Elektroteknikens grunder Laboration 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektroteknikens grunder Laboration 2"

Transkript

1 Elektroteknikens grunder Laboration 2 Likströmsmaskinen Kraftelektronik

2 Elektroteknikens grunder Laboration 2 1 Förberedelser Läs om kraftelektronik och motorstyrning avsnitt 12.6 i boken samt Se även presentationen på hemsidan från föreläsningen som behandlar likströmsmaskinen. Läs igenom vad du ska göra under laborationen samt gör nedanstående förberedelseuppgifter. FU 1. En nedspänningsomvandlare med RL-last matas med en likspänning på 12V. Omvandlaren drivs med en switchfrekvens på 1 khz och en pulskvot (duty-cycle) på 0,25. Skissa spänning över lasten samt ström genom lasten. FU 2. Beskriv sambanden mellan moment, ström, flöde, inducerad spänning samt varvtal för en likströmsmaskin. FU 3. En likströmsmotor ska bromsas elektriskt. Hur ska klämspänningen (matningsspänningen) förhålla sig till inducerad spänning? Vilken strömriktning ger detta upphov till? FU 4. Beskriv sambandet mellan spänning, frekvens och flöde i en asynkronmaskin. FU 5. Man önskar variera varvtalet på en asynkronmotor. Hur gör man? Mål Du skall i denna laboration studera likströmsmaskinen samt de kraftelektroniska komponenterna med tillhörande styrning som används för att omvandla likspänning till likspänning omvandla likspänning till växelspänning styra varvtalet på en asynkronmotor Utrustningen Kraftelektroniken Utrustningen består av en trefasig brygga med IGBT-transistorer samt en microcontroller som sköter styrningen (till och frånslag) av transistorerna, se Figur 1. Utrustningen är tillverkad för lab-ändamål men innehåller samma komponenter som en kommersiell frekvensomriktare för t.ex. motorstyrning. De viktigaste komponenterna är den trefasiga transistorbryggan bestående av 6 transistorer och 6 frihjulsdioder samt microcontrollern som sköter styrningen av transistorerna. Transistorbryggan är monterad under kylflänsen som syns mitt på kraftelektronikkortet i Figur 1. Microcontrollern återfinns mitt på styrkortet.

3 Elektroteknikens grunder Laboration 2 2 Styrkort Kraftelektronik Anslutningar Figur 1 Styrelektronik och kraftelektronik med två potentiometrar, vippbrytare och vridomkopplare i rad nederst på styrkortet. De små anslutningarna på anslutningsplattan är mätpunkter. Eftersom det är en brygga med 6 transistorer och 6 dioder kan denna uppställning användas både som 1-kvadrant, 2-kvadrant och 4-kvadrant omvandlare genom att variera antalet komponenter som är i drift. Vilka komponenter som används, dvs vilken sorts omvandlare det handlar om, väljs med vridomkopplaren på styrkortet enligt tabellen i Appendix 1. Switchad omvandlare För att variera spänningen ut från omvandlaren hackas inspänningen, dvs spänningen slås till och från snabbt (switchas), se Figur 2. Genom att hålla konstant periodtid (T) på switchningen och variera tiden som spänningen är till (t p ) kan medelspänningen varieras. Switchfrekvensen definieras som 1/T. Figur 2 Switchad spänning. Genom att ändra tiden t p kan utspänningens medelvärde U UT,medel varieras mellan noll t p t och U dc enligt UUT, medel = U dc Förhållandet p kallas pulskvot eller duty-cycle. T T Belastning I den första uppgiften ska en glödlampa i serie med en induktans anslutas till omvandlarens utgång och därmed användas som belastning. Genom att styra

4 Elektroteknikens grunder Laboration 2 3 pulsbredden på omvandlarens utgångsspänning, dvs variera medelspänningen, kan glödlampans ljusintensitet varieras. I de följande uppgifterna ska glödlampan och induktansen bytas ut mot en likströmsmotor, se Figur 3, vilken därmed fungerar som belastning på omvandlarens utgång. Förutom att motorns axel roterar är även motorns stator upphängd så att denna kan rotera kring axeln. Detta innebär att om man bromsar på motoraxeln kommer statorn att vridas i en riktning motsatt axelns rotationsriktning. Statorn är försedd med en 100 mm lång hävarm och kopplad till en dynamometer vilket innebär att motorns moment kan uppmätas. För att mäta motorns varvtal är en tachogenerator kopplad till motoraxeln via en rem. Techongeneratorn är princip en likströmsgenerator som ger en utspänning proportionell mot varvtalet, i detta fall 3.9 V/1000rpm. Figur 3 Likströmsmotor dynamometer och tachogenerator. Mätutrustning Ett digitalt oscilloskop används för att mäta ström och spänning i omvandlaren. Spänningen mäts med hjälp av en differentialprob. Denna har två anslutningssladdar och mäter spänningen mellan dessa. Detta gör att de två kanalerna på oscilloskopet har oberoende jordanslutningar (till skillnad från Lab 1). I omvandlaren finns inbyggt en krets för strömmätning vilken lämnar en spänning som är proportionell mot strömmen, u mät = k i V. U mät mäts med en 10x oscilloskopprob som ansluts till mätpunkterna i a respektive i dc.

5 Elektroteknikens grunder Laboration 2 4 DC/DC omvandling Den första delen av laborationen behandlar DC/DC-omvandling med en nedspänningsomvandlare. Denna används för att reglera ljusintensiteten hos en glödlampa samt för att styra en likströmsmotor. Pulsbreddsmodulering av induktiv last, 1-kvadrant I denna uppgift undersöks hur ljusintensiteten hos en glödlampa kan styras med hjälp av en pulsbreddsmodulerad (PWM Pulse Width Modulated) spänning. Figur 4 1-kvadrant nedspänningsomvandlare med induktiv last. Matningsspänning ansluts till vänster. Vänta med att ansluta matningsspänningen. En glödlampa i serie med en induktans kopplas in som last till nedspänningsomvandlaren enligt Figur 4. De skuggade komponenterna i figuren finns men används inte i denna uppkoppling. Kopplingen ser uppochnervänd ut jämfört med figuren som presenterats på föreläsningen och får motsatt strömriktning genom lasten, men är i övrigt helt jämförbar. Ställ omkopplaren på styrkortet i läge 1. Potentiometern POT1 ändrar nu omvandlarens utspänning medan POT2 används för att variera switchfrekvensen. Anslut 12 V matningsspänning och starta switchningen med START/STOPP omkopplaren. Mät med hjälp av oscilloskop och differentialprob spänningen över lasten (glödlampa + induktans). Mät även strömmen till lasten. Strömmätning sker med en x10 oscilloskopsprob ansluten till mätuttaget märkt i a. Justera switchfrekvensen till 2 khz med hjälp av POT2. Studera spänningen över lasten och lastström i a vid några olika pulskvoter (0, 25, 50, 75, 100%) Variera switchfrekvensen. Hur påverkas strömripplet?

6 Elektroteknikens grunder Laboration 2 5 Mät även transistorströmmen, i dc i Figur 4. Skissa i Figur 5 utseendet på spänningen över lasten, lastström samt transistorström vid 50% pulskvot och 2 khz switchfrekvens. Skissa även hur diodströmmen bör se ut utifrån de gjorda mätningarna. Vad har dioden för funktion? Figur 5 Transistorström, lastström, utspänning. Vad har induktansen för funktion? Pulsbreddsmodulering av likströmsmotor, 1-kvadrant Likströmsmotorn kan modelleras enligt Figur 6 som en induktans och resistans i serie med en motspänning, emk, e a. Vid pulsad likströmsmotordrift behövs normalt ingen separat induktans utan rotorinduktansen L a är tillräcklig för att ge glättning av strömmen. Figur 6 Likströmsmaskinens ekvivalenta schema. Koppla in likströmsmotorn som belastning istället för induktans och lampa. Koppla in oscilloskopet för att mäta motorspänning u a och motorström i a. Omkopplaren på styrkortet fortfarande i läge 1, dvs POT1 bestämmer spänningen och POT2 bestämmer switchfrekvensen.

7 Elektroteknikens grunder Laboration 2 6 Anslut 12 V matningsspänning och kör igång motorn med ca 2 khz switchfrekvens. Kontrollera att motorvarvtalet kan styras genom att variera pulskvoten. Kör motorn på ca 250 rpm vilket motsvarar ca 1 volt ut från tachogeneratorn. Bromsa motorn för hand. Hur ändras spänning ström, moment och varvtal? Varför ökar strömmen när motorn bromsas? Strömreglering av likströmsmotor, 1-kvadrant Hitintills har spänningen till motorn styrts manuellt. Ibland vill man emellertid styra momentet i motorn istället. Eftersom momentet i en likströmsmaskin är proportionellt mot strömmen innebär detta att man önskar hålla strömmen på en bestämd nivå. Detta sker med hjälp av en så kallad strömregulator, se Figur 7. Strömregulatorn finns implementerad i den microcontroller som även styr transistorerna. Strömregulatorn mäter hur stor strömmen till motorn är och justerar därefter utspänningen från omvandlaren så att strömmen blir den önskade. Det önskade värdet på strömmen kallas strömbörvärde sätts genom att vrida på potentiometern POT2. Figur 7 Strömreglering av elmotor. Ställ omkopplaren på styrkortet i läge 2. Observera att START/STOPP knappen måste stå i läge STOPP innan omkopplaren ändras. Potentiometern POT2 används för att sätta strömbörvärde. Koppla in oscilloskopet för att mäta motorspänning och motorström. Anslut 12 V matningsspänning och kör igång motorn. Ställ potentiometern så att strömmen blir noll. Öka strömbörvärdet sakta genom att vrida på potentiometern. Studera ström och spänning till motorn just när den börjar rotera. Varför ändras spänningen?... Kör motorn på ca 250 rpm vilket motsvarar ca 1 volt ut från tachogeneratorn. Bromsa motorn för hand.

8 Elektroteknikens grunder Laboration 2 7 Hur ändras spänning ström, moment och varvtal? Variera strömbörvärdet samtidigt som motorn bromsas för hand. Hur ändras spänning ström och maxmoment? Varvtalsreglering av likströmsmotor, 1-kvadrant I föregående uppgift erhölls en strömreglering av likströmsmotorn vilket innebar att vi fick en möjlighet att reglera motorns moment. Ofta vill man dock istället reglera varvtalet till något bestämt värde. Följaktligen behövs en varvtalsregulator. Utsignalen från varvtalsregulatorn bildar momentbörvärde (egentligen strömbörvärde) till strömregulatorn som i sin tur bestämmer utspänningen från omvandlaren, se Figur 8. Figur 8 Kaskadreglering av varvtalet på den vänstra likströmsmotorn med den högra som varvtalsgivare. Ställ omkopplaren på styrkortet i läge 3. Varvtalsbörvärdet kommer från POT2 och jämförs med varvtalssignalen som kommer från en varvtalsgivare (tachometer). I detta fall är det likströmsgeneratorn som sitter på samma axel som motorn. Eftersom spänningen ut från en likströmsgenerator är proportionell mot varvtalet fungerar denna utmärkt som varvtalsgivare. Spänningen från likströmsgeneratorn kopplas in till de två ingångarna märkta varvtalssignal Anslut 12 V matningsspänning och öka varvtalsbörvärdet. Motorns varvtal följer nu börvärdet (om inte kan det hända att återkopplingen från likströmsgeneratorn har fel tecken, byt i så fall plats på sladdarna). Kör motorn på ca 250 rpm vilket motsvarar ca 1 volt ut från tachogeneratorn. Bromsa motorn för hand. Hur ändras spänning ström, moment och varvtal?

9 Elektroteknikens grunder Laboration 2 8 Vad är skillnaden nu jämfört med när den kördes med konstant spänning? Kör motorn på högt varv och minska varvtalsbörvärdet momentant genom att vrida ner POT2 snabbt. Bromsas motorn elektriskt?(bromsning av motorn innebär att effekt matas tillbaka från motorn till källan varför mellanledsspänningen bör stiga något vid elektrisk bromsning) Vad händer om man sätter negativt varvtalsbörvärde (nedre halvan av potentiometerskalan)? Beräkna motorns verkningsgrad vid ca 250 rpm (ca 1 V från tachogeneratorn) och ett moment på 0.5 Nm. Varvtalsreglering av likströmsmotor, 2-kvadrant Hitintills har en 1-kvadrant omvandlare använts. Det är nu dags att utöka denna till en 2-kvadrant omvandlare. Detta innebär att ytterligare en transistor och en diod tas i bruk, se Figur 9. Figur 9 2-kvadrant omvandlare med likströmsmotor. Ställ omkopplaren på styrkortet i läge 5. Varvtalsbörvärdet kommer precis som tidigare från POT2. Anslut 12 V matningsspänning och öka varvtalsbörvärdet. Kör motorn på högt varv och minska varvtalsbörvärdet momentant. Bromsas motorn?

10 Elektroteknikens grunder Laboration 2 9 Vad händer om man sätter negativt varvtalsbörvärde (nedra halvan av potentiometerskalan)? Varvtalsreglering av likströmsmotor, 4-kvadrant Omvandlaren från föregående uppgift ska nu utökas till en 4-kvadant omvandlare. Figur 10 4-kvadrant omvandlare med likströmsmotor. Likströmsmotorn kopplas in enligt Figur 10 och omkopplaren på styrkortet ställs i läge 7. Anslut 12 V matningsspänning och öka varvtalsbörvärdet. Kör motorn på högt varv och minska varvtalsbörvärdet momentant. Bromsas motorn? Vad händer om man sätter negativt varvtalsbörvärde (nedre halvan av potentiometerskalan)?

11 Elektroteknikens grunder Laboration 2 10 DC/AC omvandling Hitintills har likspänning omvandlats till likspänning med en lägre spänning. Det är nu tid att använda 4-kvadrant omvandlaren i föregående uppgift till att generera växelspänning. Genering av 50 Hz AC Utspänningen filtreras med hjälp av ett LC-filter enligt Figur 11. Figur 11 4-kvadrant DC/AC omvandlare med utgångsfilter. Koppla in ett LC-filter på omvandlarens utgång. Ställ omkopplaren på styrkortet i läge 8 vilket innebär att ett sinusformigt spänningsbörvärde genereras av microcontrollern. Med POT1 varieras spänningen och med POT2 varieras frekvensen på utspänningens grundton. Anslut 12 V matningsspänning. Studera med hjälp av diffprob spänningen före och efter utgångsfiltret. Ställ in 50 Hz grundton med POT2. Vilken funktion har filtret, vilken sorts filter är det?

12 Elektroteknikens grunder Laboration 2 11 Demonstration av varvtalsstyrning av asynkronmotor Varvtalet hos en asynkronmotor varieras ofta genom att frekvensen hos den matande spänningen varieras. Detta ska studeras med en 3-fasig asynkronmotor ansluten till den kraftelektroniska omvandlaren nu kallad växelriktare eller frekvensomriktare, se Figur 12. Figur 12 3-fas asynkronmotor ansluten till frekvensomriktare. Omkopplaren på styrkortet ställs i läge 9. POT2 bestämmer nu den önskade frekvensen på utspänningens grundton. Koppla in en vridtransformator med tillhörande likriktare, som ska användas som likspänningskälla, samt ansluta asynkronmotorn. OBSERVERA att labuppställningen inte har fullgott beröringsskydd och ska behandlas därefter. Detta gäller särskilt kortet med kraftelektroniken. För att kunna studera spänning, ström samt flöde som vektorer kopplas en VVU in mellan omriktaren och motorn. Denna utför en vektortransformation och resultatet presenteras på oscilloskopet. Frekvensen kan avläsas på frekvensräknaren. Vrid upp likspänningen till ca 120 V. Studera ström och spänning som vektorer med hjälp av VVU:n. Vad händer när frekvensen varieras?

13 Elektroteknikens grunder Laboration 2 12 Variera frekvensen mellan 0 och 50 Hz Vad händer med spänningens effektivvärde och flödet? Vilken metod för varvtalsstyrning används här och varför används denna metod? Öka frekvensen till 60 Hz Vad händer med spänningens effektivvärde och flödet? Varför?

14 Elektroteknikens grunder Laboration 2 13 Appendix 1 Omkopplarläge Omvandlartyp 1 DC/DC, 1- kvadrant Spänningsstyrning 2 DC/DC, 1- kvadrant Strömreglering 3 DC/DC, 1- kvadrant Varvtalsreglering 4 DC/DC, 2- kvadrant Spänningsstyrning 5 DC/DC, 2- kvadrant Varvtalsreglering 6 DC/DC, 4- kvadrant Spänningsstyrning 7 DC/DC, 4- kvadrant Varvtalsreglering 8 DC/AC, 3-fas Spännings- och frekvensstyrning 9 Varvtalsstyrning AM Frekvensstyrning Referens POT1: Spänningsreferens POT2: Switchfrekvens POT2: Strömreferens POT2: Varvtalsreferens POT1: Spänningsreferens POT2: Varvtalsreferens POT1: Spänningsreferens POT2: Varvtalsreferens POT1: Spänningsreferens POT2: Frekvens POT2: Frekvens

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och Kraftelektronik Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och asynkronmotorer måste spänning och frekvens ändras Ändra spänning och

Läs mer

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det

Läs mer

Kraftelektronik. Spänningen över en induktans kan skrivas. Strömmen i en induktans motsvarar upplagrad energi enligt

Kraftelektronik. Spänningen över en induktans kan skrivas. Strömmen i en induktans motsvarar upplagrad energi enligt Kraftelektronik Denna skrift är avsedd att på översiktligt sätt gå igenom de grundläggande principerna i kraftelektronik. För att kunna tillgodogöra sig förklaringarna förutsättes att följande är känt:

Läs mer

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare

Läs mer

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du

Läs mer

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn

Läs mer

Definition av kraftelektronik

Definition av kraftelektronik F1: Introduktion till Kraftelektronik Definition av kraftelektronik Den enegelska motsvarigheten till kraft elektronik är Power electronics. På Wikipedia kan man hitta följande definition: Power electronics

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 1 Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Grundläggande Kraftelektronik

Grundläggande Kraftelektronik Grundläggande Kraftelektronik Innehåll Sidnr Kraftelektronikprogrammet 2 Basenhet 2000 ELE 102000 3 Labkort: IK 1 Spänningsregulator ELE 102221 4 IK 2 Transistorer ELE 102222 4 IK 3 Operationsförstärkare

Läs mer

Elektroteknikens Grunder (MIE012)

Elektroteknikens Grunder (MIE012) LTHIEA Tentamen i Elektroteknikens Grunder (MIE012) Onsdagen den 11/5 2016 kl 813 Tillåtna hjälpmedel: TEFYMA (eller motsvarande), eget formelblad, kalkylator. Tentamen består av två delar med vardera

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum: Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Trådlös sensor drivs av värme Visste du att en temperaturskillnad på ett par grader räcker för att driva en trådlös sensor? Det är

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera

Läs mer

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK MED SVAR Elektroteknik för MEDA och CL, MF1035 014 06 05 14:00 18:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR 1 EEKTROTEKNIK MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I EEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 2015 01 07 kl: 14.00 17.00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

Laborationsrapport. Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014. Givare och ställdon. Kurs. Lab nr 6. Version p1.0. Laborationens namn

Laborationsrapport. Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014. Givare och ställdon. Kurs. Lab nr 6. Version p1.0. Laborationens namn Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014 Givare och ställdon Lab nr 6 Version p1.0 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Givare och ställdon

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Jag har stört mig lite på att om man dimrar ner LED (både LED-spottar och LED-strip) så märker man av flimret. Eller jag gör det i alla fall.

Jag har stört mig lite på att om man dimrar ner LED (både LED-spottar och LED-strip) så märker man av flimret. Eller jag gör det i alla fall. PWM-dimmrad LED flimmrar? Postad av Ronnie Lidström - 27 jan 2015 21:48 Jag har stört mig lite på att om man dimrar ner LED (både LED-spottar och LED-strip) så märker man av flimret. Eller jag gör det

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Varför spänningsaggregat? 2005-10-18 Strömförsörjning ESS010 1 Översikt AC-AC (Växelspänning till växelspänning) Omvandlare mellan

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek 004 055

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek 004 055 Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare, storlek 004 055 1. Allmänt värmeåtervinnare är en roterande värmeväxlare med hög temperatur- och fuktverkningsgrad. Värmeväxlaren arbetar med en verkningsgrad

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik. 1 INLEDNING Det här examensarbetet är utformat för att ge läsaren kännedom om begreppet lagerströmmar, samt förklara hur de olika högfrekventa lagerströmmarna uppstår vid frekvensomriktardrift av asynkronmotorer.

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda

Läs mer

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 090423/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 1 Förberedelseuppgifter inför Laboration 3: 1. Tag reda för figur 4. Vilket värde på V1 som krävs för att potentialen i

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 015-10-4 09:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist Lab 3 Några slides att repetera inför Lab 3 Medelvärde och effektivvärde Alla rena växelspänningar har medelvärdet 0. Intressantare är effektivvärdet det kvadratiska medelvärdet. U med T 0 = 1 T u( t)dt

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet Mätning av elektriska storheter Oscilloskopet Mål Känna till egenskaperna hos grundtyperna av instrument för mätning av elektrisk spänning, ström, resistans och effekt Ha förståelse för onoggrannhet och

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

RC-kretsar, transienta förlopp

RC-kretsar, transienta förlopp 13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 8 Laborationens namn Namn Skåpbyggnad Kommentarer Version 1.8 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall du lära

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga

Läs mer

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Motorprincipen. William Sandqvist

Motorprincipen. William Sandqvist Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks

Läs mer

Introduktion till Elektriska Drivsystem

Introduktion till Elektriska Drivsystem Introduktion till Elektriska Drivsystem Elektriska drivsystem finns tillgängliga för hela skalan av effekter. täcker ett mycket brett spektrum av hastigheter och moment. kan anpassas till nästan godtyckliga

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 1. Allmänt Värmeväxlarstyrning RHX2M är att styrsystem för stegmotorer. Det är avsett för exakt och tyst

Läs mer

LabVIEW - Experimental Fysik B

LabVIEW - Experimental Fysik B LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando

Läs mer

Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier.

Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier. Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier. Sidan 1 av 6 Mekanisk uppbyggnad Likriktaren är monterad i en låda avsedd att hängas på vägg. Lådan har ventilationshål för att erhålla god kylning med

Läs mer

Förberedelseuppgifter DC (Likström)

Förberedelseuppgifter DC (Likström) Likström och likströmsmotorn (laboration LIM) Förberedelseuppgifter DC (Likström) Under laborationen skall likströmmar mätas med en analog multimeter (visarinstrument) och likspänningar med en digital

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Inverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete

Inverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete Inverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete Torbjörn Thiringer Department of Energy and Environment

Läs mer

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. 3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för

Läs mer

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

KAPITEL 4 MTU AB

KAPITEL 4 MTU AB KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva

Läs mer