4 Elektriska maskiner och kraftelektronik
|
|
- Filip Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det magnetiska sammanlänkade flödet genom rotorn är Ψ m =0,6 V/rad/s. a) Beräkna inducerad spänning och vridmoment vid märkdrift. b) Beräkna förluster i motorn samt dess verkningsgrad En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande data: 240V, 15A, 2000 varv/min, R a =1Ω. Rita motorns varvtalskarakteristik n(t) för rotorspänningen 240V respektive 120V En likströmsmotor driver en fläkt med ett moment som kan skrivas som T L =0.002ω 2. Luftflödet blir lagom vid 500 varv/min. Motorns ankarresistans är R a =0,25 Ω, ankarinduktansen L a =20 mh och magnetflödet Ψ m =1,2 Vs. a) Hur stort är T L vid 500 varv/min? b) Hur stor är den inducerade spänningen vid 500 varv/min? c) Vilken konstant ankarspänning ger varvtalet 500 varv/min och det önskade luftflödet? d) Skissa motorns varvtalskarakteristik T(n) och belastningskurvan T L (n)i samma diagram En permanentmagnetiserad likströmsmotor i en skruvdragare matas med 24 V och drar då 1,5 A. Motorns ankarresistans är R a =3 Ω, ankarinduktansen L a =10 mh och magnetflödet Ψ m =1,1 Vs. a) Hur stor är motorns verkningsgrad? (friktionsförlusterna försummas) b) Vilket vridmoment lämnar motorn? c) Vilket tomgångsvarvtal har motorn vid 24 V? En ideal separatmagnetiserad likströmsmotor antas ha försumbar ankarresistans (rotorresistans) (R a =0 Ω) och linjär magnetiseringskurva (Ψ m =konst i f ). Motorn matas med en rotorspänning på 190V. Vid märkmoment 50 Nm blir varvtalet 1000 varv/min. Ankarströmmen är då 27,6 A. Belastningsmomentet minskas till hälften med oförändrad magnetisering. a) Hur stort blir varvtalet? b) Hur stort blir varvtalet om rotorspänningen minskas till 150 V? c) Hur stort blir varvtalet om magnetiseringsströmmen minskas till hälften vid rotorspänningen 190 V. d) Hur stort moment kan motorn ge vid halv magnetiseringsström om märkströmmen för rotorlindningen inte får överskridas? 1
2 4.1.6 En likströmsmaskin som driver en verktygsmaskin ska hålla konstant varvtal. Detta innebär att rotorspänningen ska öka med ökad axelbelastning (dvs ökad rotorström). Ange sambandet mellan rotorström och rotorspänning när data för likströmsmaskinen är R a =2 Ω, L a =10 mh och Ψ m =1,1 Vs. Märkspänning u an är 170V och märkström i an är 10A. Skissa u a som funktion av i a för n= 1200 rpm. 4.2 ASYNKRONMASKINEN En trefasig asynkronmotor med 6 poler matas med en växelspänning som har frekvensen 25 Hz. a) Beräkna det roterande flödets varvtal. b) Om motorn matas med 50 Hz blir varvtalet vid en viss belastning 960 varv/min. Beräkna eftersläpningen För att bestämma verkningsgraden hos en trefasig asynkronmaskin utföres följande mätningar vid en viss konstant belastning: Spänning 400V, 50 Hz Ström 10A Tillförd effekt 4750W Varvtal 1460 varv/min Vridmoment 25.8 Nm a) Hur många poler har maskinen och vilket är det synkrona varvtalet? b) Beräkna motorns effektfaktor samt verkningsgrad vid den aktuella belastningen En trefasig asynkronmotor har följande märkning: 15 kw, 400 V, 50 Hz, 1450 varv/min. Motorn ska användas för att driva en fläkt som har ett bromsande moment om är proportionellt mot kvadraten på varvtalet. Momentet är 46 Nm vid 1000 varv/min. Bestäm fläktens varvtal när den drivs av den aktuella motorn. Arbetspunkten förutsättes ligga inom motorns normala belastningsområde En asynkronmotor ska driva en belastning som har ett moment direkt proportionellt mot varvtalet. Vid 1000 varv/min är lastmomentet 7 Nm. Motorn har följande momentkarakteristik Varvtal Varv/min Moment Nm Bestäm motorns varvtal. 2
3 4.2.5 En asynkronmotor är försedd med följande märkplåt: a) Bestäm motorns verkningsgrad. b) Bestäm motorns vridmoment vid märklast. c) Kan motorn Y/D startas om den ansluts till ett 400 V, 50 Hz nät? En trefasig asynkronmotor har följande märkning: 3410 varv/min 60 Hz 230/400 V 3,1/1,79 A 0,75 kw cosφ 0,83 Motorn ansluts till ett 50 Hz nät. a) Hur hög spänning klarar motorn i Y-koppling vid 50 Hz? b) Hur stort blir motorns märkmoment vid denna driftpunkt? 4.3 KRAFTELEKTRONIK En enkvadrant nedspänningsomvandlare matas med en fast likspänning U dc =200V och switchas med frekvensen 10 khz. Duty-cycle δ=t p /T sw är 0,5. Lasten är en likströmsmotor med en rotorresistans Ra = 1,5 Ω och en rotorinduktans La = 3 mh. Vid ett drifttillfälle är motorns inre emk 90 V. a) Rita kopplingsschema på omvandlaren och likströmsmotorn. b) Rita utspänningen som funktion av tid. Rita även en figur med utströmmen i samma tidsdiagram. Ange amplituderna En likströmsmotor i en batteridriven borrmaskin drivs av en 1-kvadrant likspänningsomvandlare. För likströmsmotorn gäller Ra=0,1 Ω, La=2 mh, Ψ m =0,02 Vs/rad. Batterispänningen är U dc =6 V. Switchfrekvensen är 5 khz. Märkmomentet från likströmsmaskinens axel är Tn=0,2 Nm. Hur stor skall pulsbredden vara när borrmaskinen går på halva sitt maxvarvtal och ger märkmoment? 3
4 4.3.3 En enkvadrant nedspänningsomvandlare driver en resisitiv last på 10Ω. Omvandlaren matas med 24V och switchas med 5 khz så att spänningen över lasten är 6V. Lasten är ansluten i serie med en induktans på 4,5 mh. a) Rita schema för omvandlaren där en induktans i serie med en resistiv last ansluts på utgången. En kondensator placeras parallellt med den resistiva lasten vilket gör att spänningen över lasten kan anses konstant. b) Rita spänning över dioden som funktion av tid. Ange siffervärde. c) Rita transistorström, diodström samt lastström. Ange siffervärde Du har ett batteri med den nominella spänningen 24 V. Batterispänningen kan dock variera mellan 20 och 28 V beroende på batteriets laddningsnivå. Batteriet skall driva en last som behöver den konstanta spänningen 15 V och använder en 2-kvadrant likspänningsomvandlare som switchas med 1 khz. Rita utspänningen för några perioder för de tre fallen att batterispänningen är 20, 24 och 28 V, och tänk på att pulsernas amplitud och pulskvot (förhållandet mellan pulsens bredd och pulsperioden) skall framgå En likströmsmaskin med rotorresistansen 1.5 Ω och rotorinduktansen 10 mh är ansluten till en tvåkvadrant likspänningsomvandlare. a) Rita kopplingsschema över omvandlaren samt likströmsmotorn. Markera utspänning och utström från omvandlaren. b) Rita ett koordinatsystem med utspänningen på x-axeln och utströmmen på y-axeln och markera vilka två kvadranter som omvandlaren kan drivas inom. c) Rita ett motsvarande koordinatsystem för moment-varvtalskarakteristik för likströmsmaskinen och markera två driftskvadranter på samma sätt som i b) d) Rita kurvformer för omvandlarens utspänning och utström för ett driftfall i kvadrant 1 då utspänning och utström är positiva. Antag att switchfrekvensen är 1 khz, duty-cycle δ=t p /T sw är 0.5, U dc =100 V, utströmmens medelvärde är 10 A. e) Rita kurvformer för omvandlarens utspänning och utström för ett driftfall i kvadrant 4 då utspänningen är positiv och utströmmen är negativ. Antag att switchfrekvensen är 1 khz, duty-cycle δ=t p /T sw är 0.2, U dc =100 V, utströmmens medelvärde är -10 A En likströmsmotor drivs av en tvåkvadrant-omvandlare som matas med 36 VDC och har en switchfrekvens f sw = 2 khz. Motorn har följande märkning: 1200 rpm, 24 V, 1.5 A, R a =2.5Ω, L a =12 mh a) Inom vilket spänningsområde måste omvandlarens utspänning kunna variera när motorns belastning (moment) ökar från tomgång till märkmoment vid märkvarvtal? 4
5 b) Vilken omvandlarspänning ger negativt märkmoment (full bromsning) vid 1200 rpm? c) Vilken är den högsta strömmen transistorerna och dioderna måste klara om omvandlaren ska kunna driva motorn vid märkbelastning? Figuren nedan föreställer en 4-kvadrant omvandlare med utspänningen u ut och utströmmen i. Potentialerna u a och u b (mätt i förhållande till jord) finns angivna för fyra olika fall. Skissa utspänning u ut och utström i för de fyra fallen. Ange spänningsnivåer på u ut. Ange även vilka komponenter (T1, T2, T3, T4,D1, D2, D3, D4) som leder i respektive intervall för de fyra fallen Antag att en likströmsmotor ansluts till utgången på omvandlaren i uppgift Vilka driftsfall, dvs kombination av rotationsriktning och acceleration/bromsning, motsvarar fallen a)-d)? För att generera trefasspänningar med variabel amplitud och frekvens och varvtalsstyra en asynkronmotor används en trefas frekvensomvandlare enligt figur nedan. Motorn symboliseras med en Y-kopplad last. En sådan frekvensomvandlare kan styra ut 8 olika spänningsvektorer (000 och 111 är nollvektorer). 5
6 Längden på varje spänningsvektorer är 100 V. Säg att en period startar med att flödesvektorn är riktad i x-led. Under perioden läggs de sex spänningvektorerna ut efter varandra enligt 010, 011, 001, 101, 100, 110. Varje spänningsvektor ligger på motorn under 3 ms. +Ud/2 b + Ud - -Ud/2 va vb vc + u b ua+ -- uc + - v c a a) Skissa hur flödesvektorn förflyttas under en period. b) Bestäm periodtid och frekvens för spänning och flöde. c) Man önskar minska motorns varvtal. Vad händer med beloppet på flödet? d) Vilken inverkan har det om man även använder de två nollvektorerna 000 och 111? e) Vad kan man göra för att få ett jämnare flöde (mindre variation i flödets belopp) och därmed mer konstant moment i motorn? Vad är nackdelen med detta? En asynkronmotor med nedanstående märkplåt ska driva en fläkt. Motorns varvtal ska varieras med hjälp av en frekvensomriktare med en mellanledsspänning på 325 V. a) Vilken är den högsta huvudspänning (effektivvärde) som omriktaren kan ge ut? b) Hur ska motorn kopplas? c) Antag att fläktens varvtalskaraktäristik är T(n)= n 2. Inom vilket varvtalsområde kan motorn driva fläkten? d) Antag att fläktens varvtalskaraktäristik är T(n)= n 2. Inom vilket varvtalsområde kan motorn driva fläkten? 6
7 Vid reduktion av flödet från en pump (eller fläkt) är varvtalsreglering ett mycket mer energieffektivt alternativ än strypning med ventil (eller spjäll). Diagrammet nedan visar arbetspunkt utan strypning och kan användas för att åskådliggöra detta. Tryck Rörsystemet Pumpen Flöde a) Markera i grafen ovan arbetspunkterna som motsvarar varvtalsreglering ner till 75, 50 och 25 % av det ursprungliga flödet som visas med streckad linje. b) Markera i grafen arbetspunkterna som motsvarar strypning ner till 75, 50 och 25 % av det ursprungliga flödet som visas med heldragen linje. 7
8 Flödet från en pump skall reduceras. I figuren till höger finns både pumpkurvor och lastkurvor för strypt och ostrypt system. a) Vilken av följande metoder ger högst medeleffektförbrukning vid flödesreducering Tryck med en centrifugalpump: A. Strypning B. Till/från-reglering C. Varvtalsreglering b) Med vilken eller vilka av följande metoder kan man kontinuerligt reducera varvtalet för en växelströmsmotor: A. Öka maskinens poltal B. Reducera frekvensen och/eller spänningen C. Reducera tröghetsmomentet Flöde c) Uppskatta ändringen av effektuttaget vid strypning respektive varvtalsreglering. 8
Några övningar som kan vara bra att börja med
Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen
Läs merSedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och
Kraftelektronik Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och asynkronmotorer måste spänning och frekvens ändras Ändra spänning och
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merAsynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merPermanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation
Permanentmagnetiserad synkronmotor Industriell Elektroteknik och Automation Matematisk modell LM igen u a R a i a L a di dt a m T= m i a i a J d dt T T L Tomgång, om u a =U, vad blir? U/ m Hur ändrar man?
Läs merAsynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation
Asynkronmotorn Industriell Elektroteknik och Automation Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merX-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.
X-tenta ET 2002 Frekvensdynamik I en simuleringsuppgift studerade du frekvensdynamiken för det nordiska kraftsystemet. Du ska här använda samma modell med blockscheman nedan och samma värden på olika storheter
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 2
Elektroteknikens grunder Laboration 2 Likströmsmaskinen Kraftelektronik Elektroteknikens grunder Laboration 2 1 Förberedelser Läs om kraftelektronik och motorstyrning avsnitt 12.6 i boken samt http://iea.lth.se/etg/extra/kraftelektronik.pdf.
Läs merLaborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Läs merKraftelektronik. Spänningen över en induktans kan skrivas. Strömmen i en induktans motsvarar upplagrad energi enligt
Kraftelektronik Denna skrift är avsedd att på översiktligt sätt gå igenom de grundläggande principerna i kraftelektronik. För att kunna tillgodogöra sig förklaringarna förutsättes att följande är känt:
Läs merLaborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal
Läs merIntroduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 11 februari 2015 Outline 1 Asynkronmaskinens Momentkurva Härledning Momentkurva vid ändring av spänning Momentkurva för små eftersläpningar Momentkurva
Läs merTentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik
ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.
Läs merFö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Läs merAsynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merTentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Läs merElenergiteknik Laboration 2
Elenergiteknik Laboration 2 Likströmsmaskinen Kraftelektronik Elenergiteknik Laboration 2 1 Förberedelser Läs kapitel 10, 11, 13, 14.1-2 i läroboken samt vad du ska göra under laborationen. Se även presentationer
Läs merRoterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merVarvtalsstyrning av likströmsmotorer
Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 015-10-4 09:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,
Läs merElenergiteknik Förberedelse inför laboration 2 1(7)
Elenergiteknik Förberedelse inför laboration 2 1(7) Kursens exempel om pumpreglering och elhybridfordon visar på möjligheter till stora energibesparingar. En förutsättning i båda fallen är att varvtalet
Läs merTentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
Läs merTentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system
ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,
Läs merElektroteknikens Grunder (MIE012)
LTHIEA Tentamen i Elektroteknikens Grunder (MIE012) Onsdagen den 11/5 2016 kl 813 Tillåtna hjälpmedel: TEFYMA (eller motsvarande), eget formelblad, kalkylator. Tentamen består av två delar med vardera
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK MASKINKONSTUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SVA Elektroteknik MF1017 017-10-1 09:00-1:00 Tentamenshjälpmedel: äknedosa, samt Betatabell eller liknande. Dessutom är ett av nedanstående
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
1 EEKTROTEKNIK MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I EEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 2015 01 07 kl: 14.00 17.00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,
Läs merVarvtalsstyrning av likströmsmotorer
Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare
Läs merStatorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.
3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för
Läs merTentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Läs merTeori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merTentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merElektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5
Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda
Läs merFö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor
Läs merFö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen
Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Christofer Sundström 2 maj 2016 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet 3 Förluster och Verkningsgrad
Läs merElektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merSjälvstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Läs merLaborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 maj 2018 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merTentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Läs merELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER
Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
1 ELEKTROTEKNIK MSKINKONSTRKTION KTH TENTMENSPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1016 017-06-01 08:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merDefinition av kraftelektronik
F1: Introduktion till Kraftelektronik Definition av kraftelektronik Den enegelska motsvarigheten till kraft elektronik är Power electronics. På Wikipedia kan man hitta följande definition: Power electronics
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Per Öberg 3 april 2014 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
1 ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 016-10-7 14:00-17.00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,
Läs merLNB727. Asynkronmaskinen
20180925, Sida 1 LNB727 Asynkronmaskinen Ett urval av föregående års kursmaterial av Lennart Widén m.fl. Stefan Lundberg Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik 20180925, Sida 2 Lärande mål: Efter
Läs merAlla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Läs merFö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen
Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Christofer Sundström 26 april 2016 Outline 1 Likströmsmaskinen Introduktion Ekvivalent Kretsschema Separat, Shunt, Serie och Kompound kopplingar Startström
Läs merSynkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2012-10-07 Dan Weinehall Synkronmaskinen Laboration Elmaskiner 1 Namn: Personalia: Kurs: Datum: Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer Laboration
Läs merFö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Per Öberg 21 januari 2015 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent Kretsschema
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
Läs merLösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Läs merTentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.
41N04B Elteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: 41N04B Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk1 Tentamenskod: Tentamensdatum: 41N04B Tid: 2016-10-26 kl. 09.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merJ.Palmunen. 1. Riktig dimensionering. 2. Processen kräver reglering. 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare
18.9.2005 J.Palmunen 1. Riktig dimensionering 2. Processen kräver reglering 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare 1 18.9.2005 J.Palmunen Riktig dimensionering 2 3 18.9.2005 J.Palmunen Processen kräver
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merIntroduktion till Elektriska Drivsystem
Introduktion till Elektriska Drivsystem Elektriska drivsystem finns tillgängliga för hela skalan av effekter. täcker ett mycket brett spektrum av hastigheter och moment. kan anpassas till nästan godtyckliga
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merLikströmsmotorns ankarlindning och kommutator
Borstlösa PM-motorer Likströmsmotorns ankarlindning och kommutator Den klassiska borstförsedda likströmsmotorn (PMDC) har funnits sedan 1800-talets slut. Dess funktion har beskrivits i annat sammanhang.
Läs merLösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl
Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare
Läs merGivare och Ställdon IL1390 Inlämningsuppgifter 2007 (1,5 hp) Mekatronik och Industriell IT Observera! Bäst före datum: Denna bunt är giltig fram till kusens slut. Observera att detta är sista gången kursen
Läs merQucs: Laboration kondensator
Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merEnergi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson
Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Läs merPlanetväxelmotorer, DC. 60 Nm Engel ElektroMotoren. Komponenter för automation. Nordela
Planetväxelmotorer, DC 60 Nm Engel ElektroMotoren Komponenter för automation V GNM 21 - G5 Servomotor + planetväxel, 5 Nm PM likströmsmotor med kolborstar Spänning 12 / 24 V DC 16 W motoreffekt Kapslingsklass
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) 2019-02-18 1 2 1 Förord Laborationen omfattar undersökning
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRKTION KTH TENTAMENSPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK Elektroteknik MF07 04 0 3 kl: 4.00 7.00 Du får lämna salen tidigast timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa,
Läs merLABORATION 2. Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring (Ifylles med kulspetspenna ) Maj 2018 Innehåll Laboration 2 Roterande maskiner 1 Översikt 3 1.1 Målsättning.......................................
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRKTION KTH TENTAMENSPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1016 015-10-4 09:00-13:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merFö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Christofer Sundström 28 januari 2019 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merVäxelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar
Läs mera) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.
Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn
Läs mer