på nedspänningssidan? En Yyn-kopplad trefastransformator med symmetriskt tvådelad nedspänningslindning och omsättningsförhållandet 20/0,4 kv ändras på nedspänningssidan till en zn-koppling utan att man ändrar antalet lindningsvarv. Bestäm den nya nedspänningen.

6 För en 6,0 kva, 660/240 V enfastransformator erhölls: Tomgångsprov: 660 V 0,2 A 20 W (uppsp.sidan) Kortsl.prov: 8,0 V 20 A 20 W (nedsp.sidan) Bestäm ekvivalentschemats parametrar relativt 660 V-sidan. Transformatorn belastas med Z=8+j6 Ω och matas så att belastningen får 240V spänning. Bestäm spänningsregleringen i p.u. samt transformatorns verkningsgrad. Två ideala transformatorer matade med 660 V tvåfas spänning är kopplade enligt figuren (Scott-koppling). Bestäm transformatorernas omsättningsförhållanden då de skall producera ett symmetriskt 415 V trefassystem. U1 ligger 90 efter U En enfastransformator är märkt S N = 25 kva, 660/127 V, u k% = 12% och u r% = 1,5%. P 0 = 210 W (tomgångsförluster) vid märkspänning. Transformatorn ansluts till märkspänning 660 V och belastas sekundärt med P 2 = 12 kw, cosϕ= 0,65 ind. Bestäm sekundär klämspänning och verkningsgrad Tomgångs- och kortslutningsprov har utförts på en trefas transformator märkt 2 MVA, 11/0,4 kv Dy med följande resultat: P 0 = 23 kw, I 0 = 60 A, U k = 880 V, P k = 38 kw. Transformatorn ansluts till märkspänning och belastas på nedspänningssidan med 1,5 MVA vid cosϕ= 0,9 ind. Bestäm U 2 och I 2 samt verkningsgraden Bestäm kortslutningsimpedansen, -resistansen och -reaktansen för en trefas Yy-kopplad transformator då följande data givits: a) S N = 50 kva, U 1N /U 2N = 20/0,4 kv, z k% = 8%, r k% = 2% b) S N = 200 kva, U 1N /U 2N = 20/0,4 kv, z k% = 6%, r k% = 1,5% Beräkna det procentuella spänningsfallet relativt primärsidan i transformatorn i uppgift 3.16 a) då man kopplar ett värmesystem med effekten 30 kw (symmetrisk Y-kopplad last) till transformatorns nedspänningssida. (Nedspänningen anses vara nominell och transformatorns egna förluster försummas). Rita spänningsvisardiagrammet för en fas för transformatorn i uppgift 3.16 a) då den belastas med enbart aktiv effekt. Rita i diagrammet vilka de olika spänningskomponenterna är. Transformatorns tomgångsförluster försummas. Upprepa uppgift 3.18 så att belastningen har en viss effektfaktor cosϕ (rita t.ex. vinkeln som 30 o ) och bestäm uttrycket för spänningsfallet med hjälp av den grafiska bilden Vilka transformatorer kan sinsemellan parallellkopplas av följande urval på basen av principerna för parallellkoppling (belastningen fördelas så att ingen transformator blir överbelastad efter parallellkopplingen): A. S N = 50 kva, U 1N /U 2N = 20/0,4 kv, Yyn0, z k% = 7,5% B. S N = 150 kva, U 1N /U 2N = 10/0,4 kv, Yyn0, z k% = 8% C. S N = 85 kva, U 1N /U 2N = 10/0,4 kv, Dyn11, z k% = 8% D. S N = 110 kva, U 1N /U 2N = 20/0,4 kv, Yzn11, z k% = 8% E. S N = 85 kva, U 1N /U 2N = 20/0,4 kv, Dyn11, z k% = 7% F. S N = 85 kva, U 1N /U 2N = 20/0,4 kv, Yyn0, z k% = 7,5% G. S N = 25 kva, U 1N /U 2N = 10/0,4 kv, Yzn11, z k% = 5% H. S N = 200 kva, U 1N /U 2N = 10/0,4 kv, Yy0, z k% = 8,5%

7 Två trefas transformatorer A och B är märkta: A: S A =400 kva B: S B =350 kva Dyn11 Yzn11 U 1N /U 2N =20/0,4 kv U 1N /U 2N =20/0,4 kv u k% = 4,0% u k% = 4,5% Kan transformatorerna parallellkopplas? Motivera Ditt svar. Två trefas transformatorer A och B är märkta: A: S A =500 kva B:S B =300 kva Dyn11 Dyn11 U 1N /U 2N =10/0,4 kv U 1N /U 2N =10/0,4 kv u k% = 6,0% u k% = 4,5% u r% = 1,1% u r% = 1,2% Transformatorerna parallellkopplas och ansluts till 10,0 kv spänning på uppspänningssidan. Sedan belastas transformatorerna sekundärt med en belastning vars effektfaktor cosϕ= 0,76 ind. a) Hur stor effekt kan tas ut sammanlagt från transformatorerna utan att någondera blir överbelastad? b) Vid en dylik belastning har naturligtvis den ena transformatorn märklast medan den andra inte är fullt belastad. Vilkendera transformatorn har mindre än märkström i detta fall och hur stor är dess ström i procent av märkströmmen? Två trefastransformatorer i koppling Dyn11 parallellkopplas. Märkdata: T1: 200 kva, /400 V, z k = 5% T2: 315 kva, /400 V, z k = 5% Förhållandet R k /X k = 0,20 hos båda transformatorerna. Om nu T1 har en kortslutningsimpedans nära övre toleransgränsen (z k +10%) och T2 nära undre gränsen ( -10%) så a) hur fördelas en belastning av 515 kva mellan transformatorerna? b) vad är tillåten maximibelastning för parallellkopplingen? En fabrik matas av en styv 10 kv linje via en 10/0,66 kv transformator. Transformatorns märkeffekt är 800 kva och dess u k% = 8,0 %, u r% = 2,0 %. Fabriken använder sig av en uppvärmningsanläggning som förbrukar 200 kw aktiv effekt vid märkspänning, samt åtta st. asynkronmotorer med följande märkdata: 40 kw, D 660 V, 38 A, 50 Hz, cosϕ= 0,92. Därtill används ett kondensatorbatteri för kompensering med effekten 40 kvar vid 660 V. Vilken spänning håller fabrikens interna nät med ovannämnda belastning och vad kostar förlusteffekten årligen då fabriken är igång 300 dygn i året och elpriset är 0,07 /kwh? (I förlustkostnaderna ingår motorernas värmeförluster, vilka samtidigt minskar fabrikens behov av inomhusuppvärmning varvid en del av kostnaderna sannolikt inbesparas indirekt på detta sätt.) En trefas transformator är märkt: 50 kva, 50 Hz, *2,5% / 400 V, Dyn11 P 0 = 135 W, P k = 1320 W, z k% = 4,0 Bestäm transformatorns a) spänningsfall, b) förluster och verkningsgrad då den matas med märkspänning och belastas på nedspänningssidan med effekten 30 kw, cosϕ 0,88 ind Transformatorn i uppgift 3.25 matas i ett skede med spänningen V. Skall omsättningen regleras och i så fall hur, om nedspänningen skall bibehållas? Hur stor avvikelse blir det i nedspänningen jämfört med märkspänningen? Transformatorn i uppgift 3.25 kopplad till V råkar ut för en belastningsökning till 45 kw, cosϕ 0,96 ind.. Skall en omreglering ske om man tillåter en variation på +-10% av nominell spänning för nedspänningen? En trefas transformator är märkt: 800 kva, 50 Hz, *2,5% / 400 V, Dyn11 P 0 =1180 W, P k = 7840 W, z k% = 5,1 Bestäm transformatorns förluster och verkningsgrad då den belastas med effekten 720 kw, cosϕ 0,93 ind.

8 3.29 Området som matas av transformatorn i uppgift 3.28 utbyggs så att belastningen ökar till 1750 kva. Då måste en transformator till anskaffas och parallellkopplas med den förstnämnda. Man har möjlighet att välja mellan två transformatorer A och B: A: S A =1000 kva B: S B =1250 kva Dyn11 Dyn *2,5%/0,4 kv *2,5%/0,4 kv z k% = 5,7% z k% = 6,5% Vilkendera transformatorn bör väljas? Motivera Ditt svar Beräkna spänningsfallet i en trefastransformator märkt S N =500 kva, U 1N /U 2N =20000/400 V, z k% =7,0 %, u r% =2,0 %, och belastas med 300 kw cosϕ 0,9 vid anslutning till konstant 20 kv uppspänning (tomgångsförlusterna försummas). 4 LIKSTRÖMSMASKINER En shuntgenerator med R a = 0,50 Ω och R m = 285 Ω ger polspänningen 240 V då den genererar 35,0 A ström. Bestäm generatorns magnetiseringsström I m, ankarström I a samt emk E. Beräkna också ankar- och magnetiseringskretsens koppareffektförluster. En överlärare på Arcada kör på en gata med en elbil, vars totalvikt uppgår till 1000 kg. Han kör uppför en backe som är 20 m lång med en lutning på 20 o. Antag att han håller konstant hastighet 18 km/h. Bilen drivs av en likströms-seriemotor som matas från ett batteri med spänningen 110 V. Hur stor motoreffekt behövs? Hur stort vridmoment måste den utveckla om hjulomkretsen är 1,0 m och utväxlingen motor:hjulaxel är 100:1? Hur stor ström tar motorn om dess η är 85%? En separatmagnetiserad likströmsgenerator används för att ladda ett ackumulatorbatteri ombord på M/S POLARIS på väg till Antarktis. Batteriets emk är 250 V och inre resistansen 0,02 Ω. Generatorns ankarresistans är 0,08 Ω. Vid ett tillfälle är laddningsströmmen 50 A. En ingenjör ombord behöver ladda sin mobiltelefon och kopplar den till generatorns magnetiseringskrets så att magnetiseringsströmmen minskar och därmed luftgapsflödet med 4%. Beräkna hur stor ackumulatorbatteriets laddningsström därvid blir. En shuntmotor med R m =250 Ω och R a =2,5 Ω ansluts till konstant likspänning 220V. Motorns mot-emk är 197,5 V. Beräkna hur stor ström maskinen tar från nätet samt motorns axeleffekt. Borstspänningsfallet är 1 V/borste och mekaniska, magnetiska och tillsatsförluster sammanlagt 200 W. En shuntmotor med R m = 300 Ω och R a = 2,2 Ω ansluts till konstant likspänning 220 V. Beräkna hur stor startström maskinen tar från nätet samt hur stort startmotstånd som behövs om matningen är avsäkrad med en 25 A säkring. Borstspänningsfallet är 1 V / borste. En shuntkopplad likströmsmotor är märkt U=220 V, I=1,4 A. Beräkna I m då R s =1,5 kω. Motorn kopplas till märkspänning och körs med märkvarvtal n=1500 1/min. Bestäm motorns vridmoment om de mekaniska förlusterna uppgår till 5 W och man försummar magnetiska förluster och borstspänningsfall. En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, /min. R a =2,0 Ω. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen skall begränsas till 20 A. En shuntgenerator med R a = 0,50 Ω, R s = 285 Ω avger polspänningen 240 V vid belastning med 35 A ström. Beräkna a) maskinens emk b) ankar- och magnetiseringsströmmen c) effektförlusterna i ankar- och magnetiseringskretsen.

9 4.9 En remdriven shuntgenerator ansluts till ett starkt 240 V likströmsnät och avger effekten 100 kw vid n=300 1/min. Plötsligt brister remmen varvid maskinen fortsätter att gå som motor och tar då effekten 8 kw från nätet. Bestäm motorns tomgångsvarvtal och mekaniska förluster. R a =0,025 Ω, R m =60 Ω. Borstspänningsfall och magnetiska förluster försummas Två parallellkopplade shuntgeneratorer levererar sammanlagt 5000 A. Varderas R a =0,03 Ω. Generatorernas emk är 600 V respektive 630 V. Hur stor effekt avger vardera generatorn? Magnetiseringsströmmen försummas. En likströmsmotor märkt 220 V, 35 A, /min körs som en shuntkopplad motor med märkspänning och -ström vid märkvarvtal. Belastningen kräver då ett vridmoment av 33 Nm och magnetiseringslindningens resistans har uppmätts till 110 Ω, borstspänningsfallet till 1,0 V/borste. Övriga förluster försummas. Hur stor värmeeffekt produceras i rotorns lindningar vid ifrågavarande drift? Hur stor är rotorlindningens resistans? 5 ASYNKRONMASKINER En asynkronmaskin är märkt: 400 V, 50 Hz, 5,0 kw, cosϕ=0,8 ind, n=975 1/min. Bestäm maskinens poltal, eftersläpning och vridmoment vid märkdrift. En trefas asynkronmotor märkt 230 V, 50 Hz avger vid full last 16 kw vid 960 1/min. Verkningsgraden är 85 % och cosϕ=0,85 ind.. Beräkna motorns effektförluster och märkmoment. En fyrpolig asynkronmaskin är märkt: 15 kw, 380 V, 30 A, 50 Hz, /min, cosϕ=0,8 ind.. Maskinen skall användas för att driva en pump vars moment är beroende av varvtalet i kvadrat. Vid 750 1/min har man mätt dess moment till 25 Nm. Vad blir systemets varvtal? Hur stor mekanisk effekt avger maskinen? En fyrpolig asynkronmaskin är märkt: 145 kw, 415 V, 220 A, 50 Hz, /min, cosϕ= 0,92 ind.. Maskinen skall användas för att driva en cirkulationspump vars moment är beroende av varvtalet i kvadrat. Vid /min har man mätt pumpens moment till 250 Nm. Vad blir systemets varvtal? Hur stor mekanisk effekt avger maskinen? En överlärare på Arcada kör uppför en backe med sin elbil, vars totalvikt uppgår till 1200 kg. Backen är 20 m lång med en lutning på 15 o. Antag att han kör uppför backen med konstant hastighet 18 km/h. Bilen har hjulomkretsen 1,0 m och utväxlingen (förlustfri) mellan motoraxel och hjulaxel är 3:1.Hur stor effekt skall asynkronmotorn ha som driver bilen? (Bilens rullfriktion är obetydlig, och mekaniska och resistiva förluster försummas). (Motorn är en standardmotor 400/230V 50 Hz och drivs i detta fall av en frekvensomriktare). På en kortsluten asynkronmotor märkt 18 kw, 380 V, utförs följande prov: Tomgångsprov: 380 V, 50 Hz, 2,22 kw, 8,0 A. Belastningsprov (märkdrift): 380 V, 50 Hz, 35 A, 1440 r/min. Resistansmätning med likström: 0,60 Ω / sträng. Friktionsförluster: 0,60 kw. Statorn är Y-kopplad. Beräkna verkningsgraden vid märkdrift. Man ska skaffa en kortsluten trefas asynkronmotor för nätspänningen trefas 230/400 V. Du kan välja mellan följande: Motor 1 Motor 2 Motor 3 Y 660 V D 400 V Y 400 V D 230 V Y 230 V D 127 V 24 A 41A 41 A 71 A 71 A 123 A Vilken/vilka motorer är användbara?

10 Man ska skaffa en kortsluten trefas asynkronmotor för 22 kw vid 2940 r/min. Nätspänningen är trefas 220/380 V. Du kan välja mellan dessa motorer: Motor 1 Motor 2 Motor 3 Y 660 V D 400 V Y 380 V D 220 V Y 220 V D 127 V 24 A 41A 41 A 71 A 71 A 123 A Vilka motorer är användbara om a) motorn ska direktstartas b) Y/D-startas En kortsluten trefas asynkronmotor på 2,2 kw, 380 V, går med 1430 r/min vid normal belastning. Enligt motorlistan är startmomentet 220 % av märkmomentet. Vilken är den lägsta spänning, vid vilken motorn kan startas, om belastningens moment är lika med märkmoment oberoende av varvtalet? Kan motorn i så fall Y/D-startas? Bestäm troligt synkront varvtal, motsvarande poltal, eftersläpning och frekvens hos rotorströmmen för följande motorer: a) b) c) d) e) Hz /min En kortsluten trefas asynkronmotor avger vid full last axeleffekten 10 kw då varvtalet är 955 1/min. Vridmomentet växer l injärt från tomgång till fullast. Motorn kopplas för att driva en arbetsmaskin vars axelmoment ökar linjärt med varvtalet, och man har uppmätt axelmomentet till 50 Nm vid /min. Rita upp momentkurvorna för motorn och arbetsmaskinen och beräkna motorns a) eftersläpning b) varvtal c) axeleffekt i den aktuella driftpunkten. Till en kylvattenpump hör en kortsluten asynkronmotor märkt: 7,5 kw, 950 r/min, 50 Hz, D 380 V, D 15 A Effektfaktorn vid märkdrift är 0,86. Startström vid direktstart (märkspänning) är 6*I n, och startmomentet är då 2,4*M n. Du vill dock begränsa startströmmen och överväger olika metoder. Nätspänningen är 220/380 V, 50 Hz. a) Ska motorn vara Y- eller D-kopplad vid drift? b) Beräkna motorns normalmoment (märkmoment) i Nm. c) Kan motorn Y/D-startas? d) Är det lämpligt att Y/D-starta en motor som ska startas med last? e) Hur stor startström, och vilket startmoment får man vid Y/D-start av motorn? Räkna med teoretiska värden. f) Anta att man istället begränsar startströmmen med serieimpedanser (mellan nätet och den D-kopplade motorn) till samma startström som i uppgift e). Vilket startmoment får man i så fall? g) Anta att man istället begränsar startströmmen med en transformator (mellan nätet och den D-kopplade motorn) till samma startström som i uppgift e). Vilket startmoment får man i så fall? En pump kräver 10 kw vid 1700 r/min. Pumpen ska drivas av en asynkronmotor märkt: 12 kw, 1440 r/min, 50 Hz D 380 V, 24 A. a) Kan motorn direktkopplas till pumpen, eller behövs tex. en kuggväxel? b) Med vilken frekvens ska motorn matas om den direktkopplas till pumpen, eftersläpningen är 3%? En trefas asynkronmotor märkt: 55 kw, 660 V, 70 A. Vid märkdrift är dess verkningsgrad 88 %. Den ska faskompenseras så att effektuttaget vid märkdrift understiger 70 kva. Beräkna erforderlig kondensatoreffekt. En släpringad trefas asynkronmotor har vid märkmoment och kortslutna släpringar 3% eftersläpning. Rotorlindningens resistans (mellan två släpringar) är 0,06 Ω. Använd ekvivalentschemat för att beräkna lämplig resistans i rotormotståndet så att motorns startmoment blir lika med märkmomentet. En fyrpolig asynkronmotor är märkt: 15 kw 380 V 30 A 50 Hz /min cosϕ=0,80 ind.. a) Bestäm maskinens s vid märkdrift. b) Motorn kopplas till märkspänning i en fabrik tillsammans med 12 st. likadana motorer och samtliga körs med märkeffekt. Beräkna den kompenseringseffekt som behövs i fabriksnätet för att höja effektfaktorn till 0,95 ind..

11 En fyrpolig asynkronmotor har kippmomentet 30 Nm vid 1250 r/min och f = 50 Hz. Motorns momentkurva betraktas som linjär mellan kippmomentet och synkrona varvtalet. Till motorn kopplas en belastning vars momentkurva växer linjärt med varvtalet. Belastningsmomentet har uppmätts till 15 Nm vid 1000 r/min. Bestäm grafiskt systemets varvtal. En sexpolig asynkronmotors momentkurva har ekvationen M = -0,3*n mellan det synkrona varvtalet och kippmomentet. M = momentet och n = varv/min. Motorn belastas med en belastning med momentekvationen M = n 2 / Vilket blir systemets varvtal? En kortsluten trefas asynkronmaskin avger vid full last axeleffekten 6 kw då varvtalet är 955 1/min. Vridmomentet växer linjärt från tomgång till fullast. Motorn kopplas för att driva en arbetsmaskin vars axelmoment ökar linjärt med varvtalet, och man har uppmätt axelmomentet till 50 Nm vid /min. Rita upp momentkurvorna för motorn och arbetsmaskinen och beräkna motorns a) eftersläpning b) varvtal c) axeleffekt i den aktuella driftpunkten. Man kör 5 asynkronmotorer i en fabrik där den övriga förbrukningen är 300 kw + 50 kvar kap. Tre av motorerna är märkta 400 V, 175 A, 50 Hz, 100 kw, cosϕ 0,88, n=1465 1/min. Två av motorerna är märkta 400 V, 420 A, 50 Hz, 250 kw, cosϕ 0,91, n=955 1/min a) Vilket poltal har motorerna? b) Hur stor eftersläpning har de vid märkdrift? c) Vilken total effektförbrukning har fabriken vid märkdrift? (aktiv, reaktiv, skeneffekt) En fyrpolig asynkronmotor är märkt: 30 kw 400 V 55 A 50 Hz /min cosϕ=0,88 ind Maskinen skall användas för att driva en pump vars moment är beroende av varvtalet i kvadrat. Vid 750 1/min har man mätt pumpens moment till 40 Nm. Vad blir systemets varvtal? Hur stor mekanisk effekt avger maskinen? En fyrpolig trefas asynkronmaskin byggd för 415 V 50 Hz nät, prövades med följande resultat : Tomgång : 415 V 11,0 A 0,8 kw (trefas) Stillastående : 200 V 90,0 A 9,0 kw Statorresistans mellan polerna : 0,4 Ω (Y-kopplad stator). Rita ekvivalentschemat och bestäm de ingående komponenterna En trefas asynkronmotor är märkt: 55 kw, 400 V, 50 Hz, /min. Beräkna eftersläpning och märkmoment vid märkdrift samt motorns ström då verkningsgraden är 90% och cosϕ = 0,92 ind. I ett metrotåg används en 200 kw trefas asynkronmotor som hjuldrivmotor. Hjulets radie är 0,5 m och en växel mellan motorn och hjulaxeln har utväxlingsförhållandet 3,5:1. Vad är motorns varvtal om tåget körs med hastigheten 85 km/h och hur stort vridmoment kan motorn då producera om den körs med märkeffekt? Motorn i uppgift 5.24 antas vara en fyrpolig motor för 50 Hz nätfrekvens och körs med frekvensreglering. Om eftersläpningen i ifrågavarande drift är 3% så vilken frekvens bör motorn matas med för att nämnda hastighet skall uppnås? En trefas asynkronmotor är märkt: 15 kw, 400 V, 50 Hz, /min, cosϕ = 0,9 ind. Vid märkdrift är η= 85 %. Startmomentet uppges vara 2,1 gånger märkmomentet. Motorn driver en belastning som har konstant moment oberoende av varvtalet, och detta är lika med motorns märkmoment. Vilken är den lägsta spänning som motorn kan startas med? Hur stor ström tar motorn från nätet vid märkdrift? 5.27 En sexpolig asynkronmotor är märkt: 16 kw, 400 V, 30 A, 50 Hz 3-fas D-koppl /min cosϕ=0,80 ind.. a) Bestäm motorns eftersläpning vid märkdrift. b) Bestäm motorns märkmoment. c) Beräkna motorns aktiva och reaktiva effekt vid märkdrift. d) Motorn kopplas till märkspänning i nätet i en fabrik tillsammans med 12 st. likadana motorer och samtliga körs med märkeffekt. Beräkna hur stor kompenseringseffekt som behövs i fabriksnätet för att höja effektfaktorn till 0,95 ind..

12 6 SYNKRONMASKINER En synkrongenerator i ett vattenkraftverk har 72 rotorpoler. Vilken rotationshastighet har generatorns rotor då den matar ett 50 Hz nät? En trefas synkrongenerator matar ett 6 kv nät till vilket ansluts en motor märkt 500 kw, 6,0 kv, cosϕ 0,9 ind., η=96% samt en belastning P=1500 kw, cosϕ=0,85 ind.. Bestäm generatorns aktiva och reaktiva effekt, ström och effektfaktor. En fyrpolig Y-kopplad synkronmotor byggd för 415 V, 50 Hz har R a = 0,72 Ω/fas och X d = 6,0 Ω/fas. Motorn drar en ström av 20 A vid cosϕ= 0,8 kap. Beräkna maskinens inducerade emk E f och lastvinkeln δ. En trefas synkrongenerator med X d = 5,0 Ω/fas belastas med effekten P= 6,0 kw, cosϕ= 0,85 ind. vid U = 380 V. Beräkna generatorns inre emk. En trefas synkrongenerator med cylindrisk rotor matar S=15 kva i nätet. Uf=220 V, maskinens inre emk E f =300 V. Bestäm maskinens effektfaktor då X d =4,0 Ω, resistansen försummas. En trefas synkrongenerator märkt 1600 kva, 3,3 kv, 50 Hz har kortslutningsförhållandet 1,51. Beräkna maskinens synkrona reaktans. Turbogeneratorn i ett ångkraftverk drivs med varvtalet /min. Generatorn kopplas till ett 50 Hz nät och avger effekten 120 MW vid cosϕ = 0,8 kap.. Bestäm generatorns poltal, reaktiva och skeneffekt samt ström. En trefas synkrongenerator matar ett 10,0 kv nät till vilket ansluts en belastning vars P= 80 MW, cosϕ = 0,88 ind.. Bestäm generatorns ström och inre emk E f då X d = 3,5 Ω /fas och maskinens R a samt förluster försummas. En trefas synkronmotor kopplad till ett 6,6 kv nät avger effekten 14 MW vid märkdrift. Motorns magnetisering inställs så att strömminimum uppnås. Bestäm motorns ström och lindningarnas värmeförluster då R a = 0,1 Ω, X d = 4,0 Ω och motorns verkningsgrad är 95% En trefas åttapolig synkronmotor med effekten 6,0 MW kopplas till ett 3,3 kv 60 Hz nät och startas med en ponnymotor (asynkronmotor) som direktdriver huvudmotorn. Vilket poltal skall ponnymotorn ha? Vilket varvtal får systemet om eftersläpningen är 4% då ponnymotorn är kopplad till samma nät som huvudmotorn? Hur stor ström tar huvudmotorn då den avger märkeffekt med verkningsgraden 92% och körs med effektfaktorn 0,92 kap. Vad blir vinkeln ϕ mellan spänning och ström i nätet?

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:

Läs mer

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik för Y TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret. Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3. Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3. Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3 Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA... 3 1.1. Övningsuppgifter... 3 1.2. Tentamensuppgifter...

Läs mer

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter

Läs mer

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel

Läs mer

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg ELTEKNIK Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1 Inledning... 6 2 Elkraftsystemet... 7 2.1 Elnätet... 7 2.1.1 Elnätets historia...

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du

Läs mer

Några övningar som kan vara bra att börja med

Några övningar som kan vara bra att börja med Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 3 ver 2.1 Laborationens namn Enfas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Enfasmätning på glödlampa

Läs mer

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. 3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor. Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn

Läs mer

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-23 1/36 Dagens föreläsning Använda kunskapen om magnetiska

Läs mer

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur

Läs mer

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Christofer Sundström 2 maj 2016 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet 3 Förluster och Verkningsgrad

Läs mer

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.

Läs mer

Elteknik - inlämning 1

Elteknik - inlämning 1 Elteknik - inlämning 1 Marcus Olsson 15 november 2014 Innehåll 1 intro 2 2 A 2 2.1 a.................................... 2 2.1.1 Fasströmmar......................... 2 2.1.2 Impedanser..........................

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal

Läs mer

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn

Läs mer

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med

Läs mer

Välj en högeffektiv elmotor

Välj en högeffektiv elmotor Välj en högeffektiv elmotor 1 Välj en högeffektiv elmotor Elmotorer står för 40 procent av elanvändningen i samhället och så mycket som 70 procent inom industrin. Genom att välja en högeffektiv motor gör

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar. Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 214-3-17 Sal G36 Tid 8-12 Kurskod TSFS4 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter som

Läs mer

Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC 60034-2-1

Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC 60034-2-1 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC 60034-2-1 Andersson, Samuel Åkerström, Anders 2010-06-02 Abstract With the introduction of IEC 60034-2-1:2007

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik. 1 INLEDNING Det här examensarbetet är utformat för att ge läsaren kännedom om begreppet lagerströmmar, samt förklara hur de olika högfrekventa lagerströmmarna uppstår vid frekvensomriktardrift av asynkronmotorer.

Läs mer

insignal H = V ut V in

insignal H = V ut V in 1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.

Läs mer

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring Christofer Sundström 22 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 1 Outline 1 Trefastransformatorn

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2016-03-17 Rev 0.4.3 Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA... 3 1.1. Övningsuppgifter... 3 1.2. Tentamensuppgifter...

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Labbassistenter: Arash Risseh risseh@kth.se Simon Nee snee@kth.se Anders Hagnestål hagnes@kth.se Syfte: Avsikten med laborationen är dels

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5 Ellära och Elektronik Moment A-nät Föreläsning 5 Visardiagram Impendans jω-metoden Komplex effekt, effekttriangeln Visardiagram Om man tar projektionen på y- axeln av en roterande visare får man en sinusformad

Läs mer

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar Frågor Elkraftberäkningar Elkraftsystem 2 Kapitel 6 6.1 Allmänt 6.2 Impedanser i ledningar 6.3 Kortslutningsberäkningar 6.4 Förluster och uppvärmning 6.5 Spänningsfallsberäkningar 6.6 Faskompensering 6.7

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen

Läs mer

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Elmotorer Elektricitet - lite grunder

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Elmotorer Elektricitet - lite grunder HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING Del 3 Elmotorer Elektricitet - lite grunder 2013 Lars Neuman, LRF Konsult Författare Lars Neuman, energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult AB, Ulricehamn. Om handboken Denna

Läs mer

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 8 Laborationens namn Namn Skåpbyggnad Kommentarer Version 1.8 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall du lära

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR EEKTOTEKK nlämningstid Kl: MASKKOSTKTO KTH TETAMESPPGFTE EEKTOTEKK MED SVA Elektroteknik MF06 0 0 8 kl: 9:00 3.00 Du får lämna salen tidigast timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel, använda

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-12 1/26 Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn Per Öberg 20 januari 2015 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator

Läs mer

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning av Björn Lindqvist En turbogenerator kan exempelvis vara en ångturbin med tillhörande generator/generatorer. Under en sådan turbogenerator finns en kondensor

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad

Läs mer

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.

Läs mer

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet -

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet - ! Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet - Rördimensionering och rördragning Igångkörning Elschema

Läs mer

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets

Läs mer

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet. Innehåll 2 Kort om läromedlet En grundläggande krets Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten 4-ledarsystem 5-ledarsystem 5 Spänningarna hos konsumenten Storleksförhållande huvud- och fasspänning Period och frekvens

Läs mer

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer